Oppositionen ger det styret glömde

Det är mycket som saknas i det spräckliga styrets budget vilket jag tidigare har påpekat. Däremot känns det betydligt bättre att studera oppositionens många budgetar. Där finns såväl satsningar på landsbygden, omsorgen, kulturen, skolan, miljön och inte minst det viktiga föreningslivet som länge tvingats kämpa i motvind.

När kommunstyrelsens moderata ordförande, Roger Fredriksson, har raljerat över en sent inlämnad budget från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har han tänkt högt och sagt att, ”det kan ju faktiskt finnas något från dem som vi tycker är bra och därmed ställa oss bakom.” Därför upp till bevis Fredriksson. Det finns en hel rad förslag som skulle kunna ändra på den bild av Ronneby som annars skulle bli rådande om enbart majoritetens budget skulle få råda.

Enligt min mening har såväl Centerpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet som Miljöpartiet tänkvärda förslag som skulle medföra att hela kommunens befolkning skulle kunna känna sig sedd och respekterad.

Centerns Kenneth Michaelsson är t ex kritisk till att det nya styret inte gör fler satsningar på landsbygden. Han anser att det satsas allt för ensidigt på enbart de centrala delarna samt på Östra Piren och Karön.

Han anser också att det vore viktigt med att införa en tredje nattpatrull som bör utgå från Eringsboda. Detta med tanke på avståndet till centralorten. Likaså vill C att det ska byggas ett nytt vård- och omsorgsboende i Hallabro. Då skulle en öppning uppstå för att göra boendet i Backaryd till trygghetsboende, anser Kenneth Michaelsson.

Vänstersidan markerar storskaligt för satsningar inom kultur och föreningslivet som de anser har varit styvmoderligt behandlat. De vill öronmärka 1,5 miljoner till föreningslivet, 500 000 till kulturföreningarna och 1 miljon till övriga. Inte minst anser S och V att utan föreningsliv på landsbygden skulle det bli helt dött.

Dessa två partier vill också avsätta slantar till heltidsmentorer och socialpedagoger i grundskolan. Införandet av skolfrukost är ett förslag som de två partierna har slagits för redan tidigare. De betonar också vikten av att kunna utveckla mötesplatser för ungdomar i gymnasieåldern.

Miljöpartiet, genom Lova Necksten, presenterar naturligtvis en grön budget som bl a innehåller krav på att Ronneby tar fram en cykelstrategi för hela kommunen.  Dessutom vill man se en klimatpott på två miljoner kronor.

Rubriken ovan hämtad från BLT är rolig. Mp satsar på cykelstrategi men tror uppenbarligen inte på något gehör varför de väljer att gå sin egen väg.

Mp vill också att det inrättas ett sommarlovskort för ungdomar i åldern 13 och 18 år för att få åka kollektivt gratis.

Införandet av en medborgarbudget för barn och unga mellan 6 och 20 år är ett annat förslag. För denna satsning vill partiet vika 150 000 kronor. Med en sådan satsning skulle ungdomar ges möjlighet till inflytande. Det skulle dessutom fungera som demokratifrämjande, anser Lova Necksten.

Ja, Roger Fredriksson, bordet är dukat inför kommunfullmäktige den 21 december. Vilket av oppositionens förslag väljer du att anta? För visst vore det bra med lite till varje kommundel och att verkligen stötta föreningslivet?

Moderaterna i Ronneby skärper kraven

När jag läst den positiva meningen i Sydöstran, såg jag i blixtbelysning hur en förändring var på gång och budskapet var – ”Ulf Fembro öppnar för en fortsättning som konstnärlig ledare på Folkteatern i Ronneby”.

Några sidor längre in i samma tidning fanns förklaringen. Den hårt kritiserade nämnden för teknik, fritid och kultur får en ny ordförande. En känd företagsledare, Per-Gunnar Johansson, tar vid när Anders Bromée tvingas stiga åt sidan.

Det har varit heta känslor och överord när teaterledaren i Folkteatern, Håkan Robertsson, mött bl a Anders Bromée. Två hetsporrars möten kunde bara sluta på ett sätt, att båda plockades bort. Först lät teaterledningen Robertsson gå och Ulf Fembro tog över som konstnärlig ledare.

Problemen fortsatte dock utan Robertsson och eskalerade till den grad att Ulf Fembro tröttnade och ville lämna verksamheten. Nu har han ångrat sig och förklaringen heter Per-Gunnar Johansson, ny m-ordförande i TFK.

Och att Moderaterna nu vill ha en annan tingens ordning i den nämnden kan man utläsa av vad Roger Fredriksson, kommunstyrelsens moderata ordförande sa till Sydöstran:

”Per-Gunnar Johansson har bred erfarenhet av föreningslivet. Han är en lugn och sansad person som dessutom kan de tekniska bitarna efter sina år som vd vid Rödeby Elverk”.

Dessutom är Per-Gunnar Johansson bosatt i Hallabro och det har tydligen utgjort ett ytterligare plus utan att därför misskreditera hans styrelse- och föreningskunskap. Han är moderat.

Förändringen som nu sker är viktig på många sätt. Jag vill tro att samtalsklimatet nu kan bli mer positivt och att detta i förlängningen kan gynna såväl kulturarbetet som synen på politiker som nu visat att kunskap måste finnas även inom deras led.

Ulf Fembro å sin sida har sagt – ” Jag tror att förnuftet kan segra. Det är möjligt att jag fortsätter”.

Han har dessutom avslöjat att han har skrivit en ny musikal tillsammans med sina söner. I helgen spelades sista föreställningen av ”Fiskaren och Gud”. Föreställningen var producerad av Folkteatern och manus bar naturligtvis Ulf Fembros signum.

Detta är nyheter som har gjort mig glad, mycket glad – och positiv.

Genidrag av regerande kommunalrådet

Det är valår och redan tidigt förkunnade experter att höstens val kommer att föregås av tuffa tag, ojusta metoder och brist på sakpolitik.

Ser man till vad som redan har skett på riksnivå är det inte utan att det handlar om blanka vapen och personliga påhopp. Men hur ser det ut på det lokala planet? Ja, som vanligt orkar den riktiga valdebatten i landsortskommunerna inte komma i gång förrän efter en lång semester.

I Ronneby ska det bli extra intressant att följa kampen, inte minst slaget om kommunalrådsposten. En strid mellan generationer kan konstateras. En 30-åring ställs mot en 50-åring.

Det handlar om Socialdemokraternas nödlösning i form av Ola Robertsson. Nominerad först på femte plats men nu utsedd till att ta striden med rutinerade Roger Fredriksson. En ytterst ojämn kamp som Fredriksson lekande lätt kan ro hem. I detta fall kan man nästan använda en sliten fras från idrottens värld – Fredriksson segrar i kostym! Han kan sitta still i ekan och ändå vinna. Jag ska strax förklara varför.

På minuskontot för Robertsson är följande: Han ska bli ett känt namn på ca 3 månader. Han måste redovisa ett trovärdigt och slagkraftigt alternativ till alliansens redan kända filosofi. Lägg därtill att han redan visat svaghet genom att föra till torgs att han är ödmjuk inför uppgiften. Alla vet nu också att han är en nödlösning.

På hans pluskonto noterar jag en mjukare men ändå rak hållning inför de sociala frågorna som i stort handlar om trygghet, välfärd, omsorg och inte minst ungdomars framtid i Ronneby. Spelar han de korten väl kan han mycket väl få Fredriksson i gungning. Men som sagt – det är ont om tid.

Roger Fredriksson och hans parti kan tyckas sitta lugnt och tryggt inför valdagen. Jag har redan framhållit hans tydliga ledarskap, kreativa och drivande kraft och naturligtvis har han efter 12 års regerande skapat ett kändisskap. Inte minst efter alla invigningstal och bandklippningar. Men, men. På hans minuskonto finns det ideliga tjatet om besparingar, kronor och ören och inte minst naturligtvis hans partis förkärlek till att sälja ut och privatisera.

Denna hans framtoning har naturligtvis också skapat motståndare. Dessa är han säkert medveten om och därför har han redan nu startat en personlig charmoffensiv. Han vill plötsligt bli känd som omtänksam givare.

Hans valda taktik, måste jag erkänna, är aningen okonventionell, men rasande genial. Han skänker bort rabarber till Ronnebyborna! Jo, det är sant! Du kan själv ta del av hans ohöljda reklam på Facebook. Se nedan. Nu i inflationstider har han kommit på att skattesänkningen med 10 öre redan har ätits upp.

Vad har då Ola Robertsson att sätta emot? Vad kommer han att dela med sig av på torget? Kom inte dragande med sega gubbar, det har vi nog av inom politiken. Jag är nyfiken. Vad kan en 30-åring som redan av journalister fått frågan om han ser sin frispråkiga far som en tillgång eller belastning, svara på ett knippe sura rabarber. Den lokala valstriden ser ut att bli minst lika smutsig som den i riksdagen.

Kom an. Vi är många som törstar efter debatt. Saklig debatt.

Är Roger Fredriksson en kuppmakare?

För en tid sedan hade Roger Fredriksson, moderat och kommunstyrelsens ordförande i Ronneby, huvudrollen i en långt utdragen skandal. Jag tänker på partiets urdåliga och taffliga hantering när man sparkade en av sina ledande regionpolitiker, Emma Stjernlöf. I det fallet borde Fredriksson, som ordförande i moderata distriktsstyrelsen, stått upp och inför väljarna ha förklarat anledningen till den kuppartade hanteringen som fortfarande saknar en förklaring.

Nu är Fredriksson ännu en gång inbegripen i något som mycket väl hade kunnat utvecklas till en kupp. Nu var det han själv som var ifrågasatt som en enande och trygg ordförande i distriktsstyrelsen. Det var Karlskronamoderaterna som ville ha bort honom och man förde fram Karlskronamoderaten Morgan Kullberg som motkandidat.

Fredriksson klarade sig kvar som ordförande men den spricka som uppstod vid förbundsstämman i och med ifrågasättandet av Fredriksson blir nu svår att läka bara fyra månader före valet. Ett parti med så många personliga motsättningar får svårt att visa upp stabilitet i sitt ledarskap.

Skrivelsen från Karlskronamoderaterna har naturligtvis läckt ut och den utgör en stark försvagning av Roger Fredriksson som politisk ledare.

”Moderaterna i Blekinge behöver en stark och förtroendeingivande styrelse. Den behöver ledas av en trygg och stabil ordförande som skapar en inkluderande stämning i förbundsstyrelsen, som kan ena länet från väst till öst”, heter det i skrivelsen.

Man påtalar att Fredriksson misslyckats med att ena länet och att Karlskrona har blivit förfördelat. När man i Karlskrona ville ha ett byte på ordförandeposten blev i stället Östblekingarna fråntagna två styrelseplatser.

Att det blev så kan man väl knappast klandra Roger Fredriksson för men klandret mot hans oförmåga att ena Moderaterna i Blekinge kvarstår dock och det kan vara väl så allvarligt. Naturligtvis är det partiets ouppklarade hantering av den sparkade Emma Stjernlöf från Karlskrona som i högsta grad lever kvar.

Är då Roger Fredriksson en politiker som splittrar mer än förenar, om vi nu håller oss till just Moderaterna?

Nu ifrågasätts Roger Fredrikssons ledaregenskaper. Inte av oppositionen i första hand utan av hans egna partikamrater i Blekinge och sådan kritik är betydligt svårare att springa ifrån.

Eller – tänker vi fel när vi automatiskt klandrar en etablerad politiker som vill ha förändring? Svaret på frågan måste bli, ja!! I det nu aktuella fallet har media enbart förmedlat vad några kritiska moderater från Karlskrona har uttalat. Kritik som ytterst handlar om att östra Blekinge i sin tur vill ha mer makt. I alla tider har Karlskrona krävt mest makt utifrån mått av folkmängd jämfört med övriga fyra kommuner.

Att det har skett en förändring med större utrymme för Ronneby och kommunerna vidare väster ut är enbart av godo. Dessutom måste det rimligtvis handla om kunskap och kraft och den finns i dag väster om gnällbältet i östra delen av länet.

Till sist – är Roger Fredriksson en notorisk kuppmakare? Han har ett tydligt ledarskap, han är kreativ och drivande och sådana ledaregenskaper anses ofta allt för utmanande. Han är en bra lyssnare och vill ha dialog. Redan när han tillträdde som kommunstyrelsens ordförande 2010 ville han ha större samverkan mellan kommunerna. Han kallade dåtidens brist på samförstånd för ”destruktiv kannibalism”.

Ett bra uttryck som i flera stycken har bäring på regional och kommunal verksamhet även i dag. Men det ska inte Roger Fredriksson klandras för.

Vem vill delta i ”Fredriksson show”?

Redan innan valarbetet i Ronneby har startat finns det nu tre partier som vill lägga beslag på ordförandeposten i kommunstyrelsen. I dag innehas den av Roger Fredriksson, m, som tillsammans med en allians, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna styr med mestadels stöd också av Sverigedemokraterna.

Tidigare har Magnus Pettersson, Socialdemokraterna, berättat att han gärna vill ha posten som kommunstyrelsens ordförande. Som oppositionsledare hade det nästan varit ”tjänstefel” om han inte hade haft den ambitionen.

Ska man tro ett nyhetsinslag som Radio Blekinge publicerade på måndagen är det nu Sverigedemokraterna som anser sig bli största partiet i Ronnebys kommunalval. Partiet har enligt uppgift genomfört en egen opinionsmätning. I den hade sd fått 31 procent. En ökning med 6 procentenheter jämfört med föregående val.

Sune Håkansson, Ronnebypartiet har tittat på siffrorna. Han frågar sig t o m om sd-undersökningen existerar. Dessutom anser han att partierna i alliansen har förlorat på att släppa fram Roger Fredriksson i något som Håkansson kallar för ”Fredriksson show”.

Sune Håkansson skriver:

”Westrup kommunalråd?

Radio Blekinge hade under måndagen som nyhet att SD i en opinionsmätning som partiet beställt om kommunalvalet i Ronneby hade fått 31 procent. Det skulle innebära en ökning med 6 procentenheter. M skulle få 17 procent. Tillsammans skulle partierna nå egen majoritet. En förklaring är att det inte behövs 50 procent för att nå majoritet. Några procent av rösterna hamnar hos småpartier, som inte kommer in i fullmäktige.

Annan massmedia följde, såvitt jag förstår, inte upp nyheten. Förklaringen kan vara att man inte fick se hela undersökningen, hur gick det för andra partier? Finns undersökningen?

Möjligt? Först visas resultaten för valet 2018 i Ronneby kommun.

                   Kommunfullmäktigeval    Riksdagsval

M                          17,2 %                             16,2 %

C                             8,7 %                               7,0 %

L                             4,5 %                               3,2 %     

Kd                         2,6 %                                5,2 %

S                         29,3 %                              29,9 %

V                           5,0 %                               5,5 %

Mp                       2,3 %                                2,1 %

SD                      25,4 %                               29,4 %

Rp                        3,2 %                                    –

Sverigedemokraterna gjorde, i jämförelse med riksdagsvalet, ett riktigt uselt kommunval. Att nå riksdagssiffrorna är ju inte helt orimligt.

Dåligt kommunalval gjorde därtill Kd, som bara nådde hälften av rösterna från riksdagsvalet.

Mätningen. Sd har, hittills, bara offentliggjort resultaten för Sd och M. En källa anger L och, i synnerhet, C som de stora förlorarna. Helt orimligt är det inte. Det har inom Alliansen mest varit ”Fredriksson show”, som tagit hem poänger. Stödpartierna får lida för misstagen.

Efter valet. Skulle valet bli som opinionsmätningen spår är förvisso Westrup nära nog självskriven som kommunstyrelsens ordförande. M kan förvisso försöka undvika Sd och söka samarbete med S. Men S är avsevärt större än M, och torde då få kommunalrådsposten.

Spänning. Hur som helst. Det torde bli ett spännande val. Ett dilemma är att kommunpolitiken kan hamna i skymundan för rikspolitiken.”

Sune Håkansson

Sd faller på eget grepp i Ronneby

Det är inte ofta jag får skratta åt ett nyhetsinslag. Dessbättre. Men i går kväll (19 januari) infann sig skrattet och jag ler fortfarande inombords. Inslaget sändes i SVT Blekingenytt.

Sverigedemokraterna i Ronneby var stolta som tuppar. Dom hade kläckt årets bästa idé, tyckte partiet och lanserade den stort och brett i media. Dom har ansökt om att få lägga beslag på alla fredagar i Brunnshallarna mellan klockan 08 – 18. Från nu och fram till valet i höst.

På detta sätt skulle man metodiskt blockera de fredagsböner som Islamiska kulturföreningen tidigare hållit i Brunnshallarna.

Det var ett påstående och en retorisk fråga från reportern Henrik Friberg som fick hela den uppblåsta politiska ballongen att spricka och snabbt bli till en ickefråga.

I inslaget återgavs en intervju med Islamiska föreningen som berättade att man inte längre behöver använda Brunnshallarna för sina fredagsböner. Sedan i höstas har man tillgång till en lokal inomhus.

Mitt skratt infinner sig när reportern frågar Bengt Johansson, sd:

”Hade det inte varit bättre att förlägga er valrörelse till söndagarnas folkfest i Brunnshallarna då loppisen genomförs?”

Svaret blev att just fredagar passar Sd bäst.

Det politiska tilltaget att försöka blockera Islamiska föreningens bönestunder möts nu av kraftiga protester från andra partier i Ronneby.

Magnus Pettersson, s, och oppositionsråd gör onekligen den skarpaste markeringen av alla. Han säger i dagens Sydöstran:

”Att som politiskt parti gå in och hyra, enbart för att blockera någon annans verksamhet, det är bara populism.

Det är samma sak som att borgarna och Sd skulle abonnera Ronneby torg på 1 maj enbart för att blockera arbetarrörelsens firande,” säger Magnus Pettersson och blir ytterligare pedagogiskt tydlig när han säger:

”Det Sverigedemokraterna håller på med, det är Donald Trump-fasoner.”

Jag gillar hans skarpa fördömande och skulle gärna vilja lyssna till fler sådana knivskarpa markeringar av Magnus Pettersson även i kommande sammanträden med fullmäktige där debatten har varit förlamande bristfällig på grund av pandemin. Man skyller i alla fall på den farsoten.

Kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, m, är själv motståndare till fredagsböner i Brunnshallarna men konkretiserar nu sin uppfattning när även han i Sydöstran fördömer Sverigedemokraternas tilltag:

”Detta är inte en anläggning som ska upplåtas för permanent verksamhet, varken politisk eller religiös sådan.

Det är beklagligt att denna situation återigen uppstår, särskilt som Tom Alandhs film ”När världen kom till Ronneby” just har visats. Ronneby lyfts återigen fram som en konfliktyta, även i nationell media.

”Är det så invånarna vill att Ronneby ska synas och uppfattas – då ska man rösta på Sverigedemokraterna”, avslutar Roger Fredriksson.

Ska Sd försöka reparera den politiska skada som nu skett genom det ogenomtänkta utspelet behöver man säkert fler platser än Brunnshallarna för att kampanja för sina ideal.

Nu har kanske SD fått ännu en idé? Det där med torget och första maj…

Roger Fredriksson vill ha röstboskap

Under alla mina år som journalist, och det är många herrans år, har jag alltid bevittnat hur borgerliga politiker raljerat över socialismens företrädare, socialdemokrater och vänstern. Deras tro på kollektivet som lösning på problem har av de borgerliga fått benämningen röstboskap.

Därför är det tämligen överraskande, milt uttryckt, när kommunstyrelsens ordförande i Ronneby, Roger Fredriksson, m, nu kräver hundraprocentig lojalitet i alla partigrupper representerade i kommunfullmäktige. I annat fall är Ronnebys positiva framtid hotad!

Fredrikssons utspel skedde vid senaste sammanträdet med fullmäktige den 27 maj och resulterade i fördömanden och inte minst häftig kritik från Socialdemokraterna som blivit extremt utpekade. Även fullmäktiges ordförande Nils Ingmar Thorell tvingades ingripa. Han betygsatte Fredrikssons inlägg riktat mot Socialdemokraterna som ett stort övertramp.

Det politiska påhoppet kom långt efter att fullmäktige tidigare under kvällen haft en omröstning gällande fem revisorers krav på att anmärkning skulle riktas mot Krisledningsnämnden för obehörigt beslutsfattande. Nämnden, med Roger Fredriksson som ordförande, friades från anmärkning genom att 21 ledamöter sa nej till anmärkning medan 19 sa ja.

Bland de 19 fanns hela socialdemokratiska gruppen sånär som på gruppledaren Magnus Pettersson som var jävig eftersom han har ingått i Krisledningsnämnden. Detta faktum fick kommunstyrelsens ordförande Roger Fredriksson att raljera:

”Vem företräder nu socialdemokratiska gruppen? Magnus Pettersson har ju fått hela sin grupp emot sig. Vad är nu värdet av hans fortsatta inlägg,” dundrade Fredriksson.

Inlägget fördömdes av fullmäktiges ordförande som ansåg att man måste skilja på de olika sakfrågorna. Han fortsatte:

”Det är väl ett hälsotecken att man kan ha delade åsikter i en fråga. Vi har det i liberalerna eftersom jag tillhör dom som ville klandra Krisledningsnämndens ledamöter. Jag ser det som mycket allvarligt om ledamöter ska tvingas bli till röstboskap.”

Fredrikssons raljerande gentemot socialdemokratiska gruppen fick flera s-ledamöter att vittna om fullt stöd för sin gruppledare Magnus Pettersson.

”Vi har högt i tak inom vårt parti och delar inte alltid varandras åsikter, ansåg några ledamöter som noterade att detta tydligen inte får vara gällande hos Moderaterna.

Fredriksson framhärdade i sin kritik och menade att det måste finnas en sammanhållning inom grupperna för att föra Ronneby in i framtiden.

”Man kan inte skjuta sin gruppledare på det sätt som har skett här i kväll utan att det måste få konsekvenser, upprepade han.

Roger Fredrikssons krav på hundraprocentig lojalitet, inte bara i hans egen grupp, utan också i alla andra, är högst anmärkningsvärt och måste ha sänt en chockvåg till moderatanhängare men också till andra borgerliga väljare som anser att man har riktigt högt till tak. Med andra ord – Fredriksson pekar med hela handen och vill ha full följsamhet. I annat fall riskerar man Ronnebys hela framtid! Vart är man på väg? Vad blir nästa steg?

Jag har redan nämnt att Liberalerna i sin grupp hade delade meningar ifall en anmärkning skulle utdelas till Krisledningsnämnden. Även moderatgruppen var i så fall oenig eftersom Lennarth Förberg, förste vice ordförande i fullmäktige, röstade ja till en anmärkning.

Jag publicerar detta inlägg eftersom jag ser demokrati och enskilda människors rätt till en egen uppfattning som en självklarhet. Denna rätt måste rimligtvis också gälla aktiva politiker. Eftersom det anmärkningsvärda uttalandet av Roger Fredriksson endast till viss del refererats i Sydöstran har många väljare därmed missat informationen. Det är bara ett litet fåtal som följer kommunfullmäktiges digitala sändningar.

Kan politiskt självmord undvikas?

När regionfullmäktige i november 2020 genomförde ett sammanträde under två dagar i Ronneby, mot sina egna utfärdade pandemiregler, skapade detta kritik såväl inom organisationen som bland allmänheten.

När jag några dagar senare ställde frågan till en av alliansens politiker om det lämpliga med mötet blev svaret kort men också laddat och överraskande:

”I regionen kommer vi inte överens om något alls!”

I dag, drygt fyra månader senare, börjar jag sakta förstå vidden av vad hen egentligen hade velat säga. Jag vet också att det interna och intensiva moderatbråket, som nu har pågått inför öppen ridå i fyra månader, var djupare och mer dramatiskt än vad någon kunnat drömma om. Men vi vet ännu inte den egentliga orsaken till att två av regionens m-märkta och mäktigaste regionråd har vägrat samarbeta.

Det som nu senast har visats upp av Moderaternas konfliktlösare och distriktsordförande, Roger Fredriksson, kunde först tolkas som att den sista utlovade pusselbiten hade resulterat i en total förlikning. Pressmeddelandet från Moderaterna löd:

”Emma Stjernlöf behåller sin plats som ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden och återgår till att delta i Alliansens interna arbete.”

Av detta kunde man förledas tro att hon därmed också var godkänd för att delta i moderatgruppen.

Men när väl några journalister började ställa mer djupgående frågor, ja, då krackelerade fasaden rejält. I Radio Blekinges nyheter förkunnades att – ”Stjernlöf hålls fortfarande utanför det interna arbetet inom Moderaterna.”

Roger Fredriksson förtydligade:

”Där har vi en process eftersom det har sagts mycket och det har gått för långt. Nu måste vi jobba upp både gruppen och Emma på banan igen.”

I ett pressmeddelande hade Roger Fredriksson meddelat att – ”Vi har pratat igenom läget tillsammans och det känns bra, dessutom har vi en plan för hur vi framöver kan samarbeta bättre som lag.”

Av dessa uttalanden kan man onekligen dra slutsatsen att alla stridande parter har deltagit i de försoningslösande samtalen. Att så inte är fallet avslöjas när SVT Blekingenytt ställer frågor till de två huvudrollsinnehavarna i moderatstriden, Emma Stjernlöf och Lennarth Förberg.

I intervjun säger Stjernlöf:

” Att Roger, med partigruppens stöd, och jag har kunnat sätta oss ner och börjat prata och se framåt, har varit avgörande för lösningen på konflikten.” Hon säger dessutom till SVT Blekingenytt att hon nu känner sig välkommen till moderata gruppen från vilken hon varit utestängd.

Så långt är det frid och fröjd men det låter helt annorlunda när SVT ställer frågor till regionrådet Lennarth Förberg, som just nu vilar upp sig under två veckors semester.

Förberg berättar att han inte har deltagit i några samtal eller diskussioner som har lett fram till att Stjernlöf fortsätter som ordförande för Hälso- och Sjukvårdsnämnden.

”Om gruppen stödjer Emma gör jag det också och arbetar efter det,” säger han.

När SVT frågar hur samarbetet kommer att fungera, blir svaret:

”Jag samarbetar med alla. Jag tro det kommer att lösa sig. Vad jag förstår har man bestämt att hon ska ingå i alliansgruppen, det har jag inga synpunkter på.”

Då blir genast frågan – hur hade han svarat om Stjernlöf också hade fått komma tillbaka till moderatgruppen? Man kan ana svaret när SVT berättar att hon hoppas vara välkommen även i den moderata regionfullmäktigegruppen.

”Är hon det? ” frågar reportern:

”Jag tror inte jag vill kommentera det. Jag har inte varit med i beslutet och vet därför inte exakt vad man har kommit fram till gällande arbetet framåt, svarar Lennarth Förberg.

Av detta framgår med all tydlighet att Moderaterna i Region Blekinge har en lång och tung väg att avverka innan man når målet för en total lösning på den fyra månader långa konflikten.

Klart är dock att övriga partier i regionens Allians har fått sina krav tillgodosedda när Stjernlöf är tillbaka som ordförande och ingår i Alliansgruppen. Moderaterna måste lösa sin djupa interna konflikt på egen hand. Och det hastar verkligen. Lyckas man inte lösa upp knutarna i god tid före nästa års val ja, då måste det konstateras att partiet har begått ett slags politiskt självmord.

Tankesmedja i Abborremåla

Moderata tankesmedjan RÅA (Roger Fredriksson, Åsa Coenraads, Annicka Engblom) har varit samlad till överläggningar på gåsfarmen i Abborremåla. Det är där riktlinjerna för nästa års valrörelse har satts på pränt. Huvuddragen i rockaden presenterades i dagens två lokaltidningar.

Pjäserna i det politiska spelet som nu ska byta plats heter Annicka Engblom, riksdagsledamot från Rödeby sedan 16 år och Åsa Coenraads, riksdagsledamot från Västerås sedan 2010.  I media uppges att det är den årslånga pandemin som fått Åsa Coenraads att välja Abborremåla före Västerås.

Pandemin har säkert haft sin inverkan men ett väl planerat köp av gården på Roger Fredrikssons uppväxtplats har också haft stor betydelse. Redan när jag besökte byns midsommarfirande 2015 var Åsa och Roger ett väletablerat politiskt par med bestämda framtidsdrömmar.

När nu Åsa slutligen har bestämt sig för att bli Blekingebo på riktigt, ja, då måste det också ges utrymme för fortsatt politiskt arbete på hög nivå. Att hon vill fortsätta som riksdagsledamot är lätt att förstå men kanske inte riktigt så lätt som tankesmedjan har velat tro. Även om hon har vistats en hel del i länet genom åren är hon här inte känd och omtalad. Men med pengar och smart marknadsföring kan hennes möjligheter att nå riksdagen på ett Blekingskt mandat möjligen te sig något lättare.

Förutsättningarna har också underlättats genom öppningen att Annicka Engblom nu tar ett steg åt sidan och fortsätter sitt politiska arbete i Blekinge. Hon är redan ledamot av kommunfullmäktige i Karlskrona och ska inte heller ha någon svårighet att nå en plats i regionvalet. Annicka är väl etablerad och känd som en uthållig och arbetsvillig politiker. Dessutom har hon nu ett väl utvecklat kontaktnät även på riksplanet.

 Den politiska planen innebär också att Åsa Coenraads redan i nästa vecka kommer att skriva sig i Blekinge. Då ligger vägen öppen för att välja såväl riksdags- som regionala listan. Redan i dag är Coenraads ersättare i Västmanlands regionfullmäktige och skulle därmed lätt kunna bli ett hett namn för Region Blekinge. Men räcker hennes röster till riksdagen är valet lätt och då finns alldeles säkert Annicka Engblom också där att ta till. Jag vill tro att både Åsa och Annicka vill ha tunga uppdrag i regionen.

Dessa namn och med nu känd rockad är naturligtvis extra intressant med tanke på att moderaterna i regionen redan nu vill göra plats genom att rata sitt regionråd Emma Stjärnlöf. Annicka Engblom och Åsa Coenraads är fullfjädrade ersättare där inte ens regionstyrelsens ordförande Lennarth Förberg kan känna sig säker på att få rätt röstetal för en fortsättning i regionen.

Det som inte alls talar för moderata framgångar i nästa års regionval är den minst sagt dåliga hanteringen med att avsätta Emma Stjärnlöf. För att i någon mån rädda ansiktet i regionvalet måste det till en valrörelse som kommer att kosta såväl många slantar som extra genomtänkt marknadsföring.

Men vad blir då över till Roger Fredriksson? Han gjorde för länge sedan klart att även han vill nå en riksdagsplats. Han har tränat genom att under fjolåret känt på hur det är att i alla fall uppbära riksdagsmannalön. Är han gentleman gentemot sin sambo stannar han hemma. Men då väntar en rejäl arbetsuppgift hur han ska nå egen majoritet med hjälp av en redan sargad allians. Han har under denna valperiod lyckats trycka Sverigedemokraterna till sitt hjärta. Dock inte utan uppoffringar. Efter nästa val är sd säkert inte lika frikostigt med att agera stödparti utan offentligt ordnat samarbete.

Men vadå, gården ligger där den ligger och att föda upp gäss är ingen dålig sysselsättning.

Snabb politisk reaktion mot krögartrots

Restaurangägare och handlare vill att vi ska stödja dem genom att handla lokalt. En självklarhet anser merparten av oss, men då har vi också rätt att kräva en motprestation, nämligen att lokala restriktioner efterlevs.

Men nu har det enligt lokala medier visat sig att det brister rejält hos alltför många krögare i Ronneby. Kommunala inspektörer har rapporterat att det brister i såväl sättet att placera gäster som att helt enkelt strunta i uppsatta regler i stort.

Enligt samma inspektör ska en restaurangägare ha yttrat – ”de som bestämmer inte vet någonting.” Med andra ord, inget att bry sig om.

Anmärkningsvärt är att inte mindre än sju restauranger i Ronneby har rapporterats inte leva upp till uppsatta regler för att förhindra smittspridning av covid-19.

Detta samhällstrots sker samtidigt som smittspridningen fortsätter att drabba allt fler människor i länets fem kommuner. Människor dör trots intensivvård.

Trots detta vägrar ett antal restaurangägare att efterleva de restriktioner som finns.

Redan i går när det blev känt på nätet att vissa krögare struntar i regler blev reaktionen på sociala medier häftig. Någon ville att dessa krögare skulle namnges och fråntas rätten att sälja luncher till elever. Många ansåg kravet som självklart.

Därför är det glädjande att ledande politiker i Ronneby kommun redan i dag har reagerat och uttryckt just den synpunkten att trilskande krögare kommer att fråntas rätten att sälja luncher till elever. Roger Fredriksson, m, kommunstyrelsens ordförande berättar också att elever som kommer för att hämta sin lunch tillåts sitta i lokalen för att äta sin mat. Detta är också ett brott mot regelverket eftersom maten endast får hämtas.

Bra! Mycket bra och snabb reaktion av Roger Fredriksson. Men se nu till att det INTE stannar vid förnyade hotelser i stil med böter som det har handlat om tidigare. Ronneby är en liten stad och vill krögarna ha fortsatt stöd vill vi andra, som har efterlevt uppsatta regler ända sedan i mars, att en snabb attitydförändring sker.

Med andra ord – alla krögare ska hålla sig till regelverket eller ska restaurangen stängas.