Många hinder om viljan saknas

DSC02436

För tretton år sedan motionerade Monia Svensson, då centerpartist, för att få en ombyggnad av vägbron vid Ronneby hamn. Skälet då liksom i dag är att möjliggöra båt- och fartygstrafik upp i Ronnebyån.

Kommunledningskontoret gjorde 2003 en översiktlig uppskattning av kostnaderna för att uppföra en klaffbro. Man gissade att kostnaderna skulle bli 20 till 25 miljoner kronor. Dessutom bedömdes kostnaderna för drifttekniken bli relativt höga. En klaffbro skulle dessutom vara till men för den trafik som har samband med industriverksamhet i området.

Nu när Ronneby kommun låtit tekniska förvaltningen göra en liknande utredning är det nästan exakt samma hinder som sätts upp som för 13 år sedan. Jag kan inte slå bort tanken på att ”utredarna” rent av har studerat motionen från 2003 och ordalydelsen då. Det är endast kostnaden som har dubblerats. Nu stannar kostnaden på ca 50 miljoner kronor.

För tretton år sedan hette kommunalrådet i Ronneby, JanAnders Palmqvist, s. Politiker verksamma då har ännu inte glömt hur den ”utredningen” gick till. Beredande tjänsteman ringde till Söderköping, där E 22-an då fått en ny klaffbro över Göta kanal. Tjänstemannen ställde frågan vad den hade kostat och fick svaret – 22 miljoner kronor. Därmed ansågs utredningen vara klar.

Naturligtvis ett oseriöst sätt att bl a jämföra vad en bro för E 22-an drog för kostnader jämfört med en bro vid Ronneby hamn med betydligt mindre trafik och vägbredd.

När tekniska förvaltningen nu har presenterat sin utredning är det nästan komiskt att jämföra ordalydelsen med vad som skrevs 2003.

Tekniska förvaltningens tjänstemän föreslår en vridbar bro vilket har fått personer med kunskap i ämnet att reagera starkt negativt.

-En svängbro låter både dyrt, komplicerat och olämpligt, är det samlade omdömet.

Förslaget innebär att ett mittfundament mitt i ån som ska bära brotyngden måste uppföras. Då har hela idén med att öppna Ronnebyån vid brofästet förfelats eftersom betongklumpen då blir ett hinder för den tilltänkta båttrafiken.

Det är naturligtvis en klaffbro med en en eller två klaffar som bäst ska lösa problemet vid Ronneby hamn. Den linjen är Björn O Svensson, ordförande i Ronneby Musei- och Hembygdsförening helt inne på efter att han under flera år satt sig in i broproblematiken. Han säger:

-Nuvarande bro med sina kraftiga landfästen skulle gå att bygga om genom att ersätta däcket över den 8 meter breda porten med rörliga klaffar. Porten räcker bra för enkelriktad båttrafik – åt båda hållen – som regleras med trafikljus. Prislappen skulle kanske hamna på tiondelen av de 50 miljoner kronor man har dragit till med. Dessutom skulle ett års byggnadstid, som nu har föreslagits, kunna minskas till ett par månader, anser Björn o Svensson.

Utredningen har nyligen presetrats för kommunstyrelsens arbetsutskott som valde att bordlägga ärendet. Ett bra beslut eftersom utredningen bör granskas kritiskt då mycket i den känns igen från 2003. Jag och många andra intresserade av att få se ett rikare båtliv i vackra Ronnebyån vill denna gång se en seriös behandling av ärendet.

Bro

Varför saknas t ex alternativet klaffbro som är betydligt mer i takt med dagens teknik. Titta på Göta kanals många lösningar och inte minst hur man i Holland numera löser broöppningar.

Till politiker och utredare – gör om, gör rätt med fler alternativ.

Hur länge orkar Sydöstrans aktieägare?

Sune Håkansson, nationalekonom, gästar i dag bloggen. Han har granskat Sydöstrans ekonomiska muskler och funnit att tidningen blöder. Han visar med siffror hur illa ställt det är och han ställer frågan – ”Hur länge orkar Sydöstrans aktieägare tillskjuta nya miljoner?

Sydöstran 2

”Det är förvisso flera år sedan jag förutspådde Sydöstrans död. Hittills har jag fått fel. Likväl ställs frågan: Hur länge tyar Sydöstrans aktieägare tillskjuta nya miljoner kronor?

Ty Sydöstran blöder, år efter år. Därtill, man blöder mer och mer. Efter de finansiella posterna var resultaten minus 2,1 miljoner kronor år 2012, därefter minus 2,3 miljoner, minus 3,6 miljoner och för år 2015 minus 6,4 miljoner kronor.

När år 2015 började var det egna kapitalet 7,1 miljoner kronor. Då hade redan aktieägarna tillskjutit 3,7 miljoner under 2014.

Under 2015 blev förlusten hela 6,4 miljoner kronor. Av det egna kapitalet återstod mindre än en miljon kronor, då ägarna i Gota-koncernen tillsköt 20,5 nya miljoner kronor.

Under 2015 pekade det mesta fel. Upplageintäkterna sjönk 1,8 miljoner, annonsintäkterna sjönk 2,3 miljoner. Det statliga presstödet sjönk med 0,6 miljoner kronor till 13,5 miljoner. Upplagan sjönk fyra procent.

När aktieägarna tillskjuter 20 miljoner kronor, torde det finnas förhoppningar om att Sydöstran skall överleva ytterligare flera år. Med förlusttakten 6 miljoner kronor per år, blir det dock bara tre år. Något måste göras. Vad?

Sydöstrans ledning

Styrelsen består av fem män, högsta ledningen av ytterligare tre män.

VD:n har en lön på 75.000 kr i månaden. Det finns 37 anställda. Omsättningen är något mer än 50 miljoner kronor.

Ronneby kommuns VD, kommundirektören har en något lägre lön. Antalet anställda mångfalt fler, omsättningen långt över miljarden kronor.”

Sune Håkansson

 

Midsommarafton med tågstrul

DSC04914

Att resa är att upptäcka. Upptäcka vad? Om tåget kommer i tid? Kommer det någonsin och kommer det att gå ända fram? Är toaletterna avstängda? Finns det mat och dryck ombord? Får jag sittplats?

Det är mycket som ska klaffa när man gör en resa i dag. Jag träffade två resenärer på midsommarafton. De var trötta men ändå rätt sansade resprövningarna till trots.

De kom till stationen i Lund halv nio på morgonen. Resan skulle avslutas med avstigning i Bräkne-Hoby. Resan slutade i Karlshamn där de hämtades upp med privatbil. Då var klockan strax efter tre på eftermiddagen. Skulle de ha fortsatt resan hade de fått byta till landsvägsbuss, som kanske skulle kommit.

Tågstrulet i södra Sverige har pågått under hela midsommarhelgen och orsakades av ett blixtnedslag i Åkarp mellan Malmö och Lund. Detta resulterade i ett signalfel och flera tåg fick ställas in. På stationen i Lund var informationen osäker för att inte säga ofullständig och långa stunder frånvarande.

När besked gavs från högtalarna var det en informatör som lärt sig läxan att i lägen som dessa gardera sin egen information. Tider angavs men med brasklappen att tiden kunde plussas på eller kanske rent av minskas.

Landsvägsbussar brukar ersätta strandsatta tåg men denna dag efter blixtens otrevliga träffsäkerhet fanns inga bussar att uppbringa. Mer rätt är att inga busschaufförer gick att få tag på. Inte en midsommarafton. Att det också är en betydande resdag och landets mest omhuldade ”nationaldag” tas ingen hänsyn till. Trafikbolagen, som alla andra, arbetar med slimmad personaltäthet som inte ger utrymme till personal i reserv.

När ett tåg väl rullade in på stationen i Lund var det redan trångt och rörligheten ombord på tåget begränsades betydligt vilket ställde till nya problem när det meddelades att flera toaletter ombord var avstängda. De som kunde användas låg naturligtvis anttingen sist eller främst i tåget. Tala om spänningsmoment!

Konduktören ombord försökte lätta upp stämningen men hens gamla klyschor var bara svåra att förtränga när resenärer på väg till årets viktigaste middag i det gröna, sill, nubbe och nypotatis såg detta såväl som jordgubbar och grädde fara all världens väg.

Dom resenärer jag skulle ha delat middagsbordet med landade i Ekfors utanför Bräkne-Hoby när vi andra satt och längtade efter den traditionella jordgubbstårtan. Således ett blixtnedslag i Åkarp som även påverkade oss som kommit i tid med privatbil. Att tvingas vänta ett par timmar på en utsökt tårta spetsad med jordgubbar kan vara en prövning i sig även om man sitter i vår vackra natur med solvarma vindar och med toaletten inom några meters räckhåll.

Jag måste säga att jag var ordentligt imponerad av resenärernas lugn och behärskning när vi pumpade dem på uppgifter om hur resan mellan Lund och Karlshamn med sex timmars stillasittande egentligen varit. I detta sammanhang hade naturligtvis god sill, nypotatis och en nubbe en viss inverkan.

Resten av midsommarafton förflöt precis så behagligt och festligt som midsommaraftnar ska upplevas. Årets upplaga dock oförglömligt solig och varm. Jag tror resenärerna i dag delar min uppfattning.

Midsommar på Tjärö med båtstrul

Vår blekingska pärla, Tjärö, har återuppstått och på midsommarafton var det folkligt och festligt med många besökare på ön.

Det var firande på gammalt välkänt manér och naturligtvis uppdukad midsommarbuffé. En ny restaurang är under uppförande men väl insuttna lokaler håller ännu måttet.

Min utsända testpatrull rapporterar att buffén var utsökt men lite mer intrimning av personalen framöver kan medföra att totalupplevelsen blir än bättre.

Lite smolk i bägaren blev det framåt kvällen när M/S Tjärö behagade ge upp vid bryggan i Järnavik. Många blev på grund av båthaveriet strandsatta vid hemfärden och tvingades ordna returen in till fastlandet på egen hand.

IMG_0857”Familjen strandsatt” på bilden löste sitt transportproblem med hjälp av vattenskoter.

Båtstrulet till trots blir totalupplevelsen mer än godkänd.

Positivt var också nyordningen att resande med M/S Tjärö betalar i receptionen på Tjärö. Mycket strul undviks därmed och trivselfaktorn ökade rejält.

Lugnet före stormen i Ronneby

Torsdagen den 16 juni 2016 kommer i Ronneby att minnas som den stormigaste i mannaminne. Ingen politiker kommer att glömma dagen, kanske närmast kvällen.

Det var när ledamöterna i fullmäktige vid 18-tiden intog sina platser i Ronnebysalen som stormen kom helt oväntat. Det var papper över allt i stora högar och från talarstolen blåste det isande vindar ut över helt ovetande ledamöter.

Stormen bidrog till att starten av sammanträdet måste skjutas upp en hel timma. Vad som orsakat denna osannolika storm fick vi inte veta då, först nu, nästan en vecka senare, har lokaltidningarna kommit med förklaringen:

Fullmäktiges ordförande, Nils Ingmar Thorell hade delat ut gratis teaterbiljetter till ett 50-tal ledamöter. Thorell är ordförande även i Folkteatern som behövde draghjälp med premiären med titeln, ”Lugnet före stormen”.

StormThorell spelade verkligen ”huvudrollen” denna kväll eftersom han också var anledningen till att en punkt på dagordningen – ”Åtgärder vid hot och våld mot förtroendevalda” skulle klubbas rekordsnabbt denna kväll. Thorell var den som hotats med hotfull text på en banderoll.

Thorell har alltid spelat många olika roller. Han gör det hela tiden och naturligtvis blir det stundtals svårt att hålla rollerna isär. De flyter liksom ihop på ett högst märkbart sätt utan att han själv är medveten om vad ”publiken”/medborgarna ser och uppfattar.

Naturligtvis måste han, som kan rabbla kommunallagen om han väcks mitt i natten, ha insett att han var ute i grumligt vatten när han delade ut gratisbiljetter till ledamöter i såväl alliansen som i oppositionen. Därför är det synnerligen provocerande när han i BLT får följande fråga –”Tänkte du själv att det kunde uppfattas som försök till muta?”

-Inte alls!!

Reportern på Sydöstran tränger ännu djupare i anledningen till den stormiga torsdagskvällen i fullmäktiger. Tidningen skriver:

”Men utdelningen av gratisbiljetterna slog alltså bakut. Redan under torsdagskvällens sammanträde gick diskussionen hög bland fullmäktiges ledamöter om lämpligheten i att ta emot gåvan.”

Av de stormiga artiklarna framgår att flertalet ledamöter nu har lämnat tillbaka biljetten. Betyder detta då att premiären rent av måste ställas in på grund av storm? Jag tror inte det, bättre reklam än dessa artiklar (denna blogg inräknad) kan inte tänkas. Här har Thorell och kompani sparat många sköna slantar i marknadsföring.

En tanke infinner sig: är det mer tillåtet att muta kommunala tjänstemän än kommunala politiker? Håkan Robertsson lyfter delvis frågan på Facebook men jag vet också hur det gick till när hugade tjänstemän OCH politiker fick gratisbiljetter till Diggiloos premiärer i just Ronneby. Tjänstemännen såg det som en fin anledning att just dessa kvällar ha personalfest. Och fest var det!

Jag avrundar med att citera Hamlet:

”Upp flyga orden tanken stilla står,

Ord utan tanke himlen aldrig når.”

 

Avhopp påverkar antal vårdplatser

Landstinget Blekinge hade planerat att i sommar dra ner antalet vårdplatser med en femtedel. I siffror betyder detta att man har kvar ca 270 platser vilket ledningen för några veckor sedan ansåg att man skulle uppnå.

I dagarna har det dock visat sig att man tvingas dra ner med ytterligare 20 vårdplatser. Förklaringen är den vanliga – brist på sjuksköterskor. Den nu i sista stund uppkomna bristen beror på att redan kontrakterade nyutexaminerade sköterskor har tvingats hoppa av – de klarade inte sista tentamen!

Till följd av detta infinner sig några frågor:

  • Är undervisningen undermålig?
  • Är eleverna sämre motiverade än tidigare?

Landstingets brist på strategi kostsamt

Jag sitter på kammaren och funderar. Utanför fönstret tornar mörka, regntunga moln upp sig vid horisonten. Framför mig på skrivbordet ligger en färsk artikel. Den berättar att landstinget måste flytta sitt lager för sjukvårdsmaterial från sjukhusområdet i Karlskrona till Nättraby. Anledning – trångboddhet!

Artikeln har antagligen inte rönt någon större uppmärksamhet hos allmänheten. Däremot vi några tusen i Blekinge som har kämpat för ett nytt och centralt placerat sjukhus har höjt på ögonbrynen och mumlat – vad är det vi och en viss utredare hela tiden har påpekat? Det är för trångt att bygga mer på berget i Karlskrona. Nu har en annan ledande tjänsteman inom landstinget konstaterat samma sak.

Det går inte att undvika tanken – vad skulle Blekinge och landstinget tjäna i såväl slantar som samhällsplanering om vi fick strategiskt tänkande politiker på beslutande stolar?

Per Johansson, chef för landstingsservice, påstår i artikeln att det är svårt att bygga ut på sjukhusområdet. Det är redan trångt på berget och begränsningarna betydande. Johansson påpekar också ett snabbt växande problem, nämligen det trafiktekniska. Detta är precis vad vi många hela tiden har påtalat när det gäller placeringen av ett sjukhus för hela Blekinge.

Anledningen till att man valt att förlägga centrallagret till Nättraby är b a att vägnätet inte klarar mer. Det är trångt på bergknallen mellan huskropparna. Problem som man hade sluppit med en ny sjukhusbyggnad på annan plats i Blekinge.

Närmast häpnadsväckande är det att placera ett nybyggt materiallager i Nättraby (Karlskrona kommun) när man vet att landstingsservice från detta lager även ska serva sjukhusen i såväl Blekinge (Karlskrona och Karlshamn) som sjukhusen i Växjö och Ljungby.

Därtill för landstingsservice samtal med länets kommuner om att sköta även deras leveranser av sjukvårdsmaterial. Att då placera vårdlagret i östra hörnet av länet är både dumt och högst olönsamt även ur miljösynpunkt. Det mest optimala hade naturligtvis varit att placera vårdlagret på en central plats för riksväg 27 och E 22, nämligen Blekingska vägkrysset Sörby i Ronneby.

Så strategiskt tänker inte politiker som är förblindade av bypolitikens förbannelse och som väljer bort ekonomiskt tänkande när det gäller att slå vakt om ett 20-tal arbetstillfällen som inte får gå Karlskrona ur händerna.

Det är fastighetsbolaget Acrinova i Ängelholm som ska bygga ett nytt vårdlager i Nättraby på 3000 kvadratmeter. Landstinget ska hyra lokalen.

När blir Landstinget Blekinge en angelägenhet för hela länets befolkning och inte enbart en arbetsgivare med Karlskronamärkta glasögon?

Så olika vi ser på turism

Filial

Rubriken ovan låter som änglasång för oss som länge kämpat för att turistbyrån i Ronneby ska flyttas tillbaka till torget.

Men stopp, innan ni får glädjefnatt – artikeln gäller tyvärr inte Ronneby – utan Karlshamn!

Karlshamn ligger ca 3 mil väster om Ronneby men vi är fortfarande i Blekinge. Hur kan då politiker tänka så olika?

Är då politiker i Ronneby som väljer att stoppa undan turistbyrån på biblioteket negativa till turismen? Kanske inte direkt negativa men de tänker fel och kanske är anledningen att intresset är riktat åt annat håll.

Vi i Ronneby, som tror på aktiviteter även i centrum och att människor fungerar på så sätt att man alltid dras till städers centrum för handel och olika upplevelser, vi kämpar vidare och tar ännu en gång rubriken till hjälp för påtryckning.

Turistbyrå 4

Vandring i historisk vildmark

DSC04852

Vi sitter på en ö i utkanten av en stor mosse. Vi har tagit rast för att avnjuta innehållet i våra ryggsäckar. Över oss knarrar några korpar som tycker att de måste varna omgivningen. I övrigt är det härlig tystnad.

Vi har vandrat i kanten av en kanal där man förr bröt torv och där vattnet nu glittrar i solljuset. Vi har vinklat av och styrt stegen ut på den stora mossen och passerat en speglande göl. Det har varit sug och gung i stegen när vi passerat lågt växande tallar.

Vi är fyra skogsvandrare som nu låter fikat smaka och jag tänker:

Visst är det häftigt, nästan lite overkligt att så här nära central bebyggelse uppleva ett stort stycke orörd natur, ja, vildmark. Vi är ju ändå bara 7 km norr om Kallinge och 8 km väster om Tving. Vårt syfte är att utforska Storemosse väster om Listersjön.

DSC04855

I detta stora och unika naturreservat som omfattar 172 hektar finns rariteter av skiftande slag. Ute på mossen hittade vi blommande tranbär, blåbär, lingon och faktiskt också hjortron. I mossen finns en s k myrsjö (Mossegölen) och två vattenfyllda äldre torvtäkter. På fastmarken finns ek- och bokskog men också barrnaturskog, västlig taiga.

I slutet av fjolåret beslutade Länsstyrelsen att utöka detta naturreservat som ligger inom område av riksintresse för naturvård. Delar av reservatet är klassade som nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt av Skogsstyrelsen.

DSC04856

En del av Storemosse var efter andra världskriget ett nära bombmål för F 17:s flyg. ”Bomberna” tillverkades av Kockums i Kallinge och hade naturligtvis ingen sprängverkan men i djupet finns stora mängder med järn- och cementklumpar.

Ute på mossen fanns på 50- och 60-talet en hemlig anläggning, en avlyssningsstation. Byggnaden stod kvar in på 80-talet och utgjorde övningsuppdrag för bl a dåvarande hemvärn. Den vidsträckta mossen utgjorde en störningsfri omgivning vilket var viktigt med dåtidens radioteknik.

Jag minns att jag under min uppväxttid vid Bredåkra station frågade far vad det var för allvarliga män iklädda hattar och grå tränskott (trenchcoat) som ofta steg av tåget och hämtades med taxibilar.

-Det ska du inte bry dig om, svarade han alltid. Långt senare berättades att de utgjorde avbytande personal vid avlyssningsstationen.

DSC04847

Att vandra i en mosse av detta slag är en upplevelse utöver vanliga utflykter i Blekinges rika natur. När Länsstyrelsen nu ska göra Storemosse än mer tillgänglig för allmänheten ska du ta god tid på dig men också se till att du har sällskap av naturkunnig ledare. Vi hade detta i form av välutbildade Bertil Friberg som under vandringen genomförde fortlöpande utbildning med förhör av oss tre övriga.

DSC04859

Vandringen blev till en rik och spännande upplevelse under ett antal eftermiddagstimmar. Vi som deltog var Mats Pihlgren, Evert Oskarsson , Bertil Friberg, och jag själv som dokumenterade med såväl sinnen som kamera. Obs! Klicka för större bilder.

Vandring