Ronneby kommun anställer modernt

Före 2010, för endast sex år sedan, hade det I Ronneby kommun varit helt otänkbart att en kommundirektör eller förvaltningschef gjort följande uttalande till massmedia:

”Efter en lång och spännande rekryteringsprocess med många kvalificerade sökande till tjänsten som Kommunikationschef i Ronneby kommun har jag idag beslutat anställa Anna Ekberg på tjänsten”.

Pressmeddelandet har kommundirektör, Magnus Widén som avsändare. Ett frigörande och modernt uttalande, dessutom helt i linje med vad Ronnebyalliansen kämpat för allt sedan valet 2010.

Före 2010 var det vänsterpartierna som styrde i Ronneby och då hade en anställning varit utesluten utan politiskt beslut. Dåtidens personalutsskott skulle behandla alla anställningar, således inte enbart chefer.

Processen var omfattande och förvaltningschefer hade att fylla i speciella blanketter och inte minst skulle anställningsförslaget innefatta en motivering till varför man ville/behövde anställa någon överhuvudtaget och en konsekvensbeskrivning om man INTE anställde någon. Ofta handlade det om att anställa en ny person/efterträdare när någon avslutat sin anställning.

Den här processen har Ronnebyalliansen, inte utan motstånd, slopat på senare år. Nu har respektive förvaltningschef ansvar och rätt att anställa personal utan inblandning av politiker.

Hur var det nuvarande kommunalrådet i Ronneby, Roger Fredriksson sa till media i samband med att budgeten presenterades?

”Vi har gått från att vara den sextonde sovjetstaten till att bli en liberal kommun.”

Topptjänsteman lämnar Ronneby kommun

En av Ronneby kommuns topptjänstemän lämnar Ronneby  för en liknande tjänst i Karlshamns kommun. Beskedet kommer vid en presskonferens senare i dag.

I ett mail från kommundirektör, Magnus Widén nu på morgonen informeras övriga förvaltningschefer att det är äldreförvaltningens chef, Torill Skaar Magnusson som slutar sitt uppdrag inom Ronneby kommun.

Hon har sökt, erbjudits och accepterat en tjänst som förvaltningschef i Karlshamns kommun.

”Torill har under ca 8 år i Ronneby tillfört mycket nytänkande, utveckling och positiv förändring inom äldreomsorgen i Ronneby”, skriver Magnus Widén.

Torill slutar sin anställning den 1 mars 2017. Rekrytering av en efterträdare kommer att påbörjas inom kort, skriver han vidare.

Varför flyr cheferna från BLT?

Ronneby kommun lockar med en nyinrättad tjänst från årsskiftet. Man söker en kommunikationschef och det har verkligen rört om på den annars ganska stillastående journalistmarknaden.

En av de sökande är Sylvia Asklöf Fortell, politisk chefredaktör på Blekinge Läns Tidning. Att hon söker tjänsten får i varje fall mig att reagera extra mycket. För bara kort tid sedan slutade Kerstin Årmann som chefredaktör och ansvarig utgivare vid samma tidning. Hon slutade efter att ha varit BLT trogen i 16 år.

Fortells önskan att vilja hoppa av BLT kan naturligtvis bero på att hon saknar sin tidigare chef ,men det kan också signalera att det råder svåra tider i mediebranschen med ideliga besparingar som ger allt mindre utrymme för journalistiska satsningar.

Det händer i RonnebyFortells ansökan pekar också på en annan intressant företeelse när man studerar övriga sökande. Man får osökt en bild av att många av de sökande säkert kan placeras i det politiska ”Alliansbältet”. Moderatprofilen från Karlskrona, Hanna Ekblad, kan naturligtvis utan omsvep placeras här med sitt nuvarande uppdrag som politisk sekreterare hos moderaterna. Hanna Ekblad har redan tidigare en period varit kommunalrådet Roger Fredriksson behjälplig med sekreteraruppgifter.

Däremot saknar jag journalisten och före detta informatören på Boverket, Ingemar Lönnbom, men han har väl fullt upp med sitt uppdrag för det utskrattade logganpartiet, Liberalerna, i Karlskrona.

Kommundirektör Magnus Widén har i någon av dagens lokaltidningar nästan lite uppsluppet berättat att det väntar en spännande tid med anställningsprocessen.

Visst blir det spännande, men vi tänker kanske inte riktigt på samma spänningsmoment. Många ser alliansen som den styrande politiska gruppen i Ronneby och därav vissa sökande. Men i kommunstyrelsens arbetsutskott är det Sverigedemokraterna som är tungan på vågen. Kommer de att välja en egen kandidat eller kommer de att välja alliansen eller vänsterns kandidat? Alliansen har tre ledamöter, vänstersidan lika många varför Nicolas Westrups röst blir avgörande. Javisst blir det spännande när nya tjänsten som kommunikationschef ska utses. Räkna med bråk.

Byggboom väntar i Ronneby Kommun

dsc00868Gästbloggare i dag är Sune Håkansson som funderar kring hur byggandet I Ronneby kommun ska tillgå de närmaste åren.

Lagen säger att kommunen måste göra ett bostadsförsörjningsprogram. Remissupplagan har tagits. Där anges befolkningstalet 31.000 år 2030. Nu finns ca 28.700. I remissupplagan anges att byggandet behöver tiodubblas! 150 bostäder per år under de närmaste fyra åren, därefter 100 per år. I nästa del, som skall presenteras före nyår, skall anges VAR byggnationen skall kunna ske, kanske också av vem.”

Sune Håkansson tror att många heta politiska diskussioner väntar. På bilden kommunalrådet Roger Fredriksson som har anledning att hålla hårt i såväl klubba som skyffel.

”Under åren från 2010 har det byggts 15 bostäder per år. Länge fanns lediga lägenheter och många villor till salu. Nu är det annorlunda,

Det är svårt att göra prognoser och planer. Ofta är planerna beroende av prognoserna.

Under de senaste åren har Ronneby kommuns befolkning ökat rejält. Hela befolkningsökningen har, nära nog, hamnat i centralorten. Det var här de lediga bostäderna fanns. Skogsbygden står stilla, med lite plus för Backaryds tidigare församling. Där föds också fler barn än tidigare. Motsatsen gäller för Eringsboda, som numera har födelsetal på fyra per år. Generellt gäller också att folkmängden i glesbygden minskar, i synnerhet norr om E22.

Befolkningsstatistiken är extra svårtolkad just nu. Det synes som om tillväxten har avstannat, efter halvårsskiftet endast plus tio. Samtidigt finns sannolikt ca 800 personer boende här, men ej bokförda här. De saknar uppehållstillstånd.

Frågan är ju också: Var vill invandrarna egentligen bo? Kanske inte i Ronneby?

Likväl: Lagen säger att kommunen måste göra ett bostadsförsörjningsprogram, Remissupplagan har tagits. Där anges befolkningstalet 31000 år 2030. Nu finns ca 28.700.

I remissupplagan anges att byggandet behöver tiodubblas! 150 bostäder per år under de närmaste fyra åren, därefter 100 per år. I nästa del, som skall presenteras före nyår, skall anges VAR byggnationen skall kunna ske, kanske också av vem.

Just nu finns inga storstilade byggplaner, såvida inte Kilen skall räknas dit. Ronnebyhus verkar sakna kraft och vilja, delvis beroende av rädsla för en ökad skuldbörda.

Annars är Ronnebyhus rikt. Saluvärdet är flera hundra miljoner kronor högre än bokfört värde. Det finns spekulanter, åtminstone till vissa delar av beståndet. Samtidigt finns det politiska motståndet.

Min egen bedömning är att relativt snart kommer fjärdedelen av de 2600 lägenheterna att säljas, på något längre sikt lika många till. Då kan Ronnebyhus bli en av de större nybyggarna.

Exempelvis bör Ronnebyhus kunna bygga trygghetsboenden till våra äldre. 25 lägenheter per år i fem år, inledningsvis. Kallinge, Bräkne-Hoby, Saxemara, Listerby och Ronneby, alla behöver de tillskott.

Kommunen har också en prognos från Scb. Enligt denna blir befolkningstalet 31300 år 2030. Inflyttningen skulle bli 300 per år under de närmste åren, mest av unga.

Då behövs våldsamma investeringar i bostäder, men också i skola och barnomsorg.

Därtill behövs jobb. Kommunen har hög arbetslöshet, i synnerhet bland de unga. Samtidigt är nettoutpendlingen ca 1200 personer. Folk bor i vår kommun, jobbar i någon annan.

Många heta politiska diskussioner torde följa.”

Sune Håkansson

 

 

Blekinge Museum missköter Saxemaravarvet

Saxemara

Nu tar Björn O. Svensson, ordförande i Ronneby Musei- och Hembygdsförening, till storsläggan. Det är ägaren till Saxemara Båtvarv, Blekinge Museum som läxas upp.

”Hur tänker museets styrelse över huvud taget om sitt varv och dess framtid? En mindre engagerad huvudman och ägare är svårt att tänka sig.”

”Tyvärr ser det ut som om Blekinge Museum inte var den lämpligaste huvudmannen för Saxemara Båtvarv.”

Det är i Hembygdsföreningens senaste nummer av medlemsbladet ”Åkröken” som Svensson pekar på en rad anmärkningsvärda åtgärder/möjligheter som antingen har uteblivit eller slarvats bort.

Han tar upp behovet av målning av verkstadsbyggnadens plåttak som redan 2006 ansågs ha ett akut behov. Nu tio år senare är det arbetet ännu inte utfört, konstaterar Björn O. Svensson som också pekar på annat underhåll som släpar efter.

”Visst har museet en begränsad budget, men finns det en vilja finns det i regel en väg,” säger han och pekar på de pengar som Ronneby kommun årligen betalar till Blekinge Museum.

”Ronneby kommun har betalat museet ett årligt bidrag på 100 000 kronor sedan starten (det blir väl ungefär en miljon) riktat till Saxemaravarvet och avsett för underhåll och reparation. Tror någon att det beloppet har lagts ned i eller för Saxemara”, frågar Svensson.

Han tar ett annat exempel för att belysa museets ointresse för det anrika varvet i Saxemara:

”Museet har i snart tio år förhandlat om ett donationsavtal med en familj angående en välskött större motorbåt, byggd i Saxemara 1933 och i all sin tid använd i Ronneby. Den skulle skötas och exponeras på varvet som de andra museala båtarna vid ”klassikerbryggan”.

”Nu i dagarna har museet dragit sig ur det generösa erbjudandet. Till ägarna skriver Marcus Sandekjer att RAN (som båten heter) sannolikt snart skulle behöva förvaras på land och eftersom man nu beslutat att inte bygga någon båthall i Saxemara utan i stället prioritera investeringar i Karlskrona måste man tacka nej. Ägarna uppmanas ta kontakt med Sjöhistoriska museet.”

”Var hamnar RAN då”, frågar Svensson. ”Ja, inte i Stockholm utan på Stumholmen i Karlskrona, dit Sjöhistoriska skickat ned en skock gamla fritidsbåtar! Den absurda situationen har därmed uppstått att Blekinge Museum motgarbetar sin egen institution i Ronneby kommun till förmån för ett främmande etablissemang i Karlskrona”.

I övrigt öser Björn O. Svensson beröm över den nuvarande entreprenören:

”Niklas Nyström från Mönsterås med medarbetare har befäst sin ställning som den stora plusposten. De är inte bara duktiga träbåtbyggare, praktiskt och teoretiskt kunniga utan också starkt medvetna om att varvet är ett kulturellt besöksmål som måste hålla en god standard beträffande städning, ordning och reda och ge ett så tilltalande intryck att besökaren kommer tillbaka”, konstaterar Björn O. Svensson

Vandring i historisk vildmark

DSC04852

Vi sitter på en ö i utkanten av en stor mosse. Vi har tagit rast för att avnjuta innehållet i våra ryggsäckar. Över oss knarrar några korpar som tycker att de måste varna omgivningen. I övrigt är det härlig tystnad.

Vi har vandrat i kanten av en kanal där man förr bröt torv och där vattnet nu glittrar i solljuset. Vi har vinklat av och styrt stegen ut på den stora mossen och passerat en speglande göl. Det har varit sug och gung i stegen när vi passerat lågt växande tallar.

Vi är fyra skogsvandrare som nu låter fikat smaka och jag tänker:

Visst är det häftigt, nästan lite overkligt att så här nära central bebyggelse uppleva ett stort stycke orörd natur, ja, vildmark. Vi är ju ändå bara 7 km norr om Kallinge och 8 km väster om Tving. Vårt syfte är att utforska Storemosse väster om Listersjön.

DSC04855

I detta stora och unika naturreservat som omfattar 172 hektar finns rariteter av skiftande slag. Ute på mossen hittade vi blommande tranbär, blåbär, lingon och faktiskt också hjortron. I mossen finns en s k myrsjö (Mossegölen) och två vattenfyllda äldre torvtäkter. På fastmarken finns ek- och bokskog men också barrnaturskog, västlig taiga.

I slutet av fjolåret beslutade Länsstyrelsen att utöka detta naturreservat som ligger inom område av riksintresse för naturvård. Delar av reservatet är klassade som nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt av Skogsstyrelsen.

DSC04856

En del av Storemosse var efter andra världskriget ett nära bombmål för F 17:s flyg. ”Bomberna” tillverkades av Kockums i Kallinge och hade naturligtvis ingen sprängverkan men i djupet finns stora mängder med järn- och cementklumpar.

Ute på mossen fanns på 50- och 60-talet en hemlig anläggning, en avlyssningsstation. Byggnaden stod kvar in på 80-talet och utgjorde övningsuppdrag för bl a dåvarande hemvärn. Den vidsträckta mossen utgjorde en störningsfri omgivning vilket var viktigt med dåtidens radioteknik.

Jag minns att jag under min uppväxttid vid Bredåkra station frågade far vad det var för allvarliga män iklädda hattar och grå tränskott (trenchcoat) som ofta steg av tåget och hämtades med taxibilar.

-Det ska du inte bry dig om, svarade han alltid. Långt senare berättades att de utgjorde avbytande personal vid avlyssningsstationen.

DSC04847

Att vandra i en mosse av detta slag är en upplevelse utöver vanliga utflykter i Blekinges rika natur. När Länsstyrelsen nu ska göra Storemosse än mer tillgänglig för allmänheten ska du ta god tid på dig men också se till att du har sällskap av naturkunnig ledare. Vi hade detta i form av välutbildade Bertil Friberg som under vandringen genomförde fortlöpande utbildning med förhör av oss tre övriga.

DSC04859

Vandringen blev till en rik och spännande upplevelse under ett antal eftermiddagstimmar. Vi som deltog var Mats Pihlgren, Evert Oskarsson , Bertil Friberg, och jag själv som dokumenterade med såväl sinnen som kamera. Obs! Klicka för större bilder.

Vandring

 

Slut med stadsarkitekt i Ronneby

Nu är det slut på gamla tider. Ja, nu är det färdigt inom kort. Nu ska hela rasket rivas, nu ska hela rasket bort…

Ni kommer säkert ihåg sången om gamla 34:an. Den sången stämmer väl in på vad Ronneby kommun nu åstadkommer i sitt fortsatta arbete med att organisera om.

I dagarna har stadsarkitekt David Gillanders slutat efter några år på s k övertid. Någon ersättare med den titeln kommer inte att rekryteras. Nu ska tjänsten ersättas av en exploateringsingenjör.

Rivning

Varför ska man ha en stadsarkitekt ? Jo kanske för att få en mera konstnärlig inriktning i planering, utsmyckning, försköning av kommunens boende- och rekreationsmiljöer, torg m m. Tänk bara så många välkända stadsarkitekter som satt sin prägel på stadsmiljöer och som därmed gjort de städerna till välkända och attraktiva besöksmål. Men det tycker tydligen inte Ronneby kommun behövs, utan satsar i stället på en ingenjörstjänst, som ska exploatera. Då har man inte förstått vad en bra stadsarkitekt kan åstadkomma.

Sökandet efter lämplig person till tjänsten har inletts och ansökningstiden löper ut den 31 maj.

Det nya med tjänsten är att den ska knytas till kommunledningsförvaltningen som lyder direkt under kommunstyrelsen.

Fram till nu har stadsarkitekten tillhört plan- och byggenheten. En slags ”halvchef” blir nu Helena Revelj som i dag är anställd som planarkitekt.

Ronneby kommun säljer ”Skogsvandrarhus”

DSC03248

Nu säljer Ronneby kommun ”Skogsvandrarhuset” på Flottiljvägen i Kallinge. Priset är satt till 500 000 kronor eller högstbjudande. Priset är intressant. Summan överensstämmer ganska exakt med vad huset rustades upp för på 80-talet. Dock med annat penningvärde.

Skogsvandrarna upphörde som förening 2010 men förvaltade huset fram till november i fjol då även en återstående kamratförening avvecklades. I huset bedrev bl a Ronneby OK bitvis ungdomsverksamhet men i lokalerna arbetades framförallt boken om Skogsvandrarna fram. Ett arbete som pågick under tre år.

Skogsvandrarna hade rekordstor verksamhet på 80-talet och en bit in på 90-talet. Problemet var att man saknade rymliga klubblokaler. Nära kontakter med dåvarande kommunalrådet Roland Andersson och Fritidsnämndens ordförande Nils- Otto Olsson gav resultat.

DSC03249

Det nu aktuella huset uppfördes 1946 och ägdes av kommunen. Fastigheten var då liksom nu i behov av upprustning som beräknades till 520 000 kronor. Den 14 januari 1986 godkände kommunstyrelsen en överenskommelse mellan Ronneby kommun och Skogsvandrarna.

Kommunen ställde upp med 250 000 kronor medan klubben å sin sida tillsköt 120 000 kronor plus ideellt arbete i samband med upprustningen.

Från början rymde huset fyra 2-rumslägenheter i två plan med källare. Huset utrustades bl a med bastu och omklädningsrum, en anläggning som var i fungerande skick så sent som hösten 2015.

Befolkningstal för Ronneby kommun

Nu finns de senaste siffrorna för Ronneby kommun befolkningsutveckling och som vanligt är det Sune Håkansson som har studerat siffermaterialet.

Ibland är det intressant att följa befolkningsutvecklingen under en längre period. I den här sammanställningen synas befolkningsutvecklingen sedan seklets början, med mätpunkterna den 31.12 år 1999, 2009, 2014 och 2015. Riktigt exakta är inte siffrorna.

                                                                            

                                1999        2009         2014       2015      

Backaryd                 1 273      1 180       1 131       1151    

Bräkne-Hoby         3 339      3 186        3 054       3077    

Edestad                      642         649           648         635         

Eringsboda                766         707           617         616

Förkärla                     290         276           278         274 

Hjortsberga            1 140     1 103        1 080       1071        

Listerby                  1 738     1 951        1 943       1909

Ronneby               19 113   18 973     19 060     19572           

Öljehult                      477        377           363         349

KOMMUNEN       28 778   28 402     28 179      28697         

 Summeringen stämmer inte helt, det finns en del ”förda på kommunen”. Därtill finns ca 600 asylsökande, varav de flesta inte är skrivna här.

Ronneby kommun redovisar en befolkningsökning på 476. Förklaringen är ett invandringsnetto på 631. Flyttningsnettot mot övriga Sverige var minus 144, födelsenettot -12.

Sedan sekelskiftet har invandringsnettot varit över 3300 personer! Mer än 11 procent av invånarna är födda utomlands.

 Flyttningar kan ha bidragit till skev könsfördelning i åldrarna 10-39 år. I åldrarna 10-19 år finns 1608 män, 1404 kvinnor. Mellan 20-29 år är 1706 män, 1410 kvinnor, samt i åldrarna 30-39 år 1697 män, 1448 kvinnor.

Å den andra sidan finns det fler kvinnor än män i åldrarna60+.

På ”församlingsnivå” noterar Eringsboda -1 och Öljehult -14. I båda fallen är det de lägsta befolkningstalen på några hundra år.

Eringsboda har aldrig haft fler 90+, men det är mer än 50 år sedan man hade färre 80+. Gruppen 80-89 år är sålunda extremt liten. Antalet födda är numera kringsvid 4 per år. Skolan är förvisso hotad.

Sune Håkansson

Bred offensiv för framtida Johannishus

Det blev en konstruktiv träff när Ronneby kommun i tisdags bjöd in till framtidssamtal med ortsbefolkningen i Johannishus och Listerby. Anledningen till mötet var att en ny översiktsplan för de kommande 15 åren ska ta form under innevarande år.

Denna gång testas en ny form av samråd. Nu är det inte politikerna som åker runt för att tala om vad man föreslår utan nu är det folkviljan som får råda. Ett tydligen uppskattat upplägg eftersom det lockade ett 60-tal att avge sina synpunkter i Rydsgården.

DSC04535

 

Det som genomsyrade kvällen var: ropen skalla, fiber åt alla! Det är hög tid att anmäla intresse till Miljöteknik som har full fart på grävandet och väljer områden efter antal inkommande anmälningar. Fibernätet är viktigt för nuvarande och framtida företagsetableringar. Även allmänheten har intresse av en snabb och stabil uppkoppling.

Styrkan för området Johannishus/Listerby är ett attraktiv boende med låga markpriser. Lediga tomter finns redan i området. En skola att slå vakt om är viktig för samhällets framtida utbyggnad. I Johannishus finns en livsmedelsaffär med god service med bl a post- och paketutlämning, vilket är viktigt för en levande landsbygd.

På möjligheternas konto fanns naturligtvis kravet på ökad tågtrafik och att ett tågstopp åter kan bli verklighet i Johannishus. Sista tågstoppet på linjen var 1965. En cykelväg mellan Johannishus och Listerby har diskuterats i 20-talet år men där tycks det vara Trafikverket som utgör bromsen, enligt ansvarigt kommunalråd, Roger Fredriksson.

En svaghet är ortens dåliga kollektivtrafik som måste byggas ut. Förr pendlade boende på orten till arbete i Karlskrona med tåg men i dag är kollektivt pendlande näst intill omöjligt. En landsvägsbuss går till Karlskrona på morgonen och återvänder sent på eftermiddagen.

Gatubelysning måste byggas ut och förfinas.

Framtida hot mot Johannishus/Listerby är fortsatt långa handläggningstider. Ett hot kan också vara om det inte skapas bra äldreboende och om skolans framtid står på spel om det inrättas en stor skola centralt i Ronneby.

Civilflyget med stationering är ett måste för framtiden och därför ser man fortsatta diskussioner om Brommas vara eller inte vara som ett direkt hot för framtiden.

Deltagarna såg också till hela Ronneby kommuns bästa för framtiden och vilka möjligheter som finns. Naturligtvis nämndes ”Guldgubbarna” i Västra Vång utanför Johannishus som en framtida satsning av rang. Även hanteringen av ”Gribshunden” är ett minst lika stort guldläge för framtiden.

För mig personligen var det glädjande att höra önskemål om ett öppnande av Ronnebyån för mer båttrafik och därmed ökad turism. Samma att ett nytt sjukhus bör uppföras vid Ronnebys östra infart. Detta sagt trots att flera aktiva socialdemokrater var på plats.

Mötet leddes av planarkitekter och med kommunens två styrande politiker, Roger Fredriksson och Kenneth Mikaelsson, ordförande respektive vice ordförande i kommunstyrelsen.