Etikettarkiv: Blekingesjukhus

Ris till landstingsledningen

Publicerat av

Jag brukar vid denna tidpunkt på året när allt fanstyg flyger och far på Skärtorsdagen dela ut några hårdkokta ägg. I år ställer jag in denna utdelning. Även om äggen är hårdkokta kan de avnjutas men den njutningen unnar jag inte årets mottagare.

Istället har jag valt det vassaste ris jag har kunnat hitta. Det blir en stor kvast och när det används ska det svida riktigt ordentligt. Mottagare är nämligen hela landstingsledningen såväl politiker som tjänstemän.

Naturligtvis ska dessa ha ris på bara rumpan för den illvilliga hantering av skattemedel som de hittills visat upp. Det kloka och vettiga personer kände till redan för några år sedan har ledningen helt enkelt blundat inför och mörkat för skattebetalarna.

Jag tänker bl a på byggnad 13 vid Blekingesjukhuset i Karlskrona. I varje fall en utredare visste att den byggnaden var i behov av rivning. Han uttryckte saken på följande sätt:

-Frågan är inte om den ska rivas utan när??!!

I flera år har man känt till miljöproblemen i byggnaden men först nu när personalen skyddas av miljölagar och det krävs snabba åtgärder, ja då vaknar landstingets ledning. Tala om uppvaknande under galgen. Men nu kallas det för akuta åtgärder och det, menar ledningen, ska få skattebetalarna och tro att problemet uppstått nu.

Det handlar om åtgärder för att sanera byggnaden och göra den människovänlig till en kostnad av ca 35 miljoner kronor. Naturligtvis är prislappen preliminär för det är ju ett ord som flitigt används av landstingets ledning när det gäller deras sätt att räkna.

Poängen i detta fall är att huset efter dessa kostnadskrävande insatser ska rivas. Ja, du läste rätt. Huset ska rivas om några år för att ge plats åt ett parkeringshus.

Men det räcker inte med dessa extra miljoner. Redan i dag krävs åtgärder för att planera för en ny parkeringsplats. P-eländet på sjukhusområdet var ju väntat, det kunde vi besökare räkna ut redan när det stod klart att man mot bättre vetande och kunskap valde att göra den trånga platsen på berget till en mångårig byggarbetsplats.

Förmodligen kommer ytterligare krav på renoveringar, rivningar, nybyggnationer att uppstå. Behov som varit kända för landstingsledningen sedan länge men som hittills inte redovisats fullt ut för skattebetalarna.

Hade pengar inom privata näringslivet använts på det sätt som nu sker i landstingets regi hade ansvariga personer ställts inför rätta. Frågan är högst berättigad men i detta fall kommer säkert inget ansvar att utkrävas. Man brukar istället byta ut kritiska revisorer.

Med andra ord, inga hårdkokta ägg, inte heller förlorade ägg utan ris på bara ändan blir det denna påsk till hela landstingsledningen.

Vi andra, vi som betalar eländet, vi tvingas väl snart leva på ”Fattiga riddare”.

Alla övriga önskas en trygg, glad och god Påsk!

Sjuk sjukhusmiljö har mörkats länge

Publicerat av

Det är ett högt och sannerligen oseriöst spel som landstingets ledning i Blekinge har fört med personals och patienters hälsa som insats. När nu Arbets- och Miljömedicin Syd kräver ett omedelbart stopp för verksamheten i Byggnad 13 är det en ren och skär skandal att nu påpekade brister inte har åtgärdats tidigare.

Det påpekas att problemen med fukt och lukter uppmärksammades redan 2014 men det är långt ifrån hela sanningen. Redan när Ronny Pettersson i maj 2013 satte punkt för sin länge hemlighållna utredning pekade han på allvarliga brister vid flera byggnader som inte heller skulle lämpa sig för en ombyggnation.

När Ronny Pettersson presenterade sin utredning för ett stort antal politiker i Ronneby den 21 januari 2014 kommenterade han lokalernas status med dessa ord:

”Frågan är inte om lokalerna ska rivas utan NÄR.”

” Det finns ett system för registrering och planering av fastighetsunderhåll men i praktiken har detta inte använts på åtta (8) år!!! Inte sedan 2006 har landstinget genomfört några statusbesiktningar av lokaler!”

I denna blogg kommenterade jag den 23 januari 2014 hans uttalande på följande sätt:

”Naturligtvis är landstingsdirektör Peter Lilja ytterst ansvarig för denna grova försummelse. Men än värre och allvarligare är att han grundar sin utredning och ekonomiska kalkyl utifrån ett lokalinnehav som inte har statusbesiktigats på åtta år. Naturligtvis kan framtida renoveringsbehov och kostnader för detta bara bli till en grov uppskattning.”

Nu står hela landstingsledningen med byxorna nere när all verksamhet akut nu måste stoppas i Byggnad 13 efter mångårigt eftersatt underhåll. Ett problem som nu riskerar att ge personalen i huset bl a astmatiska besvär.

När landstingsdirektör Peter Lilja nu säger till tidningen Sydöstran att man väntar på nya lokaler men att dessa kan står klara först om några år är detta naturligtvis ett bevis för att såväl ledande tjänstemän som politiker har handskats så ovarsamt med skattemedel att detta inte kan gå opåtalat förbi.

Att medvetet blunda för ett så här långvarigt och bristande underhåll och därmed dessutom medvetet utsätta människor för allvarliga hälsorisker måste resultera i att ansvar utkrävs på ett eller annat sätt.

På samma sätt har landstingsledningen förhalat och brustit i planering när det gäller uteblivna parkeringsplatser för såväl patienter som anställda. Först nu i och med en omfattande byggverksamhet på sjukhusområdet har man börjat planera för en utökad parkeringsyta. Naturligtvis skulle detta arbete ha förberetts betydligt tidigare.

Det var dessa framtida problem med vidhängande ovissa kostnader som var viktiga att mörka när de ställdes mot argumentet att istället bygga ett nytt sjukhus. Nu drabbar detta inte bara patienter utan även personal och slutnotan är mer oviss än någonsin.

 

 

En oberoende utredning – inget annat

Publicerat av

I måndags den 15 februari lyckades en politisk minoritet i landstingsfullmäktige få sjukvårdens programplan för de kommande 40 åren återremitterad för vidare utredning.

Planen visade sig sakna en väsentlig del, nämligen ett underlag för vad alternativet ett nytt sjukhus kan innebära i kostnader och fördelar när det gäller kravet på modern sjukvård. Ett sådant underlag och alternativ till nu liggande förslag på att lappa och laga länets två sjukhus, har förvägrats oppositionen under drygt två år.

Majoriteten ville driva igenom renoveringsförslaget utan att veta vad kostnaderna kommer att bli. Så kan inte skattemedel hanteras och nu ställs det därför krav på att en oberoende utredning värd namnet ska tas fram i sjukhusfrågan.

Stellan Lundin och jag har samma uppfattning när det gäller dessa frågor och har nu med en gemensam insändare i vardera BLT och Sydöstran talat om vad som krävs. Här nedan kan du som ännu inte tagit del av texten informera dig.

En oberoende utredning i sjukhusfrågan, ingenting annat.

En politisk minoritet, men sannolikt med en majoritet av väljare i Blekinge bakom sig, lyckades 2016-02-15 återföra frågan om en ny utredning av sjukhusfrågan till landstingets styrelse.

 Utredningen ska enligt beslutet i landstingsfullmäktige innehålla en fördjupad analys av rationaliseringsvinster, driftkostnader, livscykelkostnader och kapacitetsbehov.

Det är också viktigt att se till miljö och patientsäkerhet, som idag inte når upp till ställda krav.

En utredning i sjukhusfrågan måste vara oberoende, objektiv och utan politiskt inflytande. Utredningen måste besitta en bred medicinsk kunskap om dagens och morgondagens vårdbehov, fysisk planering liksom erfarenhet av  ekonomi som rör sjukvård.

Morgondagens sjukvård kräver helt andra lösningar för hur man bedriver vård, inte gårdagens.

Sedan lång tid tillbaka har många i Blekinge varit starkt kritiska till hur landstinget beslutat i den alltid aktuella frågan hur sjukvården ska bedrivas här i länet. Landstingets investeringsplan som löper under tio år, med beslut att investera 3,5 miljarder kr för att renovera befintliga sjukhus har kritiserats som att ”lappa och laga”.

Om man tittar utanför Blekinge, kan man se att sjukvården organiseras i allt större regioner för att bli mer effektiva, ofta knuten till forskning. Specialiseringen av en viss typ av vård till vissa orter i Sverige bör medföra en anpassning av vården för andra sjukhusorter .

Detta och mycket mera, samtidigt som diskussionen om landstingens vara eller inte vara pågår, gör att det finns all anledning för Landstinget i Blekinge att tillsätta en helt oberoende utredning i sjukhusfrågan, utan politiskt inflytande.

Det är viktigt att vi får en objektiv utredning beträffande vilka alternativ som kan finnas och vilka krav som ska styra sjukhusfrågan, gällande bäst anpassad vård till de ekonomiska förutsättningar som föreligger. En objektiv utredning ska vara befriad från politisk påverkan av lokalpatriotiska hänsynstaganden.

Bengt Mauritzson, Johannishus                   Stellan Lundin, Ronneby

Obegripligt uttalande av miljöpartiet

Publicerat av

Klipp BLT

När bilden ovan på ett pressklipp från BLT den 18 oktober 2014 dammades av på Facebook i helgen kom det ett märkligt uttalande från Thomas Nihlén, Miljöpartiet. Uttalandet som egentligen är obegripligt visar hans och miljöpartiets syn på vad ”den nya framtidens hälso- och sjukvård med programplan och strategier” ska innehålla för Blekinges del.

Så här skriver han:

”MP deklarerade mycket riktigt att vi ville se en ny utredning kring ”Framtidens hälso- och sjukvård. MEN observera att det vi krävde var en utredning som fokuserade på vårdens innehåll, primärvårdens roll och samabetet med kommunernas vård och omsorg, detta saknades helt i de utredningar och underlag som beslutades 2014. Vi har som parti aldrig tagit ställning för ett sjukhus eller en ny utredning av sjukhusbyggnader. Det beslut som ska fattas av fullmäktige nu på måndag, den Nya Framtidens hälso- och sjukvård med programplan och strategier uppfyller MP:s politiska ambitioner som vi deklarerade inför och efter valet, till fullo.”

Thomas Nihlén leker med orden och försöker glida mellan blindskären för att inte stöta sig med majoritetsstyret. Självklart vill väl alla – och alla partier – att vårdens innehåll ska ha en hög kvalitet. Det är precis det som diskussionen om ett nytt sjukhus handlar om. Ett nytt sjukhus har överlägset större möjlighet att uppfylla kraven på den ”Nya framtidens hälso- och sjukvård” i stället för att fortsätta driva verksamheten i ett gammalt, nedslitet och trångt sjukhus. Hur mycket kan politiker blunda för fakta ? Att tala om framtiden och samtidigt välja bort ett nytt sjukhus som alternativ är ett politiskt lågvattenmärke.

Vårdens innehåll hänger nämligen ihop med byggnaderna.

Fortsatt vård i trånga och i många fall utdömda operationsutrymmen på en byggarbetsplats, är vad som väntar länets framtida patienter..

Majoritetens envisa inställning till att lappa och laga har i stället mer och mer handlat om ekonomi och INTE om vårdens innehåll. Däremot har förespråkarna för ett nytt sjukhus framför allt använt argumentet; bättre vård.

Ekonomiska experter har visat att ett nytt sjukhus blir såväl billigare som effektivare än att lappa och laga på befintliga sjukhus. Så här skrev ekonomerna:

”Att driva ett sjukhus i förhållande till två är ett billigare alternativ. Ett sjukhus innebär lägre personalkostnader då transporter inte behövs, lägre driftskostnader, behov av färre kvadratmeter och mindre behov av medicinteknisk utrustning. Ett nytt sjukhus betyder smartare energilösningar.”

När landstingsdirektör Lilja presenterade sin utredning kring renoveringarna visade den på 4,5 miljarder kronor. Nu liggande inriktningsbeslut omfattar bara tre miljarder, vilket har inneburit att denna beräkning redan har överskridits.

Självklart måste ett nytt sjukhus finnas som alternativ till de beräkningar som gjorts kring att lappa och laga länets två sjukhus som vid en ny regionindelning riskerar att nedgraderas till två sjukstugor. Är det detta som majoriteten kommer att kalla ”Nya framtidens hälso- och sjukvård”?

I Värmland är man smarta, där invigs i kommande vecka ett nybyggt operationscentrum vid centralsjukhuset i Karlstad.

Redan har 3000 besökt nybygget. Noterbart är att ingen socialdemokrat eller miljöpartist från Blekinge har intresserat sig för framtidens hälso- och sjukvård.

Nedan två länkar där operationscentrum i Karlstad presenteras.

http://www.vf.se/nyheter/allman/nu-oppnar-framtidens-operationshus

http://www.liv.se/Om-Landstinget-i-Varmland/Ovrigt/Byggprojekt/Framtidens-operationshus/

 

 

Landstinget ovarsamt med skattemedel

Publicerat av

För mig är det helt obegripligt att ansvariga landstingspolitiker i Blekinge anser sig ha rätt att spela roulette med skattemedel. Samtidigt är jag förvånad över att inte fler länsbor reagerar över vad som håller på att ske. Politiker i ledande ställning ger sig själva rätten att ta betydande ekonomiska beslut utan att veta hur stor kostnaden blir för att lappa och laga två otidsenliga sjukhus. Och utan att ta reda på vad det skulle kosta att bygga nytt. För att kunna jämföra de olika kostnaderna.

Med röstsiffrorna 10 – 5 avslog i dag landstingsstyrelsen vänsterns förslag att utreda vad ett nytt sjukhus kan kosta. Majoriteten fortsätter att lappa och laga utan att veta hur mycket dyrare detta blir jämfört med att bygga nytt. Det är fortfarande s, mp, kd och sd som trotsar allt förnuft och visar därmed ingen respekt för skattepengar.

Redan nu, efter bara en kort period, har uppskattade kalkyler spruckit när det gäller valt alternativ, att lappa och laga. Detta om något borde vara en väckarklocka för ledande politiker som nu ikläder sig ett stort ansvar gentemot oss skattebetalare.

Naturligtvis vill vi veta hur kostsamt alternativet med ett nytt sjukhus kan bli. Ekonomer av rang, som står utanför landstingets verksamhet, har för länge sedan slagit fast att ett nytt sjukhus innebär åtskilliga miljarder i besparingar jämfört med att lappa och laga. Denna kunskap har bemötts med hånfulla kommentarer från ledande landstingspolitiker som inte har ansett sig vara skyldiga att visa alternativa och väl underbyggda kalkyler.

Det finns socialdemokrater som har ställt högst relevanta frågor som t ex dessa:

  • Hur stort bedöms behovet av investeringar vara i nuvarande sjukhusbyggnader de närmaste 10 till 15 åren?
  • Hur mycket skiljer det i investeringsutgift jämfört med att bygga ett nytt sjukhus?
  • Vilka argument finns för att det krävs två sjukhus med ett befolkningsunderlag på en geografisk yta ungefär lika stor som Sundsvalls kommun?

Dessa och andra frågor har ännu inte besvarats och den naturliga frågan blir därför:

Hur ska dessa ledamöter rösta när frågan nu närmast ska behandlas i Landstingsfullmäktige den 15 februari? Är det partipiskan som kommer att vina eller ska förnuftet sakta vakna till dess?

Fler blekingebor borde ställa samma frågor.

Plask, plask i ankdammen

Publicerat av

Ankor

En till landstingsrådet Kalle Sandström närstående tjänsteman kommenterade Ronneby kommuns presskonferens i måndags om ett förslag till placering av ett nytt sjukhus med orden – en ankdamm!

Om nu ledande socialdemokrater inom landstinget anser att debatten bör föras på denna låga nivå tror jag att många Blekingebor känner sig kränkta på flera sätt. Uttalanden i dagens lokaltidningar av såväl Kalle Sandström,s, som kommunalrådet i Karlshamn, Per Ola Mattsson,s, visar tydligt att de varken vill lyssna eller förstå vad erbjudandet från Ronneby egentligen innebär.

1:a plasket i ankdammen svarar Kalle Sandström för när han i Sydöstran i dag säger:

-Ronneby kan inte bestämma över oss.

Dessutom tillägger han:

-Det är lite udda att en kommunledning talar om för en annan kommun, en landstingskommun, vad den ska göra.

Ingen politiker i Ronneby har ens tänkt tanken att styra över landstinget. Detta poängterades med eftertryck på måndagens presskonferens att det rör sig om ett seriöst erbjudande till landstingsstyrelsen och inget annat.

2:a plasket i ankdammen serveras av s-märkta kommunalrådet i Karlshamn tillika f d landstingsråd, Per Ola Mattsson, som säger:

-Det är inte byggnaderna utan innehållet i vården som är det viktiga. Istället för att prata hus en gång till borde man t ex lägga kraften på att diskutera hur vi gemensamt ska klara cancervården i södra Sverige i framtiden.

Antingen har Mattsson svårt att förstå eller så gör han sig dummare än han borde vara som ledande politiker. Det är just en förbättring av vården som är den stora poängen med Ronnebys förslag. Blekinge kan få hela 8 viktiga miljarder, 200 miljoner årligen räknat på 40 år, till vården, bl a primärvården, om man väljer att bygga ett nytt sjukhus mitt i Blekinge. Så mycket pengar blir det över om man väljer nybyggnation istället för att lappa och laga med löpande räkning där ingen vet vad slutsumman kommer att stanna på.

Plask nummer 3 i ankdammen kommer även det från Per Ola Mattsson när han säger:

-Jag har ingen uppfattning om vi ska ha ett eller två sjukhus i länet!!!

Det plasket måste ha skickat jordbävningsvågor till västra länets invånare som redan i dag har börjat tala om att flytta från Karlshamn om vården ytterligare försämras vid sjukhuset i Karlshamn. Per Ola Mattsson har tydligen redan glömt att han själv varit med i partidistriktet och bestämt att Blekinge ska behålla två sjukhus och lappa och laga dessa till okänd kostnad.

Plask nummer 4 är signerat Malin Norfall, s-märkt oppositionsråd i Ronneby som medverkade vid måndagens presskonferens och därmed visade enighet i erbjudandet men som inte vågade ställa upp på gruppbild med övriga partier. I dag säger hon:

-Min åsikt i frågan är att om landstinget beslutar att det ska vara ett sjukhus i Blekinge är den bästa placeringen Ronneby!!!

När tidningen därefter berättar för henne att Kalle Sandström tycker det är konstigt att en kommun agerar i en landstingsfråga, säger hon:

-Det kan jag också tycka!!!

Uttalandet behöver ingen kommentar.

Kommunalrådet, Roger Fredriksson i Ronneby, m, förstår inte de s-märkta kommentarerna.

-Vi lobbar ofta gentemot regering och riksdag. Varför anses det mer allvarligt att vi i Blekinge för en viktig dialog som handlar om riktigt mycket skattepengar som vi alla, oavsett politisk tillhörighet, bör handskas så klokt som möjligt med.

Frågan återstår – vad ska vi göra med de plaskande ankorna så att de förstår att Ronneby vill både deras och alla Blekingars bästa?

 

Blekinge har inte råd säga nej

Publicerat av

Det erbjudande som eniga (?) politiker i Ronneby i eftermiddag har presenterat och som riktas till landstingsstyrelsen har Blekinge inte råd att tacka nej till. Den viljeinriktning som har klubbats i landstingsfullmäktige är inget annat än just en viljeinriktning.

Den urusla ekonomi som nästan dagligen presenteras för skattebetalarna går naturligtvis ensidigt ut över patienterna men också anställda som tvingas se verksamheter skäras ner. Jag tänker inte bara på vad som håller på att ske vid sjukhuset i Karlshamn utan också vad man upptäcker när man nu har börjat lappa och laga vid sjukhuset i Karlskrona.

Att lappa och laga innebär ytterligare kostnader som har fått allt fler landstingspolitiker att tveka till inriktningsbeslutet.

-Tiden talar för att ett nytt sjukhus måste byggas och det ur såväl ekonomi- miljö och effektivitetskrav, betonade kommunalrådet Roger Fredriksson,m, vid presskonferensen.

Under presentationen framhölls också:

”Ett nytt sjukhus centralt placerat mitt i länet, ger goda förutsättningar till ett hållbart miljösmart sjukhus. Den geografiska placeringen, i närheten av länets demografiska mittpunkt, och i direkt anslutning till länets pulsåder E22 samt dess närhet till järnvägen ger optimala förutsättningar för patienter och anhöriga från hela länet att nå sjukhuset på kort tid. Byggandet av ett nytt sjukhus ger utomordentliga förutsättningar att vara miljösmart vid valet av byggnadsmaterial samtidigt som energianvändningen kan minimeras. Patientmiljön blir av högsta standard då ett nytt sjukhus erbjuder alla patienter ett eget rum med toalett och dusch. En vårdmiljö som ger förutsättningar till såväl integritet, respekt och inte minst hög hygienstandard.”

I Ronneby kommun har man räknat på samma sätt som landstinget vilket innebär att byggkoistnaden stannar vid 4,5 miljarder kronor. För detta får man 13 huskroppar med sju våningar på 135 000 kvadratmeter. Det finns plats för 2200 p-platser och det finns planer för ett nytt resecentrum i nära kontakt med det tilltänkta sjukhuset. Gångavståndet från tåg till sjukhus blir likvärdigt med det som i dag gäller vid Bergåsa.

Effektivt ocvh ekonomiskt

”En koncentration av sjukhusverksamheten till ett sjukhus i länet ger samordningsvinster såväl personalmässigt som utrustnings- och lokalmässigt. Ett sjukhus för länet innebär ett effektivt användande av personal samtidigt som patienter inte behöver transporteras mellan olika vårdinrättningar i samma utsträckning som för närvarande.

En koncentration av sjukhusverksamheten till ett sjukhus i länet innebär att dagens dubblering av flera funktioner såsom laboratorier, sjukgymnastik, matsalar med flera undviks. Det ger också förutsättningar till effektivare utnyttjande av såväl lokaler som medicinteknisk utrustning. Exempelvis kan antalet operationssalar och röntgenlaboratorier minskas jämfört med idag. Ett nytt modernt energismart sjukhus i länet innebär betydande minskning av energikostnaderna.”

Vid presskonferensen deltog Ronny Pettersson i sin egenskap av expert och boende i Ronneby. Han är inte längre knuten till någon utredning kring sjukhusfrågan annat än vad han tidigare presenterat i en utredning som tidigt ratades av landstingets ledning men som nu aktualiseras av eniga politiker i Ronneby.

Det är kommunala industribolaget ABRI som har arbetat fram underlaget och som nu presenterades av dess vd, Dennis Robérteus. Samtliga gruppledare så när som Ronnebypartiets, Anna Carlbrant, närvarade.

Bilder kan du ta del av i blogginlägget nedan.

Ronneby kommuns strategiska mark

Publicerat av

Endast en liten politisk grupp i Ronneby har haft full insyn i de markköp som kommunen gjort på senare tid och nu senast den felande markbiten som klubbades vid fullmäktiges sammanträde den 26 mars. I den lilla gruppen har även Socialdemokraterna ingått.

Det förvånar mig dock att Sune Håkansson, Ronnebypartiet, som ingår i alliansen, har saknat den insynen. Nu när han har skaffat sig information vill han först av alla sätta ny fart på debatten om ett nytt sjukhus mitt i Blekinge. Marken som har köpts in ligger vid östra infarten till Ronneby. I den politiska behandlingen har ärendet haft rubriken ”strategisk mark”. Jag håller med Sune Håkansson som är förvånad över att ingen, varken politiker eller journalister har ställt frågor om detta. Ta del av hans inlägg:

”Det är inte alltid så lätt att läsa kommunala protokoll. I slutet av förra året köpte Ronneby kommun en del ”strategisk mark” i Gärestad. På vilket sätt marken var strategisk, nämndes det inget om. Fullmäktigeledamöterna satt tysta. Massmedia kommenterade alls ingenting.

På motsvarande sätt var det vid det senaste sammanträdet. Då kompletterades köpet, delvis genom markbyten. Fortfarande ingen debatt. Inga förklaringar gavs.

En vanligen välunderrättad källa omtalar att det här är den ”sjukhustomt”, som Ronny P hade hittat. Den uppfyller de ställda kraven. Nära till E22, nära till järnvägen, så nära att man lätt kan anlägga en station inom gångavstånd, samt nära till flyget. Därtill uppfylls kravet på en placering ”mitt i Blekinge”. Förvisso kommer man lite grand öster om den befolkningsmässiga tyngdpunkten, men denna ligger nära nog på torget i Ronneby.

En vanlig bedömning är att om Ronneby kommun hade gjort köpet i god tid före valet, hade en placering av ett nytt sjukhus i Ronneby varit ett riktigt relevant alternativ. Problemet var att det alltid tar så lång tid att genomföra den här typen av köp.

Sjukhusfrågan kan ha fått ny aktualitet. Regeringen har talat om att en ny regionindelning skall utredas. Då skall landstingen slås samman. Blir det så, får vi räkna med att den tekniska utvecklingen medför att sjukvården koncentreras till större enheter (läs bland annat Växjö och Kristianstad). Karlskrona blir mer eller mindre en ”sjukstuga”, där endast enklare operationer utförs. För den del av Blekinge, som finns i Karlshamn och västerut, hamnar per automatik i Kristianstad.

Behovet av sjukvård kan förväntas öka, mest beroende av att antalet äldre ökar. Att ”lappa och laga” i Karlskrona blir dyrt. För att kunna rationalisera behövs ett nybygge. Blekinges tyngande pensionsåtaganden ger extra problem Det finns inga ekonomiska resurser för en onödigt dyr vård.

Mot en placering i Ronneby talar förvisso fortfarande den politiska geografin. Sölvesborg och Olofström räknar med att ”valfriheten i vården” medför att de likväl får välja Kristianstad. I Karlshamn har man kvar drömmarna om att Blekinges landsting skall satsa även där.

Mest gäller likväl att det i de olika partierna är Karlskrona som styr. Företrädare från Ronneby vågar inte utmana Karlskrona.

I sin utredning varnade Ronny P för att en satsning i Karlskrona kommer att innebära att Blekinge blir utan kvalificerad sjukvård, såvida inte våra landstingspolitiker inser fakta. Endast ett nybygge ”mitt i Blekinge” kan hindra detta.

I det dolda har kommunfullmäktige i Ronneby skapat möjligheterna för en lösning, som kan vara bra för hela Blekinge.  Nu har landstingspolitikerna chansen.

Jag tror inte att de tar den. Även om det nu inte blir något sjukhus, kan kommunen behöva området som industrimark…”

Sune Håkansson

Experter: Bygg nytt sjukhus i Blekinge

Publicerat av

”Det är otvetydigt så att ett nytt sjukhus är väsentligen billigare för Blekinges skattebetalare än renoveringen av två gamla sjukhus. En fortsatt lösning med två sjukhus skulle gräva stora hål i alla blekingars plånbok.”

Så skriver tre doktorer i industriell ekonomi och företagsekonomi vid Blekinge Tekniska Högskola som har granskat den kalkyl som Landstinget Blekinges utredare Ronny Pettersson gjort i sjukhusfrågan. Även andra underlag som legat till grund för det politiska beslutet att renovera de två sjukhus som i dag finns i Blekinge, har beaktats. De bekräftar därmed Ronny Petterssons slutsats.

Granskningen har de utfört av eget intresse och de konstaterar att det vore lätt att politisera en fråga som denna men att de har valt att enbart göra en ekonomisk analys utifrån de siffror som har presenterats för dem och landstingsfullmäktige. De skriver nu i en insändare:

”Att driva ett sjukhus i förhållande till två är ett billigare alternativ. Ett sjukhus innebär lägre personalkostnader då transporter inte behövs, lägre driftskostnader, behov av färre kvadratmeter och mindre behov av medicinteknisk utrustning. Ett helt nytt sjukhus betyder smartare energilösningar och effektivare utnyttjande av tillgängliga ytor. Det blir avsevärt enklare att anpassa till det modernare sätt, varmed vården skall bedrivas i framtiden. Rationaliseringsvinsten har beräknats utifrån bl a intervjuer med klinikchefer, som enligt egen utsago har gjort mycket försiktiga bedömningar

En fortsatt lösning med två sjukhus skulle gräva stora hål i alla blekingars plånbok. Då borde vi kunna kräva att bevekelsegrunderna tas fram i ljuset. Båda alternativen är beräknade på lånefinansiering varför det ekonomiska läget inte är något argument. Kapitalförstöring är inte heller något argument, enär det finns många alternativa användningsområden för de befintliga fastigheterna. Bara fantasin kan sätta gränser.”

Insändaren i sin helhet kan du ta del av här nedan:

BYGG ETT SJUKHUS

”Landstingsfullmäktige fattade innan sommaren beslut om att satsa på en renovering av de två befintliga sjukhus, som idag finns i Blekinge. Det främsta skälet till detta var att ”det ekonomiska läget” inte skulle tillåta att de två gamla sjukhusen lades ner till förmån för ett nytt sjukhus. Att rusta upp de två befintliga sjukhusen uppskattades innebära en investering på drygt 2 miljarder kr. Senare uppgifter från radiodebatt och från ledarsidan i BLT den 27 augusti anger att det behöver satsas 3,5 miljarder kr på upprustningar. Ett helt nytt sjukhus skulle innebära en investering på ca 4,5 miljarder kr enligt beräkningar av konsultbolaget Ramböll. En rapport från SWECO konstaterar: Att bygga ett nytt sjukhus medför lägre investering och lägre energikostnader, jämfört med att renovera de två befintliga sjukhusen.

Detta har fått oss intresserade av att göra en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av de båda investeringsalternativen.

Vi har granskat den kalkyl som Landstinget Blekinges utredare i sjukhusfrågan, Ronny Pettersson, gjort och som tillsammans med andra underlag bildade underlag för beslutet. Investeringar innebär ofta stora belopp – avskräckande stora belopp i dessa typer av beslut. Väsentligt i sammanhanget är då att se till investeringens hela livslängd. Ronny Pettersson redovisar i sina underlag att en investering i ett nytt sjukhus är bedömt till ca 2,4 miljarder kr dyrare initialt än renoveringen av två sjukhus.

Det finns en rad variabler att ta hänsyn till som framtida inflation, ränteläge och behov av investering i utrustning. Dessa variabler påverkar egentligen inte valet av ett eller två sjukhus utan kan anses lika för de båda alternativen då vårdbehovet är detsamma. Det som påverkar är den rationaliseringsvinst som finns vid förändring från två till ett sjukhus. Ronny Pettersson uppskattar denna till 100 miljoner kronor per år i sin kalkyl, en synnerligen låg uppskattning enligt andra bedömningar. Detta skulle över tid innebära en kostnadsbesparing på 3,5 miljarder kr efter rationaliseringseffekten om ett sjukhus byggs, jämfört med att rusta upp två gamla.

Vi har använt samma ingångsvärden i vår kalkylmodell, som är vedertagen för investeringsbedömningar. Vi kan bekräfta Petterssons slutsatser. Det är otvetydigt så att ett nytt sjukhus är väsentligen billigare för Blekinges skattebetalare än renoveringen av två gamla sjukhus. Det är lätt att politisera en fråga som denna, men vi väljer att enbart göra en ekonomisk analys utifrån de siffror som presenterats för oss och landstingsfullmäktige.

Att driva ett sjukhus i förhållande till två är ett billigare alternativ. Ett sjukhus innebär lägre personalkostnader då transporter inte behövs, lägre driftskostnader, behov av färre kvadratmeter och mindre behov av medicinteknisk utrustning. Ett helt nytt sjukhus betyder smartare energilösningar och effektivare utnyttjande av tillgängliga ytor. Det blir avsevärt enklare att anpassa till det modernare sätt, varmed vården skall bedrivas i framtiden. Rationaliseringsvinsten har beräknats utifrån bl a intervjuer med klinikchefer, som enligt egen utsago har gjort mycket försiktiga bedömningar

Sannolikt skulle besparingen med ett nytt sjukhus bli ännu större och de verksamhetsmässiga fördelarna för anställda och patienter ännu större. En oberoende analys borde göras ur flera perspektiv – arbetsmiljö, anpassade lokaler, åtkomst för hela länet, attraktivt för specialister och därmed ett minskat behov av hyrläkare mm, mm. Inte minst måste inkomster från alternativ användning av de gamla fastigheterna arbetas in i kalkylen. Detta är f ö enda sättet att bevara de bokförda värdena för fastigheterna även om dessa värden är helt hypotetiska och irrelevanta i denna beslutssituation.

En fortsatt lösning med två sjukhus skulle gräva stora hål i alla blekingars plånbok. Då borde vi kunna kräva att bevekelsegrunderna tas fram i ljuset. Båda alternativen är beräknade på lånefinansiering varför det ekonomiska läget inte är något argument. Kapitalförstöring är inte heller något argument, enär det finns många alternativa användningsområden för de befintliga fastigheterna. Bara fantasin kan sätta gränser.”

För blekingeborna.

Emil Numminen, Teknologie doktor i industriell ekonomi

Lars Svensson, Ekonomie doktor i företagsekonomi

Henrik Sällberg, Teknologie doktor i industriell ekonomi

(Samtliga verksamma vid Blekinge Tekniska Högskola)

Ronneby upplever en ny SOFT-era

Publicerat av

Kommer ni ihåg när Ronneby lämnade bruksnäringen och blev Sveriges framgångsrikaste teknikcentrum? Det var Kommunförbundet som i en utredning kom fram till det. SOFT Center invigdes 1987. Innan dess, 1984, hade Ronneby tappat 1200 jobb.

Nu är det Ronneby kommuns satsning på hållbarhet och en miljöprofil som drar intresset till sig från när och fjärran. Intresset är så stort att kommunen, för att klara arbetsbelastningen med besöken, överväger att ta betalt för sina många arbetsinsatser.

Det är stadsdelen Kilen mellan järnvägsstationen och Ronnebyån som redan långt före byggstart utgör en magnet. Det är den fortsatta utvecklingen av hälsosamma miljöer och hållbarhet som är anledningen till de talrika besöken.

Inte minst färdigställandet av förskolan Backsippan i Listerby har varit ett annat byggprojekt som dragit till sig intresse. Skolan invigdes för några veckor sedan och fick titeln – ”Sveriges första giftfria förskola”.

DSC03653

Det är kommunalrådet, Roger Fredriksson, m, som anslår denna positiva ton och han vill fortsätta på den inslagna vägen. Här på promenad med nya andranamnet, Åsa Evaldsson.

De nya moderaterna presenterade sitt valprogram för de kommande fyra åren vid en presskonferens idag på det anrika Contan. Då fastslogs också att den nu fyra år gamla Alliansen med Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Ronnebypartiet lever vidare. Redan för några veckor sedan presenterade Alliansen ett rikt punktprogram för skolans framtid och mer är på gång, enligt Roger Fredriksson.

Moderaterna i Ronneby är mycket tydliga i sjukhusfrågan.

– Bygg nu, en ny utredning behövs inte. Det finns redan en och den har en mängd experter ställt sig bakom, fastslår landstingskandidaterna Anders Lund och Lennarth Förberg.

– Ett nytt sjukhus ska byggas mitt i Blekinge, alltså i Ronneby kommun.

Dessa två vill också att det i Ronneby snarast inrättas en jourcentral.

– Inte rimligt att behövande ska åka fem, sex mil till Karlskrona där jourcentralen i dag finns. Det är invånarna i norra kommundelen som har så långt till nuvarande jourcentral, säger de två som pekar på att lämplig lokal finns i gamla läkarstationen intill stadshuset.

Vi är många som vill att Ronnebyån ska öppnas upp och här går moderaterna oss till mötes genom att lova en utredning som ska visa vilka broar som måste öppnas och hur långt upp i ån båttrafik kan tillåtas.

I kommunikationsväg vill moderaterna verka för att en mötesplats byggs i Bredåkra, söder om flygstationen. Dessutom vill man ha en utbyggd trafik med Pågatåg och halvtimmestrafik.

En flyglinje till en stor flygplats i Europa från Ronneby Airport bör snarast inrättas.

– Mycket talar för att det kan bli Amsterdam, berättade Roger Fredriksson som vill bädda för ett utbyggt näringsliv.

Besöksnäringen ska också få sin beskärda del. Bl.a. vill man skapa ett besökscentrum i Västra Vång där hittills genomförda utgrävningar har resulterat i sensationella fynd. Ett stadsmuseum som knyter an till Ronnebys rika historia vill man inrätta.

Åldringsfrågorna återkommer jag till. Jag vill inte föregripa den debatt som jag ska leda i Ronnebysalen den 3 september dit allmänheten är välkommen mellan klockan 18.00 – 20.00. Skolfrågorna har redan berörts i Alliansens punktprogram.