Landstinget backar om föreningsbidrag

Ett tjänstemannaförslag inom Landstinget Blekinge som på ett nytt sätt och mer överbyråkratiskt skulle införas har nu skjutits på framtiden. Ärendet återremitterades vid landstingsstyrelsens sammanträde den 9 april. Kravet på en återremiss kom från alliansen med liberalen, Nils Ingmar Thorell i spetsen.

När ärendet nu åter dyker upp på styrelsens sammanträde kommande måndag (28.5.2018) är förslaget att en utredning ska genomföras. Alla bidrag, inte enbart landstingets utan också Region Blekinges, ska nu studeras för att man ska få enhetliga regler för utbetalning av föreningsbidrag. Ett eventuellt nytt bidragssystem kan införas först 2020.

En bra lösning med tanke på att Landstinget och Regionen blir en och samma organisation från årsskiftet 2018/2019.

Ni som missade mina två tidigare blogginlägg i ärendet får nu en ny möjlighet att ta del av hur förslaget var utformat och vad det kunde leda till och hur diskussionen lät när ärendet debatterades den 9 april.

Det överbyråkratiska förslag som landstingets ledning vill införa i Blekinge när det gäller föreningsbidrag är för tillfället stoppat. Alliansens partier med Nils Ingmar Thorell, l, i spetsen krävde återremiss och en justering av tjänstemannaförslaget och lyckades också med detta.

Det hade krävts 15 ja-röster för en återremiss med enkel majoritet och det blev 17. Ärendet skickas därmed tillbaka för ytterligare hantering.

-Jag tycker att liggande förslag andas misstänksamhet mot föreningslivet och det beklagar jag, sa Thorell i ett av sina inlägg och slog verkligen huvudet på spiken när han tillade:

-Ni säger att vi ska vara noga med skattepengar och det är jag den första att ställa mig bakom, men vi ställer inte samma krav på oss själva när skattepengar betalas ut som partistöd.

-När partistöden betalas ut till de politiska partierna är de inte bundna av regler eller redovisningar av det slag som nu ska krävas av föreningslivet. I det fallet är det generella regler som gäller, sa Nils Ingmar Thorell.

Pensionärsföreningar och anhörigföreningar som ideellt arbetar för att skapa goda förutsättningar för en god hälsa, inte minst i förebyggande syfte, ska nu straffas istället för att belönas för sina insatser.

Landstinget Blekinge är på väg att införa en byråkratisk hantering som för tankarna åtskilliga år tillbaka i tiden och inte minst till den stora grannen i öst. Det tjänstemannaförslag som ledande politiker är på väg att genomföra kan endast gynna en grupp, nämligen tjänstemännen som med ökat blankettraseri ser nya arbetstillfällen skapas. Anledningen sägs vara att Landstinget vill anpassa till regionens regler när Landstinget och Regionen blir en organisation från 1.1. 2019.

Fram till i dag har pensionärsorganisationer i Blekinge som SPF och PRO erhållit en summa pengar per år som man kunnat använda utifrån sina olika behov. Naturligtvis har utbetalningar föregåtts av redovisade verksamhetsplaner och årsredovisningar men detta räcker inte längre, anser tjänstemännen i sitt förslag.

Nu ska ett årligt medlemsbidrag på 35 kronor per medlem utbetalas. Dessutom ska varje förening tilldelas 5 000 kronor årligen. Resterande anslag ska fördelas i förhållande till verksamhetens innehåll. Bedömningskriterierna är dom här:

– Samverkansaktiviteter

– Informations och opinionsbildande insatser

– Utbildningsinsatser

– Medverkan i Landstinget Blekinges verksamheter

– Medverkan i regional och/eller nationella aktiviteter

Av detta förslag framgår tydligt att varje aktivitet som pensionärsorganisationer vill genomföra ska föregås av ett blankettifyllande som saknar motstycke. Efter att ansökan skickats in till landstinget får förening eller distriktsorganisation snällt vänta på ett besked – godkänd eller underkänd ansökan?!

Detta medför ett trögt för att inte säga helidiotiskt merarbete för redan ansträngda ideellt arbetande ledare på förenings- och distriktsnivå. Verksamheter blir försenade eller inte alls genomförda.

Detta har också påtalats i den hittills genomförda politiska hanteringen i landstingsstyrelsen. Inte minst har mångårige föreningsledaren och politikern, Nils Ingmar Thorell, l, gjort allt för att få tjänstemannaförslaget stoppat i papperskorgen. I första omgången fick han hjälp av Jan Björkman, s, som ställde upp bakom Thorells krav på återremiss.

När frågan nu kommer upp i landstingsfullmäktige i morgon måndag (9.4) har Björkman rättat in sig i det s-politiska ledet. Nu kan endast en enkel majoritet begärd av Thorell rädda detta föreningsfientliga förslag. I varje fall ett tag.

-Jag har goda möjligheter att nå dit, säger Nils Ingmar Thorell numera också ordförande i SPF Seniorerna Blekinge.

Föreningsledare är tagna på sängen och är ännu så länge lyckligt ovetande om den ökade arbetsbörda som väntar. Jag kan bara ana hur reaktionen blir.

Ideellt arbetande människor ska belönas inte straffas för sina insatser.

Slimmade ”vallöften” i Ronneby

Jämfört med överbuden på riksplanet intar Ronneby en rakt motsatt inställning i sättet att agera i den nu pågående valrörelsen. I Ronneby handlar det mest om att lägga ner och riva upp. Satsningar som tidigare har utlovats tas nu tillbaka när penningpåsen snabbt har krympt.

Magnus Pettersson, socialdemokraternas nyaste kommunalrådskandidat efter Malin Norfall, hade inga spenderbyxor på sig under sitt tal första maj. En enda satsning utlovade han om socialdemokraterna skulle lyckas återta den politiska makten i Ronneby. En crossbana var vad han kunde utlova, men det som väckte mest uppmärksamhet var vad han istället ville skrota och avveckla.

-Vinner vi valet lovar jag att placera LOVEN (Lag om valfrihetssystemet) så långt ner i källaren jag kan komma!

Att skrota den lokalt genomförda LOVEN är inte gjort i en handvändning. En sådan procedur tar minst ett år att genomföra. Då måste man också räkna in all oro och stress som ett sådant handlande skulle skapa bland de många som redan har utnyttjat just valfriheten inom vården.

Nu regerande allians med benäget bistånd av Sverigedemokraterna gör inte heller väljarna speciellt glada. Nu handlar det om anställningsstopp, nedläggning av skola på landsbygden, utlovade datorer till alla elever som inte blir av. Allt detta och lite till på grund av att utbildningsnämnden går back med 14 miljoner kronor i år. För några veckor sedan var siffran 20 miljoner!?

Visserligen är de negativa förslagen till besparingarna än så länge på tjänstemannastadiet men de kan snabbt komma i ett skarpt läge om det visar sig att kommunstyrelsen väljer att vänta med att ge utbildningsnämnden ett begärt tilläggsanslag.

Här har kommunalrådet, Roger Fredriksson, moderat, varit kallsinnig hittills och svarat med att utbildningsnämnden måste arbeta utifrån kravet på en budget i balans. Men under en hotande bila kan det tuffa beslutet snabbt bli ett annat.

Skolan i Backaryd har ett nedläggningshot hängande över sig på grund av att inga lärare vill vara kvar på skolan. Nu är det bussning som ser ut att bli ett alternativ.

Nattis kan skrotas för att uppnå en besparing på 800 000 kronor. Uteblivna datorer till alla elever inbringar en besparing på 6,6 miljoner kronor. Ett anställningsstopp ger 6 miljoner kronor. Ett antal mindre drastiska åtgärder skulle ge en besparing med 950 000 kronor. Med dessa besparingar på lite drygt 14 miljoner kronor skulle man uppnå en budget i balans.

Däremot ligger en om- och utbyggnad av ishallen i Kallinge för 32 miljoner fast även om ett nu pågående överklagande försenar detta arbete. Den sammanlagda satsningen på idrotten kommer upp till 47 miljoner om man också räknar in byggande av nya omklädningsrum efter branden på Brunnsvallen. Även den satsningen har dragits i långbänk.

Nu väntar jag och säkert många andra invånare i Ronneby kommun på vad som ska bli de ”riktiga” vallöftena. För det kommer väl sådana?! Hittills har det som sagt mest handlat om att skrota tidigare givna löften. Tur i oturen är att dessa besked har kommit i god tid före valet i höst.

Tråd med stark symbolisk innebörd

I all kommunikation gäller det att hålla sig till ämnet. Det gäller att ha en röd tråd. Den röda tråden har länge varit ett uttryck för en sammanhängande berättelse. Att förlora sammanhanget innebär att man tappar tråden.

I Japan har tråden en stark symbolisk innebörd som konstnären Chiharu Shiota också använder sig av som uttrycksmedel när hon i sommar representeras av två konstverk på Wanås.

Att bygga ett helt hus av en enda lång röd tråd är en konst i sig som i sin tur ger många infallsvinklar där jag står i den gamla skånska storladan och betraktar byggnader av så skilda slag. Dåtidens byggkonst var mer rejäl, präktig och praktisk än den nu aktuella konstnärliga och känslofyllda men som tillsammans bildar en symbolik i sig.

Chiharu Shiota vill i en tid när så många känner sig rotlösa förankra oss i tillvaron med ”minnenas och drömmarnas trådar” och därmed visa att de strävar mot framtiden.

I Japan signalerar rött starka känslor och vitt oskuld och renhet. När rött och vitt används tillsammans anses de vara lyckobringande färger medan en kombination av svart och vitt signalerar sorg.

För mig har alltid rött förknippats med kärlek och omtanke, men rött kan också betyda fara och varning. I trafiken betyder som bekant rött att vi måste stanna medan grönt är inbjudande och tillåtande.

Konstverken inbjuder till otaliga reflektioner där endast din egen fantasi och inställning till livet kan sätta gränser. Det offentliga rummet med en natur som nu mestadels bjuder på skir grönska är naturligtvis den ultimata platsen för eftertanke och själslig avkoppling långt från politisk träta som mest går ut på att svartmåla.

Chiharu Shiotas konst kan tillsammans med övriga inbjudna konstnärer för året ses på Wanås t o m 4 november.

Kalle unik makthavare i Blekinge

Unik är kanske ett väl laddat ord när man ska bedöma makthavare i Blekinge, men sticker ut gör han onekligen och det på flera sätt.

Jag syftar på landstingsrådet Kalle Sandström. Även när det har blåst storm kring hans uppdrag har han alltid ställt upp för att kommentera och den delen lever han fortfarande upp till. Strax ett bevis på vad jag syftar till.

Men Kalle Sandström är unik även ur en annan synvinkel när jag jämför honom med övriga politiker i Blekinge. Han skriver själv och han använder inget maktspråk. Inte heller snuttifierar han sina kommentarer. Han tar med andra ord kritikerna på allvar. Andra politiker bryr sig inte ens om att svara.

Ett nu aktuellt ämne gäller det kontantlösa samhället som inte minst pensionärernas organisationer driver kraftfullt i stark motvind. Bankerna vill inte självmant ändra sina inkomstbringande åtgärder att stänga ute kontanthanteringen.

Därför var det positivt när Blekinge Läns Tidning på lördagen i en ledare riktade sig till landstingsrådet Kalle Sandström med en begäran i ämnet. ”Vägra inte kontanter, Kalle Sandström” var den samlade rubriken för budskapet.

Tidningen skrev:

”Sedan den 1 januari kan man inte längre betala med kontanter inom Folktandvården i ­Blekinge. Den som önskar göra det är hän­visad till centralkassan vid Blekingesjukhuset i Karlskrona eller Karlshamn. I fredags berättade BLT att sjukhusens restauranger och ­kaféer från och med i onsdags inte längre tar emot kontanter. ”Vi har ju många moderna betalningssätt i dag, som betalkort och swish”, kommenterade ansvarig chef Magnus Helge förändringen (BLT den 4 maj).

2013 fattade Landstinget Kronoberg beslut om att patienter inte längre skulle erbjudas att betala patientavgiften kontant, mer än vid lasaretten i Växjö och Ljungby. Det var ett ­beslut som sedan prövades i domstol med hänvisning till Riksbankslagens formulering att sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel. Hösten 2015 kom Högsta förvaltningsrätten fram till att beslutet skulle rivas upp och att landstinget har en skyldighet att ta emot betalning av patient­avgifter kontant. Har Landstinget Blekinge analyserat sina beslut utifrån denna dom?”

Kalle Sandström svarar utförligt i ett inlägg på Facebook men han är ändå inte beredd att ändra på landstingets inriktning i Blekinge även om han säger sig förstå problematiken och vilken grupp av människor som är mest drabbad. Han skriver:

”BLT: s politiske chefredaktör Anders Gustafsson tar i sin ledare 5/5 upp utvecklingen i vårt land mot ett kontantlöst samhälle. Specifikt handlar det om landstingets restauranger och caféers beslut att begränsa möjligheten att betala med kontanter. I rubriken uppmanar han mig att inte vägra kontanter!

Jag tycker det är ett intressant ämne att fundera över. Det är frapperande att se hur vi svenskar använder kort som betalningsmedel, för såväl stora som små inköp. För att inte tala om vilket genomslag Swish fått som betalningsmetod. Jag kan erkänna att jag själv tillhör dem som sällan bär kontanter på mig.
Vi behöver inte komma längre än till Tyskland för att se ett helt annat  användande av kontanter. Visst går det att betala med kort, men det är ju ingalunda lika självklart som här.

Anders Gustafsson tar upp några trådar som jag vill kommentera:

  1. Ett kontantlöst samhälle är en fara ur beredskapssynpunkt. Slås det elektroniska systemet ut fungerar inte våra basala affärstransaktioner. Svårt att säga emot Försvarsberedningen och Riksbanken som sagt detta. Men är det ett problem som måste åtgärdas, måste det ske genom lagstiftning. Vi kan inte förvänta oss att enskilda aktörer löser detta.
  2.  Det finns en dom som säger att sjukvården inte kan kräva kortbetalning. Den handlar just om avgifter i den offentligt finansierade sjukvården som alla ska ha tillgång till. Domen kan dock inte tillämpas på landstingets andra verksamheter. Exempelvis som i detta fall personalmatsalar.
  3. Politiskt styrda organisationer (i det här fallet landstinget) ska ta ett större ansvar för att bevara kontanter som betalningsmedel än privata näringsidkare. Ett märkligt resonemang, inte minst i detta fall där landstingets del är mycket, mycket marginellt i det totala restaurang, café och affärsutbudet.
    De som borde ta störst ansvar, bankerna, är väl de som kommit längst i avskaffandet av kontanter!
  4. Även fortsättningsvis kommer det att gå att betala med kontanter i den mest publika delen av landstingets restaurangverksamhet, caféet och kiosken på Blekingesjukhuset i Karlskrona. Det som kan vara lite mer problematiskt är motsvarande verksamhet i Karlshamn där caféet är integrerat med personalmatsalen. I det stora hela bedömer jag dock åtgärden som väl avvägd och rimlig.”

 

Sune Håkansson tillbaka på läktaren

I dag släpper jag lös Sune Håkansson, Ronnebypartiet som är laddad, frispråkig och tuffare än vid senaste sammanträdet med fullmäktige. Men så sker betraktelsen också från läktaren.

Han tar upp ledarproblem hos såväl socialdemokraterna som moderaterna. Naturligtvis också några väl valda ord om Ålycke och en viss ombyggnation men också LOV:en som socialdemokraterna går till val på att skrota om de vinner valet.

Sune Håkansson:

”Det är måhända svårt att sitta på läktaren när man skall analysera äldreomsorgen. Jag är likväl ordförande i Äldrenämnden. Jag försöker likväl.

Först konstaterar jag att Socialdemokraterna betonar att Ålycke måste byggas om. ”Kommunfullmäktige har så beslutat”, synes vara deras viktigaste argument.

Kommunfullmäktige har också beslutat om att det skall vara LOV i äldreomsorgen, både i hemtjänsten och för Vård- och omsorgsboendena. ”Det är beslut, som vi vill upphäva, efter valet”, var det klara beskedet vid 1 maj.

Det viktiga är: Investeringsbeslut behöver inte verkställas förrän kontrakt är skrivna. Inga kontrakt är skrivna för Ålycke. Det kommer inte heller att skrivas några kontrakt före valet.

Beslut om LOV kan sägas upp. Då gäller uppsägningstid. För LOV på Vård- och omsorgsboendena är tiden ett år. Attendo hinner inte påbörja verksamheten, om socialdemokraterna får styra!

Då är vi där igen. Vem, eller mera vilka, styr Ronneby kommun efter valet?

Kanske har det skrivits förr. Årets val är mer svårförutsägbart än någonsin tidigare! Även när vi fått se resultatet, återstår det svåra arbetet med att bilda ”lämpliga” koalitioner.

Måhända har Sverigedemokraterna det mest svårförutsägbara valresultatet. På riksnivå är opinionssiffrorna bättre än vid förra valet. Det torde blåsa förlig SD-vind även i vår kommun. SD:s största problem torde vara att Westrup kandiderar till riksdagen. Kommer han dit, vem blir då förstanamn i Ronneby? Att SD inte med ett minsta lilla inlägg deltog i kommunfullmäktiges debatt om bokslutet antyder en skriande brist på kompetens på det ekonomiska området.

Moderaterna har lite av samma ledarproblem. Om Fredriksson kommer in i riksdagen, vem blir då deras förstanamn. När Förberg och Evaldsson träter, kan det bli Anders Lund, som vinner.

Mest besvikna är många på att Fredriksson har för många inte slutförda ”projekt” i sin låda. Efter lång tankemöda tillsatte kommunstyrelsen en tvärpolitisk grupp för att uppnå en långsiktigt hållbar ekonomi. Tolkningen var enkel. Det ser allvarligt ut för kommunens ekonomi. Ett enda, kort, sammanträde har gruppen haft. Inget mer sammanträde är utlyst. I sitt budgetförslag menade socialdemokraterna att gruppen skulle spara någon miljon kronor redan under innevarande år.

Att det inte hörs något kring kommunalrådets polisanmälan av Miljöteknik sprider osäkerhet.

Att byggnationen av skolor senareläggs är inte bra. Där är det inget parti, som har någon alternativ lösning. Än värre är det om även lokalerna för barnomsorgen skjuts på framtiden.

Socialdemokraternas dilemma är att deras nye ledare är så okänd. Kommunalrådskandidaten Magnus Pettersson valde att vara mol tyst vid det senaste sammanträdet i kommunfullmäktige. Partiet har varit svaga i sin opposition under hela mandatperioden, det torde inte locka väljare.

De mindre partiernas problem är delvis att nå ut med sina budskap. Förr bevakades kommunens göranden noga av våra tidningar. Detta är ett minne blott. I synnerhet BLT har kraftigt dragit ner textmassan om det kommunala görandet.

Ett par nya namn tilldrar sig en extra uppmärksamhet. Ynglingen Jonatan Glader sprider förhoppningar för Centerpartiets framtid. Gunnar Cornelius, med gedigna kunskaper som idrottsledare, kandiderar ”halvgammal” för Ronnebypartiet.  I övrigt synes det vara brist på både föryngring och än mer förnyelse, även om det förvisso finns flera helt unga kandidater.”

Sune Håkansson

 

Flygsuccé upprepas i Emmaboda

Fjolårets SAAB-träff på Emmaboda flygbana med såväl flyguppvisning som bilträff blev en fullträff och nu ska arrangemanget upprepas men med ett kraftfullt utökat program. Högtiden är inplanerad till den 2 juni 2018.

Förutom ett antal ”SAAB Safir” kommer Blå Johan ”SAAB B17”, enda flygande exemplaret i världen, att visas upp i lufthavet. Enbart dessa rariteter är värt ett besök men det blir också uppvisning med SK 16, SK 60 och som grädde på moset, JAS 39 Gripen.

Även Christen Eagle, YAK-52 eller en 6-grupp Vans blir ögongodis att njuta av. Med andra ord ett riktigt bra startfält. Vid lugnt och bra väder kan det dessutom bli skärmflygning och kanske också fallskärmshoppning.

Inte heller utställningen med SAAB-bilar går av för hackor.

Måste orda lite extra om B 17 ”Blå Johan” (17239). Numera är det ett omhuldat veteranflygplan men inledde sin tid som bombflygplan i flygvapnet. Det blev klart för leverans den 23 juli 1943 hos Saab i Trollhättan. Det provflögs den 27 juli 1943 och om denna gick bra skulle flygplanet flygas till närbelägna F 7 Såtenäs där motorn skulle plockas ur och returneras till Saab för att användas i nästa flygplan. Flygtiden blev 15 minuter.

Först den 16 november 1944 fick 17239 en egen motor och kunde börja sin tid som bombflygplan. Bombplanstiden var över 1954, istället blev det civilregistrerat som måldragare. ”Blå Johan” renoverades av Saab inför företagets 60-årsjubileum 1997 och ägs formellt av Flygvapenmuseum. Därefter har oavlönade entusiaster renoverat flygplanet, vilket skedde 1996-1997. I dag är denna B 17 världens enda flygande exemplar.

Hela historien om 17239 finns väl beskriven i Bo Widfeldts skrift ”SAAB 17 FLYGER IGEN!”.

Vill du uppleva ”Blå Johan” då klickar på följande länk:

 

Vårtal Snäckebacken 2018

Det blev ett dramatiskt förspel inför årets vårhälsning uppe på Snäckebacken. Himlen mörknade och molnen tömde sitt innehåll i form av ett skyfall ackompanjerat av blixt och dunder. Regnet medförde att Ronneby Blåsorkester, som skulle inleda firandet, tvingades avblåsa sin medverkan.

Efter regnet kom nästan solsken och sångkören Decibellerna skakade av sig regnet och gav den tillströmmande och aldrig svikande publiken den vårstämning den förtjänade. Mitt vårtal kom därför att till stor del präglas av traditionens starka kraft.

Välkomna alla ni djärva våraktivister. Ingen SMHI-varning i världen, inte heller blixt och dunder med skyfall, lyckas skrämma er till hemmasittning. Men så handlar det också om att leva upp till en av våra kära traditioner.

Traditioner är inte att leka med. Dom rubbar man inte på hur som helst. Det har inte minst Sveriges Television tvingats lära sig. Plötsligt ansågs inte Lunds studentsångare nog poppiga till att få sjunga in våren. Eller så skulle pengarna sparas till sändningar från fotbolls-VM.

Hur som helst, det blev naturligtvis vilda protester och SVT backade, men bara delvis. Man skulle visa en repris!! Då tilltog proteststormen i styrka och den närmade sig orkan. I det läget gjorde SVT en pudel och plötsligt fanns det slantar till en direktsändning. Och så blir det. Lunds studentsångare i morgon 1 maj klockan 18.15 i TV 1. Allt blir som vanligt. Frid och fröjd.

På tal om att försöka ändra på traditioner, har jag svårt att glömma det man i Ronneby försökte ändra på för arton år sedan.

Det skulle inte som vanligt bli majbål uppe på Snäckebacken.  Det skulle i stället bli ett majbål i BRUNNSPARKEN. Men inte nog med detta tilltag, det skulle också bli mösspåtagning, på samma sätt som vid universiteten. Det var på den tiden vi hade en högskola i Ronneby.

Det blev inget majbål i Brunnsparken. Det ställdes in och frågan har därefter varit död. Det är Snäckebackens högsta punkt som gäller och här står vi nu i dag. Traditionen lever vidare.

Traditionen tycks också vara tung när det gäller att INTE öppna bron vid Ronnebyåns mynning. Att tre politiska partier har haft det i sina valprogram har föga hjälpt. Sedan 1960 har inga båtar högre än 1,4 meter kunnat trafikera bron vid hamnen. I fjol tvingades man ställa in flera turistbåtturer för att vattenståndet var för högt. I år när man ska genomföra nya båtturer måste man, tror jag utrusta båtresenärerna med hjälmar. Betong är hårt!

Inte heller hör vi mycket om det diskuterade museet. Det sägs att man arbetar med frågan, men det hörs inget. Däremot dyker det upp allt fler s k kopior av gribshunden. Det blir mer tingel/tangel och en bild av tivoli än seriösa och framtidsinriktade satsningar som vi Ronnebybor, ja, givetvis också alla övriga Blekingebor, kan vara stolta över och som kan utgöra mål för långväga turister.

Däremot är jag i dag jublande glad över att TURISTBYRÅN, som har varit ute på en mindre rullande och irrande turné nu har återbördats till utgångsläget, nämligen Clarbergshuset. Jag tror inte jag är ensam om denna glädje.

Jag ser också att vi, ett antal medlemmar i Kallinge museum, kan nå framgång i vår önskan att återställa Bredåkra hed i ett skick som på ett seriöst sätt kan få minna om ett beväringsförbunds historia, nämligen Blekinge bataljon som hade sin storhetstid åren 1886 till 1902. Vi vill att platsen också ska återfå sin minnessten som i dag finns inne på F 17:s område. Löftet är att platsen ska vara återställd vid årsskiftet.

Däremot omfattas vårt torg inte av någon tradition. I skogen heter det föryngringsyta när man tar ner virket och planterar nytt. På torget, där man t o m rycker upp träd med rötterna, är väl klåfingrighet det mest passande namnet på det som sker på denna plats.

Jag måste bara kommentera den senaste uppfinningen som nu intar lite plats på torget. En stolpe med vägvisare som talar om åt vilket väderstreck man kan nå landsbygden!!

Det sägs att man i Bräkne-Hoby, Hallabro, Kallinge och Eringsboda ska sätta upp liknande skyltar som visar åt vilket håll Ronneby centralort ligger. Jag vet inte om det stämmer. Men ingen rök utan eld.

Per Ericsson från arrangerande Ronneby Musei- och Hembygdsförening höll i trådarna och var glad över att arrangemanget kunde genomföras och att så många trotsade ovädret. Eldmästare var som vanligt Lars Martinsson.

Foto: Gustaf Leufstedt

 

 

 

 

 

 

 

 

Regiontjänster placeras i Ronneby

En kontakt med god insyn i Region Blekinge och Landstingets sammanslagning anser att det finns utomordentligt goda möjligheter att ett antal framtida tjänster inom den nya organisationen kan bli placerade i Ronneby.

Sonderingar har gjorts när det gäller lämpliga lokaler, och sådana finns, men ännu har inga beslut tagits. Däremot sägs det vara brist på lämpliga lokaler i Karlskrona där all administration i dag finns.

Region Blekinge och landstinget ingår som bekant ”äktenskap” som ska ta sin början vid årsskiftet 2018/2019.

Frågan är om man kommer att lyckas bättre denna gång än vad som blev resultatet 2012?

I detta läge kan jag nämligen inte låta bli och tänka tillbaka på när JanAnders Palmqvist (s) och ledamot av regionstyrelsen 2012 föreslog en flytt av regionens verksamhet till SOFT Center i Ronneby. Vilket ramaskri det blev. Flytta till Ronneby??? Aldrig i livet, hojtade bl.a. tjänstemännen.

Palmqvist hade läst på och föreslog i sin motion, förutom en flytt, att ändra en paragraf i Region Blekinges förbundsordning som föreskriver att regionens säte skall vara Karlskrona.

JanAnders Palmqvist framförde i debatten synpunkten att både statliga myndigheter och annan verksamhet tenderar att lokaliseras till färre orter. Han skrev i sin motion:

” Genom åren har vi sett att offentliga statliga och regionala arbetstillfällen har förlagts antingen till Karlskrona eller i de fall man är representerad på två ställen, Karlskrona och Karlshamn. Detta leder i sin tur till att verksamhet såsom olika typer av privat serviceverksamhet också koncentreras till dessa orter”.

Hemläxan då blev att varje parti skulle gå hem och diskutera en möjlig inomregional förändring av Region Blekinges säte.

Av den diskussionen har det inte hörts mycket. Ronneby var för långt bort och centralt. Nu förlägger man i stället många av regionens styrelsesammanträden till rådhuset i Karlshamn.

När placeringsorten diskuterades 2012 dundrade landstingsrådet Kalle Sandström och fastslog att regionens verksamhet ska inrymmas i lokaler som ägs av regionens medlemmar, antingen av landstinget eller någon av kommunerna. Lokalerna i Ronneby som diskuterades då fanns på SOFT Center som är privatägt.

Dom lokaler man har tittat på i dag ägs av Ronneby kommun och bör väl då rimligen vara godkända.

 

Räkna med heta svar av Sune Håkansson

Sune Håkansson, Ronnebypartiet, mer eller mindre chockade ledamöterna vid förra sammanträdet med fullmäktige. Det var när han i sin egenskap av ordförande i Äldrenämnden gick emot ett redan fattat beslut av fullmäktige att bygga om äldreboendet Ålycke i Johannishus.

Han gick så långt att han hotade med att avgå om Ålycke börjar renoveras. På en direkt fråga från mig efter sammanträdet förtydligade han sig på följande sätt:

-Det jag försökte säga är att när det arbetet påbörjas, när första spiken slås i, då sitter jag inte kvar.

I morgon kväll har han möjlighet att upprepa sitt krav eftersom Malin Norfall har två interpellationer ställda till Sune Håkansson – en om Ålycke och en om LOV:en och dessa två ska besvaras vid fullmäktiges sammanträde. Malin Norfall vill veta om hela Ronnebypartiet delar Sune Håkanssons uppfattning att inte rusta upp Ålycke.

Han säger i en förhandskommentar:

-På torsdag ska jag ingående redogöra för mina ståndpunkter och effekter av olika beslut och bl a då LOV:en.

Sune Håkansson har en längre tid varit upprörd över hur han som ordförande och en stor del av Äldrednämnden har behandlats av kommunledning och kommunstyrelsens arbetsutskott när det gäller utformningen av ett förfrågningsunderlag som gäller särskilda boenden.

-Jag kan konstatera att det från kommunledningen framfördes att ”Äldrenämnden saknar juridisk kompetens”. Måhända är det så. Ty däri ligger skillnaden. Kommundirektören hade många månader, med tillgång till konsulter, för att utforma förfrågningsunderlaget. Detta genomfördes helt utan kontakter med Äldrenämnden. Äldrenämndens remissvar, som fick utformas under tidsnöd, utan möjligheter till juristhjälp, blev enligt min mening bistert.

-Det finns avsnitt i kommundirektörens skrivning som är direkt nedlåtande mot såväl Äldrenämnden som äldreförvaltning. Den skrivningen godkändes av KSAU.

– Min tolkning är, fortsätter Sune Håkansson, att KSAU är beslutande instans, det vill säga, ärendet går varken till KS eller Fullmäktige. Det beslutet binder Äldrenämnden på så sätt att vi inte kan vidta nödvändiga förändringar i resursfördelningssystemet.

Förvisso är jag fullständigt överkörd av hela KSAU vad gäller förfrågningsunderlaget till LOV. Beslutet i KSAU synes vara enhälligt. Jag har offentligen sagt att en sådan avhyvling, som Äldrenämnden, och Äldreförvaltningen fick, har aldrig tidigare utdelats.

Med dom uttalanden och utspel som har skett av Sune Håkansson den senaste tiden och på det sätt som kommunledningen tydligen uppträtt gentemot Äldrenämnden är jag övertygad om att Håkansson förbereder sin avgång.

Hotet han har framfört i samband med ombyggnation av Ålycke behöver inte stressa honom. Upphandlingen har ju inte ens påbörjats och evakueringsbostäder inte framtagna, så av den anledningen kan han mycket väl vänta med sin avgång till strax före valet. Kom ihåg var du läste detta först.

 

Tre partiers svar när SPF Blekinge ställde frågor i riksdagen

SPF Seniorerna i Blekinge har varit på en kombinerad studie- och uppladdningsresa till Stockholm under två dagar. En av dagarna var huvudtemat höstens val. Gruppen, bestående av 16 medlemmar från distriktsstyrelse och föreningar, fick under två timmar på plats i riksdagshuset möjlighet att ställa frågor till tre partiers ledamöter i socialutskottet. En tämligen unik träff som uppskattades av båda parter.

Värd för besöket i riksdagshuset var liberalernas, Barbro Westerholm med bl a ett förflutet som ordförande i SPF Seniorerna. På plats fanns också Anna-Lena Sörenson, socialdemokrat och vice ordförande i socialutskottet. Moderaterna representerades av Ann-Britt Åsebol.

Här är frågorna med svar:

  • Den orättvisa beskattningen måste upphöra. På pensioner över 10 000 kronor per månad är skatten fortfarande högre. När kan inkomst av pension likställas med övriga inkomster?

S   Ska vara utplanad 2020

L    Utplanat 2020

M   Speciellt de lägre inkomsterna enl. intention till 2020

  • SOL ( socialtjänstlagen) uttrycket ”skäliga levnadsvillkor” bör vara ” goda levnadsvillkor”

S   Margareta Winberg arbetar med detta. Förenklad biståndsbedömning ska göras vid behov utifrån individens önskemål

M   Organisatorisk och logistiskt viktigt, personalantal och arbetssätt väsentligt för att minska genomströmning av personal

L   Klar skärpning av skrivningen, orden! Skillnad inte i mål men ekonomi. Hur nära i tid kan vi vänta på förändring? Jul 2018 får vi ta del av hur S tänker. Ha tålamod för att få ett bra förslag.

  • Flyttskatten och andra flyttkostnader måste sänkas. På vilket sätt är ni beredda att agera? Kan ni tänka er att ändra reavinstbeskattningen?

S   Biståndsbedömt, trygghetsboende nytt

M  En stor fråga att komma till rätta med detta, ta tag i detta själva, ex. med enkäter

L    Reavinstskatten måste bort, kommunerna måste snabba på

  • Äldre i samhället löper störst risk att drabbas när brandskyddet brister. Förra året avled 113 personer i bränder, vilket är den högsta siffran på sju år. Denna statistik till trots valde regeringen bort möjligheten att i ett nytt lagförslag om bostadsanpassningsbidrag inkludera säkrare brandskydd för äldre. Hur är ni beredda att agera?

M   Bra att ni som pensionärsförbund tar tag i detta!

S    Inget svar!

L    Ska undersöka

  • Är något parti berett att ompröva pensionssystemet i sin helhet? (Skattesänkningar som har föreslagits är i och för sig bra men det krävs en revidering av hela pensionssystemet.)

S    Bra att det inte ligger i statskassan. Vi är för få och vi arbetar för lite. Vi måste arbeta längre.”Inget citament för att jobba om det inte påverkar pensionen. Sk ”respektavstånd” väsentligt.

M   Pensionssystemet ändras! Frustration bakom det system som finns nu.

L   Barbro fanns i pensionsgruppen 1992- 94. Poängterar vikten av tjänstepensionen ffa kvinnor som drabbas i nuvarande system. Garantipension och bostadstillägg väsentligt. Tandvård är nu dyr för den sämst ställda gruppen människor. Vikten av kollektivavtal och tjänstepension väsentligt att vara medveten. ” Tenta ” på pensionssystemet så att elever lär sig systemet i tid! Pensionsgruppen behöver vara mer ute i i bygderna och prata med folk!

  • Vilken fråga ser ni som väsentlig för pensionärsgruppen?

M   Bostäder och skatter, tandvård och olika former av boende

S   Sjukvården, lag och ordning, öppet sinne för ålderism

L   Skola och integration, åldersdiskriminering:  bostäder, omedveten diskriminering, mammografi efter 74 år, assistanshjälp efter 65 år. ” Senior 2005”, aktuell utredning av Tullia Sydow

  • Kontanthantering!?

” Krisfråga”! Hänvisades till Myndigheten för samhällsskydd

  • Fler äldre i riksdagen!

JA, det är för få! Arbetskrävande och tungt att bo långt från huvudstaden!