Idag har jag fått sällskap…

Jag noterar med glädje att jag inte längre är ensam i min uppfattning att det är Försvarsmakten och inte Ronnebys vattenabonnenter som ska betala kommande ersättning till PFAS-drabbade. Hotet framfördes vid en presskonferens i tisdags den 5 december av ordföranden Ronny Johannesson i det kommunala bolaget Miljöteknik tillsammans med kommunledningen.

BLT publicerar i dag en intressant artikel i ämnet. Tidningen har intervjuat Pär Dalheim, vd för branschorganisationen Svenskt Vatten. Han tvekar inte när han fastslår att det är Försvarsmakten som bör betala framtida skadeersättningar.

Han hänvisar till miljöbalken där det klart framgår att det är förorenaren som bör betala ersättning. På den punkten är det sedan tio år tillbaka klarlagt att det är Försvarsmakten som har orsakat PFAS-spridningen i kallingevattnet genom att använda brandskum vid F 17:s övningsplats.

Lika intressant är ett inslag i Radio Blekinge där Herman Afzelius, ordförande i den lokala PFAS-förening som väckte åtal mot kommunala bolaget Miljöteknik 2016, intervjuas. Han och föreningens 155 medlemmar har liksom jag reagerat på kommunledningens besked att det kan bli Ronnebys va-abonnenter som i slutändan kan få stå för stor del av ersättningskraven. I så fall genom taxehöjningar om inte Miljötekniks ansvarsförsäkring skulle vara tillräcklig.

Afzelius och medlemmarna anser att det självklart är Försvarsmakten som ska betala framtida skadeersättningar.

I inslaget klargörs också att ledningen för Miljöteknik redan har inlett en dialog med Försvarsmakten.

Ett bra besked, men så lät det inte vid presskonferensen i tisdags.

Sluta hota Ronnebys vattenkunder

Jag väljer att återkomma till gårdagens (5 dec) uppmärksammade presskonferens med Ronneby kommun och dess kommunala bolag Miljöteknik. Det finns flera viktiga skäl till detta. Inte minst efter att jag upplevt ett illa dolt hot från kommunledningen att det mycket väl kan bli kommunens vattenkunder som måste stå för betydande avgiftshöjningar framöver.

Nu inleds nämligen en minst lika tidskrävande process som ska klargöra vilka som ska ha rätt till ekonomisk ersättning. Högsta domstolen har beslutat att drabbade ska ersättas men har i domen inte sagt på vilket sätta detta ska ske.

Så långt är allt väl, men det var när kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, m, och ordföranden i det kommunala bolaget Ronneby Miljö och Teknik AB, Ronny Johannesson, m, i går berättade vem eller vilka som ska betala ersättningarna till många drabbade som genom årtionden har druckit det starkt förorenade vattnet.

Först och främst är det klarlagt att Miljöteknik nu efter domen ska betala rättegångskostnaden i Hovrätten. Summan landade på 13,4 miljoner kronor men det tillkommer ränta.

Betydligt svårare blir det när man ska beräkna hur stor summan blir när drabbade personer kommit in med ersättningsanspråk. Ingen vågar i dag ha en uppfattning om hur stor den summan kan bli, bara att det kommer att röra sig om mångmiljonbelopp.

Även i detta fall är det klart uttalat att det är Miljöteknik som ska betala vad summan från drabbade vattenkunder kommer att landa på. Här har i dag det kommunala bolaget en ansvarsförsäkring som täcker upp till 20 miljoner kronor. Men vad händer om den summan inte räcker och mycket talar för att så kan bli fallet?

Det är då det så kallade va-kollektivet kommer in i bilden. Enligt såväl Roger Fredriksson som Ronny Johannesson är det kommunens va-kunder som då får täcka upp. För, som dom betonade vid presskonferensen, Miljöteknik får inte gå med vinst men inte heller ikläda sig förluster.

I klartext betyder detta att det kan bli kommunens va-kunder som genom höjda avgifter måste ikläda sig ekonomiskt ansvar! Ju mer jag tänker på denna formulering blir jag rosenrasande även om jag i dag inte är ansluten till kommunalt vatten och avlopp. Det handlar om rättvisa! Även i detta fall.

Det är i det läget jag förstår att detta så kallade ansvarstänkande kan bli en ny juridisk nöt att knäcka. Det är ju inte vattenabonnenterna som har förgiftat vattnet så att åtskilliga kallingebor har blivit sjuka och ska ersättas. Det är försvaret som har använt PFAS i sitt brandsläckningsarbete.

Det självklara vore, i alla fall för mig, att den summa som kan bli aktuell borde faktureras försvaret och inte redan drabbade vattenkunder! Försvaret har redan fram till i dag ersatt Miljöteknik för alla ekonomiska utlägg i samband med PFAS-skandalen.

F 17 kommer inte att läggas ner. Inte i nuvarande oroliga läge som råder i Europa. Jag kan ha en viss förståelse för att sådana tankar har funnits tidigare hos den politiska ledningen, men inte nu. Nej och åter nej. Fakturera försvaret och sluta hota va-kunderna. Ett sådant hot kan indirekt innebära att även drabbade personer drar sig för att söka ekonomisk ersättning. Tänk om, tänk rätt!

Ersättningsprocess kan ta många år

Högsta domstolen har slagit fast att drygt 150 boende i Ronneby, som genom dricksvattnet fått höga halter av PFAS i blodet, har drabbats av personskada i skadeståndsrättslig mening.

Dricksvattnet från Brantafors vattenverk i Ronneby kommun innehöll mycket höga halter av PFAS. Detta kom från brandskum som använts vid brandövningar på Blekinge flygflottilj. Föroreningarna i vattnet har lett till att boende i området har fått höga halter av PFAS i blodet.

PFAS-föreningens medlemmar tog en betydande risk rent ekonomiskt när man valde att 2016 lämna in en stämningsansökan mot kommunala bolaget Ronneby Miljöteknik. Processen fram till dagens unika dom i Högsta domstolen har dessutom varit både lång och oviss. Men den ekonomiska process som nu väntar kan bli väl så lång, men också ytterst oviss och svårbedömd.

Domen innebär att medlemmarna har rätt till ekonomisk ersättning, en process som av förklarliga skäl inte ens har inletts men som kan ta upp mot fyra år innan en lösning kan vara godtagbar för alla parter. Det noterade Miljötekniks moderata ordförande Ronny Johannesson vid eftermiddagens presskonferens (5 december 2023). Han betonade flera gånger hur komplicerad denna fråga är.

Frågorna är redan många. Skadeståndens storlek?  Vilka ska ha rätt till ersättning? Är det enbart PFAS-föreningens medlemmar som stämt Miljöteknik eller kan andra drabbade också kräva ersättning? Det är drygt 150 medlemmar som stått bakom stämningsansökan.

Kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, m, gav exempel på hur svårt det kan bli att avväga rätten till ersättning.

Genom åren har Kallinge haft en omfattande omsättning av invånare som kortare eller längre tid levt på den drabbade bruksorten och som på olika sätt kan vara berörda.

”Det handlar om cirka 15 000 personer,” förklarade han.

Det framkom också att Miljöteknik har en ansvarsförsäkring som uppgår till 20 miljoner kronor. Varje inlämnat skadeståndskrav kommer att bli föremål för en bedömning av försäkringsbolagets jurister.

Det förklarades också från politiskt håll att det inte är Ronneby kommun som ska betala eventuella ersättningsanspråk utan Miljöteknik. Det i sin tur innebär att utgifterna blir ett fall för VA-kollektivet, alltså alla som är knutna till Ronnebys vattensystem. Hur hög utdebiteringen kan bli beror på hur många som kommer att kräva ersättning men också hur stor del som försäkringen kommer att täcka. I dag finns inga ekonomiska anspråk riktade mot Miljöteknik.

Bolaget har i alla år har följt Livsmedelsverkets gränsvärden och man reagerade snabbt genom att stänga det drabbade vattenverket i Brantafors när PFAS-utsläppet avslöjades genom länsstyrelsens nya mätmetoder för cirka tio år sedan.

När föroreningen upptäcktes var mätvärdet 10 380 nanogram PFAS per liter. I dag har Livsmedelsverket satt gränsvärdet till 4 nanogram per liter.

Kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, m, betonade att man delar de drabbades oro för vad det förorenade vattnet kan ha orsakat för berörda invånare. Han hoppades också att man ska kunna uppnå en förbättrad dialog med de drabbade.

Det berättades att Miljöteknik fram till i dag har fått full täckning för sina utlägg genom att Försvaret stått för samtliga kostnader. Jag kan också tycka att det borde bli en fortsatt ekonomisk fråga för Försvaret om inte den ansvarsförsäkring som finns räcker till. I annat fall riskerar kommunens vattenabonnenter att få en rejäl avgiftshöjning, vilket inte kan anses direkt rättvist. Det är ju trots allt försvaret som har orsakat PFAS-utsläppet.

Med andra ord, många frågor återstår att lösa.

Miljöteknik – välj bort prestigen

Jag kan förstå, men aldrig acceptera, om Ronneby kommun och dess bolag Miljöteknik gärna vill överklaga veckans dom i PFAS-målet. Jag kan förstå att myndigheter vill nå fram till prejudicerande domar men att så skulle ske med risken att ytterligare miljoner av Ronnebys skattepengar skulle äventyras är skäl nog att avstå.

Största skälet till att avstå en överklagan är naturligtvis att kommunen nu måste välja att sätta drabbade människor i främsta rummet framför ett prestigetänkande. Ingen vet ännu hur allvarligt vattendrickande kallingebor har drabbats eller kommer att drabbas framöver. Men som tingsrätten resonerade i sitt domslut – ”blotta risken för sjukdom utgör personskada”.

Det är många inblandade i den alldeles för långt utdragna processen med det PFAS-förgiftade vattnet i Kallinge. Regeringens utredare Göran Enander, som hade till uppgift att undersöka sambandet mellan brandskum och PFAS, var redan vid en information 2016 kritisk till hur långsamt myndigheter arbetar i miljömål av det slag som nu äntligen har fått sitt rättsliga avgörande.

Han pekade bl. a på det faktum att generalläkaren redan 2011 hade slagit larm till myndigheterna men utan resultat. Han betonade att – ”tillsyn och uppföljning är för svag och vetskapen om att generalläkaren slagit larm om PFAS redan 2011 besannar denna min uppfattning”, sa han på informationsmötet i Kallinge 2016.

Naturligtvis är det bästa som kan ske att Ronneby kommun och Miljöteknik väljer att inleda förhandlingar med de 165 kallingebor som nu har tilldömts rätten till ersättning för personskada. Om så sker kan detta också öppna upp för att fler drabbade som har druckit av samma vatten kan kräva skadestånd.

Det handlar om stora summor som nu ska betalas ut. Som jag ser det är det knappast rimligt att Ronneby kommun genom sitt bolag ensamma ska stå för dessa framtida kostnader. I förlängningen betyder detta i så fall också att det drabbar Ronnebys skattebetalare.

Naturligtvis måste staten ta en betydande del av den kostnad som nu uppstår efter att tingsrättens dom har fallit. Det är försvaret genom mångårigt användande av brandskum innehållande PFAS som har orsakat förgiftningen av dricksvattnet i Kallinge. Knappast kommunen som redan när provtagningar för upptäckt av PFAS kom till stånd reagerade föredömligt snabbt.

Jag vet att Ronneby kommun och Miljöteknik har haft och kanske fortfarande har en icke offentlig uppgörelse med försvaret. En sådan lär ha kommit till stånd när det stod klart att man inte längre kunde hämta dricksvatten från Brantafors. Den stängningen som skedde snabbt, ska tilläggas, fick till följd att kommunen tvingades leta upp andra vattenkällor. Man fann sådana intill Ronnebyån och Karlsnäs vilket innebar betydande kostnader för långa ledningsdragningar till pumphuset i Brantafors. Redan då lär försvaret ha sagt sig beredda att betala de kostnader som då uppstod. Jag hoppas verkligen att detta är med verkligheten överensstämmande. Allt annat vore en skandal.

En länge diskuterad ekonomisk uppgörelse mellan F 17 och Miljöteknik handlar också om hur stor subventionen blev när flottiljen kopplades in på kommunens fjärrvärmenät. Trots ihärdiga försök av lokala politiker har det inte gått att få fram sådana siffror.

Ett bra första steg för rättvisa

Att få rätt mot myndigheter och kommunala bolag kan ofta ta ohemult lång tid. Ett bra bevis på detta är den i dag avkunnade domen i PFAS-målet. Kommunala bolaget Miljöteknik har dömts som ansvarigt för att ha orsakat 165 kommuninvånare, företrädesvis bosatta i Kallinge, personskada.

I domen heter det:

”De halter av PFAS som uppmätts hos dem som varit anslutna till Brantafors vattenverk är bland de högsta som uppmätts i världen.”

Miljöteknik ska därför ersätta 165 Kallingebor för att de ovetandes haft den giftiga kemikalien PFAS i sitt dricksvatten. De ska ersättas för ”personskada i form av förhöjda halter PFAS i blodet innebärande ökade hälsorisker och fysiska förändringar och försämringar av kroppen” , heter det i domen.

Däremot ogillar tingsrätten yrkanden om att de även skulle kompenseras för den oro man känt för liv och hälsa.

Det handlar om betydande belopp som Miljöteknik nu döms att betala. Enbart rättegångskostnaden för de 165 kärande är på drygt sju miljoner kronor. Dessutom ska förhandlingar om ekonomisk uppgörelse ske mellan Miljöteknik och drabbade.

Lokalt vet vi efter alla år att dricksvattnet från Brantafors vattenverk hade förorenats av brandskum som användes flitigt vid en brandövningsplats på F 17. Platsen var extra hårt belastad eftersom den användes som utbildningsplats på regional nivå.

Jag ser dagens dom som ett första steg till en välkommen och efterlängtad rättvisa. En rättvisa som befolkningen har fått kämpa med på egen hand. Dessutom har de 165 kärande tagit en betydande risk, inte minst ekonomiskt. Hade domen blivit den motsatta hade domstolskostnaden på drygt sju miljoner kronor försatt dessa i en för all framtid smärtsam situation.

Jag påpekade i denna blogg redan 2015 hur jag tyckte att myndigheter och politiker har svikit de drabbade människorna. När ett första informationsmöte genomfördes i Kallingeskolan i mars 2015 var avsikten att lugna de berörda. Så blev det inte. Ledande politiker svek redan i det läget. Naturligtvis hade såväl drabbade som jag själv velat höra politiker säga något i stil med: ”vi har ett problem som av Miljöteknik betecknas som katastrofläge, nu tänker vi därför agera för våra medborgare på följande sätt…

Detta har vi aldrig fått höra någon ledande politiker i Ronneby uttala. De drabbade har själva fått kämpa för en självklar rättvisa. Min kritik är minst lika hård i dag. En kommun får aldrig lämna invånare åt sitt öde på det sätt som skett i Ronneby. Ingen vet vilka skadeverkningarna kan bli för generationer framöver.

Ska man tyda vad som tidigare har sagts under rättegångsdagarna så tyder mycket på att dagens dom kommer att överklagas. En överklagan skulle naturligtvis dra än mer kraft ur redan hårt drabbade Kallingebor men det skulle å andra sidan bli en prejudicerande dom som säkert skulle vara intressant på många platser i Sverige med tidigare flygverksamhet med vidhängande skumhantering.

Miljötekniks vd i Ronneby avgår oväntat

Anställda i kommunala bolaget Miljöteknik i Ronneby fick på måndagskvällen ett oväntat besked via mail. Det var undertecknat av bolagets vd, Hans Nilsson, där han berättade att han slutar den 28 februari. Enligt texten i mailet ska Hans Nilsson ha träffat en uppgörelse med styrelsen om att sluta den sista februari.

Beskedet har skapat oro bland de anställda som vill veta vad som egentligen ligger bakom det oväntade beskedet. Enligt uppgift är det styrelsen som har sagt upp Hans Nilsson men att det officiellt ska heta att man har nått en ömsesidig överenskommelse om det snabba avslutet.

Det görs också gällande att det är den politiska ledningen som har satt press på styrelsen i detta ledningsärende. När Kommunstyrelsens arbetsutskott hade sammanträde under gårdagen nämndes inte ett ord om Hans Nilssons oväntade avgång.

Ytterst ansvariga politiker har bekräftat överenskommelsen men inte att det skulle röra sig om en uppsägning med tillägget – ” att detta ska vi ligga lågt med.”

Vd Hans Nilsson arbetar på uppdrag av Miljötekniks politiska styrelse och nu ställs frågor i stil med följande: har han inte följt givna direktiv eller är det den politiska ledningen som har utsatts för hårt tryck i samband med PFAS-problematiken och därför nu agerar? Varför säger Hans Nilsson upp sig just nu och med så kort varsel?

Hur som helst – dessa frågetecken bör snarast rätas ut.

Alla myndigheter har svikit Kallinge

Utredning5

Så skrev jag i denna blogg för ett år sedan den 7 mars 2015. I dag när regeringens utredare Göran Enander redovisade sin utredning om brandskum innehållande PFAS bekräftade han på punkt efter punkt min kritik. I utredningen heter det bl a:

”Beträffande myndigheternas arbete kan konstateras att det finns brister i samverkan och problem med att sprida relevant information inom och mellan myndigheterna. Kontakterna med den lokala nivån kan utvecklas. Inledningsvis har också flera myndigheter agerat defensivt.”

Göran Enander redovisade på dagens presskonferens att det kan gå 1,5 till 2 år efter att en miljöpåverkan påvisats till att resultatet redovisas!

”Medvetenheten och kunskapen om grundvattnets betydelse och värde och vad som påverkar dess kvalitet är allt för låg i samhället. Myndighetsansvaret för grundvattenfrågor är delat på flera myndigheter och uppfattas av många som rörigt och svåröverblickbart, ansåg Göran Enander som i rapporten kräver en skärpning av såväl lagstiftning som myndigheters sätt att arbeta.

Tillsyn och uppföljning är för svag och ett bevis för detta redovisades vid en information i Kallinge i mars i fjol då generalläkaren berättade att hon personligen slagit larm om PFAS redan 2011 men att inget hade hänt därefter.

Göran Enanders analys av hur högfluorerande ämnen till dricksvattentäkter har kunnat pågå i många år utan att upptäckas är den här:

”Min analys landar i att kemikalielagstiftningen är för svag, grundvattenfrågorna uppmärksammas inte i samhället, tillsyn och egenkontroll enligt miljöbalken (och annan lagstiftning) fungerar dåligt, miljöövervakningen är otydlig och ofullständig. Samordningen mellan och inom myndigheter kan förbättras och inventeringen av PFAS-förorenade områden behöver intensifieras och saneringsmetoder utvecklas.”

I Sverige finns 350 brandövningsplatser så det är således även den civila verksamheten som i hög grad bidrar till att giftet sprids, inte enbart militären.

Noterbart är också att 1,2 miljoner människor hämtar vatten från enskilda vattentäkter och här är naturligtvis kontrollen lika med noll när det gäller att upptäcka PFAS.

Vattenföroreningarna i Kallinge upptäcktes 2011 och med tanke på att vi idag har 2016 är detta ett bevis om något på hur långsamt myndigheterna arbetar, som utredaren också har påpekat.

Utredning

Det som nu har inträffat i Kallinge och på andra platser i landet kräver ett omfattande saneringsarbete och i samband med detta varnade Göran Enander från att gräva i sådana områden. PFAS rör sig långa sträckor och därför krävs snabbt större kunskap om hur grundvattnet rör sig. Då måste jag påminna om att gräva det är just vad som nu sker på F 17 när man bl a bygger ny helikopterhangar.

I Kallinge har befolkningen ställt frågor kring sina höga värden i blodet. I rapporten slås nu fast:

”Att dricka vatten med mycket höga halter av PFAS under lång tid misstänks kunna öka risken för negativa effekter som påverkan på sköldkörteln, levern, fettomsättningen och humanförsvaret.

Resultaten från ett antal publicerade vetenskaplig artiklar under perioden 2014-2016 pekar på att PFAS, liksom många andra kemikalier, har förmågan att påverka såväl hormon- som nerv- och immunsystem.”

Naturligtvis är det bra att regeringen nu tillsatt en utredning och att den har redovisats, men var kommer de drabbade människorna in i bilden? Vem tar hand om deras oro?

Utredningen har visat hur myndigheterna lever sina egna liv som små bubblor var och en på sitt sätt men har ingen eller sparsam kontakt med varandra. Tack för beskedet men det lugnar ingalunda.

Utredaren gjorde tidigt under presskonferensen klart hur allvarligt han ser på situationen i Kallinge och andra drabbade samhällen. Han jämförde med giftskandalen med BT Kemi i Teckomatorp på 1960-70-talet.

Äntligen besked om förgiftat Kallingevatten

Brandövningarna som förgiftade dricksvattnet – Hur kunde det ske?

Frågan har länge sysselsatt boende i Ronneby kommun, speciellt i Kallinge. Men nu ska de äntliga få svar och du kan själv ta del av den presskonferens som äger rum på onsdag. Adressen längst ner i denna blogg.

Onsdagen den 2 mars överlämnas en utredning om hur spridningen av hormonstörande, högfluorerade ämnen, s.k. PFAS, från brandövningsplatser till dricksvattentäkter kunnat pågå i många år utan att upptäckas.

Klockan 10.00 håller den särskilde utredaren Göran Enander och klimat- och miljöminister Åsa Romson en pressträff där utredningens rapport presenteras och sätts i relation till regeringens bredare insatser mot giftiga kemikalier.

Tid: Onsdagen den 2 mars kl. 10.00 Plats: Pressrummet, Rosenbad

Presskonferensen kommer att webbutsändas på regeringens webbplats,

www.regeringen.se

Regeringen – Otur att ni blev sjuka

Otur för er att ni blev sjuka och drabbade.

”Shit happens” kan man säga men ni får stå för alla juridiska och medicinska kostnader själva. Regeringen, och jag som miljöminister, kommer inte att hjälpa er.

Så rakt och osminkat måste man tolka miljöminister Åsa Romsons besked till PFAS-drabbade i Kallinge och Ronneby. Ett besked som, om det når den globala världen, måste få luttrade miljövänner att chockas. Vad har hänt med Sverige som alltid har gått i täten för en renare värld?

Av miljöexperter har det som inträffat i Kallinge och Ronneby beskrivits som ”den värsta kemikalieolyckan i modern tid”. Ändå vänder regeringen ryggen åt dessa tusentals drabbade och deras framtida ovissa öde.

Det är en ytterst cynisk syn på ett allvarligt miljöproblem där regeringen mer eller mindre anser att de drabbade har haft otur när de valt att leva och bo i just dessa två blekingska samhällen med en dominerande flygplats där man använt brandskum innehållande farliga kemikalier.

På Naturvårdsverkets hemsida kan man ta del av att ett av ämnena i PFAS-familjen ”PFOS” har mycket allvarliga effekter på såväl hälsa som miljö. I USA har man efter studier på nära 70 000 personer konstaterat samband mellan njurcancer, testikelcancer. tarmsjukdomar, sköldkörtelsjukdomar, högt blodtryck och högt kolesterol.

Naturligtvis är det en skandal att drabbade själva ska behöva föra en oviss och kostsam juridisk kamp mot militären som använt och har sagt att man tänker fortsätta att använda medlet vid ett eventuellt framtida haveri med Jas-Gripen. Däremot har det civila flyget redan övergått till en annan och mer miljövänlig skumhantering vid flygbränder.

Att många människor nu är tveksamma till att satsa pengar för en eventuell rättegång är lätt att förstå. Skulle man dessutom förlora en rättegång mot staten med sina ekonomiska och juridiska resurser skulle många säkert bli tvingade att lämna både hus och hem.

Naturligtvis är det staten som bär hela ansvaret för att en av södra Sveriges bästa grundvattentäkter ”Bredåkradeltat” har förgiftats och inte längre kan användas. Nu åsamkas Ronneby kommun betydande kostnader för att hitta nytt drickbart vatten i närheten av Karlsnäs.

Inte heller kan jag förstå hur PFAS-föreningen har kommit fram till siffran 50 000 kronor i skadestånd från staten för de som drabbats av det giftiga vattnet. Summan ter sig futtig när man vet att allvarliga livshotande sjukdomar kan bli följden av det som skett.

Naturligtvis måste det vara ett oavvisligt krav, som första åtgärd, att drabbade som har testats och noterats för höga värden måste få snabb och gratis vård av specialister. Ersättningsfrågan handlar uteslutande om ekonomi, inte helt oviktig, men det handlar om människors hälsa och framtid och om den vet ingen expert. Det vet inte heller staten eller försvaret. För stunden lever regeringen på hoppet och lämnar därmed de drabbade åt sitt eget öde.

Hur skulle vi i Sverige ha reagerat om vi genom media fått vetskap om liknande skandaler i världen och samtidigt nåtts av uppgiften att folkets regering vänt dem ryggen? Vi skulle förfasat oss och vi skulle ha dömt landet som cyniskt och människoovänligt. Men nu handlar det om vårt dricksvatten, vårt viktiga dricksvatten som alla myndigheter tycks bevaka och beskydda. Varför ska då människor i Ronneby och Kallinge behandlas med kommentaren – ”Shit happens”???

Kräver ersättning till PFAS-drabbade

I ett pressmeddelande i dag förklarar PFAS-föreningen vilka ekonomiska krav man nu ställer på försvaret för alla de som har drabbats av giftet. Här är kraven:

”Vi vill att ansvariga ska stå till svars för sitt utsläpp av miljöfarliga ämnen (PFAS m.fl.) som förgiftat både mark, vatten, barn, ungdomar och vuxna!

PFAS-föreningen känner sig mycket svikna och frågande till Åsa Romson och regeringens beslut. Vad är det för miljöminister, tillika miljöpartist som nu nonchalerar de som drabbats av vad hon själv betecknar som ”den största miljöskandalen”?

PFAS-föreningen kommer för sina medlemmar att kräva:

Minst 50 000 kronor för kränkning till varje person med bevis av förhöjda värden av PFAS.

– Minst en kostnadsfri grundlig hälsokontroll årligen, samt uppföljningar om så krävs.

– Fri sjukvård och medicinering för sjukdomar och besvär pga. PFAS förgiftningen.

– Ekonomisk ersättning för den som redan blivit sjuk eller i framtiden kommer drabbas av sjukdom eller besvär pga. PFAS förgiftningen.

– Att det tillskjuts ekonomiska medel för genomförande av opartiskt, omfattande, grundlig och långsiktig forskning.

Det är nu det gäller! Det är nu eller aldrig som gäller och vi vädjar nu till alla er som är drabbade att verkligen seriöst tänka efter före, senare är det försent. Alltså tänk efter nu alla drabbade Kallinge och Ronnebybor om ni tycker att det är okej att vi drabbats av detta och att de ansvariga kommer undan utan ansvar.

För er som vill vara med finns vi gärna där till hjälp att fylla i fullmakt och förklara hur detta ska gå till samt besvara andra frågor runt processen och varför vi driver den mot just försvarsmakten. Det finns en bra förklaring till detta, säger Herman Afzelius ordförande i PFAS-föreningen.

Med vänlig hälsning PFAS-föreningen