Etikettarkiv: Ronneby

Ronnebys kulturpris skapar förvirring

Publicerat av

I Hallabro med flera kringliggande byar är i dag upprördheten stor. Detta efter att en för skogsbygdens befolkning helt anonym person tilldelats årets kulturpris i Ronneby kommun.

”Som vanligt är det endast verksamhet som utförs i centrum av Ronneby som alltid ska hyllas och omhuldas,” säger skogsfolket med en mun.

När jag efter en lång stund får en syl i vädret och påpekar att kulturpristagaren Håkan Robertsson minsann har ett förflutet i Hallabro får jag bara ett ordlöst ljud som svar och några minuter senare följande svar:

”Det är ju Arne från Hallabro som skulle ha fått priset,” ropar den församlade befolkningen som har tänkt ta sig ända ner till Ronneby centrum för att utanför stadshuset demonstrera sin besvikelse.

Jag vågar i den stunden trotsa befolkningen och säger:

Håkan Robertsson har ju slitit och släpat med kulturen under nästan 40 år så kom inte och påstå att han inte skulle vara en värdig pristagare. Arne från Hallabro har bara gjort små, men visserligen elaka inslag i ett antal nyårsrevyer.

Då utbryter nästan lokal storm.

”Arne har sagt sanningen! Han har vågat ställa sig på scenen för att tala till folket.

Ja, det är ju inte ofta, kontrar jag, och vill naturligtvis lyssna till några exempel på uttalanden, om några sådana finns.

Svaret kommer snabbt:

”Arne från Hallabro har till exempel låtit hälsa att han är glad och förnöjd med att Svärjedemokraterna återupptar de numera nedstängda fredagsbönerna ute i Brunnshallarna.”

Han sa den gången ”att Jag och min Tilda tar Duetten och åker ner och medverkar i fredagsbönerna så fort SD återupptar traditionen. Tilda har beställt en Hijab från Ellos, så vi kommer!

Folket fortsätter –”en annan gång blev vår Arne från Hallabro påhoppad av en person på torget som hade hört honom häckla Sölvesborgs SD-styre när dom ville censurera bokinköp. Men han blev inte rädd utan svarade:

”Jo så var det! Här i Ronneby, i alla fall, kan inte kommunalpolitikerna censurera våra revymanus.”

I det läget berättar jag hur det ligger till, att Arne från Hallabro är en påhittad person och att det är Håkan Robertsson som gestaltar honom.

Skitsnack, ropar ett enigt skogsfolk.

Jag å min sida inser att jag inte kommer längre. Om det blir demonstration utanför stadshuset återstår att se.

Jag tänker: Att kulturen i Ronneby alltid ska skapa sådana konflikter…

Idag har jag fått sällskap…

Publicerat av

Jag noterar med glädje att jag inte längre är ensam i min uppfattning att det är Försvarsmakten och inte Ronnebys vattenabonnenter som ska betala kommande ersättning till PFAS-drabbade. Hotet framfördes vid en presskonferens i tisdags den 5 december av ordföranden Ronny Johannesson i det kommunala bolaget Miljöteknik tillsammans med kommunledningen.

BLT publicerar i dag en intressant artikel i ämnet. Tidningen har intervjuat Pär Dalheim, vd för branschorganisationen Svenskt Vatten. Han tvekar inte när han fastslår att det är Försvarsmakten som bör betala framtida skadeersättningar.

Han hänvisar till miljöbalken där det klart framgår att det är förorenaren som bör betala ersättning. På den punkten är det sedan tio år tillbaka klarlagt att det är Försvarsmakten som har orsakat PFAS-spridningen i kallingevattnet genom att använda brandskum vid F 17:s övningsplats.

Lika intressant är ett inslag i Radio Blekinge där Herman Afzelius, ordförande i den lokala PFAS-förening som väckte åtal mot kommunala bolaget Miljöteknik 2016, intervjuas. Han och föreningens 155 medlemmar har liksom jag reagerat på kommunledningens besked att det kan bli Ronnebys va-abonnenter som i slutändan kan få stå för stor del av ersättningskraven. I så fall genom taxehöjningar om inte Miljötekniks ansvarsförsäkring skulle vara tillräcklig.

Afzelius och medlemmarna anser att det självklart är Försvarsmakten som ska betala framtida skadeersättningar.

I inslaget klargörs också att ledningen för Miljöteknik redan har inlett en dialog med Försvarsmakten.

Ett bra besked, men så lät det inte vid presskonferensen i tisdags.

Sluta hota Ronnebys vattenkunder

Publicerat av

Jag väljer att återkomma till gårdagens (5 dec) uppmärksammade presskonferens med Ronneby kommun och dess kommunala bolag Miljöteknik. Det finns flera viktiga skäl till detta. Inte minst efter att jag upplevt ett illa dolt hot från kommunledningen att det mycket väl kan bli kommunens vattenkunder som måste stå för betydande avgiftshöjningar framöver.

Nu inleds nämligen en minst lika tidskrävande process som ska klargöra vilka som ska ha rätt till ekonomisk ersättning. Högsta domstolen har beslutat att drabbade ska ersättas men har i domen inte sagt på vilket sätta detta ska ske.

Så långt är allt väl, men det var när kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, m, och ordföranden i det kommunala bolaget Ronneby Miljö och Teknik AB, Ronny Johannesson, m, i går berättade vem eller vilka som ska betala ersättningarna till många drabbade som genom årtionden har druckit det starkt förorenade vattnet.

Först och främst är det klarlagt att Miljöteknik nu efter domen ska betala rättegångskostnaden i Hovrätten. Summan landade på 13,4 miljoner kronor men det tillkommer ränta.

Betydligt svårare blir det när man ska beräkna hur stor summan blir när drabbade personer kommit in med ersättningsanspråk. Ingen vågar i dag ha en uppfattning om hur stor den summan kan bli, bara att det kommer att röra sig om mångmiljonbelopp.

Även i detta fall är det klart uttalat att det är Miljöteknik som ska betala vad summan från drabbade vattenkunder kommer att landa på. Här har i dag det kommunala bolaget en ansvarsförsäkring som täcker upp till 20 miljoner kronor. Men vad händer om den summan inte räcker och mycket talar för att så kan bli fallet?

Det är då det så kallade va-kollektivet kommer in i bilden. Enligt såväl Roger Fredriksson som Ronny Johannesson är det kommunens va-kunder som då får täcka upp. För, som dom betonade vid presskonferensen, Miljöteknik får inte gå med vinst men inte heller ikläda sig förluster.

I klartext betyder detta att det kan bli kommunens va-kunder som genom höjda avgifter måste ikläda sig ekonomiskt ansvar! Ju mer jag tänker på denna formulering blir jag rosenrasande även om jag i dag inte är ansluten till kommunalt vatten och avlopp. Det handlar om rättvisa! Även i detta fall.

Det är i det läget jag förstår att detta så kallade ansvarstänkande kan bli en ny juridisk nöt att knäcka. Det är ju inte vattenabonnenterna som har förgiftat vattnet så att åtskilliga kallingebor har blivit sjuka och ska ersättas. Det är försvaret som har använt PFAS i sitt brandsläckningsarbete.

Det självklara vore, i alla fall för mig, att den summa som kan bli aktuell borde faktureras försvaret och inte redan drabbade vattenkunder! Försvaret har redan fram till i dag ersatt Miljöteknik för alla ekonomiska utlägg i samband med PFAS-skandalen.

F 17 kommer inte att läggas ner. Inte i nuvarande oroliga läge som råder i Europa. Jag kan ha en viss förståelse för att sådana tankar har funnits tidigare hos den politiska ledningen, men inte nu. Nej och åter nej. Fakturera försvaret och sluta hota va-kunderna. Ett sådant hot kan indirekt innebära att även drabbade personer drar sig för att söka ekonomisk ersättning. Tänk om, tänk rätt!

Kritik riktas mot politisk ledning

Publicerat av

”Arvodesaffären i Ronneby har allvarligt skadat Ronneby kommun och därför viktigt att den får ett snabbt slut.”

Det anser Sune Håkansson som dessutom har kommit fram till att Åsa Evaldssons återbetalning av felaktiga ersättningar bör hamna kring 500. 000 kronor efter skatt, cirka 300. 000 kronor.

Han ställer också frågan – ”hur kunde det pågå så länge? Vanligen sprids rykten snabbt i stadshuset. Därav följer, menar Håkansson, att både kommunalråd och hela kommunstyrelsens arbetsutskott rimligen måste ta på sig en del av ansvaret.” Han skriver vidare:

”Radio Blekinges grävande kring de pengar som har betalats ut till ordföranden i Utbildningsnämnden har efterhand gett allt allvarligare resultat. Likväl finns det anledning att påpeka att frågorna är intrikata. Vilka utbetalningar är felaktiga? I något fall menar jag att Radio Blekinge har gått för långt. Förvisso kan många mena att utbetalningarna är galna, men de kan likväl hålla sig inom lagens råmärken.

Ibland sägs: Det var inte tänkt så. Problemet är att veta vems tänkande gäller?

Efterhand blir frågan alltmer: Hur kunde det pågå så länge? Vanligen sprids rykten snabbt i Stadshuset. Därav följer att både kommunalråd och hela kommunstyrelsen arbetsutskott rimligen måste ta på sig en del av ansvaret. I det fortsatta ”utredningsarbetet” bör, menar jag, dessa personer frikopplas.

Rune Kronkvist har attesterat räkningarna. Attesterna gäller rimligen att förrättningarna har skett, men också att de inte ingår i det fasta arvodet. Däremot kan de knappast gälla för den krävda, och utbetalade, ersättningen för förlorad arbetsförtjänst. Det är rimligare att den kontrollen görs via intyg från berörd arbetsgivare.

Dilemmat är att Åsa Evaldsson, enligt Radio Blekinge, varit tjänstledig från region Blekinge under några år. Den kunskapen verkar ha funnits på olika håll i de politiska kretsarna, Om man inte har någon aktuell tjänst, är det synnerligen tveksamt om man kan få ersättning.

För kommunen är det oklart hur långt tillbaka i tiden, som man kan begära rättelse. Åsa skall betala tillbaka felaktiga belopp, lär kommunalrådet ha sagt. Min gissning är att återbetalningen hamnar kring 500. 000 kronor efter skatt, cirka 300.000 kronor. Därtill slipper kommunen något hundratal tusen kronor i löneskatt.

Läckan

Alltid, vid sådana här händelser, blir frågan: Vem tipsade Radio Blekinge? Att Radio Blekinge helt på eget bevåg skulle rota fram uppgifterna, är osannolikt. Läckan får vi troligen aldrig reda på. Det är i högsta grad olagligt att rota i frågan.

Naturligtvis spekuleras ändå. Att Roger Fredriksson inte är helt oomstridd som ledare för Moderaterna i länet är känt. Åsa Evaldsson sågs som en möjlig utmanare. Det var då det.

Slutet

Arvodesaffären har allvarligt skadat Ronneby kommun. Det är viktigt att affären får ett snabbt slut. Oberoende av vilket belopp som Åsa Evaldsson får betala tillbaka, kommer många kommuninvånare att tycka att det blev på tok för lite. Den politiska ledningen, på båda sidor, torde redan känna kritiken för en undermålig styrning.”

Sune Håkansson

Girig nonchalans mot skattebetalarna

Publicerat av

I Ronneby är det inte bara barns spöklekar i samband med Halloween som skrämmer och upprör allmänheten. Nej, desto mer skrämmande är vad vissa politiker åstadkommer i sitt sätt att sko sig själva.

De flesta vet vid det här laget att det handlar om politikers dubbla ekonomiska uttag för uppdrag som dom redan har ersättning för i sina fasta arvoden. Det har såväl politiker lokalt som experter påtalat. Ändå hävdas i vissa fall, naturligtvis av dom ertappade, att reglerna för kostnadsersättningar är svåra att tyda och därmed skulle det i några av fallen vara helt legalt att debitera till betydande belopp. I något fall handlar det om miljonbelopp.

Det som gör mig och andra skattebetalare i Ronneby rosenrasande och för****de är att det nu har avslöjats att uttag genomfördes på samma sätt i Ronneby redan för drygt fyra år sedan. Den gången var det ledande politiker i kommunstyrelsens arbetsutskott som under två år hade tagit ut felaktiga kostnadsersättningar för nästan 100 000 kronor.

Revisorerna påpekade naturligtvis felaktigheterna och beskedet som lämnades från kommunstyrelsen då var att reglerna skulle ses över och bli tydligare. Nu konstaterar JanAnders Palmqvist, ordförande i den kommunala revisionen, att det arbetet inte har utförts.

”Det verkar inte så,” säger han till Sydöstran, ”med tanke på att man återigen har konstaterat felaktigheter”.

Denna gång är beloppen betydligt större och enligt vad P 4 Blekinge har uppgivit kan det enbart i ett av fallen handla om ett miljonbelopp!! Skattemedel som hade kunnat användas i den kommunala verksamheten.

Den här gången har girigheten koncentrerats till utbildningsnämndens ordförande, Åsa Evaldsson, moderat. I hennes fall ifrågasätts såväl ersättning för förlorad arbetsinkomst som ersättning för arbetsuppgifter som redan ingår i en ordförandes arbetsuppgifter och som därför regleras i ett fast arvode.

Den girighet som avslöjades 2018 – 2019 slutade med att felaktiga belopp återbetalades Nu har kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson i fullmäktige sagt att så ska ske även denna gång, men med tillägget, om juridiken så godkänner!

Jag menar att såväl girighet som en utbredd nonchalans gentemot oss skattebetalare har fått en betydligt allvarligare innebörd när det avslöjas att kommunstyrelsen helt enkelt har struntat i att tydliggöra och skärpa reglerna för extra kostnadsersättningar. Alltså ersättningar till sig själva.

Om man inte ens har bemödat sig sig om att under nästan fem års tid se över regelverket hur ska vi då kunna lita på att åtgärder vidtas när det åter igen viftas med såväl utredning som att förtydliga ansvarsfördelningen mellan kontrollstationerna personalutskott och löneavdelning. Jag får nästan intryck av att det gäller att skriva regler som kan tolkas och kringgås på olika sätt, så att ”juridiken” har svårt att sätta ned foten.

Samtidigt säger oppositionsrådet, Ola Robertsson, s, ”att själva reglementet inte är så otydligt som påstås från vissa håll. Det står uttryckligen vilka uppgifter som ingår i det fasta arvodet!”

Kommunstyrelsens agerande, eller brist på agerande, de senaste fyra åren kommer för lång tid framöver att kasta en mörk skugga över vissa ledande politiker, om vi ens vill ha dom kvar.

Extra kommunalråd i utbildningsnämnden

Publicerat av

Moderaten Åsa Evaldsson i Ronneby, är föremål för en granskning efter att ha tagit ut extra arvoden till betydande belopp. Dessutom har detta skett under flera år. Extra arvoden som har godkänts av bland annat socialdemokraten Rune Kronkvist.

Sune Håkansson, Ronnebypartiet, är först ut av icke inblandade politiker att kommentera avslöjandet. Han berättar att Evaldsson under mars månad kvitterade ut ca. 10. 000 kronor för förlorad arbetsförtjänst och ca. 21. 000 kronor i extra arvoden. Hennes fasta arvode som ordförande i Utbildningsnämnden är 23. 360 kronor.

Håkansson anser att det hade varit lönsamt för kommunen att utöka Evaldssons fasta arvode för ordförandeskapet med 40 procent av kommunalrådslönen till 52. 560 kronor.

Mest allvarligt är, skriver Sune Håkansson, att Utbildningsnämnden, utan att meddela Kommunstyrelsen, genom Evaldssons extra arvoden har skaffat sig ett eget kommunalråd till mer än 70 procent.

Håkansson utgår från att det måste bli tal om viss återbetalning.

OBS! Rune Kronkvist, s, har nu på fredagen meddelat att han lämnar sitt uppdrag i Utbildningsnämnden. 

”Politikernas arvoden i Ronneby

Radio Blekinges granskning av Åsa Evaldssons arvodesräkningar gör det lockande att ge min syn på gällande reglemente. I korthet:

Kommunalrådet förväntas arbeta heltid, och mer därtill. Någon övertidsersättning ges inte. Hans lön är 73.000 kronor i månaden.

Vanliga ledamöter i Kommunstyrelsens arbetsutskott har ett arvode på 29.200 kronor, 40 procent av kommunalrådslönen. Det säger inte att de skall arbeta 40 procent. Rimligen skall de arbeta mer. Kommunalrådet har ett helt annat ansvar. Men ledamoten behöver alls inte redovisa vad han gjort. Ledamoten skall vara med på sammanträdena i KS och KSAU, bl.a.

Nu är det svårt att bestämma vad som är arbete, i detta sammanhang. Att läsa relevanta tidskrifter torde kunna ingå. Telefonsamtal med medborgare likaså.

För ordförandena i nämnderna har, en gång, gjorts en uppskattning av ett ”rimligt” fast arvode. Utbildningsnämndens ordförande fick 32 procent, 23.360 kronor i månaden. Ordföranden i Äldrenämnden 20 procent, 14.600 kronor. Oppositionens högste företrädare har halva beloppet.

Förklaringen till fasta arvoden är att ordförande, etc. måste antas behöva lägga ner avsevärt mer tid på förberedelser. Det blir också mindre administration om man slipper bokföra varje timme.

Vad ingår?

Reglerna är förvisso oklara. Den enklaste tolkningen är att säga: Här är Ditt arvode. Gör det bästa.

Det är ju ofta så, som anställda får göra. Journalisten skall producera artiklar. Lärare skall dels undervisa, dels fullgöra andra uppgifter.

Fallet Evaldsson

Det vi vet är att Evaldsson har skrivit räkningar på sådant, som hon gjort, men som hon anser inte ingår i ”uppdraget”. Det framgår inte av protokollen, vem som gett henne order om att utföra extrauppgifterna. Sannolikt är det hon själv, kanske efter samråd med presidiet.

Till en del har Evaldsson gjort tolkningar, som för mig förefaller orimliga. Att justera protokoll, att leda presidiemöten, att förbereda sammanträden är exempel härpå.

Någon redovisning om hur hon har använt sin arbetstid ”inom tjänsten” finns inte, och behöver inte finnas.

Det kan vara så att det fasta arvodet är för litet. Arbetsuppgifterna är för betungande. Men då borde Evaldsson ha slagit larm.

För mars månad kvitterade Evaldsson ut kringsvid 10.000 kronor för förlorad arbetsförtjänst och kringsvid 21.000 kronor i extra arvoden, summa 31.000 kronor.

För kommunen hade det varit lönsamt att utöka det fasta arvodet med 40 procent av kommunalrådslönen, till 52.560 kronor.

Det i sig allvarliga är att Utbildningsnämnden, utan att meddela Kommunstyrelsen, har skaffat sig ett eget kommunalråd, till mer än 70 procent.

Fortsättningen

Nu skall de två senaste årens räkningar från Evaldsson, och rimligen från en del andra, granskas. Gissningsvis blir det tal om viss återbetalning.

Det anmärkningsvärda är att både Evaldsson och den socialdemokratiske vice ordföranden synes ha gjort sina egna tolkningar av de befintliga reglerna.  Att attestera en räkning innebär att ta ansvar!

”På stan” är förvisso domarna hårdare.  Mer än en vill låta ”huvudena rulla”. Jag blir inte överraskad om det blir så. För socialdemokraterna är det stora problemet att deras kritik faller genom att de själva har medverkat.”

Sune Håkansson

Publicerat av

När vinden viner runt stugknuten och klär av Asken dess återstående blad känns det rätt att styra stegen till Kulturcentrum i Ronneby. Dagens besökare representerar många generationer och alla är där för att ta del av konstnären och formgivaren Alf Jarnestads rika produktion.

Alf skulle i år ha fyllt 100 år. Han dog 2008 och efterlämnade en konstskatt som familjen nu på ett antal platser i Blekinge visar upp. Bakom idén står barnen Anna och Johan Jarnestad som med en nyutgiven bok men också med dagens visning berättar om Alfs olika skeenden under sitt 60-åriga konstnärskap.

Denna lördag är det Anna Jarnestad som på ett hemtamt och nära sätt lotsar oss genom den omfattande retrospektiva utställningen. Konstverken, som representerar viktiga epoker i konstnärskapet, har i flera fall lånats in till utställningen. Många av verken har aldrig tidigare visats i Blekinge men en betydande del är fortfarande i familjens ägo.

Alf Jarnestad föddes i Kristianstad 1923 och kom till Karlskrona 1956 och sex år senare var det dags att ta Bubbetorp i sin famn där han också inrättade en egen ateljé. Alf hann med så mycket. Han var en av Sveriges mest betydande designers och formgivare inom porslinsindustrin, han var keramiker, bildkonstnär och bildlärare på Rödebyskolan och Sunnadalskolan.

Anna som för familjens konstnärskap vidare med skulpturer i keramik och metall känner väl till tekniken vilket bidrar till att hennes visningar får ett djup och en personlig samhörighet med konstnären och pappan Alf.

Utställningen på Kulturcentrum pågår fram till den 5 november. Under samma period visas lokala konstnären Maria Lundströms ”Garden Games – Balancing possibilities” som är ett urval målningar gjorda 2021- 2023.

Ronneby tar höjd för framtida klimat

Publicerat av

Sune Håkansson, Ronnebypartiet gästar i dag bloggen. Han gör det efter att ha tagit del av den nya översiktsplanen för Ronneby som för första gången väger in fakta på hur den framtida klimatförändringen kan påverka oss. Bland annat måste hänsyn tas till en stigande havsnivå som beräknas till en centimeter per år.

”Vårt framtida klimat

De flesta synes räkna med att en världsomspännande klimatförändring är på gång. Förvisso finns det en del, som tror annorlunda.

Nåväl, det torde vara första gången, som Ronneby kommun tar allvarligt på frågan i översiktsplaneringen. I den nya översiktsplanen har den tänkta temperaturhöjningen tagit plats.

I det nu presenterade underlaget finns antaganden om att havsnivån skall stiga med en centimeter per år. Det låter inte mycket, men investeringar i byggnader, vägar och broar förväntas ofta hålla i ett sekel. Stiger havsnivån en meter, stiger Ronnebyån ungefär lika mycket, åtminstone fram till Torget.

I genomsnitt förväntas det inte hända så mycket. Medeltemperaturen förväntas stiga med en grad på 20 år. Men vädret förväntas svänga mer, med fler värmeböljor och fler skyfall. Medelnederbörden påverkas knappast alls.

Vegetationsperioden förväntas förlängas, så att gräset växer mer än 300 dagar om året i kustbandet. Därav följer att vi alltmer sällan får se snö. Redan nu är det sällan snön behöver plogas bort för oss, som bor kustnära.

Det vi vet är att vi själva knappast kan påverka klimatet. Om våra skogsägare ändrar på skogsbruket så att ett ton koldioxid lagras, hjälper det föga. Mängden koldioxid i landets atmosfär blir ett kilo lägre, inflödet från övriga världen ökar med 999 kilo.

En klimatförändring påverkar, positivt och negativt. Våra granar trivs troligen sämre, många tycker sig redan se effekterna. Men det finns andra trädslag. Älgarna trivs sämre, men troligen inte hjortarna.

Fritiden blir trevligare, menar en del. Badsäsongen förlängs här hemma, man behöver inte åka till Medelhavet. Där är det redan, ofta, för varmt.

Det viktiga torde vara att vi är medvetna om riskerna, så att vi kan gardera oss.”

Sune Håkansson

Att ändra sig är en demokratisk rättighet

Publicerat av

Jag har tidigare upplevt det, men måste tillstå att det är ytterst ovanligt att någon trotsar en vinande partipiska i ett stort och betydande ärende. I den nu aktuella kovändningen i Ronneby är det Kristdemokraterna som går emot en tidigare uppgörelse i Ronnebystyret, och det anser jag vara unikt.

Det är tämligen purfärska gruppledaren i kd, Anna Ekberg, som har visat prestigelöshet och mod att ändra ett tidigare ja i Kommunstyrelsens arbetsutskott till ett nej i kommunstyrelsen. Effekten av hennes beslut blir att Ronneby inte kan lämna Räddningsförbundet Östra Blekinge på det sätt som styret tidigare beslutat.

Frågan kommer att avgöras i kommunfullmäktige där det kan komma att handla om var ett av de 49 mandaten hamnar. Ronnebypartiet med Sune Håkansson har ännu inte tagit ställning i frågan.

Anledningen till Anna Ekbergs beslut att helt vända i frågan är att hon medgett att hon som inhoppare inte var tillräckligt påläst när det i arbetsutskottet skulle röstas för att lämna samarbetsavtalet i Räddningsförbundet Östra Blekinge.

Till SVT Blekingenytt har hon sagt att ”jag hann inte riktigt göra min läxa. Jag vill inte fatta beslut i all hast. Jag vill fatta väl underbyggda beslut.”

Jag har i tidigare fall varit kritisk mot Anna Ekberg men i detta fall gillar jag hennes mod att först backa från ett redan fattat beslut tillsammans med Ronnebystyret där Kd ingår, men dessutom erkänna att hon varit dåligt påläst. För framtiden måste detta ge annars partilojala politiker i Ronnebystyret kalla kårar utefter ryggraden. När en politiker i ett samstyre agerar självständigt blir övriga i detta samstyre bara den röstboskap som dom hittills visat att dom vill vara för att få tillhöra makten.

Hittills har media, när man uppmärksammat den oväntade vändningen, enbart inriktat sig på hur ett framtida samarbete med Ronnebystyret har kunnat påverkas. Jag vill däremot trycka på en högst relevant uppgift, nämligen hur mycket pengar och kraft som Anna Ekberg genom sitt beslut har besparat skattebetalarna i Ronneby.

Att snabbt lämna samarbetsavtalet med Räddningsförbundet Östra Blekinge, ja, uppsägningstiden är två år, hade kunnat innebära betydande kostnader i samband med utträdet. Rekrytering av personal hade varit en både svårhanterlig som dyrbar och ofrånkomlig åtgärd. Övriga partier i Ronnebystyret med Moderaternas Roger Fredriksson i spetsen har haft som mål att bilda ett länsgemensamt räddningsförbund, men enligt Anna Ekberg finns det ingen plan för hur man skall gå vidare efter ett utträde.

Roger Fredriksson har hittills mest sett till vad samarbetet med Karlskrona har kostat. Han menar att det handlar om en orättvis överdebitering för Ronneby på sex miljoner kronor årligen. Varför har Ronneby då under alla år godkänt den ekonomiska uppgörelsen, frågar sig vän av ordning? Att plötsligt och till synes förhastat och utan underbyggda argument säga upp ett mångårigt avtal utan att förvarna andra parten är inte seriöst.

Arbetsmiljö en klassfråga i Ronneby

Publicerat av

Orättvisor har alltid gjort mig för***d och för stunden är det Ronneby som utmärker sig på ett flagrant sätt. Det sägs att vi blir klokare med åren, men det tycks inte gälla inom den politiska sfären. När politiker dessutom bevisligen ljuger för att rättfärdiga ett dåligt beslut, ja, då har man helt tappat förmågan att iklä sig förtroendeuppdragets fulla ansvar.

Du ska i en förkortad version få min reaktion och upplevelse av två olika frågor om arbetsmiljö i Ronneby kommun. Båda har beslutats av högsta politiska instans och av samma politiker men med rakt motsatta resultat.

Den ena frågan gäller arbetsmiljön för personal inom omsorgen. Under lång tid har denna personalkategori begärt att arbetsgivaren, Ronneby kommun, bekostar fotriktiga arbetsskor. Ett lika berättigat krav som att det måste finnas arbetsklädsel.

 När man går långa sträckor varje dag sliter det på kroppen, höfter och rygg tar stryk och risken för belastningsskador är därför stor.  Det finns mätningar som visar att vårdpersonal avverkar upp mot 30 000 steg per arbetspass.

Allt fler kommuner har insett vikten av att erbjuda personal såväl arbetskläder som arbetsskor. En felaktig men ofta förekommande uppfattning från politiker har varit att till exempel fria arbetsskor skulle innebära att personal blir förmånsbeskattad. Detta är enligt Skatteverket fel och det har nu öppnat upp för kommuner att inhandla arbetsskor. Det måste bara tydliggöras att arbetsskorna inte får användas privat. Även om flertalet kommuner valt att lita på sina anställda i just denna fråga har en del valt att märka upp skorna.

Just detta med förmånsbeskattning har Ronneby kommuns högsta politiska ledning angett som ett av skälen till att avslå personalens skobegäran. Dessutom har man påstått att skorna måste vara utrustade med stålhätta. Även detta ett svepskäl för att avslå personalens begäran. Sådant krav finns inte.

Mot detta exempellösa beslut i en viktig arbetsmiljöfråga har nu Socialdemokraterna med all rätt reagerat högljutt. Bland annat betonar partiet att det är fråga om en viktig jämställdhetsfråga. Man skriver i en insändare i dagens BLT (2023-08-25):

”Inom många mansdominerade yrken är det en självklarhet med fria arbetsskor. En god arbetsmiljö är viktigt för alla. Därför måste vi även säkerställa att det blir lika självklart med arbetsskor inom de kvinnodominerade yrken där behoven finns.”

En helt annan arbetsmiljöfråga som uppmärksammades av Sydöstran i juni i år gällde kommunfullmäktiges ledamöter. Tidningen påpekade helt riktigt att Ronneby kommuns organisationer ska spara mångmiljonbelopp men samtidigt har fruktkorgen till politikerna i kommunfullmäktige kommit tillbaka.

Beslutet försvarades av kommunfullmäktiges ordförande, Lennarth Förberg, m, som ansåg att kommunalt betalad frukt till politikerna var en viktig arbetsmiljöfråga:

”Jag var inte med när beslutet att ta bort frukten togs. Men flera ledamöter har kommit till mig och sagt att de är trötta.

Fullmäktiges sammanträden har på sistone haft en tendens att pågå länge, ända fram till klockan elva på kvällen, ibland till och med längre än så.

Vi behöver visa respekt och garantera kvalité för de viktiga beslut vi fattar. Därför är frukten tillbaka, så att de som behöver får något i sig, säger kommunfullmäktiges ordförande Lennarth Förberg.

Vi har kvällssammanträden för att man som ledamot ska kunna arbeta på dagen. Frukten är till för dem som har arbetat och behöver få upp sockernivån.”

Att förbättra arbetsmiljön på sammanträden med kommunfullmäktige är ordförandens ansvar. Kanske är ett sätt att göra detta att strama åt debatten, begränsa tiden för hur länge politiker ska få agera i talarstolen och sätta streck på talarlistan.  DÅ skulle sockernivån inte medföra den dvala som lätt uppstår då mötestiden får gå åt till evinnerliga upprepanden.

I detta fall ansågs arbetsmiljön så pass viktig att den inte ens behövde diskuteras. Kostnaden går inte att jämföra, anför kanske någon. Jag håller med men förändrar ändå inget i sak. Arbetsmiljö är viktigt och måste gälla alla. Här har beslutande politiker brustit i omdöme. Kanske på grund av låg sockernivå. Vad vet jag. Men ljuga för att försöka rättfärdiga ett dåligt beslut i en viktig arbetsmiljöfråga borde vara under politikers värdighet. Gör om. Gör rätt.