Roger Fredriksson underkänner svaren från FMV

Nu har Ronneby kommun och kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, m fått svar på sina frågor om flygverkstaden. Det är generaldirektör Lena Erixon vid Försvarets materielverk  (FMV) som svarar och lämnar ingen öppning för dialog eller ändring av inriktningsbeslut att lägga ner flygverkstaden vid F 17 vid årets slut.

Roger Fredriksson anser att Lena Erixon är svaret skyldig på en rad punkter och att FMV väljer att vältra över kostnader på Försvarsmakten när man själv vill visa rationaliseringsvinster. Så här kan det inte gå till, anser han.

Lena Erixon inleder brevet med att hänvisa till riksdag och regering som har beslutat att materiel- och logistikförsörjningen ska omdanas till en sammanhållen försvarslogistik.Förändringarna ska leda till en effektivare organisation där medel som frigörs ska användas för Försvarsmaktens förbandsverksamhet. Totalt ska reformen frigöra 760 miljoner kronor.

– Det är formuleringar av detta slag som jag reagerar starkt emot. Så menade inte riksdag och regering att resultatet skulle bli. Här skjuter FMV bara över kostnadsdelen på Försvarsmakten som får merkostnader istället för nya friska slantar, säger Roger Fredriksson. Det FVM eventuellt sparar får istället Försvarsmakten betala

I brevet heter det vidare:

”Enheten har till och med 2014 ett rationaliseringskrav på minst 215 miljoner kronor.”

”Utredningen har, skriver Lena Erixon, konstaterat att det finns en överkapacitet inom flygverkstäder genom att bedriva bakre flygunderhåll för JAS 39 Gripen på tre verkstäder. Försvarsmakten delar denna uppfattning.

”Avvecklingen av flygverkstaden vid F 17 beräknas i nuläget medge rationaliseringar på ca. 15-20 miljoner kronor per år”.

Vidare anser generaldirektören att specialkompetensen med blästring vid F 17 även finns i begränsad omfattning vid Såtenäs och Luleå och att man i Kallinge har en låg beläggningsgrad.

– Här bortser Lena Erixon helt från de beställningar och kontrakt som SAAB har med verkstaden i Kallinge, betonar Roger Fredriksson.

Av svaret i brevet framgår också att frågan kring helikopter 14-underhåll inte har behandlats i utredningen eftersom FMV bedömer att behovet av denna typ av underhåll är mycket begränsat fram till 2020.

– Detta är också ett märkligt svar, anser Roger Fredriksson som anser att man måste blicka längre fram än bara sex år till 2020. Helikoptrarna kommer redan under innevarande år och en bedömning måste gälla 15 – 20 år framåt i tiden.

Roger Fredriksson är medveten om att tiden är knapp, ett beslut kan komma redan före helgen, men att han tänker utnyttja dagarna som återstår på bästa sätt.

– FMV har enbart tagit ställning till det nationella behovet. När nu exporten och utlandsuppdragen ökar måste det till helt andra bedömningar än vad som har redovisats i nu genomförda utredningar.

Eftersom intresset är stort för dessa frågor väljer jag att lägga ut samtliga brev som bilder. GLÖM INTE ATT KLICKA I BILDEN för att förstora texten.

Svar 1Svar 2Svar 3

 

Därför avvecklas flygverkstaden vid F 17

I tisdags skickade kommunalrådet Roger Fredriksson, moderat ett brev till Försvarets materielverk (FMV) och dess ledning. Samma brev gick också till Tomas Salzman, chef för FMV:s nya logistikverksamhet. På en rad punkter underkändes den utredning som har legat till grund för ett inriktningsbeslut att lägga ner flygverkstaden i Kallinge.

Tomas Salzman är är den som har föreslagit att flygverkstaden vid F 17 i Kallinge bör avvecklas och han har nu genom sociala medier till en del föregripit det svar som nu förbereds till Roger Fredriksson.

Tomas Salzman skriver i ett svar till riksdagsledamoten Annicka Engblom, som i sin blogg har framfört samma kritik som Fredriksson:

”FMV kommer att redovisa svar på alla frågor som Roger Fredriksson ställt. Effektiviseringar av det bakre underhållet vilket FMV har ansvar för kan enligt vår bedömning drivas på två verkstäder istället för tre. Behövs mer kapacitet kan vi också utöka verksamheten från 1-skift till två skift på kvarvarande verkstäder.Modernt civilt flyugnderhåll drivs idag oftast i treskift för att få minimal stopptid på de flygplan som ska underhållas.”

På detta svarar Roger Fredriksson:

”Bra att jag får svar Tomas! Öppnar du för en dialog också?”

På detta svarar inte Tomas Salzman.

Inlägget från Tomas Salzman, fortfarande på Annicka Engbloms hemsida, kommenteras av en person som väl känner till den verksamhet som bedrivs på flygverkstäderna. Han skriver:

”Tomas, Jag tvivlar inte på din hängivenhet inför uppgiften men här tycker jag att det gått lite för fort fram.

Till att börja har flygunderhåll på militära flygfarkoster präglats av planering att inte överlämna arbeten enligt Flygunderhållsmanualen. Att börja jobba skift på ett flygplan kräver en kulturförändring på flygflottiljerna. Det är inte hela världen men vi måste omhänderta risken att vi inte når full effekt på en gång ur det här hänseendet.

För det andra, som diskuterats på Allan Widmans blogg så har vi i Sverige valt att inte ha högt lagervärde på UE/RD (Utbytesenheter och reservdelar). Vilket i dagsläget innebär att vi har väntetider i flygunderhållet på leveranser av UE/RD, något som också får återverkningar i flygverkstäderna. I princip kan vi säga att det finns underlag iform av delar att arbeta ett skift om dagen. På det främre underhållat kan det finnas vinst i att införa ett delat tvåskift då det gäller att omhänderta hela flygplan som när de flyger inte är tillgängliga för förebyggande underhåll och det kan finnas UE/RD för det underhållet.

Att aveckla en verkstad nu är med tanke på förutsättningarna att införa ytterligare ett förmågeglapp och lägre tillgänglighet för Försvarsmakten.”

Så här skrev bl.a. Annicka Engblom:

”Jag har satt mig in i konsekvenserna och dryftat det med berörda, inklusive Försvarsmakten. Kommunalrådet i Ronneby kommun, Roger Fredriksson (M), har i en mycket bra genomlysning av utredningen lyft ett antal obesvarade frågeställningar till FMV:s generaldirektör, Lena Erixon. Frågeställningar jag ställer mig bakom.

Det rör sig främst om frågor kopplade till kostnader för ökad transport av personal och materiel som inte redovisas i utredningen. Det rör sig också om otydlighet vad det gäller bortfall av specifik teknisk kompetens och ett ökat behov av utbildning i de fall att det ska kompenseras i verksamheten på de kvarvarande två flygverkstäderna. Det rör sig även om brister vad det gäller bedömning av befintlig infrastruktur.

Nu väntar vi bara på det officiella brevsvaret från generaldirektör Lena Erixon, FMV.

 

F 17 har långt till riksmedia

Blekinge Flygflottilj, F 17 i Kallinge har onekligen ett utmärkt läge såväl militärstrategiskt som arbetsmarknadsmässigt. Det är nära till den allt mer utnyttjade Östersjön och jag kan knappast tänka mig ett Blekinge utan denna dominerande arbetsplats.

Det är bara ett stort fel med hela denna placering – F 17 ligger allt för långt bort från dominerande riksmedier. Det märks inte minst nu när FMV hotar att lägga ner flygverkstaden med ett 40-tal anställda.

Så här ser den underliga verkligheten ut, sedd med mina ögon.

I höstas, efter lång väntan, beslutade regeringen att satsa 647 miljoner kronor på en betydande utveckling av F 17. Satsningen är den i särklass största i efterkrigstid vid en och samma flygflottilj. Projektet som går under benämningen ”Ronnebypaketet” beräknas pågå i fyra år och ska vara klart 2017.

Första spadtaget i denna ovanligt stora satsning togs så sent som den 2 december, alltså strax innan årsskiftet. Byggherre är Fortifikationsverket som för egen del betecknar det som sin hittills största investering i modern tid som enskilt projekt.

I projektet ingår nybyggnation av flygledartorn, start- och landningsbana för helikoptrar, hangarbyggnad för helikoptrar, uppställningsplatta för helikoptrar, flygdrivmedelsanläggning, uppställningsplatta för transportflyg, uppställningsplatta för incidentflyg samt ny och utökad teknisk infrastruktur till de nya anläggningarna och fordonsväg.

Så långt är allt bra, men bara en dag efter att första spadtaget har grävts i sanden i det urgamla Bredåkradeltat kommer samma byggherre med ett minst sagt chockartat och svårbegripligt besked – att man tänker lägga ner flygverkstaden vid just F 17.

De anställda trodde först att det var ett skämt. Vi som står utanför verksamheten tog oss för pannan.  Har man verkligen tänkt fullt ut i detta fall?

Den 2 december, vid spadtaget, talar Fortifikationsverket om att Ronneby garnison i och med utbyggnaden kommer att vara landets största flygbas räknat till antalet flygplan och helikoptrar. Dagen efter behövs inte flygverkstaden vid landets största flygbas! Smaka på den sura karamellen.

Naturligtvis har Ronneby kommunledning inte haft svårt att hitta blottor i den utredning som har lett fram till inriktningsabeslutet. En av de självklara frågorna (se bloggen nedan) från kommunen är bl.a.-” varför tillkomsten av Helikopter 14 inte har tagits med i utredningen”. Dessutom:”vilken analys baserat på konkreta siffror ligger till grund för antagandet att det inte skulle vara lämpligt att bygga om verkstaden i Kallinge sett ur ett kostnads- och produktionsperspektiv?”

I detta handlande saknas onekligen en hel del logik. Eller är det bara jag som upplever detta?

Märkligt, rent massmedialt. är det också att denna betydande miljonsatsning (647 miljoner) har gått riksmedia totalt förbi. I Blekinge har vi onekligen långt till mäktiga riksmedia.

Ronneby agerar för flygverkstaden

Nu har Ronneby kommun inlett kampen för att rädda den nedläggningshotade flygverkstaden vid F 17 i Kallinge.

Det är kommunledningen med kommunalrådet Roger Fredriksson, moderat i spetsen som nu agerar gentemot Försvarets Materielverk (FMV) och dess generaldirektör Lena Erixon.

I brevet som skickades i dag görs en rad påpekanden utifrån den utredning som FSV tidigare har redovisat. En utredning som har visat betydande svagheter. Bl.a. har ingen hänsyn tagits gentemot tillkomsten av HKP 14 (Helikopter 14). Även analyser baserade på konkreta siffror efterlyses.

På punkt efter punkt ställer kommunen en rad frågor som man snarast vill ha svar på. Här kan du ta del av frågeställningarna. OBS! Klicka i bilderna för större text.

Kommun 1

Kommun 2

 

 

Hur tänkte BlekingePartiet här?

När Svt och Blekingenytt i onsdags kväll lät Sune Håkansson i nybildade BlekingePartiet peka ut sin tilltänkta plats för ett nytt Blekingesjukhus, ja, då blev resultatet snarast förödande. I varje fall i våra ögon som en längre tid har lobbat för att ett nytt sjukhus bör byggas på central plats i Blekinge.

Jag ville inte se det jag tvingades beskåda när reporter Martin Hult traskade ut på fältet söder om flygstationen med Sune Håkansson tätt i hälarna. Det markområde de två pekade ut ligger mitt under den livligt trafikerade start- och landningsbanan till F 17 i Kallinge.

Där kan ingen bygga och där FÅR ingen bygga till följd av bullermatta. Jag förstår inte varför BlekingePartiet har valt denna plats. Sitter Sune Håkansson möjligen inne med topphemlig information som gör gällande att F 17 snarast ska läggas ner. Naturligtvis är det inte så och därför blir den valda platsen helt obegriplig.

Skulle BlekingePartiet välja att hålla fast vid denna plats, ja, då behöver partiet inte ens trycka upp valsedlar. Loppet skulle vara kört.

Vi som fortfarande arbetar med att lobba för ett nytt sjukhus centralt placerat i Blekinge har naturligtvis inte detta markområde i våra tankar. Vårt markområde är ett helt annat och kommer inte att störas av flygbuller. Däremot är det centralt placerat intill såväl järnväg som E 22.

Det är bra att ett nytt parti så kategoriskt har ett nytt sjukhus som viktigaste punkt på sitt partiprogram, men tänk snarast om. Nu vill vi veta vad redan etablerade partier i landstinget vill i sjukhusfrågan.

Nytt landstingsparti i Blekinge

Nu är planeringsarbetet så moget att det går att avslöja. Blekinge kommer i höstens val att begåvas med ett nytt landstingsparti.

Namnet blir BlekingePartiet och inledningsvis blir partiprogrammet mycket smalt. De tre punkterna ser ut på följande sätt:

a) Ett NYTT sjukhus.

b) Placering i närheten av flygplatsen.

c) Ett utökat samarbete mellan länets fem kommuner. Samarbetet behövs i synnerhet som påtryckning mot staten.

Det är vanligen välunderrättade källor som anger att det är personer, som till stora delar står Ronnebypartiet nära, som kommer att gå till val i landstingsvalet och då under partibeteckningen BlekingePartiet.

Nya enfrågepartier har som regel haft svårt att hävda sig, det finns också utmärkta undantag, men i detta fall ska man se förutsättningarna med ett Blekingeperspektiv. Nuvarande treklöver med s, v och mp, har för länge sedan gått in i väggen. Flertalet av nu regerande partitoppar i landstinget är redan hårt märkta av revisorers underkännande med icke ansvarsfrihet som följd.

      Partierna splittrade

Vi som länge har arbetat för att få ett nytt sjukhus uppfört i centrala Blekinge ser naturligtvis mycket positivt på det som nu är på väg att sjösättas. Härigenom sätts de andra partierna under press. Inte minst måste de bestämma sig. Snabbt dessutom.

Debatten om framtidens sjukvård i Blekinge har snabbt blivit allt intensivare. Naturligtvis är det landstingsvalet i höst som har påverkat och kommer att än mer påverka debatten.

Det finns två egentliga förslag att ta ställning till:

1) Det ena är att renovera i Karlskrona, kanske också i Karlshamn.

2) Det andra är att bygga nytt. Fördelarna med denna lösning anses vara att det då går att få en energieffektiv lösning. Dessutom kan lokalerna utformas bättre för framtida krav. Att inom befintliga ytterväggar och tak göra önskvärda förändringar har många gånger visat sig svårt. Betydande problem uppstår under ombyggnad för personal och patienter och kostnaderna blir höga.

Visst kostar det hundratals miljoner extra att bygga nytt men då kan också förändringar genomföras som håller nere de årliga kostnaderna för driften. Att lappa och laga blir därför mindre kostnadseffektivt.

På väg mot sotdöden

Inom flera av de etablerade partierna finns, verkar det, medlemmar som menar att den nuvarande placeringen i Karlskrona inte alls är bra. Den är egentligen riktigt dålig. En centralare placering är att föredra, anser dessa. Länets mittpunkt ligger nära Ronneby.

Möjligen är det ett omvänt problem i västra Blekinge. Ett nytt sjukhus i Ronneby gör det svårare att försvara satsningar i Karlshamn. Många menar dock att sjukhuset i Karlshamn ändå är på väg mot sotdöden. De svåra fallen kräver specialisering. Kvar i Karlshamn blir ”eftervård”.

Ronny Pettersson har som bekant, på landstingets uppdrag, utrett frågeställningarna. Sina resultat kommer han att redovisa i Ronneby stadshus (Ronnebysalen)  tisdagen den 21 januari kl. 18.30. Mötet är offentligt och arrangör är Ronnebypartiet.

Ronnebypartiet kommer, som det ser ut nu, inte att ställa upp i landstingsvalet. En förklaring till detta kan vara att reglerna missgynnar ett parti som bara ställer upp i en kommun, Ska ett parti komma in i landstingsfullmäktige behövs tre procent av rösterna, ca. 3.000 röster. Redan några hundra röster ytterligare ger två mandat.

Enligt uppgift kommer det nya landstingspartiet att presenteras vid en pressträff i slutet av denna månad.

Nu har Gren fått ersättning

Grens bil

Ni som läser denna blogg kommer säkert ihåg min skildring av den kamp som företagaren Kjell Gren, Ronneby fört med en tjänsteman inom Ronneby kommun.

Kampen har tagit drygt ett år, men nu har äntligen rättvisan segrat. Kjell Gren har fått sin begärda ersättning som utgör självrisken på 3.000 kronor för den reparerade skada som kostade drygt 18.000 kronor och som försäkringsbolaget betalade.

Kjell Gren fick sin bil skadad i oktober 2012 när den stod parkerad utmed Kungsgatan. Vid samma tidpunkt bestämde sig parkförvaltningen för att beskära träd. Däremot glömde man att informera trafikanterna. Du ser Grens skadade bil på bilden ovan.

Dessa skador ville en kommunal förvaltningschef inte betala. Han ville inte ens titta på skadorna. Ronneby kommun skulle inte betala ett öre.

Tiden gick och Gren blev allt mer upprörd och i maj månad i fjol skrev han ett inlägg på Facebook där han också la ut ett par bilder på sin skadade bil.

Jag skrev om det i denna blogg den 26 maj där jag samtidigt uppmanade Gren att kontakta kommunstyrelsen och kräva ersättning för erlagd självrisk.

Förvaltningschefen angrep då mig i sin tur och upprepade sitt tidigare svar att skadorna på bilen hade funnits innan trädklippningen och han vägrade att betala. Han hade fortfarande inte ens tittat på bilen.

Försäkringsbolaget undersökte skadorna och betalade reparationen och föreslog också att Ronneby kommun skulle betala självrisken på 3.000 kronor.

Den 20 juni i fjol lämnade Kjell Gren in en skrivelse till kommunstyrelsen i vilken han gjorde anspråk på självrisken. Ärendet lämnades till tekniska nämnden för yttrande, vilket fick Gren att tappa tron på en positiv behandling. Nu skulle nämligen samma chef som tidigare vägrat att betala och titta på skadorna lämna ett yttrande till kommunstyrelsen.

Den 24 juni lämnades handlingarna till tekniska nämnden och när Gren kommenterade att ärendets 1-årsdag hade passerats den 24 oktober hade ännu inget yttrande lämnats.

– Kanske hoppas de att jag ska glömma det hela, men då känner de inte Kjell Gren, skrev han.

Strax före jul talade jag med kommunalrådet, Roger Fredriksson, m, och fick beskedet att nu skulle Gren få sin ersättning.

– Kommunen ska inte djävlas med invånarna på det sätt som skett i detta ärende, sa Fredriksson med tydlig adress.

Jag har nu kollat med Gren som berättar att ersättningen har betalats.

 

Ronnebyhus hyror klara

Med medlares hjälp är nu hyrorna för 2014 klara när det gäller AB Ronnebyhus. Förhandlingarna blev klara i går tisdag.

Pressmeddelandet i sin helhet:

Hyrorna höjs i snitt med 1,55 % från den 1 januari 2014. Detta innebär att januari månads höjning kommer i efterhand på februarihyran. Höjning gäller även för lokaler med förhandlingsklausul och för samtliga typer av bilplatser.

Vårt ursprungliga hyreskrav för 2014 var 3,4 %. Förhandlingens parter är överens om i stort sett alla kostnadsposter i nästa års budget. Trots detta begärde vi medling och vi har antagit medlarnas bud.

Mina önskeklappar inför 2014

DSC02338

Inför julen men också inför det nya året måste det vara tillåtet att önska sig klappar. Paket som inte låter sig rymmas under granen men väl som tilltänkta projekt som kan ge Ronneby hela kommun ett lyft.

För att mina och många andras önskningar ska bli infriade måste dock en hel rad tomtar ( politiker och tjänstemän på skilda nivåer)  tänka till och vara snälla inför varandra och tänka på kommunen och länets bästa. Vi är många som har tröttnat på deras gnabb. Nu vill vi ha samling och krafttag för allas bästa.

Jag vill inte gradera önskeklapparna men högt upp ligger naturligtvis ett nytt centralt placerat sjukhus i Ronneby kommun. Allt fler har detta som önskeklapp. Hoppas bara att landstingsrådet Kalle Sandström, vän av Ronneby, får en lugn och behaglig jul så att han kan tänka nya tankar för länets bästa. Vi tar nya tag i mitten av januari.

DSC02436

Naturligtvis önskar vi alla, utom några få politiker som kommer att namnges på nyåret, att Ronneby ska utvecklas som kust- och skärgårdskommun. Första åtgärden bör bli att tillsätta en utredning och att bygga om hamnbron  till en öppningsbar bro. Vi har i dagarna blivit ombedda att komma in med kostnadsförslag. Såväl moderater som Ronnebypartister har planer för Ronnebyån och hamnpiren. Sex båtklubbar delar intresset.

Ronneby har stora möjligheter att äntligen locka turister till en historiskt laddad kommun med en hel rad uppmärksammade besöksmål. Jag tänker på Västra Vång i öster och guldgubbarna och jag tänker på Gribshunden. Ett unikt danskt skeppsvrak från 1400-talet som vi bara sett små delar av men som kan bli hur stort som helst i form av lockande utställning.

Guldgubbe 3

Blekinge Museum behåller Saxemara historiska båtvarv och tänker nu förverkliga de idéer som har funnits sedan man övertog det historiskt intressanta träbåtsvarvet 2006. Detta är projekt som drar stora kostnader men lösningar måste kunna finnas på såväl lokal- som riksnivå.

Flygverkstaden vid F 17 i Kallinge vill utredare lägga ner, men eftersom långt ifrån alla delar har funnits med vid utredningsarbetet bör det tämligen snabbt komma andra besked. Det är många som nu säger – Gör om! Gör rätt!

Jag ser också fram mot 70-årsfirandet i sommar. Det är Blekinge Flygflottilj som fyller 70 och ska fira detta med en stor flygdag den 1 juni. Anhöriga och anställda får en egen flygdag på lördagen.

Vi får då också ett nytt landmärke när Viggen-monumentet kommer på plats i Sörby trafikplats.

Naturligtvis önskar jag också att nya naturreservatet Moabacken (ungdomsårens skid- och kojbyggarplats) får blomma ut under nästa år.

God Jul

 

 

 

TOLSEBODA – en by i skogen

Tolseboda

Varje by, stor som liten, har en historia.  Vi som lever i nutid behöver dock hjälp för att rätt förstå vad som drev människan i skogsbygden och hur livet kunde te sig. Därför är det naturligtvis en lycka att varje generation tycks ha begåvats med ett antal sökare.

Sökaren har fötts med nyfikenhet, en stor portion envishet och drivs av en sällsam kraft att få återberätta det som redan har glömts. Vi skulle snabbt bli historielösa om inte dessa osjälviska krafter fanns i vårt annars så prestigefyllda och egensinnigt präglade samhälle.

Ett färskt exempel är ”TOLSEBODA – en by i skogen”, en läsvärd bok med nästan 200 sidor som är resultatet av fem års forskning med ett gemensamt intresse och mål, att dokumentera byn Tolseboda.

Byn är belägen norr om sjöarna Listersjön och Sännen i norra delen av Ronneby kommun och ska inte förväxlas med Tulseboda i Olofströms kommun.

DSC03130

Det är Bertil Friberg, välutbildad naturkännare i Kallinge, som har varit ansvarig för arbetet med dokumentation och efterforskning. Det var också han och hustrun Ann-Marie som fick släkt och vänner i byn att förenas i en grupp med ett gemensamt intresse – Tolseboda i dåtid. Sent 1800-tal till tidigt 1900-tal.

– Givetvis handlar det om många timmar men intresse och nyfikenhet överskuggar ambitionen att föra statistik över gruppens sammanlagda tidsåtgång, säger Bertil som upplever ett av sitt livs absoluta höjdpunkter när han nu håller boken i sin hand.

Boksläpp2

I författargruppen har följande sju ingått: Ingemar Sänneskog, Bertil Friberg, Gun Gudmundsson, (äldst i gruppen med sina 90 år), Erland Persson, Gunilla Svensson, Inga-Britta Olofsson och Bengt Ignell. (Klicka för större bild) Foto: Ann-Marie Friberg.

Förutom ett digert dokumentationsarbete har gruppen lyckats väl i sina ansträngningar att med hjälp av tidsenliga foton ge de många berättelserna en extra tyngd.

Det har ofta talats om kyrkan mitt i byn, men här har kyrkan bytts ut mot skolan som samlande plats. Gunilla Svensson har på ett imponerande sätt beskrivit skolans omfattande och unika verksamhet under åren 1865 – 1951. Hon berättar hur lärare anställdes och vilket ansvar föräldrar då hade i verksamheten.

Även barnen fick uträtta arbetsinsatser. Dokument berättar:

”Före 1911 hade barnen städat och eldat i skolan. Den 23 juli 1911 beslöt skolrådet på lärares önskan att skollokalernas eldning och städning skulle verkställas genom särskild person.”

Skolhus

Naturligtvis innehåller boken en rad levnadsöden och beskrivningar av de människor som var bosatta i Tolseboda. Bertil Friberg beskriver på ett levande sätt många av dåtidens verksamheter i och runt byn. Han skildrar t.ex. kolningen som under 1600-talet och framåt var av stor vikt för skogsbygdens folk. Det handlar om kolbottnar, tjärbränning och lite modernare kolugnar. Även den betydande flottningen i Listersjösystemet skildras.

Erland Persson berättar om skogsbruket under 1930-40-talet.

Sägner saknas inte heller. Det berättas om den siste snapphanen ”Snoppe” som bodde i en bergsforfmation som fortfarande lockar till besök och kallas ”Snoppestue”. Dagsverkaren ”Vantakallen” mötte ett grymt öde men fick ett berg uppkallat efter sig.

Naturligtvis är detta en efterlängtad bok som du inte bara läser en gång utan säkert återvänder till flera gånger när du behöver stilla din nyfikenhet.

Boken kan du köpa hos Bertil Friberg, Hindvägen  10, 372 50 Kallinge. Tel. 0457 – 205 96.