Fler följer högmässan än fullmäktige

Mitt blogginlägg (se nedan) om den obefintliga och stoppade politiska debatten i Ronneby har fått Sune Håkansson, Ronnebypartiet att kommentera inlägget.

Till stora delar ger han mig rätt i min kritik, men anser samtidigt att han har försökt att genom insändare skapa debatt. Han skriver:

”Naturligtvis behöver inte detta vara enbart av godo.  Andra politiker och kommuninvånare kan mena att jag inte tillför debatten något.”

I inlägget ger han prov på en rad frågor som borde vara föremål för en offentlig debatt. Bl.a. att Ronneby redan har räknat fel på åtskilliga miljoner.

”På Bengtbloggen uttrycks en rädsla för att vi är på väg bort från demokratin. Till stor del är jag beredd att hålla med. I andra fall menar jag att det finns förklaringar, som en gång var godtagbara.

Budgetsammanträdet var förvisso parodiskt. Åtminstone jag hade då förhoppningen att pandemin skulle gå över snabbare. För min del, om jag minns rätt, var det mest ett påpekande om att den befolkningsprognos som används, var för optimistisk. Jag fick rätt. Innebörden är att kommunen räknar med ca fem miljoner kronor i skatteintäkter, som aldrig kommer.

Jag har också påpekat att vården av våra äldre blir något tiotal miljoner kronor dyrare än budgeterat. Förklaringen är att införandet av LOV ger konsekvenser, som de styrande inte hade räknat med. Tomma platser kostar nästan lika mycket pengar som belagda.

Bengtbloggen efterlyser opposition. Äldreomsorgen är ett område, där jag har opponerat. Jag påstod dels att det skulle bli orimligt dyrt att bygga om Ålycke, dels att platserna inte behövs. Till sist höll kommunalrådet med om kostnaderna. Vad gäller platserna behövs dom förvisso inte, det finns gott om lediga. De styrande väljer dock att avveckla dels vårt nyaste boende, Ågårdsbo. Dels dras verksamheten ner på det relativt nyrenoverade Vidablick.

Min tes är att våra äldre helst vill bo kvar i det ordinära boendet, så länge det går. I andra hand vill man bo på trygghetsboende. Jag motionerade om att antalet lägenheter på trygghetsboendena skulle öka, så att våra äldsta kunde garanteras plats. Motionen avslogs. Det var inte så konstigt, ty Kommunala pensionärsrådet avstyrkte motionen, enligt förslag från SPF. Vill inte pensionärernas organisationer ha fler trygghetsboenden, så faller frågan.

Förvisso är jag förvånad över att massmedia, eller pensionärsorganisationerna, inte har skrivit en rad om att mer än hälften av de äldre i centralorten väljer Attendo.

Jag menar att jag trots allt har opponerat mer än någon annan politiker i kommunfullmäktige. Naturligtvis behöver inte detta vara enbart av godo. Dyrbar tid går åt. Andra politiker och kommuninvånare kan mena att jag inte tillför debatten något.

Min målsättning har varit att publicera tre insändare i månaden. Det har blivit så, trots att något inlägg har hamnat i papperskorgen. Jag tror att jag har publicerat fler inlägg än vad alla övriga fullmäktigeledamöter tillsammans har skrivit.

Jag håller fullständigt med Bengtbloggens påpekande om att den politiska debatten går på lågvarv. Redan före Corona hände det ofta att fullmäktigesammanträden passerade utan att omnämnas med en rad i dagstidningarna. Har jag förstått rätt är det avsevärt fler som följer högmässorna via datorn än som följer fullmäktigesammanträdena på nätet. Då sprids ingen kunskap, då kan man inte diskutera.

Slutligen: Idag räknar jag Sverigedemokraterna till Alliansen. SD får ofta stöd för sina förslag.”

Sune Håkansson

Revisorer räddar intresset för politik

Jag gillar att följa den politiska debatten på såväl riks- som lokal nivå. Men tyvärr blir vi allt färre.  Det är den lokala politiken som lockar allt mindre. Under pandemin har den politiska debatten i min hemkommun Ronneby varit obefintlig. Det i sin tur har inneburit att jag endast korta stunder lagt tid på att följa ett sammanträde med fullmäktige.

Jag ska ge ett exempel. När fullmäktiges ordförande i förväg annonserade att 2020 års budgetbehandling skulle vara avklarad på 90 minuter tog i varje fall jag mig för pannan och ställde frågan – var är demokratin i Ronneby på väg? I vanliga fall brukar ett sammanträde med budgetbeslut ta en hel dag i anspråk.

Förra året var ett i högsta grad ovanligt år med en pandemi som inte bara spred smitta och orsakade många dödsfall, utan tycktes också få rutinerade politiker att tappa allt förnuft. Tidigt kom partierna överens om att göra sammanträdena så korta som möjligt. Detta för att undvika smitta. Det i sin tur innebar att man skulle undvika debatt.

När budgetsammanträdet i Ronneby genomfördes den 26/11 var det dessutom totalt debattförbud anbefallt. Varje parti fick använda tio minuter till ett anförande för att presentera sina budgetförslag. Men ingen debatt!

Nu i efterhand har jag funderat mycket på vem i det politiska sällskapet som kläckte denna idé? Nästa fråga – hur kunde idén få allas gillande? Det handlade om stora summor eftersom beslutet inte enbart gällde budget 2021 utan även plan för 2022 – 2023. Fanns det verkligen inget enda parti som kunde se nyktert på vad demokratin står för? Oppositionen var och är som bortblåst. Den finns inte och får ett svårt arbete att påminna om sin existens inför valet nästa år.

På senare år med Sverigedemokrater som vågmästare har det varit i varje fall lite spänning i luften. Vilken av de två budgetförslagen skulle få just Sverigedemokraternas gillande? I år var även det lilla spänningsmomentet borta. Sd gick ut i media redan före sammanträdet och klargjorde att man skulle rösta på alliansens förslag. Helt logiskt i sig eftersom de har röstat just på det sättet på senare år. Först nu på nyåret har sd vaknat och berättat att man tänker bryta överenskommelsen om att avstå debatter i fullmäktige.

Men just I denna totala avsaknad av demokrati och med detta nattsvarta politiska ointresse och ansvar inför oss väljare ser jag plötsligt ett ljus i tunneln. Ljuset kommer i form av en allvarlig rapport från Ronneby kommuns revisorer med dess ordförande Jan-Anders Palmqvist i spetsen.

Krisledningsnämnden i Ronneby, som sjösattes två gånger under 2020 med ett kort uppehåll, har nämligen på ett långtgående sätt överträtt sina befogenheter. Ett beslut i Krisledningsnämnden att inte ta ut avgifter för tillsyn och kontroll av krogarna togs utan att nämnden hade laglig rätt att göra det. Ett annat sådant beslut var att inte heller ta ut avgifter för tillsyn och kontroll inom livsmedelsbranschen under 2021.

Dessutom har revisorerna riktat kritik mot krisledningsnämndens process som får konsekvenser för taxor och avgifter i en rad nämnder.

Nu kommer säkert inte detta att innebära någon väsentlig förändring med t.ex. krav på politikers avgångar, men, som revisorerna så riktigt påpekar, lagar och förordningar måste följas.

Ytterligare en ljuspunkt är att jag sett att statsvetarprofessorn, Ulf Bjereld, socialdemokrat, fördömer debattstopp till följd av coronarestriktioner.

”Debattstopp är ett hot mot demokratin. Det är absolut inget krav att ledamöter ska vara fysiskt närvarande, men debatten måste tillåtas och genomföras.”

Ulf Bjereld tillägger, att han inte förstår hur det skulle vara coronasäkert att minska den kommunala debatten. Dessutom ger han mig och andra rätt när han säger:

”Även om det kan vara skönt för politikerna att slippa insyn är risken att det leder till att allmänhetens intresse minskar.”

Vi ger fullmäktige några chanser till

Har du tittat på fullmäktiges sammanträde i Ronneby digitalt? Jag förstår om du slutade titta tidigt.

Jag som nörd härdade ut fram till punkt 16 av 29 möjliga. Av naturen nyfiken ville jag naturligtvis ta reda på hur man skulle lösa det numera enda gångbara sättet att genomföra ett pandemisäkert sammanträde.

Jag ska genast säga att jag kommer att vara ovanligt snäll och mild i min betraktelse. Kanske onödigt mycket med tanke på att Ronneby kommun haft lång tid på sig att förbereda en sändning av detta slag. Pandemin tog ju oss i sitt grepp i mars månad så helt plötsligt kan man knappast påstå att kravet på ny teknisk lösning har uppstått.

Men med tidsaspekten i åtanke var det ändå en aning tålamodsprövande att vänta i tjugo minuter på att sammanträdet skulle kunna starta. Efter en stund fick vi med hjälp av en textruta veta att man hade tekniska problem, vilket vi redan hade räknat ut eftersom det inte kom någon bild utan endast sporadiska utrop.

Men inte heller efter att sammanträdet startat var alla ledamöter bekväma med hur det fungerade. I många fall var ljudet dåligt för att i nästa stund blomma ut i ett eko som på fackspråk kallas rundgång. Det betyder att talaren får återgång på sitt eget tal och det kan få den mest rutinerade att nästan bryta ihop.

Denna första gång för ett digitalt sammanträde med fullmäktige var det lite si och så med disciplinen. Mikrofoner var påslagna både här och där och redan i inledningen i samband med uppropet var det svårt för många ledamöter att hitta rätt knapp för att slå på mikrofonen. Uppropet tog därför en olidligt lång tid. Vissa sågs vinka istället för att svara ja, men det viktiga var ju att det löste sig efter ett tag.

Jag hoppar över alla ordningsfrågor som naturligtvis också uppstod och när ledamöterna en stund in i sammanträdet tvingades uppleva en digital votering fungerade det förvånansvärt bra. Förutom att någon ledamot aldrig fick fart på sin mikrofon utan istället uppmanades att visa antingen tumme upp (ja) eller tumme ner (nej).

Men jag menar, vad kan man begära? Vi är mitt uppe i en pandemi, andra vågen, och alla barn i början. Men jag måste nog ändå påpeka att man i Ronneby haft lång tid på sig att tekniskt förbereda sig. Men varför har man väntat så länge?

I vanliga fall brukar ljuset vara ett visst problem när man sänder normala fullmäktige från Ronnebysalen, men nu var det än värre för att inte säga riktigt dåligt. Ni kan själva ta del av de unika bilderna i denna blogg. Men det viktigaste var ju ändå att de kunde höras.

Det hjälpte föga att fullmäktiges ordförande, Nils Ingmar Thorell, l, kvällen till ära hade iklätt sig tomteluva. Tanken var nog god men den fina julstämningen ville ändå aldrig infinna sig.

Inte heller blev det utdelning av kulturpris och stipendium. Pristagarna vägrade komma, berättade ordföranden. Jag förstår dem.

Så, vi ger fullmäktiges ledamöter några chanser till och nu under jul- och nyårsfirandet finns det ju stora möjligheter till att träna lite med sina datorer i hemmamiljö.

Samtliga tillönskas God Jul och Ett Gott Nytt Bättre År.

På tal om bilderna: Så har ni aldrig sett Ronnebys politiker under ett sammanträde. De är hämtade direkt från sändningen.

Snabb politisk reaktion mot krögartrots

Restaurangägare och handlare vill att vi ska stödja dem genom att handla lokalt. En självklarhet anser merparten av oss, men då har vi också rätt att kräva en motprestation, nämligen att lokala restriktioner efterlevs.

Men nu har det enligt lokala medier visat sig att det brister rejält hos alltför många krögare i Ronneby. Kommunala inspektörer har rapporterat att det brister i såväl sättet att placera gäster som att helt enkelt strunta i uppsatta regler i stort.

Enligt samma inspektör ska en restaurangägare ha yttrat – ”de som bestämmer inte vet någonting.” Med andra ord, inget att bry sig om.

Anmärkningsvärt är att inte mindre än sju restauranger i Ronneby har rapporterats inte leva upp till uppsatta regler för att förhindra smittspridning av covid-19.

Detta samhällstrots sker samtidigt som smittspridningen fortsätter att drabba allt fler människor i länets fem kommuner. Människor dör trots intensivvård.

Trots detta vägrar ett antal restaurangägare att efterleva de restriktioner som finns.

Redan i går när det blev känt på nätet att vissa krögare struntar i regler blev reaktionen på sociala medier häftig. Någon ville att dessa krögare skulle namnges och fråntas rätten att sälja luncher till elever. Många ansåg kravet som självklart.

Därför är det glädjande att ledande politiker i Ronneby kommun redan i dag har reagerat och uttryckt just den synpunkten att trilskande krögare kommer att fråntas rätten att sälja luncher till elever. Roger Fredriksson, m, kommunstyrelsens ordförande berättar också att elever som kommer för att hämta sin lunch tillåts sitta i lokalen för att äta sin mat. Detta är också ett brott mot regelverket eftersom maten endast får hämtas.

Bra! Mycket bra och snabb reaktion av Roger Fredriksson. Men se nu till att det INTE stannar vid förnyade hotelser i stil med böter som det har handlat om tidigare. Ronneby är en liten stad och vill krögarna ha fortsatt stöd vill vi andra, som har efterlevt uppsatta regler ända sedan i mars, att en snabb attitydförändring sker.

Med andra ord – alla krögare ska hålla sig till regelverket eller ska restaurangen stängas.

Lucia kommer med ljus i sitt hår

Njut av dagens alla ljus och tänk bort det mörka som präglat oss snart ett år. Vi går trots allt mot ljusare tider.

I dag tänder vi tredje ljuset men vi kan samtidigt njuta av fotboll. Jo, det är sant. Det är i Kalmar det händer. Kalmar FF möter Jönköpings södra i en kvalfylld match. Läget är det här – Kalmar vann första mötet med 3-1 och har ett bra utgångsläge. Laget som vinner blir antingen kvar i allsvenskan (KFF) eller flyttas upp (Jönköping)

Kalmar vann söndagens returmöte med 1-0 (4-1) vilket betyder att Kalmar klarade sig kvar i allsvenskan ännu en gång. Kvalade även i fjol. Grattis!

Om du inte redan tittat på Ronnebys Lucia, ett samarbete mellan Svenska Kyrkan i Ronneby, Studieförbundet Vuxenskolan och Ronneby kommun, får du länken nedan. Jesper Rehn, ordf. i Vuxenskolan krönte Lucia.

https://youtu.be/E9kshJvXNKU

Nu genomför Ronneby digitala möten

Grattis alla Ronnebypolitiker!

Dagens glada nyhet är att Ronneby kommun kommit igång med digitala sammanträden. Kommunstyrelsen genomförde sitt sammanträde på tisdagen (2020-12-01) digitalt och allt gick bra, kommenterar Roger Fredriksson, kommunstyrelsens ordförande, m.

Enligt Fredriksson har även ett antal nämnder nu genomfört digitala sammanträden och fler kommer det att bli. Varje nämnd förfogar över erforderlig programvara och enligt uppgift kommer kommunen att framöver uppgradera mer brett.

Farhågorna för att ledamöter skulle sakna datakunskap och kräva utbildning, som bl a har framförts till lokalmedia, tycks därmed ha handlat om en viss underskattning. Nu står det också klart att fullmäktiges sammanträde i december kommer att genomföras digitalt.

Det stora demokratiska problemet som är förknippat med starkt försenad bredbandsutbyggnad med fiber på landsbygden kvarstår emellertid. Det kommunala bolaget Miljöteknik har inte klarat sitt åtagande att hålla uppsatta leveranstider.

Enligt ett uttalande av Kenneth Michaelsson, vice ordförande i kommunstyrelsen, c, i gårdagens BLT har ett slutdatum nu satts till hösten 2021. Inriktningen var annars att de sista hushållen skulle ha fått fiber senast i sommar.

Även uppfattningen att det skulle saknas erforderlig programvara, som framförts av politiker i kommunen, har därmed kommit på skam.

Ronneby kommun är därmed, kan man konstatera, Coronasäkrad även ur denna synvinkel. Och politikerna har fått en bättre möjlighet att undvika smitta och smittspridning som lätt kan uppstå i alla slags fysiska möten.

Är Ronnebys politiker obildbara?

Det är den uppfattning jag får när jag har tagit del av förklaringar till varför Ronneby inte klarat att genomföra sina sammanträden med fullmäktige digitalt.

I Karlskrona har man genomfört sitt budgetmöte digitalt. Ett långt möte och på måndag är det Olofström som ska genomföra sitt budgetsammanträde med fullmäktige. I sistnämnda fall har man genomfört ett test och det fungerade bra, har ordförande Jan Björkman, s, glatt redovisat.

Miljöpartiets Lova Necksten framför i dagens Sydöstran (2020.11.28) kritik mot att fullmäktiges sammanträde genomfördes i torsdags med drygt 30 närvarande i Ronnebysalen. Hon säger:

”Det var oansvarigt och respektlöst att över 30 personer samlades i samma lokal, med tanke på hur det ser ut i samhället just nu. Det finns en väldigt stor risk för smittspridning när så många människor träffas under ganska lång tid.” (Räknar man bort 20 minuter för kaffepaus genomfördes sammanträdet på 120 minuter. Min anmärkning.)

Det blir onekligen problematiskt när Necksten berättar ”att hon återkommande, med start i mars-april när coronapandemin var ett faktum, har efterlyst digitala mötes- och omröstningslösningar i Ronneby kommun.”

När fullmäktiges ordförande Nils Ingmar Thorell svarar på kritiken från Necksten säger han:

”Först och främst ska tekniken testas så att våra möten kan genomföras på ett bra sätt och att de uppfyller lagmässiga och demokratiska krav.

Man ska också ha klart för sig att alla politiker inte är särskilt digitala i vanliga fall. De måste få utbildning så att de klarar av tekniken, det ska man också ha respekt för.”

Det är i detta läge jag måste ifrågasätta politikernas möjlighet till inlärning om krav på digitala sammanträden påtalades redan i månadsskiftet mars/april. Eller finns anledningen till uteblivna digitala sammanträden att finna i andra orsaker?

Har fullmäktiges presidium kanske rent av dragit frågan i långbänk? Är det brist på kunskap inom kommunens IT-organisation?

Jag menar att det har funnits gott om tid till att hinna få teknik och utbildning genomförd. Tidsaspekten kan således uteslutas.

Jag måste återkomma till frågan i rubriken– Är verkligen Ronnebys politiker speciellt obildbara när det gäller digitala sammanträden?

Jag vet inte. Jag blir osäker av det jag läser. Jag vill inte tro att det är så.

Naturligtvis finns det en orsak som starkt har bidragit till att det har dragit ut på tiden. Men den anledningen skäms man för att berätta.

Kommunala bolaget Miljöteknik har nämligen inte klarat att hålla utbyggnadstakten för fibernätet och det är landsbygden som har drabbats. Bara för kort tid sedan fick bolaget förlängd tid för att råda bot på bristen. Nytt datum är nu satt till den 30 september 2021 då alla, även landsbygden, ska ha tillgång till fiber.

På just landsbygden bor många politiker och därav problemet att vara uppkopplade och ha tillgång till all teknik som erfordras för att kunna fullfölja t. ex. ett sammanträde med fullmäktige. På landsbygden bor bl.a. kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, m, som är rotad i Abborremåla, mellan Backaryd och Hallabro.

Intressant och upplysande kommentar från Håkan Robertsson:

Sanningen är att man ännu inte har uppdaterat till Office 365, och därför inte har tillgång till Microsoft Teams, som standardprogramvaran för digitala möten heter.
Man använder gammal Office programvara.
En uppdatering kostar totalt 1,5 mkr, har jag hört, och är inplanerad, nån gång i framtiden. Professionell programvara för digitala möten verkar inte vara något som är prioriterat från kommunledningen.

Senaste nytt om ”himmen” i Ronneby

Sune Håkansson, tidigare ordförande i dåtida äldrenämnden, fortsätter att för denna bloggs räkning granska äldrefrågorna i Ronneby kommun.

Ordet ”himmet” är lokal dialekt som Håkansson ogärna vill avstå ifrån. I dag är det den kommunala vården kontra privatägda Attendo han har studerat.

Attendos framgångar

” Attendos etablering har gett debatt om kommunens äldreomsorg. På sitt sätt kan Attendos framgångar, än så länge, ses som ett formidabelt underkännande av den kommunala verksamheten. Attendo öppnade i medio av juli. Idag har man 31 uthyrda lägenheter. Mer än hälften av inflyttningarna har gått till Attendo!

Det har varit känt att långt ifrån alla brukare är nöjda med den kommunala vården. Det är beklämmande att ynka 65 procent svarade ja på frågan: Är måltiderna som serveras på himmen alltid eller oftast en trevlig stund?

Min tolkning är att våra äldre helst inte vill flytta till himmet. Den egna villan kommer först, sedan en vanlig lägenhet, därefter trygghetsboende, medan himmet är det sista alternativet.

Kommunalt boende ratas

Likväl finns faktum. Aldrig har kommunen haft så många äldre, 85+. Aldrig har så få bott på de kommunala boendena som man gjorde före Attendos etablering.

År 2009 fanns det 348 platser, utöver korttidsboendena. Antalet 85+ var 835.

Vid midsommar i år fanns det 275 platser, antalet 85+ kringsvid 1010.

Innebörden är att trenden säger att kommunen tål 3,5 procent fler äldre per år, vid ett oförändrat antal platser.

Idag har kommunen 6 demensplatser lediga på Vidablick, plus 5 på Ågårdsbo. På Olsgården finns 4 lediga platser för somatisk vård. Aldrig har kommunen haft så många lediga platser!

Attendo har fortfarande lediga platser, mest demensboende. Antingen kommunen eller Attendo torde få ändra på mixen, det finns på tok för många demensplatser.

Ge effekter på sikt

Äldreomsorgen kostar avsevärt mer än budget, några tiotal miljoner kronor. ”Lär av de privata aktörerna” säger kommunalrådet. Troligen är det därifrån uttalandet från nämnden kommer. ”att personalstyrkan minskas ger effekter på sikt”, skriver man. Attendo, med moderna lokaler kan göra så. Kan kommunen?

Ordförande Lund har antytt att det skall bli svårare att få flytta in på himmet. Det kan spara en del, och är möjligt om våra äldre får mer hjälp i den ordinarie bostaden, alternativt plats på trygghetsboende.

För kommunen gäller att man får betala kringsvid 3000 kronor per dygn till Attendo, ty så mycket kostar den kommunala vården. Om Attendeo, exempelvis genom lägre bemanning, kan hålla nere kostnaderna, blir det vinst.

För kommunen är det svåra problemet att få ner kostnaderna när man har tomma platser. Vad gör man med personalen? Det kommer att kosta kommunen miljoner kronor att ha tomma platser.

Av visst intresse är att minst fyra av Attendos brukare kommer från andra kommuner. Kostnad för kommunen minst 2 miljoner per år. Detta är omsorgens dilemma. Bra vård drar till sig brukare från andra kommuner. Här fungerar inte statsbidragssystemet.

Jag saknar pensionärsorganisationernas röster i debatten.”

Sune Håkansson

Sluten palliativ vård försvinner inte

Att tala med människor är alltid bättre än att enbart läsa protokoll. I sistnämnda fallet finns risk att viktiga meningar missas. Så skedde när jag i gårdagens blogg skrev om Höstsols nedläggning på Vidablick i Ronneby.

Efter att jag i dag kunnat ställa frågor till Anders Lund, m, ordförande i Vård- och omsorgsnämnden kan jag nu räta ut några av frågetecknen som har med Höstsol att göra.

Först av allt och det viktigaste är att det kommer att finnas valmöjligheter för patienter med palliativ diagnos även framledes i Ronneby kommun. Av media har det framgått att ”Sluten palliativ vård försvinner”, och så hade jag också uppfattat beslutet. Men så är inte fallet.

I beslutet finns en viktig attsats:

”att ett palliativt team utformas av de undersköterskor som i dag arbetat på Höstsol tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonal med möjlighet till korttids- eller trygghetsplats.”

I klartext betyder detta att Höstsol har lagts ner som avdelning men att det palliativa teamet förs över till hemsjukvården och att denna personal också ska kunna ge palliativ vård vid två andra avdelningar på Vidablick om så önskas.

Hur kommer då patienter i framtiden att informeras om sina valmöjligheter?

”Det kommer som vanligt att ske i samband med att biståndshandläggaren kommer in i bilden, svarar Anders Lund.

Höstsols budget som varit baserad på 0,90 procent i täthet efter fyra vårdplatser, vilket genererar 3,6 årsarbetare, är på cirka 2,1 miljoner kronor. Dessa resurser förs nu över till hemsjukvården, vilket i sin tur betyder att ingen besparing behöver ske.

Under förra året var 86 patienter i Ronneby kommun i behov av palliativ vård. Nu kommer merparten av framtida patienter att vårdas i hemmet av samma personal som funnits på Höstsol. Att kunna välja vård i hemmet eller slutenvård finns således kvar.

Min poäng med gårdagens text var att med ökad vård i hemmet ökar också belastningen högst väsentligt på anhöriga. Därför viktigt att valmöjligheten nu finns kvar.

Mindre valfrihet i Ronnebys äldrevård

Är du bosatt i Ronneby får du nu inte ens välja vårdform i livets slutskede. Det har fem ledamöter ur Alliansen förstärkt med tre Sverigedemokrater beslutat. Endast fem socialdemokrater reserverade sig mot beslutet. Längre ner i denna text kommer jag att namnge ledamöterna.

Att åtta ledamöter i Vård- och omsorgsnämnden väljer att ta ifrån människor, som fått en palliativ diagnos, rätten att välja vårdform tycker jag är närmast hjärtlöst. Dessa patienter ska numera behandlas i hemmet. Visserligen med ett palliativt team som hämtas från Höstsol, men individens valfrihet är borta. Tidigare har man, kanske vid avsaknad av anhörig eller annan trygghetskänsla, kunnat välja att få sin livsavslutande behandling på Höstsol, Vidablick.

Naturligtvis är det ekonomin som spelar stor roll, vilket också den snabba beslutsprocessen vittnar om. Vård- och omsorgsnämndens årsresultat pekade vid senaste tertialredovisningen på ett minus med 27,5 miljoner kronor. Nämnvärt är då att budgeten för de fyra vårdplatserna på Höstsol endast utgjort blygsamma 2,1 miljoner kronor gällande personal och övriga kostnader.

Den 26 augusti beslutade omsorgsnämnden att remittera frågan till Kommunala pensionärsrådet (KPR). Eftersom pandemin satt hinder i vägen har KPR inte kunnat sammanträda men den 17 september lämnades ett yttrande där SPF:s representant redovisade sina tankar efter samtal med samrådsgruppen. I rapporten heter det bl a:

”Höstsol måste finnas kvar i någon form med så hemlik miljö som möjligt. Minst en till två platser till den enskilde som av olika skäl inte kan vårdas i hemmet, ska finnas kvar på Höstsol, om den enskilde flyttas från hemmet till Höstsol bör personalen som vårdat patienten i hemmet följa med in till Höstsol.”

Så lyder texten i protokollet men då har någon inom förvaltningen ”tvättat bort” en viktig detalj i yttrandet från KPR. Meningen lyder i sin helhet:

”Höstsol måste finnas kvar i någon form med så hemlik miljö som möjligt. Minst 1 till 2 platser till dem som av olika skäl inte kan eller vill vårdas i hemmet när vård i hemmet blir alltför påfrestande för såväl patient som ev. anhörig.”

Onsdagen den 16/9 2020 samlades Höstsols personal för att berätta om sina tankar och idéer av en omorganisation av Höstsol.

”Personalens perspektiv var att ge den enskilde trygghet och omsorg under dygnets alla timmar, samt att ge stöd till närstående. Deras syn på Höstsol var också att det var ett ”andningshål för den närstående”. Den personal som idag arbetar på Höstsol har en god kompetens genom olika utbildningar och olika lång erfarenhet inom palliativ vård.

Personalen relaterade att deras styrka var att hjälpa varandra och den enskilde, ”våga finnas där när man har det svårt”. Personalens slutredovisning var – ”att vi inte kan bota den enskilde men vi kan ge ett gott slut.” De påtalade också att de var ett väl inarbetat team som mer än gärna har kvar verksamheten som den är idag, men om det inte skulle komma att vara så var de överens om att ett palliativt team i Hälso-och sjukvårdsverksamheten var ett bra alternativ.”

Ledamöterna hade vid sammanträdet den 30/9 två förslag att ta ställning till:

  1. Att palliativa patienter/vårdtagare vårdas i det ordinära hemmet. Att ett palliativt team utformas av de undersköterskor som idag arbetar på Höstsol tillsammans med Hälso- och sjukvårdspersonal.
  2. Att Höstsol finns kvar i oförändrad form, enligt budget.
  3. Ordförande Anders Lund, m, yrkade på att palliativa patienter/vårdtagare vårdas i det ordinära hemmet.

    Förutom Anders Lund, m, röstade följande för en nedläggning av Höstsol:

    Susanne Petersson, c, Ingrid Carlsson, m, Rickard Evaldsson, m, Marianne Thorell, l, Carina Aulin, sd, Yvonne Olsson, sd, Sandra Bergkvist, sd.

    Nämndens fem socialdemokrater röstade nej till nedläggning och reserverade sig mot beslutet. Dessa var:

    Annette Rydell, Börje Johansson, Agnetha Wildros, Christer Åkesson och Christer Hallberg.