Regeringsbildning inget sällskapsspel

En regeringsbildning är inget sällskapsspel, sa Ulf Kristersson i dag.

Annars är PLOCKEPINN ett klassiskt sällskapsspel som väl lever upp till det som pågår nu.

Men, även ett populärt sällskapsspel blir tradigt om det spelas många timmar varje dag. Vecka in och månad ut. 

Jag säger som arrangörerna för ett mästerskap som urartade för ett antal år sedan – INGEN VANN!!

Ålycke – en ombyggnad i långbänk

Vissa politiska frågor i Ronneby kommun har en tendens att allt för ofta hamna i långbänk. Det kan röra sig om parkbänkar, matfrågor och som i det här fallet, en ombyggnad av Ålycke, vård- och omsorgsboende i Johannishus.

Ärendet har valsat en längre tid, ja, egentligen har det legat helt stilla. Beslut finns genom hela den demokratiska processen och så sent som i våras försökte politiker reda ut varför inget händer. En del ansåg att dåvarande ordföranden i Äldrenämnden, Sune Håkansson, Ronnebypartiet, bar skulden till förseningen. Håkansson i sin tur pekade på kommunala bolaget Ronnebyhus, som äger Ålycke.

Det hela diskuterades utifrån en interpellation från Malin Norfall riktad till Sune Håkansson. Enligt protokollet från sammanträdet den 26.4.2018 svarade Håkansson på följande sätt:

Vad, som har stoppat arbetet, är utanför min kontroll. Det är Ronnebyhus, som äger fastigheten. Min bedömning är att det ännu inte finns mer än helt skissartade ritningar.

 Äldrenämnden har haft ”informationsärendet Ålycke” vid något tillfälle. Något beslut om att försöka senarelägga investeringen har inte fattats i Äldrenämnden. Ej heller har det funnits något förslag om att påskynda arbetet.

 Jag har förvisso skrivit insändare, etc., där jag förespråkat att inte bygga om Ålycke. Därvidlag har jag inte, på något sätt, företrätt Alliansen. Förklaringarna till mitt ställningstagande är:

  1. Det går inte att, inom befintliga väggar, skapa ett effektivt och trivsamt äldreboende.
  2. Det behövs, i synnerhet inte när KSAU beslutat om förfrågningsunderlaget för LOV, att ha kvar alla de befintliga lägenheterna inom våra Vård- och Omsorgsboenden.
  3. I avvägningen mellan olika investeringar sätter jag byggnation för barnomsorgen först.”

Vid samma sammanträde med fullmäktige den 26 april togs beslut att inrätta en arbetsgrupp och denna har nu sammanträtt den 24.10.2018 och då har man i alla fall tittat på ritningar för ombyggnad av Ålycke.

Av protokollet framgår vidare att äldreförvaltningen och äldrenämnden tidigare har påtalat att det behövs bättre dokumentation om vad som är den förväntade kvalitetsförbättringen av lokalerna – ”vad får vi för pengarna?”.

Vid sammanträdet konstaterades att kompletteringar behöver göras och med det följer behov av reviderad tidplan. Detta i sin tur innebär att ärendet med ombyggnad av Ålycke ska dras ytterligare ett varv i den politiska kvarnen med kommunstyrelse och fullmäktige. Med andra ord ytterligare en försening.

Här nedan kan du ta del av den nya tidplanen:

2018

”14 november Äldrenämnden sammanträder. Mats Du-Bar, Ronnebyhus, medverkar för att för nämnden kunna redovisa aktuellt förslag och svara på frågor. Mats Du-Bar tar med kollega för att kunna svara på ekonomiska frågor.

19 november  Ålyckegruppen sammanträder. Genomgång av nytt arbetsmaterial från Ronnebyhus och frågor/synpunkter från nämnden och revideringar för beslutsunderlag till den 5 december.

 21 november Äldreförvaltningen behöver ha handlingar från Ronnebyhus för beredning inför nämnd – alltså deadline. Handlingar som behövs är reviderad tidplan, objektbeskrivning – ”vad får vi för pengarna” och hyresavtal. Eventuellt behov av tillkommande handlingar m a a nämndbeslut den 14 november.

26 november  Äldreförvaltningens deadline för utskick till extra sammanträde den 5 december.

5 december    Extra sammanträde i äldrenämnden. Förslag till äldrenämnden att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta om hyresavtal avseende Ålycke vård- och omsorgsboende.

11 december  Deadline för handlingar av utskick till KS AU.

17 december KS AU sammanträder. Behandling av Ålyckeärendet.

2019

8 januari  KS sammanträder. Behandling av Ålyckeärendet.

31 januari  KF sammanträder. Behandling av Ålyckeärendet och förhoppningsvis beslut.

15-xx februari Beslutet vinner laga kraft beroende på justeringsdatum av KF-protokoll.”

Nu tvingas vi betala för gamla synder

Det är med blandade känslor jag åser hur alliansen ska lösa urgamla ekonomiska problem inom landstinget Blekinge som nu vid årsskiftet ska ingå i nya Region Blekinge.

Tidigare har alliansen sagt att en skattehöjning är den yttersta åtgärden om ingen annan lösning finns för att åtgärda miljonunderskotten. Det hann bara gå 42 dagar så hade man snabbt kommit fram till att en skattehöjning på 60 öre är enda tänkbara lösningen. Då har man snabbt fixat fram 200 miljoner kronor.

Mest anmärkningsvärt är ett uttalande av Alexander Wendt, m, som förklarar skattehöjningen med följande ord:

”Nu när vi fått se verkligheten så är det nödvändigt med en skattehöjning.”

Ett uttalande som direkt föranleder två frågor:

Har de röd/gröna med socialdemokraterna i spetsen då mörkat alla årliga miljonunderskott?

Den andra frågan blir:

Vad har alliansen då i opposition under alla år hållit på med? Har ni sovit eller har ni enbart lutat er tillbaka utan att komma med förslag på åtgärder? Om alliansen varit påläst och haft verktyg i sin verktygslåda hade dessa nu snabbt kunnat omsättas i praktiken och vi hade därmed sluppit den nu föreslagna skattehöjningen. Vad jag vet har varken alliansen eller de röd/gröna i närtid föreslagit skattehöjning.

Redan nu har alliansen dessutom flaggat för fler framtida skattehöjningar medan man också har förkunnat att den nu föranstaltade skattehöjningen skulle vara högst tillfällig. Hur nu en skattehöjning kan vara tillfällig. Se kommentarer i den vägen som jag hämtat från inlägg på Facebook.

Redan när nya Region Blekinge fördes på tal var ledande politiker snabba med utfästelsen att den nya organisationen inte skulle innebära ett utökat antal politiker. Nu när verkligheten är här, ja, då handlar det om minst 12 avlönade regionråd eller fler dvs dubbelt så många som i tidigare organisationer.

-Men det ska inte bli mer kostsamt, har alliansens företrädare kommenterat. I nästa andetag höjer man skatten!

Det är viktigt för alliansen att nu peka på tidigare underskott för att få oss skattebetalare medgörliga. Samtidigt talar man stort och brett om att man ska infria gamla vallöften som t.ex. att öppna en närakut i Karlshamn. Eftersom den ska vara i drift dygnet runt krävs det personal som i sin tur drar kostnader i storleksordningen 40 – 45 miljoner kronor.  I denna satsning hade man kallt räknat med ca 20 miljoner i statsbidrag, men dessa lär utebli när en regeringsbildning ser ut att dröja.

En annan viktig fråga är hur alliansen har tänkt sig att få skattehöjning och andra åtgärder i sin kommande budget godkänd av socialdemokrater och sverigedemokrater. För att de sistnämnda ska kunna godkänna en budget får den, enligt vad sd tidigare sagt, inte innehålla några satsningar på kultur eller folkhögskolan i Bräkne-Hoby. Alliansen behöver sd:s röster för att ro sin budget i hamn, hur nu detta balansnummer ska gå till.

Så alla lovande och hotande rubriker om närakut och skattehöjning som nästan har lurat läsare och lyssnare att allt skulle vara klappat och klart får nog ändra uppfattning. Alliansen har gjort det lätt för sig i ett län som redan är tyngt av höga skatter och arbetslöshet. Och den skattesänkning som har utlovats till landets pensionärer på riksplanet äts nu snabbt upp i Blekinge om alliansen i nya Region Blekinge får sin vilja genomförd.

Tag del av kritik i dag framförd på Facebook:

Peter GH Enckel:

Har just nåtts av nyheten att den nya regionstyrelsen vill höja skatten 60 öre
I ett landskap med dålig utveckling och redan alldeles för höga skatter är detta naturligtvis förödande
Var finns viljan att utveckla verksamheter av egen kraft utan alla skattebetalares bidrag
Jag bara undrar?

Johan Sandberg: Det gick väldigt fort att komma fram till ”sista utvägen”… Detta bådar inte gott

Anders Olsson: Haha. En ” tillfällig” skattehöjning😀 Hur funkar en sådan?

Christoffer Lundin Ungefär lika tillfällig som momsen från 60 talet

Anders Olsson Det finns inget som är så permanent som tillfälliga skattehöjningar😳

 

 

När synden kom till Kallinge

Det var tidigt 1970-tal i brukssamhället Kallinge. Tv-programmen kan man inte på något sätt påstå var speciellt lockande. Nyheten med två tv-kanaler hade folk redan vant sig vid. Hylands hörna var en gäspning och nu tyckte en man från Malmö att han ville bidra med något lockande för kallingeborna.

Han hyrde en gammal affärslokal på Bredåkravägen 39. I lokalen tänkte han locka med sexshow! Ingen då boende i Kallinge kunde förstå hur en gammal och övergiven mjölk- och speceriaffär kunde utgöra en lockande atmosfär till sådan verksamhet.

Jag hittade annonsen från den 7 januari 1972 när jag letade efter annat historiskt material och kom mycket väl ihåg dramatiken och uppståndelsen.

Efter att ett antal liknande annonser hade varit införda i lokaltidningarna var verksamheten i mjölkbutiken det klart dominerande samtalsämnet på orten. Intresset var stort men lockade en helt annan publik än vad arrangören hade tänkt sig.

Utanför lokalen flockades en hel rad med kvinnor, många äldre och gifta. De kollade noga vilka som kom för att ta en titt på danska miss Tollie och andra avklädda damer med intetsägande ”artistnamn”. Damerna utanför lokalen iakttog och antecknade bilars registreringsskyltar vilket snabbt medförde att endast bilar från Kronoberg dök upp runt husknuten. Män från Kallinge eller Ronneby hade inte en chans att ta sig förbi många vakande ögon.

Jag arbetade på BLT:s Ronnebyredaktion vid denna tidpunkt. En äldre kollega gjorde stora ansträngningar för att vi två skulle få bevista en strip-afton i de gamla affärslokalerna. Han ringde otaliga samtal till arrangören som inte visade något större intresse av att få besök. Kollegan gav inte upp och fick till slut grönt ljus. Vi skulle om en vecka få tillträde och vi skulle få fotografera. Två dagar före besöket sprack nyhetsbubblan; verksamheten skulle upphöra och anledningen lär ha varit de spejande tanterna.

Husmödrarna andades ut och det talades länge om den totala segern över syndens näste på Bredåkravägen 39.

Allt återgick till det gamla vanliga. Fotboll på Jernvallen, bio på Sagabiografen och möjligen någon enstaka resa ut till Ronneby för en filmrulle på antingen Centrum eller Röda kvarn. I januari 1972 var det ”En flicka på gaffeln” med Peter Sellers och Goldie Hawn som lockade och på Röda kvarn 6 desperados med Ernest Borgnine och George Hilton. Men så fanns det också en liten korvkiosk.

Den nedlagda mjölkbutiken var dåvarande Handelsbolagets filial. I dag finns det på samma plats en bilaffär men i en ny byggnad. Handelsbolaget bytte senare namn och blev Konsum. På bilden nedan hur butiken såg ut 1972.

Ronnebyprofil har gått ur tiden

Affärsmannen och hembygdsvännen, Karl-Erik Nilsson har avlidit 98 år gammal. För allmänheten var han mest känd som köpman genom att under många år har drivit Oscar Nilssons kläder i korsningen Karlskronagatan – Prinsgatan. Affärsrörelsen övertog han efter fadern, Oscar Nilsson 1946. Efter 34 år sålde han rörelsen vidare till en av sina anställda.

Karl-Erik föddes i fastigheten 1920, en fastighet som under ett antal år också inrymde Blekinge Läns Tidnings lokalredaktion där jag själv inledde min anställning vid BLT.

En betydande och uppmärksammad arbetsinsats gjorde Karl-Erik Nilsson också inom Ronneby Musei- och Hembygdsförening som han var med om att starta i mars 1965 och då tillsammans med bl a doktor Torsten Rietz. Karl-Erik var under flera år ordförande i föreningen och var vid 50-årsfirandet den ende deltagaren från starten som var i livet.

Redan 1949 invigdes han i Logen nr 119 Haqvin Spegel i Odd Fellow i Ronneby. Han var en synnerligen aktiv medlem och utnämndes 2011 till Jubelpatriark. Redan 2002 hade han uppnått graden Jubelveteran. Han var vid sin död fortfarande medlem i logen.

Karl-Erik Nilsson var också en av de mest aktiva veteranerna inom Ottefoglarna i Kallinge som en gång startades av Gunnar W Karlsson. Ottefoglarna blev han trogen i ca 50 år så spänsten var det inget fel på.

Karl-Erik Nilsson var också en flitig amatörfilmare och blev riksbekant när han lyckades fånga den uppmärksammade branden som ödelade anrika Ronneby brunn 1959.

Begravningen äger rum i Bredåkra kyrka 7 november kl. 13.00.

Naturreservat Moabacken invigt

Markområdet Moabacken strax väster om Kallinge har varit skyddat sedan 2012 men först nu har länsstyrelsen haft tid att märka ut ett antal stigar i området. Det är blå märkning som gäller och den finns på såväl stolpar som träd.

Du som nu blir nyfiken och vill testa den nya stigdragningen ska veta att den längsta varianten är ca 3 km. Du kan korta av och då blir sträckan avsevärt kortare. På vissa ställen är det lite ojämnt underlag varför du som är lite ovan vandrare ska ta det lugnt. Meningen är att stigarna nu ska formas av besökarnas steg.

Eftersom landshövding Sten Nordin är en upptagen man med många invigningar så har vi ett antal äldre Skogsvandrare (orienteringsklubben hette så) nu behagat inviga naturreservatet. Detta i all välmening men också för att stilla vår egen nyfikenhet. I området har vi alla i gruppen haft Moabacken som lekplats under vår uppväxttid.

Vandringen blev således till en riktig nostalgisk upplevelse med rika kommentarer till gamla torpställen, inte minst då Moatorpet som ligger utmed vandringsleden. På denna plats önskar vi också att Länsstyrelsen kompletterar med en skylt som berättar lite om människorna som en gång har bebott torpet. Det tillhörde en gång Bredåkra gård.

Strax söder om denna torpruin finns den gamla eken som förr beboddes av en och annan uggla. Nu vid uppnådd hög ålder är eken inte längre ett bekvämt tillhåll för en uggla. Nu är det betydligt mindre nedbrytare som har tagit över.

Invigningen avrundades naturligtvis med en kamratlig måltid. Denna intogs vid Skogsvandrarstugan intill Sänksjön där ett antal väl grillade korvar avnjöts. I väntan på grillningen genomfördes frågesport som behandlade områden som natur och dåtida resultat i ett antal orienteringstävlingar.

Karlsson på baksidan går igen

Just nu är det väldigt mycket nostalgi. Har det med åldern att göra? Absolut inte! Vissa människor är ständigt nostalgiska. De blickar tillbaka och tycker att det var bättre förr. Var det bättre förr? Nja, ibland.

Facebook är en plats där nostalgin ofta flödar. Inget ont i det. Ibland kan det vara riktigt roligt. Som när vännen Michael Knutson för några dagar sedan skickade mig en lurig gubbe.

Gubben var ingen mindre än KARLSSON PÅ BAKSIDAN. En finurlig farbror som stundtals var riktigt rolig. Av namnet framgår att han var förvisad till sista sidan på dåvarande Sydöstra Sveriges Dagblad. I dag heter tidningen Sydöstran. När tidningen startade 1905 hette den Blekinge Folkblad och 1921 fick den det lite längre namnet som ofta hade förkortningen SSD.

Tidningen hade under många år en sportchef som hette, Artur Bohlin som från 1940-talet till in på 1970-talet skrev under signaturen CROSS och han var mannen bakom figuren KARLSSON PÅ BAKSIDAN.

Det var ett sådant klipp som jag fick för några dagar sedan. Se nedan.

Detta födde naturligtvis nyfikenhet hos mig. Jag har, av nostalgiska skäl, en hög med intressanta tidningar i mitt arkiv. Snabbt kunde jag fylla på med flera fyndiga KARLSSON.

Naturligtvis var det extra högtidligt när KARLSSON en dag på 1970-talet skulle tryckas i ny teknik, offset-teknik.

Därför ett speciellt tack till Michael Knutson som fick mig att damma av ett antal väl bevarade Sydöstran, förlåt Sydöstra Sveriges Dagblad.

Flygarprofilen Hans Rehnvall ur tiden

Den kände flygarprofilen Hans Rehnvall, Klippan, har avlidit i den aktningsvärda åldern av 102 år. Hans Rehnvall har under perioder av sin flygvapenkarriär haft placering på F 17, och det var han som 1956 leveransflög den första A 32:an till flottiljen. (Bilden ovan). Om jag inte misstar mig är han också den som flyger Lansen i filmen ”Attackflyg” från 1957, producerad av Flygvapnets Filmdetalj. Filmen hade ”världspremiär” på biografen Saga i Kallinge, visades sedan i många olika sammanhang och kan nu ses på DVD:n SAAB 32 Lansen.

Under några år i slutet av 1950- och början av 1960-talet tjänstgjorde Hans Rehnvall som instruktör i det etiopiska flygvapnet och fick då återstifta bekantskapen med SAAB B 17 i annorlunda miljö. Dessvärre råkade han ut för en nödlandning i ödemarken, som hade kunnat sluta illa. Han och besättningskamraten var nära att törsta ihjäl innan räddningen kom. När deras vatten tog slut hade de till och med druckit bläcket i sina reservoarpennor, sägs det. Det blev en tids sjukhusvistelse för återhämtning, och då fick de besök av självaste kejsaren, Haile Selassie.

/Anders Börjeson

 

Flygande nördar blir allt fler

Flygplan i alla dess former och årtal har i alla tider fångat människans nyfikenhet. Har du en gång fått detta speciella intresse har du också drabbats av ett livslångt beroende. Ett beroende som ökar i takt med stigande ålder. Därmed har du också uppnått gränsvärdet för titeln – flygnörd.

Kvinnor kan också räknas som nördar. Skillnaden mellan en nörd och en tönt är att en tönt försöker verka cool, men misslyckas. En riktig nörd bryr sig inte.

Med detta väl rotade intresse är det lätt att i dag bjuda på en bit gratisreklam för Svensk Flyghistorisk Förening.

För pengen 395 kronor erhåller du sex fullmatade nummer av Svensk Flyghistorisk Tidskrift. (Se bild av senaste numret.) En tidning som hela tiden växer i omfång och innehåll.

Dessutom får du för medlemsavgiften även en årlig storbok som givetvis handlar om flyg i någon form.

Förutom rikhaltiga texter och bildmaterial har du möjlighet att delta i den lokala verksamheten som bjuder in till månadsträffar med intressanta föredragshållare och ämnen. Dessa träffar genomförs i lokaler inne på F 17 Blekinge Flygflottilj.

Den lokala föreningen heter Quintus 72 och har egen hemsida med adress, www.quintus72.se

Du blir medlem i Svensk Flyghistorisk Förening genom att betala 395 kronor på girokonto 53 32 14-3.

E-hälsa vänder på vårdpyramiden

Svensk sjukvård står inför betydande problem, inte minst ur ekonomisk synpunkt. Man beräknar att kostnaden för hälso- och sjukvården i Sverige kommer att öka med 30 procent fram till 2050. För äldreomsorgen förväntas ökningen bli mer än dubbelt så stor.

Positivt är att vi lever betydligt längre, men det i sin tur betyder att många också hinner drabbas av allt fler sjukdomar. Experter på området, såväl läkare som politiker, anser inte att skattehöjningar är en framkomlig väg. Ökade kostnader måste därför mötas med en radikalt förändrad sjukvård.

Lösningen heter e-hälsa och det innebär att man i allt högre grad ska använda digitaliseringen och elektroniska tjänster för att främja god och jämlik hälsa. Meningen är nämligen att såväl patienter som vårdgivare kan använda e-hälsa.

I Blekinge har man redan kommit en bra bit på väg. Man har stuckit ut hakan rejält och utmanande ställt ut löftet att vara ledande i Sverige på att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

Detta framkom när Neuroförbundet i Blekinge för kort tid sedan arrangerade en konferens om just framtidens e-hälsa. Jag fick då också klart för mig att omvandlingstakten inom sjukvården är tämligen låg. Det finns ett motstånd på chefsnivå bland läkare som kan komma att komplicera och bromsa takten i omställningsarbetet.

Du ska få ett exempel på hur trögheten kan te sig här i Blekinge.

Lars Almroth är hälso- och sjukvårdsdirektör vid Blekingesjukhuset. Han rekryterade i fjol en av landets främsta krafter på e-och närhälsa, Christer Rosenberg, specialist i allmänmedicin och som fram till mars i år var utvecklingschef för Närhälsan i Västra Götalandsregionen.

I april i år flyttade han och familjen till Blekinge och Karlskrona. Christer Rosenberg var ditlockad med en tjänst som projektledare för Nära Vård vid Landstinget Blekinge. Men så blev det inte. Löftet om en tjänst drogs tillbaka och anledningen var att övriga chefer inom läkarkåren ansåg att Rosenberg och hans framtidsvisioner skulle gå allt för snabbt fram. Landstinget kan fortfarande utnyttja hans kunskap men då ur ett konsultperspektiv. På övrig tid tjänstgör han vid en av länets vårdcentraler. Han trivs i länet och har ingen tanke på att återvända till Sveriges s k framsida.

Christer Rosenberg är fullt medveten om att det är gamla strukturer som nu utmanas men han tänker inte nedslås. Han anser att kritiska ögon innebär att slutresultatet blir bra och skapar en gynnsam dynamik.

Av bilderna i detta blogginlägg framgår dels åldringskurvan hur den ser ut fram till 2035 men också hur hälso- och sjukvårdens pyramid kommer att förändras. Man måste nämligen vända på hela pyramiden för att samhället ska kunna klara framtida sjukvård, inte minst ur ekonomisk synvinkel.

Överst på den framtida pyramiden finns invånarna och den framtida egenvården. Längst ner återfinns det som i dag toppar, nämligen specialist- och akutvården. Obs! Klicka för större bilder.

Det är inför denna omvandling, trots tydliga fördelar, som det finns en tveksamhet. I en genomförd undersökning tillfrågades 600 läkare i Sverige om de anser att en satsning på e-hälsa kan förbättra sjukvården. Nästan hälften av dem svarade nej. Naturligtvis finns det en tveksamhet även hos allmänheten men den kan överbryggas, menar Christer Rosenberg, med hjälp av tydlig information.

Neuroförbundet har också genomfört en undersökning hos sina medlemmar. Den visar att så gott som alla använder internet och detta borde göra oss väl rustade att ta till vara e-hälsans möjligheter. Neuros undersökning visar emellertid också att långt ifrån alla är bekväma med datorer och internet.

Slutsatsen blir ändå att de som i dag använder digitala tjänster upplever sin hälsa som bättre än de som inte använder sådana tjänster.

Christer Rosenberg ser enbart positivt på framtiden och när han som expert deltog i en diskussionspanel i samband med Nationella e-hälsodagen var hans kommentar bl a:

-Läkare har länge nog idiotförklarat patienter. Jag menar att 50 till 60 procent av landets patienter är fullt kapabla att bedöma sitt hälsoläge vilket är grunden för framtidens e-hälsa som bygger på digitala verktyg som ska tillämpas så att patienterna utnyttjar sina egna resurser.