Folk och klimat ägnas ingen konferens

Det gäller att se det positiva och som vissa politiker brukar uttrycka sig, det gäller att välja sina strider. Jo, det har jag märkt. Tyvärr väljer många enbart de lätta och publikfriande striderna.

Jag är säkert inte ensam om att ställa mig frågande till varför enbart försvarsfrågan i Sverige är av sådan betydelse att den ägnas flera dagars konferens på ett fjällhotell och med såväl kungliga som andra högt uppsatta potentater på gästlistan.

Krig och försvar är synnerligen viktiga frågor för oss alla att ha ett förhållande till, men borde inte också vår klimatkris vara värd att ägna några dagars konferens? Allt fler har börjat ställa den frågan, bland annat på flera tidningars ledarsidor. Äntligen! Vill jag utropa. När det gäller klimatskrisen väljer varken statsminister eller ministrar att med allvarsam min titta in i tv-kameror och säga till oss att ”det är kris nu och nu gäller följande förhållningsregler”…

Hur var det nu politikern sa? Jo, jag väljer mina strider!!

Klimatkrisen har inte ens varit i närheten av att få en egen broschyr med viktig samhällsinformation så som broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”.

Frågor av det slaget kan man fundera på tills ögonen blöder och håret blir allt tunnare. Det handlar om allt fler generationer som blivit blåsta av politiker som valt att blunda för den verkligt allvarliga och globala krisen som påverkar oss alla. Ska vi bara fortsätta att vänta och se tiden an med förhoppningen, det ordnar sig säkert på ett eller annat sätt.

I riksdagen är det viktigare att rösta kvar en hårt kritiserad miljöminister än att ta sig an den riktigt allvarliga frågan, hur lösa klimatskrisen?

Nu något helt annat där det också handlar om att välja sina strider.

Jag blir varm inombords när jag tar del av två artiklar signerade Christian Hylse i Blekinge Läns Tidning. Han tvekade inte att ta ”striden” mot uppblåsta, egenkära och bortskämda personer på sociala medier som enbart såg till sig själva, men glömde medmänskligheten. I detta fall på Facebook.

Det handlar om Royan Ali som äger den kultförklarade ”Rosa kiosken” i Kallinge. Han hittades livlös på golvet i kiosken en dag. En kund slog larm och en ambulans förde Ali till sjukhuset. Han blev kvar där ett tag. Under tiden drog personer på sociala medier i gång ett drev av sällan skådat slag.

Ali har paketutlämning och nu var skandalen ett faktum. Människor kunde inte hämta sina paket. Medan Ali vårdades på sjukhus var kiosken stängd på grund av att han inte haft möjlighet att anställa en ersättare. Hans arbetsinsats har varit minst tolv timmar per dag. Han var utsliten och stressad och därför hittades han livlös på golvet i kiosken.

Men på sociala medier tog man inte hänsyn till att kioskägaren hade riskerat sitt liv på grund av överansträngning. Glåporden haglade och pågick på samma sätt i flera dagar.

Vändningen kom när journalisten Christian Hylse på BLT valde att ta strid mot elakheterna på sociala medier. Det blev två artiklar som förklarade hur det förhöll sig med Alis hälsotillstånd. Redan efter första artikeln vände vinden på Facebook. Nu blev det i stället kärleksbombning av Ali och det i sin tur av rekordformat mätt utifrån sociala mediers vardagliga dos av svidande ovett. Härligt och ytterst välkommet.

En man och hans kioskrörelse fick berättigad upprättelse.

Se där ett exempel på att välja sina strider. Även för journalister är det viktigt att göra sina val.