Lär av misstagen i äldreomsorgen

Det är hög tid att äldrevården tas på allvar. De missförhållanden som kommit i dagen under pandemin visar på betydande brister. Det visade också Coronakommissionens delbetänkande. Nu har pensionärsorganisationerna fått yttra sig i sin egenskap av remissinstanser.

Följande text är producerad av SPF Seniorerna. En organisation som jag själv tillhör.

Är ni beredda att tillföra resurser till äldreomsorgen? Det frågade Eva Eriksson, SPF Seniorernas förbundsordförande när hon talade vid riksdagens socialutskotts digitala öppna utfrågning med anledning av Coronakommissionens delbetänkande om äldreomsorgen under pandemin.

Eva Eriksson koncentrerade sin tid till att tala om avsaknaden av definition av äldreomsorg, det fragmentiserade ansvaret och en diskriminerande syn på äldre.

Eva Eriksson sa att kommuner och regioner har visat en oförmåga att garantera en god vård och omsorg för alla äldre. Hon menade att det är dags för staten att kliva fram och ta tjuren vid hornen, och pekade på behovet att förtydliga ansvaret: ”Antingen tar regionerna över ansvaret för äldres vård och omsorg. Eller så tar kommunerna över primärvården från regionerna.”

Eva Eriksson avslutade med att ta avstånd från uttrycket ”våra äldre”. Hon sa: ”Vi är myndiga medborgare, med stor kompetens och lång erfarenhet. Med åldern kommer krämpor, som kräver särskild omsorg. Vi blir mer utsatta. Men, vi vill bestämma över vårt eget liv, även om vi blivit gamla. Oss äger ingen. Oss klappar man inte på huvudet. Man visar respekt och omtanke, lyssnar och ger oss omsorg när vi behöver det.”

Fler följer högmässan än fullmäktige

Mitt blogginlägg (se nedan) om den obefintliga och stoppade politiska debatten i Ronneby har fått Sune Håkansson, Ronnebypartiet att kommentera inlägget.

Till stora delar ger han mig rätt i min kritik, men anser samtidigt att han har försökt att genom insändare skapa debatt. Han skriver:

”Naturligtvis behöver inte detta vara enbart av godo.  Andra politiker och kommuninvånare kan mena att jag inte tillför debatten något.”

I inlägget ger han prov på en rad frågor som borde vara föremål för en offentlig debatt. Bl.a. att Ronneby redan har räknat fel på åtskilliga miljoner.

”På Bengtbloggen uttrycks en rädsla för att vi är på väg bort från demokratin. Till stor del är jag beredd att hålla med. I andra fall menar jag att det finns förklaringar, som en gång var godtagbara.

Budgetsammanträdet var förvisso parodiskt. Åtminstone jag hade då förhoppningen att pandemin skulle gå över snabbare. För min del, om jag minns rätt, var det mest ett påpekande om att den befolkningsprognos som används, var för optimistisk. Jag fick rätt. Innebörden är att kommunen räknar med ca fem miljoner kronor i skatteintäkter, som aldrig kommer.

Jag har också påpekat att vården av våra äldre blir något tiotal miljoner kronor dyrare än budgeterat. Förklaringen är att införandet av LOV ger konsekvenser, som de styrande inte hade räknat med. Tomma platser kostar nästan lika mycket pengar som belagda.

Bengtbloggen efterlyser opposition. Äldreomsorgen är ett område, där jag har opponerat. Jag påstod dels att det skulle bli orimligt dyrt att bygga om Ålycke, dels att platserna inte behövs. Till sist höll kommunalrådet med om kostnaderna. Vad gäller platserna behövs dom förvisso inte, det finns gott om lediga. De styrande väljer dock att avveckla dels vårt nyaste boende, Ågårdsbo. Dels dras verksamheten ner på det relativt nyrenoverade Vidablick.

Min tes är att våra äldre helst vill bo kvar i det ordinära boendet, så länge det går. I andra hand vill man bo på trygghetsboende. Jag motionerade om att antalet lägenheter på trygghetsboendena skulle öka, så att våra äldsta kunde garanteras plats. Motionen avslogs. Det var inte så konstigt, ty Kommunala pensionärsrådet avstyrkte motionen, enligt förslag från SPF. Vill inte pensionärernas organisationer ha fler trygghetsboenden, så faller frågan.

Förvisso är jag förvånad över att massmedia, eller pensionärsorganisationerna, inte har skrivit en rad om att mer än hälften av de äldre i centralorten väljer Attendo.

Jag menar att jag trots allt har opponerat mer än någon annan politiker i kommunfullmäktige. Naturligtvis behöver inte detta vara enbart av godo. Dyrbar tid går åt. Andra politiker och kommuninvånare kan mena att jag inte tillför debatten något.

Min målsättning har varit att publicera tre insändare i månaden. Det har blivit så, trots att något inlägg har hamnat i papperskorgen. Jag tror att jag har publicerat fler inlägg än vad alla övriga fullmäktigeledamöter tillsammans har skrivit.

Jag håller fullständigt med Bengtbloggens påpekande om att den politiska debatten går på lågvarv. Redan före Corona hände det ofta att fullmäktigesammanträden passerade utan att omnämnas med en rad i dagstidningarna. Har jag förstått rätt är det avsevärt fler som följer högmässorna via datorn än som följer fullmäktigesammanträdena på nätet. Då sprids ingen kunskap, då kan man inte diskutera.

Slutligen: Idag räknar jag Sverigedemokraterna till Alliansen. SD får ofta stöd för sina förslag.”

Sune Håkansson

Revisorer räddar intresset för politik

Jag gillar att följa den politiska debatten på såväl riks- som lokal nivå. Men tyvärr blir vi allt färre.  Det är den lokala politiken som lockar allt mindre. Under pandemin har den politiska debatten i min hemkommun Ronneby varit obefintlig. Det i sin tur har inneburit att jag endast korta stunder lagt tid på att följa ett sammanträde med fullmäktige.

Jag ska ge ett exempel. När fullmäktiges ordförande i förväg annonserade att 2020 års budgetbehandling skulle vara avklarad på 90 minuter tog i varje fall jag mig för pannan och ställde frågan – var är demokratin i Ronneby på väg? I vanliga fall brukar ett sammanträde med budgetbeslut ta en hel dag i anspråk.

Förra året var ett i högsta grad ovanligt år med en pandemi som inte bara spred smitta och orsakade många dödsfall, utan tycktes också få rutinerade politiker att tappa allt förnuft. Tidigt kom partierna överens om att göra sammanträdena så korta som möjligt. Detta för att undvika smitta. Det i sin tur innebar att man skulle undvika debatt.

När budgetsammanträdet i Ronneby genomfördes den 26/11 var det dessutom totalt debattförbud anbefallt. Varje parti fick använda tio minuter till ett anförande för att presentera sina budgetförslag. Men ingen debatt!

Nu i efterhand har jag funderat mycket på vem i det politiska sällskapet som kläckte denna idé? Nästa fråga – hur kunde idén få allas gillande? Det handlade om stora summor eftersom beslutet inte enbart gällde budget 2021 utan även plan för 2022 – 2023. Fanns det verkligen inget enda parti som kunde se nyktert på vad demokratin står för? Oppositionen var och är som bortblåst. Den finns inte och får ett svårt arbete att påminna om sin existens inför valet nästa år.

På senare år med Sverigedemokrater som vågmästare har det varit i varje fall lite spänning i luften. Vilken av de två budgetförslagen skulle få just Sverigedemokraternas gillande? I år var även det lilla spänningsmomentet borta. Sd gick ut i media redan före sammanträdet och klargjorde att man skulle rösta på alliansens förslag. Helt logiskt i sig eftersom de har röstat just på det sättet på senare år. Först nu på nyåret har sd vaknat och berättat att man tänker bryta överenskommelsen om att avstå debatter i fullmäktige.

Men just I denna totala avsaknad av demokrati och med detta nattsvarta politiska ointresse och ansvar inför oss väljare ser jag plötsligt ett ljus i tunneln. Ljuset kommer i form av en allvarlig rapport från Ronneby kommuns revisorer med dess ordförande Jan-Anders Palmqvist i spetsen.

Krisledningsnämnden i Ronneby, som sjösattes två gånger under 2020 med ett kort uppehåll, har nämligen på ett långtgående sätt överträtt sina befogenheter. Ett beslut i Krisledningsnämnden att inte ta ut avgifter för tillsyn och kontroll av krogarna togs utan att nämnden hade laglig rätt att göra det. Ett annat sådant beslut var att inte heller ta ut avgifter för tillsyn och kontroll inom livsmedelsbranschen under 2021.

Dessutom har revisorerna riktat kritik mot krisledningsnämndens process som får konsekvenser för taxor och avgifter i en rad nämnder.

Nu kommer säkert inte detta att innebära någon väsentlig förändring med t.ex. krav på politikers avgångar, men, som revisorerna så riktigt påpekar, lagar och förordningar måste följas.

Ytterligare en ljuspunkt är att jag sett att statsvetarprofessorn, Ulf Bjereld, socialdemokrat, fördömer debattstopp till följd av coronarestriktioner.

”Debattstopp är ett hot mot demokratin. Det är absolut inget krav att ledamöter ska vara fysiskt närvarande, men debatten måste tillåtas och genomföras.”

Ulf Bjereld tillägger, att han inte förstår hur det skulle vara coronasäkert att minska den kommunala debatten. Dessutom ger han mig och andra rätt när han säger:

”Även om det kan vara skönt för politikerna att slippa insyn är risken att det leder till att allmänhetens intresse minskar.”

Lönesatsning för patientnära arbete

Försenad julklapp. Extra lönesatsning på 35 miljoner kronor.

Utöver en särskild bonus på 4000 kronor till medarbetare i Region Blekinge som har arbetat patientnära under coronapandemin föreslår Alliansen en lönesatsning på totalt 35 miljoner kronor extra i den kommande löneöversynen.

Pressmeddelandet i sin helhet:

  • Genom att avsätta 35 miljoner kronor extra i löneöversynen får medarbetare en långsiktig löneutveckling och inte bara i form av en engångssatsning. Det är en viktig åtgärd för att vara en attraktiv arbetsgivare och kunna behålla och rekrytera medarbetare, säger Lennarth Förberg (M).
  • Lönesatsning ska användas till de medarbetare som arbetar där det är svårt att behålla, rekrytera och där vi idag använder hyrpersonal. Satsningen ger en positiv signal som bygger på långsiktighet och vi ser det som en investering för framtiden, säger Lars Karlsson (C).
  • Alliansens förslag till regionstyrelsen innebär att löneökningsutrymmet för 2021 utökas med 35 miljoner kronor, som ska fördelas i ordinarie löneöversyn och i samverkan mellan parterna, säger Erik Lindborg (KD).
  • Hälso- och sjukvården har ett högt kostnadsläge, men det har inte sin grund i att löneläget hos vår personal är högt. Så ett förstärkt löneökningsutrymme ska inte ses som en kostnadsökning, utan åtgärden förväntas snarare leda till positiva effekter, säger Nils Ingmar Thorell (L).
  • En framgångsfaktor för att minska kostnaderna för hyrpersonal är vår förmåga att behålla medarbetare och vid behov rekrytera. Därför är lönesatsningen i detta läge helt rätt, avslutar Emma Stjernlöf (M).