Kunde stärkt Ronnebys varumärke

I dag ska du få ta del av ett pressmeddelande som har Folkteatern i Ronneby som avsändare. Det är teaterns verksamhetsledare, Håkan Robertsson som berättar om dubbla budskap från Ronneby kommun.

Teatern hade fått en positiv uppgörelse med Turist- och Evenemangssamordnaren Jeanette Rosander om att dramatiserade stadsvandringar skulle kunna genomföras utan att rucka på Covidregleringarna.

Till slut förbyttes de positiva beskeden till något rakt motsatt. Ronneby kommun vägrade att bekosta de tillrättalagda stadsvandringarna. Vandringar som varje år har varit uppskattade.

Håkan Robertsson har svårt att dölja sin besvikelse över att kommunen inte har 200 000 kronor att satsa på den enda aktivitet som hade kunnat bli verklighet i sommar.

Här följer pressmeddelandet i sin helhet:

”Inga dramatiserade stadsvandringar för hemestrande Ronnebybor och turister

Covidregleringarna har skapat problem för Folkteaterns dramatiserade vandringar. Vi får inte ta emot fler än 45 i publik per vandring.
Det har vissa kvällar föregående år varit mer än 120 betalande vuxna. Till det barn i stora hoper, som gått med gratis med sina föräldrar.

Sedan 2012 har Folkteatern erbjudit tusentals Ronnebybor och turister historiska och kulturella upplevelser genom stadsvandringar i vår stad. Skulle vi då i år tvingas stoppa hälften av vår publik från att ta del av vår gemensamma kultur?
Och vem är det tänkt skall göra urvalet mellan de som får gå med på vandringarna och de som stängs ute?

Efter kontakter mellan oss och Turist och Evenemangssamordnaren Jeanette Rosander hittade vi en lösning genom att dubblera vandringarna, för att kunna hålla ner publiktrycket, som faktiskt kan öka ett år som detta där de Dramatiserade Vandringarna verkade bli kommunens enda sommarevenemang.

Efter en veckas arbete för att bygga upp produktionskapacitet för att dubblera antalet dramatiserade vandringar i sommar, fick Folkteatern på tisdagen besked om att vår ambition att skapa flera mindre evenemang för att kunna erbjuda hemestrande stadsbor en Covid-anpassade produktioner i sommar var stoppade. Kommunen ville inte ställa upp med ekonomiska garantier för de beställda stadsvandringarna.

Bild från fjolårets uppskattade stadsvandringar

Normalt genomför Folkteatern två olika föreställningar och typ tolv speltillfällen över en sommarsäsong. Det är dramatiserade historiska vandringar om vår lilla stad i dess olika skeden, stadsbrand, blodbad och mycket annat.

Alla skådespelare ställer upp ideellt för att skapa lite kulturell sommarglädje i kommunen.
Men med ett utbud på det dubbla, för att kunna ta emot en normalpublik trots restriktioner om att max 45 i publiken, skapade vi fyra separata produktioner och erbjöd oss spela tre föreställningar per kväll tre dagar i veckan i sex veckor.


Produktionskostnaden rusar iväg när många skådespelare och ”bakom scenen” folk måste engageras för att arbeta fulltid tre dagar i veckan i sex veckor under semesterperioden. Dessutom har manuskript beställts, tekniken blev plötsligt avancerad, trådlösa mikrofoner och ljudanläggning krävs när publiken måste höra även om de står ”Covid-utspridda”.

Men detta ville man inte stödja. Vi tvingas därför ställa in 2020 års vandringar.”

Varumärket Ronneby illa tilltygat

För några dagar sedan presenterade en av länets lokaltidningar Ronneby kommuns nya platsutvecklare. Hennes administrativa uppdrag är att stärka varumärket Ronneby som därmed ska öka sin attraktivitet för såväl turister som invånare.

En dryg vecka tidigare hade båda länstidningarna också berättat hur ett av Ronnebys absolut bästa och riksbekanta varumärke, nämligen Kulturskolan har raserats på rekordkort tid. Detta för att politiker beslutat att ta bort 2 miljoner av Kulturskolans budget.

Med detta som perspektiv blir min fråga – varför lägga allt mer skattemedel på administration? Varför inte istället, som i fallet med en riksbekant och hyllad verksamhet som Kulturskolan, låta verksamheter utvecklas och på så sätt av egen kraft bli det varumärke man nu med konstgjord andning och kostsam administration försöker tillskapa.

Det är rent ut sagt dumdristigt av ledande politiker och tro att man, som i detta fall, ska kunna skapa en slags kuliss som inte har något som helst med verkligheten att göra. Kulturskolan har byggts upp med kunskap och gediget arbete. Många är de musiker och andra framstående kulturarbetare som fått sin skolning i Ronneby.

När hyllade världsartister, som i Jan Lundgrens fall, turnerar land och rike runt är han naturligtvis också den som bäst förgyller varumärket Ronneby. Han har genom åren hyllat sina läromästare och framhållit betydelsen av en Kulturskola i en kommun av Ronnebys storlek.

Denna betydelse kan inte räknas i kronor och ören. När nu denna omtalat duktiga personal sprids för vinden av besparingsskäl, ja, då kan ingen platsutvecklare i världen, hur duktig han eller hon må vara reparera den skada som nu redan har skett.

Resultatet av besparingen har blivit att fyra lärare har sagt upp sig och några andra har begärt tjänstledigt för att arbeta med något annat.

Personalens reaktion på besparingen är allvarlig i sig men på lång sikt med bl a dubbelt så höga elevavgifter måste skadan ses som djup och för framtiden har oersättlig skada skett när det gäller framtida ungdomars möjlighet att utvecklas inom kulturens breda område.

Ronneby har genom sin kortsiktiga besparing bundit ris åt egen rygg. Kulturskolans goda rykte är för alltid dömt till att förminskas till en historisk betraktelse – det var en gång.

Sådana sår kan varken lön eller person som platsutvecklare läka.

Bredåkra hed snart en värdig plats

I september 2018 lämnade vi, 13 verksamma i Kallinge Museum, in ett medborgarförslag till fullmäktige i Ronneby kommun. Förslagets innebörd framgår av texten nedan och redan nu i maj 2020 har platsen fått en ansiktslyftning som andas framtidstro:

I förslaget gavs en tillbakablick på vad Bredåkra hed en gång har betytt för trakten och inte minst att platsen under åren 1886 – 1902 användes av Blekinge bataljons verksamhet. En minnessten restes på platsen 1923 men denna är sedan många år flyttad till bataljonens gamla skjutvall och används i dag som F 17:s paradplats.

För att vara ett medborgarförslag måste jag säga att ärendet fått en både positiv och ovanligt snabb handläggning. Ärendet antogs av fullmäktige 2018-01-25 och remitterades till kommunstyrelsen för hantering.

I Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-09-17 framkom att Ronnebys kommunfullmäktige den 30 augusti 2018 tagit beslut om att köpa en del av Bredåkra gård. Vidare framkom att den plats som medborgarförslaget benämner som Bredåkra hed ligger inom det markområde som är föremål för köp.

Vidare är det numera väl känt att markområdet utgör ett större utvecklingsprojekt. Bl a heter det:

”Flygplatsen, både den civila och militära plus ett framtida tågstopp och utveckling av verksamhetsområde måste ingå i planeringen. I kommande planering kan man ta hänsyn till historiska platser. I dag finns inget som säger att man i framtiden inte kommer att renovera Bredåkra hed men planprocessen måste få påbörjas.”

Så här såg det ut för ett år sedan.

Markområdet som omfattar Bredåkra hed ägs således i dag av Ronneby kommun och det företag som tidigare använde platsen som upplag har nu flyttat sin verksamhet till mark intill XL-bygg.

Platsen är ordentligt uppsnyggad och nu återstår endast mindre rester av upplaget. Därmed ser vi 13 bakom medborgarförslaget med stor optimism på framtiden för att få se Bredåkra hed återställd på ett sätt som på ett värdigt sätt kan påminna om platsens dåtida betydelse. Ronneby kommun har dessutom möjlighet att söka s k återställningsbidrag från staten.

I vår positiva syn på aktuellt markområde innefattas naturligtvis också en mötesplats för den framtida tågtrafiken. Platsen för detta är naturligtvis rakt söder om nuvarande stationsbyggnad för Ronneby Airport.

Kulturen i Blekinge har sorg

Konstnären och utställningstekniker Lars-Erik Friberg är död. Han avled på tisdagen i sitt hem i Backaryd efter en tids sjukdom.

Säg den konstnär i Sverige som inte någon gång haft anledning att samarbeta med Lars-Erik. Man kan utan överdrift påstå att han starkt medverkat till att göra Konsthallen i Ronneby till den publikmagnet den genom åren har blivit för hela sydöstra landsändan.

Många har vittnat om hans skicklighet att ”hänga” stora som mindre utställningar i Kulturcentrums konsthallar.

Lars-Erik Friberg var ingen person med stora gester och höll ofta en låg profil och lät med sin kunskap konstnärerna blomma ut och komma till sin rätt i lokaler med stor rymd och speciell ljussättning.

Själv var han en duktig grafiker, en kunskap som gick den större publiken förbi eftersom han inte arrangerade egna utställningar.

Lasse hann endast njuta av pensionslivet en kortare tid och skulle i juni ha fyllt 66 år. Han saknas av familj, tidigare arbetskamrater och många vänner inom Kultur-Blekinge.

Hittaut – den optimala motionsformen

Arrangörerna i Ronneby kommun, Ronneby OK och Svenska Orienteringsförbundet, kallade det för smygstart när man på påskafton offentliggjorde årets första hittaut-område. I dag kan man med fog påstå att det var en efterlängtad start.

Inte minst har den pågående Coronakrisen medverkat till succén. Alla behöver och vill motionera och att samtidigt träna såväl hjärna som kropp är ju det optimala sättet.

Terrängen runt Salsjön strax öster om Bräkne-Hoby som gäller just nu är ett bra område med flera sjöar, stigar, vägar, stenmurar, kluriga sänkor insprängda mellan rejäla branter. Med andra ord stimulerande och spännande kartläsning i letandet efter checkpoints.

Jag som själv orienterade med sparsamma framgångar under 1950- och 1960-talet måste säga att detta är något av det roligaste jag har upplevt med att med hjälp av karta, antingen på papper eller digitalt, leta efter utvalda terrängpunkter i närområdet.

Jag vet att många, väldigt många, delar denna min uppfattning. Jag har ofta besökt Salsjön för såväl motion som bastubad, men aldrig har jag upplevt så mycket folk i skogen som i dessa soliga dagar. Många av deltagarna är både 60 – 70- och 80-plus men de jag har mött är också unga. De yngre går parvis medan vi som ska idka social distans mestadels letar ensamma och inte minst i vår egen takt.

Det har stått bilar parkerade runt om i terrängen och från bilen gör man sedan planerade små utflykter i egen takt. Jag har upplevt familjer som tar sig fram även på två jul – mountainbike – vilket innebär att man lätt kommer ännu närmare kontrollpunkterna.

I Salsjöområdet som nu gäller i väntan på andra terrängområden finns det 20 stycken checkpoints att besöka. De utgörs av en aluminiumstolpe där man hittar kontrollens nummer och en bokstavskod. Koden ska registreras på det konto som du tidigare har skaffat dig genom att söka upp hemsidan och appen som du hittar på hittaut.nu. Du kan också lätt skriva ut en papperskarta annars räcker det med den digitala i antingen telefon eller platta.

Att delta är gratis men ändå kan du vinna priser som lottas ut bland alla deltagare.

Du vet att du inte är ensam i skogen. Du ser dem skymta på olika avstånd och har du tur som i mitt fall i lördags, springer du på en gammal kompis. Vi möttes i den nordvästra delen av terrängen, Per Engkvist på väg att lämna sänkan och jag sakta på väg till den. Per Engkvist som jag var klubbkamrat med under många, många år med start på 1950-talet. Per är fortfarande aktiv inte minst som framgångsrik klubbledare i Ronneby OK.

Hemsidan där allt startar finner du på www.hittaut.nu

Politiskt röstfiske mitt i Coronakris

Att som moderater, centerpartister, liberaler och kristdemokrater utöva ett ohämmat röstfiske med en kris som bakomliggande anledning saknar motstycke. Det är omoraliskt och blir extra pinsamt när de uppger att 13 000 kronor tagna ur partikassorna (skattemedel) ska vara till hjälp för den lokala handeln. Ursäkta uttrycket men det är ju bara ett piss i Nilen.

Än mindre försvarbart blir röstfisket när det står klart att det är partiernas egna medlemmar som ska hjälpas. De fyra partierna har köpt 130 presentkort på vardera 100 kronor och dessa ska lottas ut bland partiernas medlemmar! Märk väl, inte delas ut bland många behövande som i dag till följd av Coronapandemin blivit av med sina jobb.

Därför blir jag extra glad när jag får veta att i varje fall några politiker har tänkt till. Miljöpartiet har ingen stor partikassa men väljer ändå att skänka 1 500 kronor till Kvinnojouren. Ingen stor summa men pengarna betyder mycket i den nu uppkomna situationen.

Sune Håkansson i Ronnebypartiet säger till Sydöstran att allianskvartetten är sent ute och att det inte ger tillräckligt mycket stöd till lokala handlare. Ronnebypartiet har i likhet med många gånger tidigare år delat ut en stor summa till lokala ungdomsorganisationer. I år 55 000 kronor. En till synes bra investering.

Socialdemokraterna tänker tyvärr hoppa på alliansens tilltag med röstfiske. Eftersom de och övriga partier i oppositionen inte hade tillfrågats om presentkortsidén hade jag gärna velat se att de kunnat tänka mer konstruktivt.

På tal om uteblivet samarbete mellan allians och opposition vill jag påminna mig att flera partier påstått att man i Ronneby hade slutit politisk fred med tanke på rådande situation. Tänk om partierna hade tänkt ett varv till – och gemensamt – vad hade då kunnat komma ut av ett sådant arbete? Pengarna hade då rent av kunnat hjälpa behövande i Ronneby som nu i stället i många fall tvingas söka ekonomiskt bistånd. Det finns många fler exempel. Hjälpbehovet är stort i dag.

En detalj till, när jag ändå är i gång. Naturligtvis ställde m, c och l villigt upp för fotografering med ett antal presentkort i händerna. Men hur var det med anbefallt avstånd på två meter? Det var tätt mellan gubbarna. Men det är ju klart; skulle tvåmetersregeln ha tillämpats, ja, då hade fotografen fått stå så långt tillbaka att röstfiskarna inte hade kunnat kännas igen.

Vilket parti sparar bäst i valet 2022?

”I år har staten lovat att kompensera kommunerna för de kostnader och de minskade skatteintäkter som Corona ger. Någonstans, någon gång, måste likväl allt betalas. Redan för 2021 och 2022 måste politikerna tala om: Hur gör vi nu? För Ronneby torde det röra sig om minst 50 miljoner kronor per år, som behöver sparas, även om det går att låna en del under något år.”

Den beska sanningen levererar Sune Håkansson som gästskribent i dagens blogg. Han blickar framåt mitt i Corononakrisen och pekar på de svåra ekonomiska effekter som kommer 2021 och 2022, kanske ända fram till 2023.

Det kan med andra ord bli en annorlunda valrörelse där det gäller att spara mest och klokast.

Sune Håkansson skriver:

”CORONA ÖKAR OSÄKERHETEN

Mätt i antalet direkt drabbade har Coronapandemin varit skonsam mot Ronneby kommun, åtminstone än så länge. På andra sätt har naturligtvis kommuninvånarna påverkats. Exempelvis har de gamle på himmet inte fått några besök.

På den politiska fronten synes det råda fred. Delvis kan det bero på att en del frågor skjuts på framtiden. Det behövs, exempelvis, nya taxor inom VoA-området. En viss fördröjning gör inte så mycket.

När detta skrivs vet vi inte heller när det blir ”normalt” igen. Kan Brunnsbadet öppnas? Blir det någon Tosia?

Det vi vet är att sjukskrivningarna har varit några procentenheter högre än normalt. Effekterna blir att de friska får fler övertidstimmar. Det blir fler vikarier. En del arbetsuppgifter blir inte utförda.

När vi återgår till det ”normala” torde en del av övertiden tas ut i ledighet. Följden blir då att fler vikarier behövs. Ibland är de svåra att få tag i. Inom exempelvis äldreomsorgen brukar det redan under normalår vara svårt att fylla semestervikariat, etc. Lösningen torde bli att ta in mer folk utan formell utbildning. Städning, bäddning, etc. bör kunna klaras ändå. Fördelen med utbildad personal är att dessa märker ”när något är fel”. Effekten nu blir att de äldre får möta fler personer. Målet är vanligen att minimera antalet.

Ronneby tillhör de kommuner, som har korta köer till Vård- och omsorgsboendena. I mitten av mars var det endast en handfull, som väntade på erbjudande om lägenhet.

Just nu råder fullständig osäkerhet nära nog överallt. Det fanns en prognos från 2016. Ronnebyhus räknade med att nu ha byggt om Lindebo, Ålycke och Ågårdsbo. Nu vet man inte hur man skall göra. Varken Äldrenämnd eller Äldreförvaltning ger besked. Kanske sägs blockhyresavtalen upp.

En förklaring är att Attendo snart öppnar sitt boende på Kilen. Vad gör våra äldre, de som är på väg att flytta in på himmet? Väljer de Attendo eller kommunens boenden? Ingen vet.

Attendo behöver personal. Den måste värvas från kommunen, till stora delar. Kommunen kan behöva minska antalet platser för att man inte har personal. Å den andra sidan: Om 50 äldre väljer Attendo behövs 50 platser färre på kommunens boenden.

På kort sikt, i år, synes staten ha lovat att kompensera kommunerna för de kostnader, och de minskade skatteintäkter, som Corona ger. Någonstans, någon gång, måste likväl allt betalas. Redan för 2021 och 2022 måste politikerna tala om: Hur gör vi nu? För Ronneby torde det röra sig om minst 50 miljoner kronor per år, som behöver sparas, även om det går att låna en del, under något år. Förvisso kommer det att kännas.

Corona visar att oväntade saker kan hända. Det kan hända igen. Reserver behövs inför en osäker framtid. Tänkta satsningar torde senareläggas.

Politikerna skall presentera sparpaket, samtidigt som valet 2022 finns i sikte.”

Sune Håkansson

Hjälp KRIF-hockey och miljön

I dag, när Coronaviruset sätter hela vårt samhälle på enormt stora utmaningar, vill jag stötta KRIF-hockey genom att förmedla ett upprop som kan hjälpa såväl hockeyföreningen som miljön.

Det är Miljöteknik som har slagit larm till KRIF-hockey och bett om hjälp att sanera ett naturområde. Dom bilder jag har sett från markområdet visar ett miljöbrott av stort format. Vem som ligger bakom nedskräpningen är inte klarlagt men nu ska platsen städas upp och det med hjälp av frivilliga krafter inom KRIF.

Naturligtvis lider hockeyklubben också av betydande ekonomiskt bortfall under rådande förhållanden med Corona. Ingen vet när vi kan återgå till den trygga vardagen och nu måste alla vägar testas för att i någon mån råda bot på inte minst svidande ekonomi.

KRIF har sedan länge ett pågående projekt som heter ”Pantamera” som går ut på att människor skänker burkar av olika slag. Dessa insamlade burkar kan föreningen sedan omvandla till viktig ekonomisk hjälp.

Detta är bakgrunden till att jag i dag låter KRIF och dess ordförande Conny Berg komma till tals i denna blogg. Här följer uppropet:

 VILL DU HJÄLPA OSS!

Som många av er läst på sociala medier har ett antal KRIFare hjälpt Miljöteknik med att plocka skräp i skogen någonstans i Ronneby. Vi gör detta dels för miljön och dels för vår ekonomi i KRIF.

Vi har en del kvar att plocka och det hade varit kanon om vi blir fler som kunde hjälpa till.

Nästa gång vi ska plocka är tisdagen den 7 april kl. 9 då samlas vi på soptippen i Angelskog.

Vi kör fram till ca kl. 13 denna dag. Det man ska tänka på är oömma kläder, bra skor, handskar och eventuellt lite fika till sig själv.

Har du lust och tid att hjälpa till några timmar på tisdag förmiddag så kontakta conny.berg55@gmail.com.

Tack på förhand!

OBS! DET ÄR VIKTIGT ATT VI HÅLLER PÅ FOLKHÄLSOMYNDIGHETENS REKOMMENDATIONER. STANNA HEMMA OM DU HAR SYMTOM SOM SNUVA, HOSTA ELLER FEBER.

Beatles köpte äpplen från Blekinge

Dagens löpsedel är hämtad från tisdagen den 7 januari 1969. Ett spännande och aningen lurigt budskap som säkert lockade många att ta en extra tur till kiosken för ett s k lösnummer.

Frågan är, handlade verkligen Beatles med frukt, dessutom frukt från Blekinge? Naturligtvis var det inte så. Hur skulle de ha hunnit det mellan alla spelningar?

Men löpsedeln ljuger ändå inte. Beatles köpte nämligen äpplen från Ronneby. Glasäpplen tillverkade och formgivna av Benito Marcolin 1968. Tillsammans med brodern Josef drev han Färe-Marcolin Konstglas i Ronneby. Glashyttan fanns på den mark som nu hyser HSB:s fastigheter mellan Ronnebyån och Brunnsparken. Tillverkningen av konstglas pågick mellan åren 1961 – 1991. Marken kallas än i dag för glasbrukstomten.

Naturligtvis är jag stolt ägare till ett guldinfattat Beatles-äpple formgivet och tillverkat i Ronneby.

Glasäpplet innehöll bladguld av 24 karat och blev en stor succé för bröderna Marcolin. Tänk dig själv storheten att få sälja äpplen till the Beatles i slutet av 1960-talet, ett decennium, då Beatles totalt dominerade musikmarknaden. Förklaringen var att Beatles musik gavs ut av skivbolaget Apple Records Parlophone EMI.

Enligt uppgift hade bröderna Josef och Benito Marcolin god kontakt med den kända tv-journalisten Ingrid Schrewelius som i sin tur hade en bra inkörsport till Beatles. Hon hjälpte till att förmedla kontakten som resulterade i en affärsuppgörelse med äpplen från Ronneby. Ingrid Schrewelius var programledare för modeinriktade ”Lilla Journalen”.