Ingen Ronnebypolitiker kan få fribrev

Det handlar om ökad brottslighet i Ronneby kommun. Mesta ökningen har skett i centrala Ronneby. Människor blir bestulna, nedslagna och i flera fall sätts bilar i brand. Otryggheten har därvid ökat och såväl äldre som yngre drar sig för att gå ut på natt- och kvällstid.

Även direkta hot mot politiker har förekommit, vilket fick omedelbara effekter. Politikerna låste in sig i betong- och glasbunkern som utgör kommunens stadshus. Att polisstationen, som är inrymd i den norra delen av bunkern, sedan en längre tid tillbaka är avfolkad, har dock politikerna blundat för.

Jag vet att polisens organisation är en nationell angelägenhet men att lokala politiker så totalt har blundat för vad organisationen har inneburit i kraftigt reducerad polisnärvaro i kommunen innebär att ingen politiker i Ronneby kan få fribrev. Alla partier bär lika stort ansvar och har grovt felbedömt situationen som snabbt har eskalerat.

Det som upprör är att politikerna sett mer till sin och tjänstemäns säkerhet än vad som har ägnats medborgarnas trygghet och egendom. Jag förstår mycket väl att stadshuset måste säkras på olika sätt men dessa planer har funnits under lång tid men först nu satts i verket. Även i detta fall har sålunda politikerna starkt missbedömt de problem som snabbt har ökat i omfattning.

Naturligtvis ökar kriminaliteten på en ort om busarna är medvetna om att det kan ta timmar innan en polis kan vara på plats. Lagen är så beskaffad att ett brott är styrkt först om gärningsmannen kan tas på bar gärning. Att så kan ske i dag är närmast en utopi.

När ledande politiker har satt in ordningsvakter måste det betecknas som en droppe i havet. Det löser inte problemet på lång sikt. Politikerna vill visa handlingskraft för att om möjligt lugna befolkningen men här har man ännu en gång grovt underskattat problematiken.

Vissa politiker har genom motioner velat visa handlingskraft genom att kräva övervakningskameror. Hur många skulle i så fall behövas och hur skulle ytterområden kunna säkras med hjälp av kameraövervakning? Naturligtvis måste även politiker förstå att detta inte löser ett grundproblem.

När en kommun eller stad drabbas likt det som nu har skett i Ronneby börjar genast en politisk pajkastning. I sociala medier har nuvarande kommunalrådet Roger Fredriksson häcklats bl a på följande sätt:

”Fredriksson har med sin Reinfeldtinspirerade politik försatt Ronneby i denna situation.”

Vad som åsyftas med den kommentaren är aningen svepande och därmed svår att tolka.

Det är alliansen som nu styr i Ronneby, ibland med stöd av Sverigedemokraterna, men alliansens föregångare kan naturligtvis inte heller gå fria från ansvar. Polisens närvaro har under en längre tid minskat utan att politiska åtgärder vidtagits. En skribent påtalar just detta faktum, att bilar även brinner i socialdemokratiskt ledda kommuner och städer.

Naturligtvis måste Ronnebys politiker nu agera kraftfullt och förtroendeingivande. Jag blir lätt matt när jag läser att vissa politiker i kommunen anser att en debatt om ökad brottslighet och polisfrånvaro är onödig. Fel igen! Politiker i Ronneby, och då menar jag verkligen alla, måste i handling nu visa vad man vill för att lugna situationen.

Jag säger det ännu en gång, polisens organisation är en nationell angelägenhet men när resurserna så tydligt brister måste man lokalt agera kraftfullt och naturligtvis begära åtgärder som leder till förändring till det bättre.

Det handlar om trygghet för ALLA och inte enbart politiker och tjänstemän. Hur tänker ni agera för att få en långsiktig lösning på problemen?

Valrörelsen har inletts i Ronneby

Under måndagen (22.8) besökte KSAU samt Äldrenämnden ett särskilt boende (eller vård- och omsorgsboende, som det numera heter) i Växjö. Besöket kan ses som startskottet för valrörelsen inför valet 2018.

I de flesta frågorna är motsättningarna mellan alliansen och oppositionen relativt begränsade. Undantaget är Äldrenämndens verksamhet. Alliansen, hittills med stöd av SD, ser gärna privata alternativ. S, V och Mp vill inte ha några privata aktörer.

Om några år ökar antalet 85+ kraftigt. Då behövs ett nytt särskilt boende. Beslutet om vilken lösning, som skall gälla, bör rimligen underställas väljarna.

Studiebesöket i Växjö gällde ett boende, som byggts av ett privat företag, ägs av ett privat företag och drivs av ett privat företag, Attendo.

Lösningen kallas LOV inom särskilt boende. Lagen om valfrihet skall tillämpas även här. Brukaren skall få välja var han skall bo och få sin vård. Omsorgen är kostnadsneutral för både brukare och kommun. Kommunen slipper investera 100 miljoner kronor.

Uppfattade jag stämningen rätt, finns en skarp skiljelinje kvar. Oppositionen såg problemen, Alliansen, troligen även SD, såg möjligheterna.

Sune Håkansson

Sune Håkansson är ordförande i Ronnebys Äldrenämnd och representerar Ronnebypartiet.

 

Kommunala poliser kan återupprätta förtroendet

”För att både minska brottsligheten och öka allmänhetens förtroende för polisen och samtidigt möta den tilltagande frustrationen inom polisen bör regering och riksdag göra en kommunal polis möjlig i de kommuner som så önskar.

En kommunal polisorganisation skulle kunna locka tillbaka många av de poliser som nu lämnat yrket på grund av oklara arbetsuppgifter och långa beslutsvägar.

Att tillåta en kommunal polis skulle stärka det kommunala självstyret och kunna bidra till att upprätta förtroendet för de demokratiska institutionerna.”

Detta skriver Magnus Lindgren och Olle Wästberg på DN-debatt.

Magnus Lindgren är generalsekreterare i Tankesmedjan, Stiftelsen Tryggare Sverige. Olle Wästberg är liberal och ordförande i Demokratiutredningen.

Läs deras debattinlägg på DN här:

http://www.dn.se/arkiv/debatt/kommunala-poliser-kan-ateruppratta-fortroendet/

DC3 ”Daisy” på blixtbesök i Ronneby

DSC05102

Vi är några stycken nördar som sysslar med flyghistoria. I söndags (21.8) var vi på jakt efter en speciell nedslagsplats för ett flyghaveri som inträffade 1948. Besättningen bestående av förare och navigatör omkom. Flygplanet tillhörde F 17.

Med kartunderlag, haverirapport och inte minst kompass blev det några angenäma timmar i skogen. Letande och diskussioner kräver mat och dryck och när vi väl avslutat måltiden och flera timmars diskussioner hör vi ett bekant motorljud.

Ingmar Olofsson är genast säker på sin sak:

”Det är en DC 3:a!

”Vad gör den här, ropar deltagare två, Micke Berglund.

Jag håller med honom, vad gör en DC 3:a här? Det finns endast tre i hela landet.

Vi gör ett snabbt uppbrott från fikaplatsen i skogen. Vi ser att den går in för landning.

Mot flygstationen, ljuder ordern som inte är svår att efterlyda.

En stund senare ser vi den gamla damen ”Daisy” på plattan framför flygstationen i Ronneby. Det är flygande veteraner som numera äger ”Daisy” och gör en mellanlandning för bl a tankning innan resan fortsätter mot Västerås.

Vi lyfter aktningsvärt på våra kepsar inför anblicken av den gamla veteranen.

Daisy tillverkades i Douglas Aircraft Companys fabriker i Long Beach i södra Los Angeles, Kalifornien med tillverkningsnummer (c/n) 13883, som en C-47 A-60-DL Skytrain, en militär version av DC-3 med stor lastdörr, förstärkt golv och större bränsletankar. Året var 1943. Hon levererades till US Army Air Forces den 5 oktober 1943 och fick USAAF s/n 43-30732. På stjärtfenan målades siffrorna 330732.

”Daisy” har därefter tjänstgjort i såväl SAS, Linjeflyg som Flygvapnet innan ”Flygande Veteraner” övertog henne 1983. Den klassiska ”Drakmålningen” från SAS-tiden fick hon när SAS firade jubileum 1986 och den bär hon fortfarande.

I dag måndag (22.8) vet vi att Flygande Veteraner under helgen hade besökt Anklam i Östra Tyskland.

I ett kommande referat ska du få lite ytterligare detaljer kring vårt letande efter haveriplatsen.

Ronnebyfamilj dubbelt drabbad

Fräckheten hos inbrottstjuvar och bilbrännare har i dag inga gränser. Det visar en händelse som drabbade en familj i Ronneby centrum. Läs och begrunda vad som skedde och ge gärna politiker hjälp på vägen med tips om hur det som nu sker i Ronneby ska avhjälpas.

Här får du den sanna berättelsen som inleddes med ett oväntat telefonsamtal.

 ”För ca tre veckor sedan blev familjen i centrala Ronneby uppringd av Preem, som fotoregistrerar alla tankningar! De fick frågan om de nyss tankat sin bil och glömt att betala. Då så icke var fallet gick de ut till parkeringsplatsen intill deras hus och fann att bägge deras bilar var försvunna.

Stölderna polisanmäldes omedelbart! En bilburen polispatrull infann sig efter ungefär en timme. Samtliga nycklar (inklusive bilnycklar) och alla handskar hade stulits ur två byrålådor i hallen. Likaså en surfplatta som låg på frukostbordet. Nyckelknipporna innehöll husnycklar, plankportsnycklar och nycklar till bägge bilarna. 

En rekonstruktion talar för att brottsförövarna klättrat över ett 2 m högt plank med låst plankport som omgärdar villaträdgården. Där hade de lokaliserat ett fönster på glänt på bostadshusets trädgårdssida, varigenom de på ett förslaget sätt kunnat finna surfplattan, handskarna och nyckelknipporna.

Detta måste ha skett mellan kl. 19.30 och cirka 24.00 då familjen vistades på ovanvåningen framför TV´n med avbrott för tebryggning med mera på nedervåningen med inkopplat skallarm. Därefter var nedervåningen bemannad till cirka 02.00, skallarmet fortsatt inkopplat och samtliga fönster och dörrar låsta med säkerhetslås.

Efter den primära rekonstruktionen sökte den bilburna polispatrullen runt i i Ronneby och fann den ena bilen inom området Älgbacken. När de varseblev polisbilen lämnade två personer bilen springande men kunde inte infångas. Med hjälp av lånade nycklar har därefter bilen transporterats till och detaljgranskats av polismyndigheten i Karlskrona. I bilen hittades en surfplatta och en större mängd tjuvgods. Bilen hade ett flertal skador men var körbar. Den är omhändertagen av bilverkstad i Karlskrona för reparation.

Den andra bilen återfanns senare intill en övertänd pizzeria i Kallinge. Även den var fylld med stöldgods och hade betydande skador. Efter bärgning har den detaljstuderats av Polismyndigheten i Karlskrona. Den är också omhändertagen av bilverkstad i Karlskrona för reparation eller skrotning!

Med hänsyn till att brottsförövarna har kvar såväl bilnycklar som husnycklar har familjen tvingats byta alla lås mot yttervärlden i bostadshus, plank och uthus jämte i bägge bilarna. Bostadshuset har sedan tidigare ett flertal dekaler som varnar för kameraövervakning. Dessutom två rörelsedetektorer med tillhörande belysning på trädgårdssidan.”

 

Har ”tåget redan gått” för Ronneby?

Klas-Göran Svabre, före detta polisinspektör som i dag har gjort succé med sin insändare i BLT ”Svenska polisen slagen i spillror”, har i ett inlägg på Facebook givit kommunalrådet Roger Fredriksson och Willy Persson faktaunderlag inför debatten kommande torsdag i fullmäktige. Han skriver:

”Tänkte klargöra en del faktaunderlag för allmänheten och herrarna Fredriksson/Persson inför kommande debatt!

Idag finns inte ”Blekinge” som begrepp inom polisväsendet. Från 1 januari 2015 tillhör Vi Region Syd med ledning och styrning från Malmö. På lokalplanet finns alltså INGEN med något som helst inflytande att dryfta dessa frågor med.

Är själv rädd att ”tåget redan gått” men ännu så länge finns ju infrastrukturen kvar, d.v.s byggnader, arrester, garage o.s.v som går att bemanna igen både i Ronneby och Karlshamn. ( Jämför försvaret där allting såldes av på några få år). Händer detta får Vi ALDRIG någon lokal polis tillbaka.

Innan nedmonteringen av polisen började, arbetade ca 50 poliser fördelade på 5 turlag i Karlskrona, ca 30 st i Ronneby och ca 50 st i Karlshamn med utryckningsverksamhet för att skydda, hjälpa och ställa till rätta. Bemanningen i länet var således ca 25 st poliser i yttre tjänst/10-12 polisbilar till VARJE skift dygnet runt, året runt.

Idag ska ett fåtal poliser/5-6 st i bästa fall sköta hela länet och det säger sig självt att detta inte fungerar. NÄR och OM polisstationerna säljs ut är ”loppet kört” för alla mindre kommuner i landet att ha en lokal fungerande polisorganisation. Det går fortfarande att bemanna upp stationerna men detta är i ”grevens tid”! ”

K-G Svabre, f.d polisinspektör

Tänk om ”Piraten” fötts i Ronneby

DSC05067

Tanken slår mig när jag äntligen besöker banvaktstugan i Vollsjö. I huset på Västergatan 21 huserar Piratensällskapet och bakom knuten sitter han själv med katten.

Det känns nästan andäktigt att sakta närma sig Skånes storhet, författaren och juristen, Fritiof Nilsson – Piraten. Närkontakt har han också med Bombi Bitt som var hans debutroman ”Bombi Bitt och jag” som bara för kort tid sedan gavs i repris på SVT.

Naturligtvis är Piraten odödlig och jag tror att han själv också var medveten om detta. I annat fall hade han säkert skjutit på döden ytterligare ett tag. Han kommer för all framtid att minnas och nya generationer kommer att upptäcka hans begåvning genom hans många böcker och genuina beskrivning av det dåtida samhället. Att han dessutom ansågs vara en duktig och roande jurist i många domstolar är en helt annan sak och naturligtvis inte alls lika omtalat.

Piraten sitter väl placerad i en liten men vacker park som omger den gamla banvaktstugan som nu är ordentligt uppfräschad. I parken har man byggt en liten scen som årligen besöks av de stora inom svenskt kulturliv.

DSC05064

Fritiof Nilsson Piraten växte upp i Vollsjö järnvägsstation där hans far var stins. Vi delar den upplevelsen eftersom jag själv har en sådan bakgrund vid Bredåkra station. Stationshuset i Vollsjö finns inte längre, det revs av traktens mäktiga politiker, trots protester, för att ge plats åt en gata. Naturligtvis fick politikerna lite senare kalla fötter efter all kritik och lät dåtida järnvägens vattenpump till ångloken stå kvar på sin plats.

DSC05065

Piraten var en festprisse av stora och omättliga mått. Han älskade god mat och dryck därtill och hade flera stambord, ett av de främsta fanns på Hotel Savoy i Malmö. Många måltider intogs också på anrika Hotel Svea i Simrishamn och det är när jag funderar på alla hans måltider som tanken slår mig – vad hade hänt om Piraten hade vuxit upp i Brunnsstaden Ronneby istället för Vollsjö?

Naturligtvis hade gamla anrika Brunnshotellet fått en helt annan och mer gedigen framtoning med hjälp av Piratens penna. Brunnshotellet som numera mest nämns för sin brand. Enda undantaget utgör författaren, Lars Rosander, som i sin burleska skildring ”Sommarskymnings svalka” skildrar sängkamrarnas härskare på sekelskiftets Ronneby Brunn.

Men tänk vad Fritiof Nilsson Piraten hade kunnat göra av allt det goda, onda och roliga som inträffade på det anrika Ronneby brunn. Om han levt i nutid hade han kunnat gotta sig åt mycket egendomlig kommunpolitik som bl a torgträd uppryckta med rötterna för att fåglar hade osmaken att sitta däruti. Jag menar också slagsmålet som uppstod när man skulle namnge kändisar som besökt Brunnsskogens scen genom åren.

Jag sätter punkt där för ni Piratenvänner kan säkert själva tänka hur det hade kunnat bli. Själv kommer jag att läsa flera av Piratens böcker. Varför inte ”Bock i Örtagård” med en sanslöst god betraktelse av dåtidens smörgåsbord som inte gick av för hackor. Läs och njut.

S i Ronneby sa nej av princip

Klubba

I dag har kommunstyrelsens arbetsutskott i Ronneby inlett sitt höstarbete. På dagordningen bl a ärendet att ta beslut om att eventuellt ge kommundirektören, Magnus Widén, förlängt förordnande.

Socialdemokraterna sa nej, men var i minoritet.

S sa nej även när Magnus Widén en gång skulle anställas.

Anledningen är enkel – Widén har tidigare, innan han kom till Ronneby, varit aktiv moderat.

Nu går ärendet vidare till kommunstyrelsen.

Ronnebypartiet diskuterar sin framtid

Hoppsan!

Anna Carlbrant, gruppledare för Ronnebypartiet, sparade inte på dramatiken när hon efter gruppmötet i måndags (8.8) skickade ett mail till medlemmarna:

”Jag lyfte frågan om Ronnebypartiets framtida existens och eventuella profilfrågor därför att jag känner att det är hög tid att titta på detta nu.”

Samma kväll svarade en medlem:

”På gruppmötet i kväll var profilfrågor för partiet en viktig punkt. Ska vi överleva och hålla ställningarna ska vi nog börja samla kraft redan nu.”

Av mailväxlingen framgår att styrelsen nu har fått i uppdrag att arrangera en temadag för partiet. Bl a ska man titta på den polisiära situationen i Ronneby.

När gruppledaren, Anna Carlbrant, nu tar till den existentiella vokabulären för partiet vittnar detta om att Ronnebypartiet står inför ett allvarligt, ja, avgörande vägval. Partiet söker tydligen med ljus och lykta efter nya profilfrågor. Lyckas man inte, ja, då är detta lokala parti riktigt illa ute. På annat sätt kan man inte tolka gruppledarens allvarliga försök att ruska liv i partiet.

Ronnebypartiet är ett lokalt parti utan bindningar till något riksparti. RP bildades 1994 och nådde det året fyra mandat. 2010 hade man 3 och nu i senaste valet 2014 backade man till 2 mandat. Man har för närvarande valsamverkan med moderaterna, centerpartiet och liberalerna som arbetar under samlingsnamnet Alliansen.

När man studerar Ronnebypartietsa hemsida lyfter man där fram följande vallöfte som ett av de viktigaste:

”RP vill ha ett nytänkande i kommunledningen”.

Om detta gäller fortfarande eller vad det ska innefatta är en aning luddigt, kan jag tycka.

RP

Ministern överens med SPF om kontanter

Bank

SPF Seniorernas ordförande Christina Rogestam överlämnade på onsdagen      32 667 namnunderskrifter till finansmarknadsminister Per Bolund (MP) för rätten att själv välja det betalmedel man vill ha.

– Idag gör bankerna det allt svårare för människor, föreningar och småföretag som vill använda kontanter. Det är orimligt. Från SPF Seniorerna anser vi att var och en ska kunna använda kontanter, digitala betallösningar eller både och. Ingen ska utestängas från samhället, säger Christina Rogestam, ordförande SPF Seniorerna.

– Det var ett bra samtal med ministern, han delar vår mening att kontanter behövs och att bankerna måste ta ett större ansvar för kontantservicen än de gör idag.

-Vi har också visat en video för ministern med frågor från Rut Jönsson i Eslöv som protesterar mot sin banks kontantuttagsutgift, som hon ska få svar på inom kort.

-Jag vill också tacka alla som skrivit under kampanjen och alla som jobbat med att samla namnunderskrifter. Ministern noterade att det finns en stor opinion för att fortsatt kunna använda kontanter, avslutar Christina Rogestam.