Folk och klimat ägnas ingen konferens

Det gäller att se det positiva och som vissa politiker brukar uttrycka sig, det gäller att välja sina strider. Jo, det har jag märkt. Tyvärr väljer många enbart de lätta och publikfriande striderna.

Jag är säkert inte ensam om att ställa mig frågande till varför enbart försvarsfrågan i Sverige är av sådan betydelse att den ägnas flera dagars konferens på ett fjällhotell och med såväl kungliga som andra högt uppsatta potentater på gästlistan.

Krig och försvar är synnerligen viktiga frågor för oss alla att ha ett förhållande till, men borde inte också vår klimatkris vara värd att ägna några dagars konferens? Allt fler har börjat ställa den frågan, bland annat på flera tidningars ledarsidor. Äntligen! Vill jag utropa. När det gäller klimatskrisen väljer varken statsminister eller ministrar att med allvarsam min titta in i tv-kameror och säga till oss att ”det är kris nu och nu gäller följande förhållningsregler”…

Hur var det nu politikern sa? Jo, jag väljer mina strider!!

Klimatkrisen har inte ens varit i närheten av att få en egen broschyr med viktig samhällsinformation så som broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”.

Frågor av det slaget kan man fundera på tills ögonen blöder och håret blir allt tunnare. Det handlar om allt fler generationer som blivit blåsta av politiker som valt att blunda för den verkligt allvarliga och globala krisen som påverkar oss alla. Ska vi bara fortsätta att vänta och se tiden an med förhoppningen, det ordnar sig säkert på ett eller annat sätt.

I riksdagen är det viktigare att rösta kvar en hårt kritiserad miljöminister än att ta sig an den riktigt allvarliga frågan, hur lösa klimatskrisen?

Nu något helt annat där det också handlar om att välja sina strider.

Jag blir varm inombords när jag tar del av två artiklar signerade Christian Hylse i Blekinge Läns Tidning. Han tvekade inte att ta ”striden” mot uppblåsta, egenkära och bortskämda personer på sociala medier som enbart såg till sig själva, men glömde medmänskligheten. I detta fall på Facebook.

Det handlar om Royan Ali som äger den kultförklarade ”Rosa kiosken” i Kallinge. Han hittades livlös på golvet i kiosken en dag. En kund slog larm och en ambulans förde Ali till sjukhuset. Han blev kvar där ett tag. Under tiden drog personer på sociala medier i gång ett drev av sällan skådat slag.

Ali har paketutlämning och nu var skandalen ett faktum. Människor kunde inte hämta sina paket. Medan Ali vårdades på sjukhus var kiosken stängd på grund av att han inte haft möjlighet att anställa en ersättare. Hans arbetsinsats har varit minst tolv timmar per dag. Han var utsliten och stressad och därför hittades han livlös på golvet i kiosken.

Men på sociala medier tog man inte hänsyn till att kioskägaren hade riskerat sitt liv på grund av överansträngning. Glåporden haglade och pågick på samma sätt i flera dagar.

Vändningen kom när journalisten Christian Hylse på BLT valde att ta strid mot elakheterna på sociala medier. Det blev två artiklar som förklarade hur det förhöll sig med Alis hälsotillstånd. Redan efter första artikeln vände vinden på Facebook. Nu blev det i stället kärleksbombning av Ali och det i sin tur av rekordformat mätt utifrån sociala mediers vardagliga dos av svidande ovett. Härligt och ytterst välkommet.

En man och hans kioskrörelse fick berättigad upprättelse.

Se där ett exempel på att välja sina strider. Även för journalister är det viktigt att göra sina val.

Ska vi tro på politikers vaga löften?

God fortsättning på ett nytt och helt oprövat år. Naturligtvis har vi positiva önskningar inför det nya, men samtidigt måste vi vara realistiska och inte vara allt för blåögda inför verkligheten. Globalt finns det betydande problem att lösa men tro inte att det är bekymmerslöst för oss i Blekinge.

Sune Håkansson gästar årets första blogg och han är minst sagt orolig för de negativa befolkningstal som han här kan redovisa för Blekinge. Han har tittat tillbaka på statistiken och fjolåret var det tjugonionde året i följd med ett negativt födelsenetto i vårt län. Varje år har antalet döda varit fler än antalet födda.

Vad säger kommunalråden i våra fem kommuner om detta faktum, undrar du kanske?  Tyvärr inget konkret bara ett dåligt försök att sprida optimism genom att upprepa, ”Nu vänder det”.

Sune Håkansson tror dom inte!

”Statistik kan presenteras på olika sätt. Bland annat har startåret för jämförelsen stor betydelse.

Jag väljer här att starta den 1 januari 1995. Sedan dess har det gått 29 år. Statistiken för år 2023 är ännu inte klar, det tar en månad till.

1995 hade Blekinge 153 000 invånare. Nu är antalet något över 158 000. Det är en liten ökning, men i förhållande till hela landets ökning nära nog försumbar.

Det intressanta är att år 2023 var det tjugonionde året i följd med ett negativt födelsenetto i vårt län. Varje år har antalet döda varit fler än antalet födda! Sammanlagt, under dess år, har kringsvid 6500 fler blekingar avlidit än vad som det har fötts!

Då antalet blekingar under dessa år har ökat med fler än 5000, betyder det att inflyttningen till Blekinge har överstigit antalet utflyttare med mer än 11.000! Netto har invandringen klarat hela det negativa födelsenettot, plus ett negativt flyttningsnetto för ”de svenske”.

Under snart 30 år har vi haft färre födda än döda. Detta trots relativt höga födelsetal, i förhållande till folkmängdens sammansättning. Det alarmerande är att födelsetalen sjunker. Under 2023 blir det, ungefär, en tangering av bottennoteringen från år 2001.

OM ett högre befolkningstal anses önskvärt, måste olika problem lösas. Ty under de närmaste åren torde vi få räkna med negativa födelsenetton, i storleksordningen 400 per år. Då måste nettoinflyttningen vara minst 400, varje år.

Samtidigt vill Sverigedemokraterna, nu med ett allt större inflytande (inte minst i Blekinge), minska invandringen. Då är loppet kört! Befolkningsminskningen fortsätter.

I sig är länets kommuner inte ensamma med problemet befolkningsminskning. Under de tre första kvartalen 2023 sjönk befolkningstalet i fler än 200 av landets 290 kommuner. I de flesta av dessa försöker kommunalråden sprida optimism. ”Nu vänder det”!

Jag tror dom inte!”

Sune Håkansson Ronnebypartiet