”I huvet på en gammal gubbe”

I går söndag kom nyheten som fick merparten av Sverige att stanna upp, att minnas och sörja. Hans Alfredson hade blivit till ängel och därmed lämnat jordelivet för att komplettera det gäng som hunnit före honom som representanter för svensk underhållning av ypperstas klass.

I dag brottas massmedia med problemet att finna rätt ord för Hans Alfredsons unika begåvning. Flertalet har stannat för ”mångbegåvad” vilket knappast kan anses förklenande. Han och Tage Danielsson fann alltid balansen i att rätt framföra samhällskritik och därmed fick vi skrattet så att säga på köpet, även om skrattet många gånger fastnade i halsen.

På grund av sin ovanliga förmåga fick Hans Alfredson ofta frågan varifrån han fick alla sina idéer. Svaret kom alltid lika rappt: ”Från en liten fabrik i Tyskland”.

Rubriken ovan har jag lånat från Hans och Tages animerade film (1968) med just den titeln. Jag tycker att den på ett synnerligen välfunnet sätt sammanfattar Hans Alfredsons mångåriga insats för att roa, oroa och väcka oss svenskar till att vrida och vända på det som höll på att ske i samhället. Flertalet av deras texter har fortfarande bäring vilket visar att de var långt före sin samtid.

När det gäller framtidstankarna och Hans Alfredsons oro för den kommande generationen är det naturligt att jag väljer hans oslagbara sång ”Ett glas öl”. Han tänker på barn ´a om dom nånsin ska få det som vi.

Kan dom sola sig gratis? Finns det blommor och blad?” Har dom fläsk och potatis? Kan dom ta sig ett bad? Får dom döttrar och söner? Har dom dragspel och vals? Har dom kvar bruna bönor? Har dom någonting alls? Därefter slutklämmen och refrängen: Men man hoppas att barn´a ändå får ett glas öl. En strålande framtidsundran som är mer aktuell än när Hans Alfredson skrev texten i maj 1970. Det året låg arbetslösheten på ca 2 procent.

När jag i dag tittar på några av de bilder jag tog på ”Kulturen” i Lund för några veckor sedan är bl a scenen som fanns med i utställningen mer tom än någonsin. En epok är avslutad men vi kan fortfarande ta del av Svenska ords omfångsrika skatt.

Tage Danielsson var först att lämna jordelivet 1985. Gunnar Svensson 1995, Monica Zetterlund 2005, Lena Nyman 2011, Gösta Ekman den 1.4.2017 och nu sist Hans Alfredson 10.9.2017.

Gänget är åter samlat medan vi här på jorden har blivit ofantligt mycket fattigare. Tack för allt!

Besök utställningen på Kulturen i Lund. En skatt som visar deras manus och du kan sitta där i dagar och åter uppleva deras underfundiga texter. Utställningen pågår till den 14 januari 2018.

Ett svar på ””I huvet på en gammal gubbe”

Kommentarer är stängda.