Är Ronnebys politiker obildbara?

Det är den uppfattning jag får när jag har tagit del av förklaringar till varför Ronneby inte klarat att genomföra sina sammanträden med fullmäktige digitalt.

I Karlskrona har man genomfört sitt budgetmöte digitalt. Ett långt möte och på måndag är det Olofström som ska genomföra sitt budgetsammanträde med fullmäktige. I sistnämnda fall har man genomfört ett test och det fungerade bra, har ordförande Jan Björkman, s, glatt redovisat.

Miljöpartiets Lova Necksten framför i dagens Sydöstran (2020.11.28) kritik mot att fullmäktiges sammanträde genomfördes i torsdags med drygt 30 närvarande i Ronnebysalen. Hon säger:

”Det var oansvarigt och respektlöst att över 30 personer samlades i samma lokal, med tanke på hur det ser ut i samhället just nu. Det finns en väldigt stor risk för smittspridning när så många människor träffas under ganska lång tid.” (Räknar man bort 20 minuter för kaffepaus genomfördes sammanträdet på 120 minuter. Min anmärkning.)

Det blir onekligen problematiskt när Necksten berättar ”att hon återkommande, med start i mars-april när coronapandemin var ett faktum, har efterlyst digitala mötes- och omröstningslösningar i Ronneby kommun.”

När fullmäktiges ordförande Nils Ingmar Thorell svarar på kritiken från Necksten säger han:

”Först och främst ska tekniken testas så att våra möten kan genomföras på ett bra sätt och att de uppfyller lagmässiga och demokratiska krav.

Man ska också ha klart för sig att alla politiker inte är särskilt digitala i vanliga fall. De måste få utbildning så att de klarar av tekniken, det ska man också ha respekt för.”

Det är i detta läge jag måste ifrågasätta politikernas möjlighet till inlärning om krav på digitala sammanträden påtalades redan i månadsskiftet mars/april. Eller finns anledningen till uteblivna digitala sammanträden att finna i andra orsaker?

Har fullmäktiges presidium kanske rent av dragit frågan i långbänk? Är det brist på kunskap inom kommunens IT-organisation?

Jag menar att det har funnits gott om tid till att hinna få teknik och utbildning genomförd. Tidsaspekten kan således uteslutas.

Jag måste återkomma till frågan i rubriken– Är verkligen Ronnebys politiker speciellt obildbara när det gäller digitala sammanträden?

Jag vet inte. Jag blir osäker av det jag läser. Jag vill inte tro att det är så.

Naturligtvis finns det en orsak som starkt har bidragit till att det har dragit ut på tiden. Men den anledningen skäms man för att berätta.

Kommunala bolaget Miljöteknik har nämligen inte klarat att hålla utbyggnadstakten för fibernätet och det är landsbygden som har drabbats. Bara för kort tid sedan fick bolaget förlängd tid för att råda bot på bristen. Nytt datum är nu satt till den 30 september 2021 då alla, även landsbygden, ska ha tillgång till fiber.

På just landsbygden bor många politiker och därav problemet att vara uppkopplade och ha tillgång till all teknik som erfordras för att kunna fullfölja t. ex. ett sammanträde med fullmäktige. På landsbygden bor bl.a. kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, m, som är rotad i Abborremåla, mellan Backaryd och Hallabro.

Intressant och upplysande kommentar från Håkan Robertsson:

Sanningen är att man ännu inte har uppdaterat till Office 365, och därför inte har tillgång till Microsoft Teams, som standardprogramvaran för digitala möten heter.
Man använder gammal Office programvara.
En uppdatering kostar totalt 1,5 mkr, har jag hört, och är inplanerad, nån gång i framtiden. Professionell programvara för digitala möten verkar inte vara något som är prioriterat från kommunledningen.

Det bästa jag läst om det värsta

Så inleddes tisdagens (24.11.2020) ledare i Blekinge Läns Tidning. En välskriven och väl underbyggd ledare som måste ha fått hårt prövade skattebetalare i Karlshamn att rysa. Inte nog med att man fått en skattehöjning på 57 öre, som måste ha känts som en rejäl örfil, utan nu också få svart på vitt att kommunen saknar en sund förvaltningskultur. Därav jämförelsen med Grekland som ” symboliserar vad som händer med en ekonomi när man lever över sina tillgångar och ignorerar nyckeltal om hur verkligheten förhåller sig.”

Det är Carl-Vincent Reimers, ledarskribent på BLT, som står för denna pedagogiska jämförelse. Han gör det utifrån en färsk granskningsrapport av kommunens revisorer som är allt annat än nådiga i sin kritik.

Utifrån rapporten pekar Reimers på fyra punkter som han sammanfattar med följande mening – ”Pengar slängs ut på förvaltningarna utan att någon längre vet vilka ekonomiska mål som gäller.”

  1. ”Det mest allvarliga är att Karlshamns politiker saknar ett effektivt och tydligt arbete med budgetramar.”
  2. ”För det andra saknar nämnderna kompetent ekonomisk vägledning för att kunna spara, trots att detta är precis vad en kommun som Karlshamn behöver.”
  3. ”För det tredje är kommunens överskottsmål alldeles för lågt för att kunna täcka de väldiga investeringar som man gör från kommunens sida.”
  4. ”För det fjärde verkar det rödgröna styret sakna en strategi för att förbättra arbetsmiljön för kommunens 3000 anställda, med höga kostnader som följd.”

Så långt texten i ledaren.

Jag är skyldig en förklaring till mitt uttryck i rubriken ovan. Det är naturligtvis inte budskapet i sig  från revisorerna som får mig att tycka att den miserabla och avslöjade ekonomin i Karlshamn är det bästa jag läst. Det är nämligen upptäckten att vi i Blekinge åter har begåvats med kunniga och duktiga ledarskribenter på Blekinge Läns Tidning. Skribenter som skärskådar det som sker eller snarare INTE sker i våra fem kommuner. Ointresset för kommunernas göranden och låtanden har genom åren varit häpnadsväckande lågt.

Jag vill i detta nu lyfta högt på kepsen för just BLT som har utfört ett bra hantverk med Karlshamns senaste miljonrullningar. En skattehöjning på 57 öre på intjänad hundralapp ska inte få gå opåtalat förbi. Skattetrycket är redan hårt i Blekinge och nu måste befolkningen i Karlshamn betala med högsta skattetrycket i länet. En sådan ”julklapp” mitt i pandemin och med hög arbetslöshet hjälper naturligtvis inte fartblinda politiker att nå upp till den befolkningsutveckling som man har flaggat för under tiden som miljonerna rullat ut i tomma intet på t ex Östra Piren.

Det som nu sker i Karlshamn visar att varje kommun behöver vakande ögon på sig. Vi får aldrig släppa okunniga politiker vind för våg. När de gapar över för mycket och upptäcker obalansen måste ekonomisk kunskap ifrågasättas före lättvindiga skattehöjningar som gör länet än mer isolerat.

Tack BLT för orden i rättan tid.

En juvel – SAAB Safir – fyller 75

Flygvapenmuseum bjuder in till 75-årskalas tillsammans med Saab AB, Svensk Flyghistorisk Förening (SFF), uppvisningsgruppen Team 50, Veteranklubben Saab och Östergötlands Flyghistoriska Sällskap (ÖFS).

Födelsedagsbarnet Saab 91 Safir är ett enmotorigt propellerflygplan som utvecklades av Saab i Linköping och som blev en stor exportframgång för företaget. Prototypen kom i luften för första gången den 20 november 1945. 75 år senare ska detta firas med överflygningar och digitala föredrag.

Du som flygintresserad kan följa det ovanliga födelsedagskalaset via nätet. Fredag 20.11.2020. Föredragen kommer att livesändas på Flygvapenmuseums Facebookkanal samt läggas upp på Flygvapenmuseums Youtubekanal. Födelsedagskalaset kommer således att bli helt Covid-19-anpassat.

PROGRAM – föredrag

12.50   Överflygning  av en Saab 91A Safir och Team 50 med fem Saab 91B och -C samt en Fotobulldog (SK 61)

13.00    FVM hälsar välkommen och berättar om Flygvapenmuseums framtidsplaner. Noomi Eriksson, museichef

13.10    Anders Annerfalk – konstruktören A J Andersson, vägen fram till Saab Safir.                            Författare och flygentusiast

13.40    Thomas Lilja – Saab Safir ur ett tekniskt perspektiv. Chefsingenjör Saab Aeronautics

14.10    Torsten Nilsson – Saab Safir i Flygvapenmuseums samlingar. Stf museichef, projektledare

14.30    Kaffepaus

15.00    Fredrik Lagerqvist – Safiren en kultsymbol. Flyghistoriker

15.20    Alf Ingesson Thoor – Mitt liv med Saab Safir från Ljungbyhed till TEAM 50.                              Pensionerad FV-pilot, Major, Flygspecialpsykolog.

15.50    Utdelning av pris till Årets svenska flygbok. ”De som aldrig kom hem” av Göran Jacobsson och Alf Ingesson Thoor. Prisutdelare Sven Scheiderbauer, Flyghistoriker, Ordförande Flyglitteraturgruppen.

Kort historik Saab Safir

Saab 91 Safir, är ett enmotorigt lågvingat allmänflygplan från Saab, som flög första gången 20 november 1945 och producerades 1946-1966. Safiren var, om man ser till antalet sålda flygplan fram till Saab 340, Saabs största exportframgång. Den användes av ett flertal flygskolor och flygvapen. När serietillverkningen upphörde 1966 hade Saab tillverkat 323 exemplar av flygplanet i fem olika versioner. Det svenska flygvapnet köpte tre av versionerna.

91A: Redan 1947 köpte det svenska flygvapnet tio stycken flygplan för transporter och sambandsuppgifter. Flygplanet hade plats för tre personer och fick i flygvapnet beteckningen Tp 91.

91B: Flygvapnet köpte 75 stycken flygplan, dessa var licenstillverkade i Nederländerna. I det svenska flygvapnet fick de beteckningen SK 50B. Flygplanet, som har plats för tre personer, tjänstgjorde som skolflygplan i flygvapnets grundläggande flygutbildning.

Faktakälla: Flygvapenmuseum.

Kundradions betydelse underskattad

Julhandeln sägs redan har dragit igång. Det här året, som inte liknar något annat år, ska tydligen bli näthandelns år. Vi ska på grund av pandemin undvika att besöka varuhus. Men paketen beställda via nätet ska ju hämtas och det gör man i butiken med befarad köbildning.

Oavsett pandemin så har julhandeln sina risker, för oss kunder men också visade det sig för en tid sedan, även för affärsinnehavare. Ägaren till Maxi stormarknad i Ronneby fick mat förstörd för betydande belopp. Frysarna hade behagat lägga av under natten.

Händelsen fick mig att komma ihåg en händelse som jag blev vittne till för något år sedan. En dramatisk händelse som fick mig att fundera på kundradions betydelse i varuhusen.

Olyckan inträffade på ett av varuhusen i Karlskrona. En man framför mig tappade en förpackning öl, en sexpack, i golvet. Burkarna rullade ut över golvet och en av dem gick sönder. En jättestråle bestående av halvljummen 3,5 procentig öl av utländsk härkomst, sprutade i en hög båge över hela öl- och vattenavdelningen.

Mannen, som måste ha blivit chockad, stod först bara stilla och jag såg öl spruta rakt upp i hans ena byxben. När värsta chocken väl lagt sig såg jag mannen halvspringande lämna ölavdelningen. Ja, sprang och sprang är väl att ta i. Han linkade iväg onormalt mycket hjulbent.

För egen del hann jag precis bromsa in för att inte få sladd i ölskummet. Jag fick ta en omväg via ägg- och smörhyllorna. Men det kändes lite ovant och lite svårorienterat och framför allt saknade jag varningsskyltar.

Därför nu till kundradions betydelse. Jag tyckte att varuhusets kundradio var allt för passiv. Jag hörde inte ett enda varningsmeddelande. Naturligtvis borde kundradion gått ut med ett snabbt meddelande i stil med:

”Vi har begränsad framkomlighet i höjd med ölavdelningen. Ett läckage har uppstått varför vi hänvisar kunder att i stället välja vägen förbi blöjorna och övriga sanitetsvaror.”

Hade det varit i dag hade man samtidigt kunnat varna i stil med – håll avstånden!

Jag tycker att kundradion i den stunden svek oss kunder. Det kunde lätt ha inträffat allvarliga halkolyckor om vi bara brassat in i ölpölen utan förvarning.

Vattenplaning har man ju hört talas om. Ölplaning måste sannolikt vara ännu allvarligare.

Så skärpning alla kundradioansvariga. Ska det verkligen först behöva hända en allvarlig krasch på äggavdelningen innan åtgärder vidtas?

Ändrade avgifter i vården

GOTA-medias två lokaltidningar brukar ofta påminna om hur viktiga de är, inte minst under rådande covid-19 pandemi. Givetvis håller jag med om att lokaltidningar är viktiga. De ska informera befolkningen om stora och mindre händelser. Sjukvården är en sådan viktig informationskälla.

När man prenumererar på en tidning är naturligtvis kravet att få en så fullödig information som det bara går. Men denna informationsskyldighet brast rejält när Region Blekinge hade sitt kritiserade sammanträde med fullmäktige den 11 – 12 november.

Sammanträdet var viktigt, ansåg kritiserade ledamöter, och pekade på att budget och patientavgifter skulle beslutas. Besluten var redan försenade en månad efter att socialdemokrater och vänstern återremitterat ärendet. Inga av dessa beslut har därefter redovisats. Som prenumerant ska man inte på egen hand behöva leta upp sådan information.

Jag har därför i informationssyfte letat reda på vilka beslut som klubbades. Texten är hämtad från Region Blekinges hemsida och är därmed producerad av deras informationsavdelning.

Ändrade avgifter i vården ska skapa tydlighet och enhetlighet

Större tydlighet och enhetlighet är motivet till flera av de förändringar av avgifterna för hälso- och sjukvård som träder i kraft vid årsskiftet. Avgifterna har nu fastställts av regionfullmäktige vid sammanträdet den 11 och 12 november.

Här följer en sammanfattning av ändringarna:

Avgift för utprovning av hörapparat
Avgiften för utprovning av ny hörapparat höjs från 800 till 1 200 kronor. Anledningen är att de nya, mer avancerade hörapparaterna har gjort att antalet besök för utprovning i snitt har ökat. Utprovningsavgiften är ett paketpris som betalas vid första besöket och gäller tills utprovningen är klar oavsett hur många besök som krävs för att hitta rätt apparat och inställningar.

Avgift för borttappad eller trasig hörapparat
Avgiften för att ersätta borttappad eller trasig hörapparat får ett fast pris, 800 kronor. I dag finns ett pris för den del som är inne i örat och ett annat för den del som är utanför örat som tillsammans blir 800 kronor. I de flesta fallen är det båda delarna som måste ersättas.

Avgift för laddare till uppladdningsbara batterier för hörapparater
Batteriladdare till uppladdningsbara batterier för hörapparater får en avgift på 1 000 kronor. Avgiften införs för att inte missgynna patienter som i stället har hörapparatsmodeller med batterier som behöver bytas, batterier som användarna själva bekostar.

Avgift för besök till sjuksköterska eller distriktssköterska i primärvården
Ett besök till en sjuksköterska eller distriktssköterska i primärvården kostar i dag 100 kronor för vissa besök men inget för andra. Därför införs en enhetlig avgift på 100 kronor, som gäller för både fysiska besök och besök på distans.

Avgiftsfria distanskontakter via telefon inom habiliteringen
Besök till habiliteringen är avgiftsfritt för både barn och vuxna. För distanskontakter via telefon finns en avgift på 100 kronor till alla verksamheter utom till ungdomsmottagningen. Men vuxna patienter har däremot inte behövt betala en avgift om kontakten skett via video eller genom ett besök. Nu blir i stället alla distanskontakter till habiliteringen avgiftsfria.

Betalning för uteblivet besök till dagkirurgi för vuxna
Patienter som har en bokad tid för dagkirurgi, men som uteblir utan att lämna återbud, orsakar kostnader för vården. Med dagkirurgi menas att man blir opererad och kan åka hem samma dag. I syfte att få ner antalet patienter som uteblir, höjs avgiften för ett uteblivet besök till dagkirurgi från 450 kronor till 1 000 kronor för vuxna. Avgiften för uteblivet besök i den övriga vården blir fortsatt 300 kronor. En faktureringsavgift på 50 kronor tillkommer i båda fallen. Avgifter för uteblivet besök ingår inte i högkostnadsskyddet.

Slopad halv avgift för inneliggande patienter
Patienter som varit inneliggande vid Blekingesjukhuset och tjänar under 96 000 kronor per år, har rätt att ansöka om nedsatt vårdavgift, så kallad halv slutenvårdsavgift. Hanteringen kräver en del administration, samtidigt som det är få som är aktuella för att få nedsatt avgift. Därför slopas nu halv slutenvårdsavgift.

Glasögonbidrag för barn även vid färgblindhet
Det bidrag till glasögon, på 800 eller 1 000 kronor, som i dag ges till barn upp till 19 år, ska gälla även för färgblindhet.

Nya avgifter i folktandvården

Avgifterna i folktandvården höjs med i genomsnitt 0,88 procent från och med den 15 januari 2021. Det har regionfullmäktige fastställt. Avgifterna grundar sig i vanlig ordning på de referenspriser som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket justerar vid samma tidpunkt. Referenspriserna höjs i januari med i genomsnitt 1,06 procent. Blekingeborna får alltså en lägre höjning än referenspriserna.

Regionplan och budget godkänd

Regionfullmäktige har vidare fastställt regionplanen för 2021-2023, som även omfattar nästa års budget. Regionplanen är Region Blekinges främsta politiska styrdokument och anger de ekonomiska ramarna och den övergripande inriktningen för Region Blekinge under de år som planen omfattar.

Exempel på särskilda insatser som lyfts fram i regionplanen:

  • inrätta kvällsöppna vårdcentraler i Ronneby och Sölvesborg
  • öppna en akut-och utbildningsklinik inom folktandvården i Ronneby
  • utreda möjligheterna och föreslå försökstrafik för självgående bussar
  • presentera samordningsvinster och minskade kostnader för administration i samtliga nämnder och deras förvaltningar.

Investeringsplanen godkänd

Regionstyrelsen har även godkänt den investeringsplan som ska gälla för år 2021-2025. Investeringsplanen beskriver vilka investeringar som Region Blekinge ska göra inom områdena fastighet, it, medicinskteknisk utrustning och övrigt. Investeringsplanen för 2021–2025 omfattar en budget på närmare 2,8 miljarder kronor. Den allra största delen, närmare 2,7 miljarder kronor, går till fastighetsinvesteringar, framför allt flera nya byggnader.

Region Blekinge går mot litet överskott – men sämre än budget

Region Blekinge går mot ett överskott på 8 miljoner kronor vid årets slut, vilket är 13 miljoner kronor sämre än budgeten. Det visar den ekonomiska prognosen i delårsrapporten för januari till och med augusti i år. Flera nämnder visar att deras verksamheter går mot resultat som är sämre än budget. Hälso-och sjukvården ser ut att gå mot det största underskottet jämfört med budget, nämligen 220 miljoner kronor. Regionfullmäktige har nu uppmanat nämnder med verksamheter som går mot underskott att minska sina kostnadsökningar.”

Regionpolitiker motarbetar coronaregler

När jag i gårdagens blogg uppmanade alla i Blekinge att hjälpa till att stoppa Coronasmittan, kunde jag inte ens i min vildaste fantasi ana att regionens egna politiker skulle bli de första att bryta mot de nya reglerna.

Inte mindre än 57 ledamöter i regionfullmäktige har i dag bytt arbetsplats från Wämö Center till Ronneby brunn. De deltar i ett möte trots att deras smittskyddsläkare Bengt Wittesjö så sent som i går deklarerade skarpt läge för Blekinge genom att utfärda de hittills allvarligaste och mest skärpta föreskrifterna för att stoppa vidare Coronasmitta.

”Besök eller delta inte i möten, konserter, föreställningar, idrottsträningar, matcher eller tävlingar.”

Till ledamöterna, som redan i dag bryter mot regionens regler och som dessutom har till uppgift att värna länets sjukvård, säger han i dag:

– Jag hänvisar till råden. De är tydliga, och de gäller samtliga invånare i Blekinge. Uttalandet sker till SVT Blekinge.

Till Blekinge läns Tidning säger han att ”dagens sammanträde sänder en felaktig signal.”

När regionrådet Lennarth Förberg,m, konfronteras om just detta av SVT Blekinge blir hans svar:

”Detta är inte vilket möte som helst, detta är vårt arbete.”

Då talar han mot bättre vetande. Reglerna från i går säger nämligen att anställda ska arbeta hemifrån och att konferenser och andra fysiska möten ej ska genomföras.

Ordagrant lyder reglerna:

”Arbetsgivare uppmanas att erbjuda och underlätta distansarbete och skjuta upp tjänsteresor, konferenser och andra fysiska möten. Arbeta hemifrån i så stor utsträckning som möjligt.”

Flera ledamöter har under dagen uttalat svidande kritik mot att sammanträdet genomförs trots att regionens smittskyddsläkare så sent som i går utfärdade skärpta regler som på intet sätt kunde misstolkas. Socialdemokraterna hade velat få mötet uppskjutet till december.

Förklaringen att man inom regionen ännu inte hittat lämplig teknik för att digitalt kunna genomföra smittfria sammanträden haltar betänkligt. Ett märkligt uttalande eftersom en mängd organisationer har genomfört sådana möten sedan lång tid tillbaka.

Det som i dag har visats upp i Ronneby vittnar om ett högst provocerande och oansvarigt trots som naturligtvis med all rätt har uppmärksammats av länets samlade media. Vad säger prövade företagare som säkert ser sitt arbete som minst lika viktigt som regionpolitikerna ser på sitt sammanträde i dag. Vad säger luttrade kulturarbetare eller idrottsledare som också kan hävda att man kan mötas med två meters avstånd mellan deltagare?

Jag tycker följande rubrik lånad från BLT:s nätupplaga säger det mesta:

Hur ska vi i Blekinge någonsin få människor att acceptera skarpt formulerade riktlinjer när politiker, som är satta att värna vår sjukvård, är dom första att bryta mot egna regler? Trovärdigheten har i dag fått en allvarlig och häpnadsväckande törn. Trotset i dag är minst lika dumt som Trumptrotset i USA.

Det finns tydligen anledning att påminna regionpolitikerna om att länet i dag noterade 49 nya covidfall sedan i går.

Nu måste vi alla hjälpas åt

Skärpta regionala råd om covid-19 i Blekinge

Dessa råd gäller

Till att börja med gäller Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19. De gäller i hela landet. Utöver dem gäller från och med den 11 november 2020 följande skärpta råd i Blekinge:

  • Umgås endast med de personer som du normalt träffar dagligen, den egna familjen eller personer som du bor tillsammans med. Delta inte i fester, middagar, afterwork eller andra privata tillställningar.
  • Stanna hemma. Res ingenstans om det inte är absolut nödvändigt. Undantag är resor till och från arbete, studier eller hälso- och sjukvård.
  • Arbeta hemifrån i så stor utsträckning som möjligt.
  • Arbetsgivare uppmanas att erbjuda och underlätta distansarbete och skjuta upp tjänsteresor, konferenser och andra fysiska möten.
  • Besök inte köpcentrum, museer, badhus eller gym, där det finns risk för trängsel. Undantag är nödvändiga besök i livsmedelsbutiker och apotek.
  • Besök eller delta inte i möten, konserter, föreställningar, idrottsträningar, matcher eller tävlingar. Undantag är dels utövande av professionell idrott, dels idrottsträningar för barn födda år 2005 eller senare. Träna utomhus så långt som det är möjligt.
  • Res inte med kollektivtrafik vid tidpunkter då trängsel kan uppstå. Promenera, cykla eller res med egen bil istället.
  • Alla verksamheter som tar emot kunder eller besökare uppmanas att minimera antalet personer som samtidigt är på plats, anpassa öppettider och erbjuda digitala alternativ till ett fysiskt besök.

Skolundervisning omfattas inte av dessa råd.

Region Blekinge uppmanar också alla som behöver att söka vård och tandvård som vanligt.

Så här länge gäller de skärpta råden

De skärpta regionala råden för Blekinge gäller till och med den 30 november, men kan förlängas eller ersättas av lokala allmänna råd efter beslut från Folkhälsomyndigheten.

2020-11-07 En glädjens dag

Valvakan är över! Joe Biden vinner valet i USA. Nu har Trump lämnat Vita huset för att spela golf.

Utan jämförelse, men ändå – Mjällby tog tre poäng ( 2-0 )och nollade Norrköping. Starkt! Därmed är nästa allsvenska kontrakt också säkrat. GRATTIS.

I morgon ska MFF säkra guldet genom att vinna över Sirius. Vilken helg!

Dock – en viktig match kvar – att besegra Covid-19 och det gör vi med gemensamma krafter och rätt avstånd. 

God fortsättning på helgen.