Karlskrona förlorar 20 milj. på s-löfte

Söndagens utspel från statsminister Stefan Löfven (S) om att mer pengar ska fördelas om från storstadslän till glesbygd har mottagits positivt i många regioner men naturligtvis sablats ner på bred politisk nivå när det gäller t ex Stockholm.

Hur kommer då utspelet att gynna Blekinges fem kommuner? Den frågan har jag ställt till nationalekonomen, Sune Håkansson som snabbt kommer med det här svaret att Karlskrona FÖRLORAR 20 miljoner kronor och att övriga kommuner i Blekinge och region får tillskott.

”Budgetarbetet pågår i kommuner och regioner. På de flesta håll ser det illa ut för 2020, än värre för 2021.

Hoppet står till högre statsbidrag. Socialdemokraterna synes ha satt ner foten. Förvisso klagar S i Stockholm, än mer M i Stockholm, men också C i Stockholm. SD synes passa.

Mycket talar för att vi får nya regler först från 2021. Det skall förvisso kompromissas.

Åter till nuvarande S-förslag, som förvisso inte är officiellt presenterat. De här redovisade beloppen utgör den vanligaste tolkningen av statsministerns tal häromdagen. Beloppen gäller per år:

Olofström vinner 22 miljoner kronor

Ronneby vinner 32 miljoner kronor

Karlshamn vinner 20 miljoner kronor

Sölvesborg vinner 12 miljoner kronor

Karlskrona FÖRLORAR 20 miljoner kronor

Region Blekinge vinner 90 miljoner kronor

Även för vinnarna räcker inte beloppen. Sparbeting kvarstår. I Karlskrona blir det etter värre.”

Sune Håkansson

Mäktig konst med enkla medel

Klockan närmar sig 13. Ett sent sommarregn faller över Bromölla. Människor hukar under paraplyer på sin väg in till Ifö Centers konsthall.

Vi hänvisas en trappa upp till andra våningen. Det ska bli vernissage och vi ska få stifta bekantskap med Sebastian Blomqvist, konstnär som vuxit upp i Karlshamn.

Rör ej konstverken förkunnar en liten skylt vid dom sista trappstegen före utställningsplatsen. En vacker häst, stor och blänkande vit som gjord i marmor är det första som min blick fastnar på. Man vill naturligtvis röra det förbjudna. Jag vill känna på den vackra ytan. Jag förblir laglydig men vill ändå veta om det verkligen är marmor.

Tvivlet infinner sig när jag tittar under den vackra hästen. Den bärs upp av tunna wellpappsbitar. Strax intill avslöjar konstnären i full skala hur han byggt upp konstverket från grunden. Wellpapp och kartong, tidningspapper, gips och krita och med en enastående kunskap och skicklighet och en uthållighet som naturligtvis imponerar.

Sebastian Blomqvist berättar om enkelheten för att framställa det mäktiga:

”Wellpapp är billigt, ofta gratis, tidningspapper likaså och naturligtvis behövs en limpistol. Gips och krita och i slutskedet för att få en vacker blank yta till hästen har jag använt sandpapper och stålull.”

Han är utbildad modedesigner vilket kanske inte var alldeles överraskande när han berättar att hans farmor var skräddare i Karlshamn. Men varför byta textil mot kartongpapper?

”Att vara konstnär inom textil och modedesign innebär att du bara blir en av många i en sammanhållen process. Jag vill vara ensam och kunna bestämma över min egen konstframställan”, är hans eftertänksamma förklaring som är lätt att bejaka efter att ha lyssnat till hans livsfilosofi.

Det magnifika monumentet i bakgrunden naturligtvis också tillskapat av wellpapp.

Sebastian Blomqvist är stipendiat i IFÖ Centers AIR2-program 2019 och har stor arbetsyta till sitt förfogande i de gamla och övergivna industrilokalerna som ligger vägg i vägg med Sparbankshallen där hans konst nu visas fram till 2 oktober.

Publikintresset var mycket stort och engagerat och efter att Sebastian avslutet presentationen uttryckte många sin uppskattning och var stolta över vad han hittills har presterat på sin hemmaarena.

Ronneby kommun ”krigshetsar”

Ronneby kommuns säkerhetssamordnare, Per Drysén, ”krigshetsar” i dag med hjälp av lokaltidningen Sydöstran. Dessutom hakade Radio Blekinge på och gav plats för en liveversion av vad Drysén redan sagt i tidningen.

Hade det i dag varit vår och första april istället för den 20 augusti 2019 hade säkert många skrattat åt det man fick läsa. Nu bjuder kommunala tjänstemannen i stället på uppgifter som går ut på ”ett förändrat omvärldsläge, där Sverige är särskilt utsatt i Östersjöområdet, nu tvingar Ronneby kommun att tänka om.”

”Vi ser ett behov av att förbereda oss inför höjd beredskap och exempelvis krig. Vi måste få klart för oss var vi ska sätta oss (kommunledningen, mitt förtydligande) om bomberna skulle falla över flygplatsen i Kallinge”, säger Drysén till tidningen.

Naturligtvis kan sådana uppgifter skrämma upp allmänheten när en ansvarig tjänsteman ansvarig för kommunens säkerhet arbetar utifrån att bomber kan börja falla när som helst.

Av artikeln framgår att det är en uppfräschad ledningscentral i något lämpligt berg som man nu är i behov av. Om initiativet har politisk avsändare är obekant men det sägs att det ännu inte finns några politiska beslut om nödvändiga investeringar.

Man sneglar på ett redan färdigandvänt och avvecklat bergrum bakom räddningskåren i centrala Ronneby. Ledningscentralen i det berget var till för just kommunens ledning och var byggt för att med dåtidens krav klara en atombomb fälld mot marinen i Karlskrona. Man räknade vid den tidpunkten med att en atombomb mot F 17 inte skulle vara fiendens strategi eftersom vetskapen fanns att inga flygplan skulle finnas kvar på flottiljens område vid ett eventuellt skarpt läge.

Jag är en av få som haft förmånen att besöka bergrummet för en intressant upplevelse. Men efter att säkerhetskraven skärpts och det konstaterats att bergrummet saknar nödutgång har de publika besöken stoppats.

Det betydde att Sydöstrans reporter i dag inte kunde visa några bilder från bergets insida. Dom bjuder jag därför mina läsare av bloggen att studera. Håll till godo.

En av bilderna i ledningscentralen är extra intressant eftersom den klart och tydligt visar varifrån fienden skulle komma. Den bilden har sedan 1950-talet inte förändrats.

Det har onekligen hänt en del på teknikområdet sedan 1950-talet.

Hör Rapp berätta om F 17:s uppbyggnad

Inför Blekinge Flygflottiljs flygdag och firandet av flottiljens 75-åriga verksamhet den 25 augusti har jag tagit fram en inspelning som jag gjorde med flottiljens första chef, Torsten Rapp.

Det var inför flottiljens 40-årsfirande 1984 som jag lyckades locka Torsten Rapp till mikrofonen och jag har faktiskt hittat inspelningen i mina gömmor.

Han berättar bl a hur nära det var att F 17 hade placerats på bördiga Ramdalaslätten istället för i Kallinge.

Torsten Rapp var endast 38 år när han 1944 tillträdde som chef för F 17 och då som överstelöjtnant.  Överste blev han 1947.  Rapp var sjöofficer från början men blev 1960 chef för flygvapnet och redan året efter, 1961, utnämndes han till överbefälhavare. Rapp avled 1993.

Torsten Rapp blev också Blekinge Flygklubbs första ordförande när klubben bildades 1946. På den tiden var det enbart segelflyg och modellbygge som gällde.

Inspelningen som jag har kortat ner inleds med ljudet av en startande B 3 Junkers som var flottiljens första krigsflygplan. Därefter ett litet smakprov på hur F 17:s egen musikkår lät när flottiljen var ung.

Burkberg hittat i Ronnebyskog

En jägare formligen snubblade över ett berg av burkar i skogen. Det var stora högar av burkar och på flera olika platser i terrängen.

Jägaren kontaktade familjegruppen i KRIF hockey som nu har sanerat och plockat bort en ansenlig mängd burkar.

Vem eller vilka kör då ut i skogen för att slänga så här många burkar istället för att panta dom och få betalt? Förklaringen är, menar klubbmedlemmar och andra, att det rör sig om en liga eller ligor som begår inbrott på Miljötekniks avfallsanläggning i Angelskog. Man sorterar därefter bort skadade eller importerade burkar som inte ger någon pant i Sverige.

”Det är i det läget vi har kommit in för att sanera de platser som har hittats”, säger Micke Berglund som är en av många i KRIF-gruppen som arbetar med projektet Pantamera.

”Vi får ersättning för alla slag av burkar och vi har avtal med en rad företag och andra som skänker burkar och petflaskor”. Pengarna används till att betala hyra av tider i ishallen för såväl seniorer, juniorer som pojklag, fortsätter Micke Berglund.

Projektet Pantamera startades för ca ett år sedan och fram till i dag har gruppen skramlat ihop nära nog 100 000 kronor!!

Medlemmarna gillar att samla burkar men var näst intill i chocktillstånd när de kom fram till burkbergen i den aktuella skogen. Miljöteknik har informerats om de upphittade burkarna och är tacksamma över hanteringen som säger att man inte har resurser att rensa upp det som ratas av inbrottsligorna.

Jag är inte säker på att Ronneby kommun numera delar ut något miljöpris men skulle så vara fallet finns det nu en lämplig pristagare att nominera. KRIF gör här en samhällsinsats i dubbel bemärkelse. Riktigt bra!

Foto: Jonas Melén och Micke Berglund