Fake news även i gammelmedia

Inte sällan gormar gammelmedia, etablerade tidningar, radio och tv, över att sociala medier hanterar verkligheten på ett oförsvarbart sätt. Det mesta i sociala medier är fake news, hävdar man. Naturligtvis ett sätt för media att försöka rättfärdiga sig själva inför allmänheten.

Eftersom en blogg, som denna, sorteras in under begreppet sociala medier tänker jag ge några exempel på när gammelmedia i sin tur överdriver och handskas ovarsamt med sanningen. Denna gång gäller det lokaltidningen Sydöstran och jag hämtar ett purfärskt exempel från i dag, onsdagen den 28/10 2020.

Bakgrunden är att den politiska alliansen i Ronneby, Moderaterna, Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna, i går hade kallat till presskonferens för att berätta om sitt budgetförslag. Ett förslag som i stora drag går ut på att man måste spara 40 miljoner kronor inför 2021 års verksamhet, vilket motsvarar mellan 80 och 100 anställda. Detta får Sydöstran att publicera följande rubrik:

Under rubriken skriver tidningen:

”Det föreslår alliansstyret som vill minska personalkostnaderna med 40 miljoner kronor.”

Lite längre ner i artikeln heter det:

”Ronneby kommun går nu in i ett skarpt besparingsläge. Personal kommer på olika sätt att skickas hem.”

Detta är alltså en tolkning som journalisten gör. Inte någon stans i texten finns täckning för det tidningen och journalisten hävdar i rubrik och text. Inte ett enda citat av någon politiker som uttrycker ”100 anställda ska skickas hem”.

Däremot kommer en helt annan verklighet i dagen när journalisten senare tolkar Roger Fredriksson, kommunstyrelsens moderata ordförande, på följande sätt:

” Han (Roger Fredriksson. Mitt förtydligande) hoppas dock, med samarbetspartierna Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna, att den största delen av besparingen ska kunna ske genom så kallade ”naturliga avgångar”. Alltså att pensionstårtorna dukas fram och att vakanser sedan inte tillsätts.”

Med tanke på att det inom Ronneby kommun länge flaggats för stora pensionsavgångar finns det än mindre fog för att skrämma upp kommunanställda med att ”upp till 100 anställda inom Ronneby kommun ska skickas hem”.

Lydelsen att skicka hem personal är liktydigt med att sparka eller avskeda personal. Så är alltså inte fallet.

Tidningen BLT, storebror till Sydöstran, kommer i samma ämne inte i närheten av Sydöstrans skrämseltaktik.

Samtidigt i dag kom följande nyhet som belyser hur Sydöstran klandras av Mediernas Etiknämnd. Här är utlåtandet:

”Uppgiften om att anmälaren brutit mot efterforskningsförbudet var av sådan art att tidningen borde gett henne tillfälle till samtidigt bemötande, skriver MO.

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och finner att anmälaren har orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Tidningen klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.”

Senaste nytt om ”himmen” i Ronneby

Sune Håkansson, tidigare ordförande i dåtida äldrenämnden, fortsätter att för denna bloggs räkning granska äldrefrågorna i Ronneby kommun.

Ordet ”himmet” är lokal dialekt som Håkansson ogärna vill avstå ifrån. I dag är det den kommunala vården kontra privatägda Attendo han har studerat.

Attendos framgångar

” Attendos etablering har gett debatt om kommunens äldreomsorg. På sitt sätt kan Attendos framgångar, än så länge, ses som ett formidabelt underkännande av den kommunala verksamheten. Attendo öppnade i medio av juli. Idag har man 31 uthyrda lägenheter. Mer än hälften av inflyttningarna har gått till Attendo!

Det har varit känt att långt ifrån alla brukare är nöjda med den kommunala vården. Det är beklämmande att ynka 65 procent svarade ja på frågan: Är måltiderna som serveras på himmen alltid eller oftast en trevlig stund?

Min tolkning är att våra äldre helst inte vill flytta till himmet. Den egna villan kommer först, sedan en vanlig lägenhet, därefter trygghetsboende, medan himmet är det sista alternativet.

Kommunalt boende ratas

Likväl finns faktum. Aldrig har kommunen haft så många äldre, 85+. Aldrig har så få bott på de kommunala boendena som man gjorde före Attendos etablering.

År 2009 fanns det 348 platser, utöver korttidsboendena. Antalet 85+ var 835.

Vid midsommar i år fanns det 275 platser, antalet 85+ kringsvid 1010.

Innebörden är att trenden säger att kommunen tål 3,5 procent fler äldre per år, vid ett oförändrat antal platser.

Idag har kommunen 6 demensplatser lediga på Vidablick, plus 5 på Ågårdsbo. På Olsgården finns 4 lediga platser för somatisk vård. Aldrig har kommunen haft så många lediga platser!

Attendo har fortfarande lediga platser, mest demensboende. Antingen kommunen eller Attendo torde få ändra på mixen, det finns på tok för många demensplatser.

Ge effekter på sikt

Äldreomsorgen kostar avsevärt mer än budget, några tiotal miljoner kronor. ”Lär av de privata aktörerna” säger kommunalrådet. Troligen är det därifrån uttalandet från nämnden kommer. ”att personalstyrkan minskas ger effekter på sikt”, skriver man. Attendo, med moderna lokaler kan göra så. Kan kommunen?

Ordförande Lund har antytt att det skall bli svårare att få flytta in på himmet. Det kan spara en del, och är möjligt om våra äldre får mer hjälp i den ordinarie bostaden, alternativt plats på trygghetsboende.

För kommunen gäller att man får betala kringsvid 3000 kronor per dygn till Attendo, ty så mycket kostar den kommunala vården. Om Attendeo, exempelvis genom lägre bemanning, kan hålla nere kostnaderna, blir det vinst.

För kommunen är det svåra problemet att få ner kostnaderna när man har tomma platser. Vad gör man med personalen? Det kommer att kosta kommunen miljoner kronor att ha tomma platser.

Av visst intresse är att minst fyra av Attendos brukare kommer från andra kommuner. Kostnad för kommunen minst 2 miljoner per år. Detta är omsorgens dilemma. Bra vård drar till sig brukare från andra kommuner. Här fungerar inte statsbidragssystemet.

Jag saknar pensionärsorganisationernas röster i debatten.”

Sune Håkansson

Nu får vi leva som alla andra

Äntligen!!!

I dag kom beskedet som innebär att även människor som har passerat 70-årsåldern får leva som alla andra och med samma ansvar. Jag vågar påstå att denna grupp har minst lika lätt att leva upp till de regler som varje medborgare, oavsett ålder, har att efterleva. 

Jag väljer att publicera ett antal rubriker från förmiddagen i dag torsdagen den 22 oktober 2020. En på sitt sätt minnesrik dag. Rubriker som på olika sätt skildrar det som har varit och vad som nu väntar. Pandemin är långt ifrån avklarad. Vi kommer att tvingas till restriktioner för lång tid framöver. Hur länge återstår att se. Experterna är fortsatt oeniga. Vissa säger att vi bara är i början medan andra säger tre år till. Oavsett. Håll ut och håll avstånd.

Läs mer

Innehållet viktigare än utseendet

Med tiden har vi människor blivit allt mer utseendefixerade. En utveckling som modeindustrin med hjälp av massmedia bär ansvar för och som starkt har påverkat allt yngre generationer. En beklaglig styrning som hos många individer satt djupa spår.

I takt med den utvecklingen har kunskap och klokhet parat med ett starkt självförtroende, självbild, kommit att alltmer minska i betydelse.

Nu vill jag inte skuldbelägga lokalmedia för merparten av denna utveckling även om det genom åren har förekommit även där. Ta årliga s k Luciatävlingar som exempel. Men det är lokalmedia i Blekinge och främst då tidningarna Blekinge Läns Tidning och systertidningen Sydöstran jag nu vill rikta mig till.

I morgon onsdag (21/10 2020) ska deras papperstidningar byta utseende – igen. Jag förstod när man på 1980 och 1990-talet gick över till tabloid-formatet (mindre storlek), men i dag har jag betydligt svårare att förstå vinsten med en utseendeförändring. Papperstidningen är av flera anledningar på väg att självdö till förmån för ny teknik. Att läsa tidningen i dator eller platta har många fördelar, inte minst vintertid. Vi på landet gör betydande kraft- och tidsbesparingar på att slippa besöka brevlådan i snö, kyla, mörker eller regn.

Ni tidningsmakare får aldrig glömma att det är innehållet som är det viktigaste. Givetvis ska typsnitt och redigering hjälpa till med läsbarheten, inte minst locka till läsning, men det får aldrig ske på bekostnad av innehåll. Självklart ska en tidning leva med sin tid, men inte enbart utseendemässigt.

När BLT:s chefredaktör Mimmi Karlsson-Bernfalk talar i klartext om allt tunnare tidningar med allt mindre annonser är detta också förklaringen till att tidningar har tvingats slimma personalstyrkan. Jag känner i dag inte till BLT eller Sydöstrans personalfördelning men jag har förstått att detta inte minst har gått ut över kvällsbevakningen som har minskat högst betydligt.

Jag är inte ensam om att sakna tidningarnas bevakning av vår svenska folkrörelse, nämligen föreningslivets olika grenar. En i dag på grund av Coronaviruset hårt drabbad verksamhet såväl ekonomiskt som socialt och då tänker jag på såväl idrott som kultur. Den verkligheten är viktig att skildra, men vi måste också blicka positivt framåt och då möta den nya verkligheten hur den nu kommer att te sig.

Inte minst har bevakningen av det politiska skeendet minskat högst påtagligt, främst bevakningen av kommunernas högsta politiska instans, fullmäktige där merparten av sammanträden sker kvällstid.

Senast den 7 oktober genomfördes Regionfullmäktige med flera för oss allmänhet viktiga punkter på dagordningen. Det handlade om utdebitering för 2021 (skattesats) och det handlade om patientavgifter som ska höjas. Ingen bevakning alls i Sydöstran medan BLT hade en kortare artikel om att Socialdemokraterna kräver gratis influensavaccin för fler riskgrupper.  Även ett kortare referat om att  avgiftshöjningar som  alliansen vill genomföra återremitterades och ska avhandlas vid sammanträdet i november. Bra också att artiklarna, även om de var knapphändiga, var placerade på en samlande Blekingesida.

Jag menar att tidningschefer ofta talar med stora bokstäver när man beskriver hur viktig deras bevakning är, inte minst ur demokratisk synvinkel. Av just detta skäl får man ett årligt statligt presstöd.

Därför bästa tidningschefer – förbättra innehållet och lägg slantarna på fler journalister istället för att sminka papperstidningar som hela tiden minskar i antal allt eftersom den äldre papperstrogna läsarskaran blir allt tunnare.

I senaste mätningen minskade BLT:s pappersupplaga med 800 exemplar och Sydöstran med 500.

Vågar eller vågar INTE Jonas Sjöstedt?

I fredags kväll gick de fackliga förhandlingarna om lasförslaget ännu en gång i stå. LO kunde inte godkänna innehållet i det senaste budet.

Därmed ställs återigen vänsterledaren i blixtbelysning. Som bekant har Jonas Sjöstedt en längre tid hotat med regeringskris om lasförslaget från januariuppgörelsen träder i kraft.

Media upprepar frågan igen och igen och Sjöstedt försöker variera sina svar. Men innebörden i hans svar står fast – lägger Stefan Löfven fram förslaget är ett extraval enda tänkbara alternativet för Jonas Sjöstedt.

Men ska han verkligen våga?

Nej, han fegar ur, säger vissa.

Visst vågar han. Han har efter sina många hot inget annat val, säger andra.

Jag tycker dagens situation och frågor om att våga eller INTE våga påminner om en klassisk scen ur en av Hasse och Tages revyer där Sadat och Kissinger hetsar varandra.

https://youtu.be/WROEjyXlYRg

Sluten palliativ vård försvinner inte

Att tala med människor är alltid bättre än att enbart läsa protokoll. I sistnämnda fallet finns risk att viktiga meningar missas. Så skedde när jag i gårdagens blogg skrev om Höstsols nedläggning på Vidablick i Ronneby.

Efter att jag i dag kunnat ställa frågor till Anders Lund, m, ordförande i Vård- och omsorgsnämnden kan jag nu räta ut några av frågetecknen som har med Höstsol att göra.

Först av allt och det viktigaste är att det kommer att finnas valmöjligheter för patienter med palliativ diagnos även framledes i Ronneby kommun. Av media har det framgått att ”Sluten palliativ vård försvinner”, och så hade jag också uppfattat beslutet. Men så är inte fallet.

I beslutet finns en viktig attsats:

”att ett palliativt team utformas av de undersköterskor som i dag arbetat på Höstsol tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonal med möjlighet till korttids- eller trygghetsplats.”

I klartext betyder detta att Höstsol har lagts ner som avdelning men att det palliativa teamet förs över till hemsjukvården och att denna personal också ska kunna ge palliativ vård vid två andra avdelningar på Vidablick om så önskas.

Hur kommer då patienter i framtiden att informeras om sina valmöjligheter?

”Det kommer som vanligt att ske i samband med att biståndshandläggaren kommer in i bilden, svarar Anders Lund.

Höstsols budget som varit baserad på 0,90 procent i täthet efter fyra vårdplatser, vilket genererar 3,6 årsarbetare, är på cirka 2,1 miljoner kronor. Dessa resurser förs nu över till hemsjukvården, vilket i sin tur betyder att ingen besparing behöver ske.

Under förra året var 86 patienter i Ronneby kommun i behov av palliativ vård. Nu kommer merparten av framtida patienter att vårdas i hemmet av samma personal som funnits på Höstsol. Att kunna välja vård i hemmet eller slutenvård finns således kvar.

Min poäng med gårdagens text var att med ökad vård i hemmet ökar också belastningen högst väsentligt på anhöriga. Därför viktigt att valmöjligheten nu finns kvar.

Mindre valfrihet i Ronnebys äldrevård

Är du bosatt i Ronneby får du nu inte ens välja vårdform i livets slutskede. Det har fem ledamöter ur Alliansen förstärkt med tre Sverigedemokrater beslutat. Endast fem socialdemokrater reserverade sig mot beslutet. Längre ner i denna text kommer jag att namnge ledamöterna.

Att åtta ledamöter i Vård- och omsorgsnämnden väljer att ta ifrån människor, som fått en palliativ diagnos, rätten att välja vårdform tycker jag är närmast hjärtlöst. Dessa patienter ska numera behandlas i hemmet. Visserligen med ett palliativt team som hämtas från Höstsol, men individens valfrihet är borta. Tidigare har man, kanske vid avsaknad av anhörig eller annan trygghetskänsla, kunnat välja att få sin livsavslutande behandling på Höstsol, Vidablick.

Naturligtvis är det ekonomin som spelar stor roll, vilket också den snabba beslutsprocessen vittnar om. Vård- och omsorgsnämndens årsresultat pekade vid senaste tertialredovisningen på ett minus med 27,5 miljoner kronor. Nämnvärt är då att budgeten för de fyra vårdplatserna på Höstsol endast utgjort blygsamma 2,1 miljoner kronor gällande personal och övriga kostnader.

Den 26 augusti beslutade omsorgsnämnden att remittera frågan till Kommunala pensionärsrådet (KPR). Eftersom pandemin satt hinder i vägen har KPR inte kunnat sammanträda men den 17 september lämnades ett yttrande där SPF:s representant redovisade sina tankar efter samtal med samrådsgruppen. I rapporten heter det bl a:

”Höstsol måste finnas kvar i någon form med så hemlik miljö som möjligt. Minst en till två platser till den enskilde som av olika skäl inte kan vårdas i hemmet, ska finnas kvar på Höstsol, om den enskilde flyttas från hemmet till Höstsol bör personalen som vårdat patienten i hemmet följa med in till Höstsol.”

Så lyder texten i protokollet men då har någon inom förvaltningen ”tvättat bort” en viktig detalj i yttrandet från KPR. Meningen lyder i sin helhet:

”Höstsol måste finnas kvar i någon form med så hemlik miljö som möjligt. Minst 1 till 2 platser till dem som av olika skäl inte kan eller vill vårdas i hemmet när vård i hemmet blir alltför påfrestande för såväl patient som ev. anhörig.”

Onsdagen den 16/9 2020 samlades Höstsols personal för att berätta om sina tankar och idéer av en omorganisation av Höstsol.

”Personalens perspektiv var att ge den enskilde trygghet och omsorg under dygnets alla timmar, samt att ge stöd till närstående. Deras syn på Höstsol var också att det var ett ”andningshål för den närstående”. Den personal som idag arbetar på Höstsol har en god kompetens genom olika utbildningar och olika lång erfarenhet inom palliativ vård.

Personalen relaterade att deras styrka var att hjälpa varandra och den enskilde, ”våga finnas där när man har det svårt”. Personalens slutredovisning var – ”att vi inte kan bota den enskilde men vi kan ge ett gott slut.” De påtalade också att de var ett väl inarbetat team som mer än gärna har kvar verksamheten som den är idag, men om det inte skulle komma att vara så var de överens om att ett palliativt team i Hälso-och sjukvårdsverksamheten var ett bra alternativ.”

Ledamöterna hade vid sammanträdet den 30/9 två förslag att ta ställning till:

  1. Att palliativa patienter/vårdtagare vårdas i det ordinära hemmet. Att ett palliativt team utformas av de undersköterskor som idag arbetar på Höstsol tillsammans med Hälso- och sjukvårdspersonal.
  2. Att Höstsol finns kvar i oförändrad form, enligt budget.
  3. Ordförande Anders Lund, m, yrkade på att palliativa patienter/vårdtagare vårdas i det ordinära hemmet.

    Förutom Anders Lund, m, röstade följande för en nedläggning av Höstsol:

    Susanne Petersson, c, Ingrid Carlsson, m, Rickard Evaldsson, m, Marianne Thorell, l, Carina Aulin, sd, Yvonne Olsson, sd, Sandra Bergkvist, sd.

    Nämndens fem socialdemokrater röstade nej till nedläggning och reserverade sig mot beslutet. Dessa var:

    Annette Rydell, Börje Johansson, Agnetha Wildros, Christer Åkesson och Christer Hallberg.

Höstpremiär för operautsändning

Ronneby Folkteater gläds åt att äntligen få bjuda in till en hett efterlängtad premiär.

På lördag är det nämligen dags för höstens första Coronaanpassade utsändning från Metropolitan Opera i New York.
Det är Sveriges stora stjärnsopran Nina Stemme som framträder i en efterfrågad repris av Turandot.

TURANDOT av Giacomo Puccini.  Lördag 10 oktober kl. 19.00

DIRIGENT: Paolo Carignani

I ROLLERNA: Nina Stemme (Turandot), Anita Hartig (Lių), Marco Berti (Calāf), Alexander Tsymbalyuk (Timur)

Nina Stemme gör den krävande rollen som Puccinis iskalla prinsessa. Anita Hartig gör sin första Met-roll som slavflickan Liù. Marco Berti är Calàf, friaren som riskerar sitt huvud för att få Turandots hand, och Alexander Tsymbalyuk är Timur. Paolo Carignani dirigerar den visuellt spektakulära uppsättningen, som ursprungligen skapades av film- och operaregissören Franco Zeffirelli 1987.

Klockan 18.40, 20 minuter innan utsändningen, är det samling i teatersalongen för de som vill ha lite mer information om kvällens operaföreställning. På plats finns Nils-Ingmar Thorell som ger lite bakgrundsfakta om kvällens föreställning.

Folkteatern meddelar också att man har slutat med pappersbiljetter, p.g.a. skärpta hygienkrav. Tag med förköpta biljetter i digital form som SMS eller Mail. Biljetterna skannas av direkt från er mobiltelefon.

Maximalt 50 personer i salongen.

Kommun skriver brev på utrikiska

 BLT fortsätter i dag att skildra vad som nu händer när ett planerat markbyte mellan Karlskrona kommun och Regionen är kastat i papperskorgen. Detta i sin tur kan få följdverkningar som innebär att ett länge debatterat kulturhusbygge åter igen kan vara i fara.

Kommunalrådet Magnus Larsson, c, spekulerar i att kanske ändå kunna köpa loss tomten på stortorget och där bygga ett kulturhus. Men då påminner han sig själv och kommuninvånarna om att bygglovet för kulturhuset är överklagat. Men inte nog med detta. Kommunen har dessutom tvingats skriva ett brev på utrikiska, ja, engelska!

Magnus Larsson:

”Bygglovet för kommunens kulturhus är för övrigt överklagat och inte avgjort ännu. Vi har en dialog med Unesco där svar, skrivna på engelska, just gått iväg.”

Ett underbart klargörande som måste göra alla tvivlande karlskroniter lugnade. Naturligtvis ska ett brev till Unesco skrivas på engelska.

Jag vill inte tro att det är reportern som har blivit så förbluffad av att brevet skrivits på engelska att han av den anledningen har gjort anmärkningen. Jag tror att han rätt av har citerat ett mäkta imponerat kommunalråd.

Jag ska erkänna att när jag läste meningen i artikeln kom jag tveklöst att tänka på en helt annan tidning, nämligen Grönköpings Veckoblad. Den tidningen hade alldeles säkert gjort en betydligt större sak av denna ”unika” händelse.