Blekinge snart bortom räddning

Även denna sommar har det talats en del om extremväder. Årets värmechock kom i två omgångar och var betydligt mer kortvariga än fjolårets.

Chockvågor har också präglat det politiska livet i Blekinge. Hösten kan bli extremt upplevelserik och bjuda på många obehagliga nyheter när den politiska processen med budgetar nu tar fart i länets fem kommuner. Regionen med sina långvariga och speciella problem inte heller att förglömmas.

Det talas allt mer öppet om kommande skattehöjningar. Detta trots att neddragningar med oönskade resultat som nedläggning av icke lagstadgad verksamhet redan har aviserats på flera håll. Det är bl a det ökade skattetrycket i Blekinges fem kommuner och det som väntar inom regionen som får mig att se mörkt på framtiden om inte staten räcker ut en hjälpande hand.

Det som i lika hög grad medverkar till min mörka framtidssyn är hur de politiska uppdragen utförs. Interna strider urholkar förtroendet och den politiska inriktningen med ideliga uppgörelser utan att komma tillrätta med en ansträngd ekonomi gör att jag sammantaget gör bedömningen att Blekinge tämligen snart är bortom räddning.

Jag ska ge några korta exempel på vad som medverkar till att göra Blekinge till ett allt mer ogynnsamt län att bo och verka i. Även om ni bara är måttligt intresserade av att följa länets politiska skeende i kommunerna och på regional nivå kan ni ändå inte ha missat de exempel jag nu ska peka på.

Okontrollerat maktbegär

Jag inleder med Olofström som sedan i våras lider av ett okontrollerat maktbegär som har slagit sönder ett mångårigt och tryggt politiskt arbete och som nu är skadat för lång tid framöver. Inget kommer att vara sig likt efter valet 2022 och vad detta kan föra med sig för industrikommunen Olofström kan vi bara ana.

Sölvesborg är ett ännu större sorgebarn där ledande politiker också har försvunnit men på helt egna ”meriter” och antagligen var det bäst som skedde innan än större skada hade hunnit åstadkommas. I den kommunen är det tjänstemännen som har reagerat över en extrem omläggning av den politiska inriktning som redan har inneburit allvarliga och beklagansvärda upplevelser för de som lever och verkar i Sölvesborg. Resultatet blev att en chef köptes ut för skattepengar till ett stort belopp.

I Karlshamn är det turbulent till följd av betydande penningrullning. Även i den kommunen har politiker pekat ut en ansvarig chef som skickats hem på grund av att han inte klarat tuffa besparingar inom Gymnasie- och Bildningsnämnden. Politikerna i Karlshamn beskylls för att satsa mer på östra kajen och en återvinningsanläggning än att slå vakt om utbildning och äldreboende.

Kulturskola hotad

Att Ronneby akutsparar är sedan länge känt. Främst är det skola och omsorg som står i skottgluggen för tuffa nedskärningar för att eventuellt undvika en skattehöjning som verkar ofrånkomlig. Redan i höst försvinner 45 resurstjänster inom skolan vilket medför att utsatta elever drabbas eftersom sådan verksamhet inte är lagstadgad. Även chockbeskedet att kulturskolan är hotad har fått allmänheten att reagera vilket bl a ska manifesteras med en demonstration på torget kommande lördag.

Karlskrona har sina ekonomiska problem som har liknats vid sand som rinner genom ett såll. Det handlar om slarv med glömda hyresavtal och ett antal andra åtaganden som får mer skattepengar att rulla allt snabbare.

Det är således besparingar och inskränkningar som blir den samlade bilden av länets fem kommuners nära framtid, inte minst med oundvikliga skattehöjningar väntande bakom årsskiftet.

Oförklarligt avsked

Samma är naturligtvis förhållandet för Region Blekinge där slantarna rullar lika snabbt om inte snabbare än i kommunerna. Underskotten växer och det har visat sig att skattepengar är lika odryga om de handskas av borgerliga eller vänsterpolitiker. Att starta ett politiskt arbete med att oförklarligt avskeda en av regionens högsta chefer kostade åtskilliga miljoner som hade behövts för att täta allt större ekonomiska hål i budgetar. Ännu en snar skattehöjning är att vänta vilket innebär ett extremt högt skattetryck för oss i Blekinge.

Vi är många som genom åren förslagit att Blekinge måste bli en gemensam kommun. Detta för att inte minst spara ansenliga summor med skattepengar. När jag nu torgför denna självklara idé gör jag det med en dåres envishet men vet också att idén INTE är genomförbar. Varför?

Det är samma politiker som i dag inte klarar politik och ekonomi som ska ta ett sådant beslut och du förstår säkert det omöjliga i att få maktbegärliga politiker att ta självklara och framtidssyftande beslut i den riktningen.  Men just därför är det kanske nödvändigt med ETT politiskt styre och färre inblandade politiker? Om vi inte ser upp kan snart fler kommuner i länet vara drabbade av samma  ovälkomna politiska färg som nu har drabbat Sölvesborg.

Annars är Blekinge snart, snabbare än vi kan ana, bortom räddning.

Sydostlänken mest slitstarka vallöftet

I likhet med flera ledande företagsledare har jag genom åren haft anledning att ställa frågan – varför är det så svårt för att inte säga dyrt att bygga vägar och järnvägar i just Blekinge?

Inte så sällan har företagare men också politiker skämtat med anledning av lång väntan – ”I Sverige bygger vi inte vägar eller järnvägar på tvären!” Sydostlänken har mer västlig än nordlig riktning och därmed är det kört.

Det är åtskilliga politiker på skiftande nivåer som genom åren har ställt stegen till Olofström för att inför jublande partikamrater leverera det ena vallöftet efter det andra. Senast i raden var Tomas Eneroth, s, som i fjol kom med 1,6 miljarder kronor och löfte om byggstart 2024.

Löftet höll fram till nu för i dagarna har Trafikverket stuckit hål på valballongen. Det sa puff och plötsligt skulle kostnaden för Sydostlänken bli nästan dubbelt så dyr – i stället för 1,6 miljarder skulle räkningen möjligen kunna stanna på tre miljarder kronor. Men det kan också bli ännu dyrare. Trafikverket har garderat sig och säger cirka 3 miljarder kronor.

I media har regiondirektören för Trafikverket Syd, Lennart Andersson sagt att byggstart kan ske först när det finns tillräckligt med pengar avsatta och då skissar han på en byggstart först 2033. I den nationella plan som sträcker sig fram till 2029 räcker således inte regeringens pengar på långa vägar.

Man kan onekligen fråga sig vad det är för räknenissar som står regeringen nära eller var det ånyo bara ett tomt vallöfte som nu visat sig bara ha ett halvt innehåll. Hade regeringen menat allvar skulle naturligtvis den ekonomiska beräkningen haft mer med verkligheten att göra. Det mesta var således luft och det kan vi inte leva på i Blekinge.

Blekinges kommunikationsproblem på järnvägssidan är en mångårig och nu ordentligt kantstött fråga. Redan 1989 i länsstyrelsens ”Blekingevision” för transporter och samhällsfunktioner påpekades problemet utan att ”Sydostlänken” då togs upp som förslag. Man skrev:

”Blekinge ligger i dag i en ”järnvägsskugga” som dock är både möjlig och angelägen att åtgärda. För att förstärka Blekinges förutsättningar som framtida knutpunkt samt för att uppnå önskad samverkan både inom regionen och med näraliggande regioner är det viktigt att befintligt järnvägsnät vidareutvecklas.”

Då, 1989, talades det mest om att räta ut spåret på kustbanan mellan Karlskrona/Malmö och få ner restiden till 2 timmar. Känns idéerna igen? Tänkte väl det. Längre har inte de framtidsutsikterna kommit på nära 30 år! I detta fall kan man mer än väl hävda att utvecklingen för Blekinges järnvägstrafik ”går som tåget.” Med andra ord, mest inställt!

Det var först 2000 som man lät en konsultfirma ta fram en idéstudie för ”Sydostlänken”. Underrubriken till utredningen var- ”En saknad järnvägsförbindelse mellan Olofström och Blekinge Kustbana.”

I utredningen hette det: ”Sydostlänken” kan efter projektering och byggnation tas i bruk omkring 2010. Anläggningskostnaden för banan med ett enkelt utförande och elektrifierad beräknas till cirka 400 miljoner kronor”.

I fjol var samma utbyggnad kostnadsberäknad till 1,6 miljarder. Nu är den redan uppräknad till ca. 3 miljarder! Det blir inte billigare att vänta. Volvo och andra företag samt hamnen i Karlshamn är att beklaga. Era mångåriga rop på åtgärder ekar fortfarande entonigt.

SPF agerar mot digitalt utanförskap

Det behövs betydande insatser för att råda bot på mänskliga orättvisor i samhället. Därför har jag inte alls svårt att stödja den insats som SPF Seniorerna nu gör på riksplanet för att bryta ett utanförskap som drabbar seniorer som inte har möjlighet att möta den snabba digitala utvecklingen. Något som samhället tycks blunda inför.

Ta del av den viktiga utmaningen som främst riktas till kommunerna.

”Länets kommuner måste göra mer för ökad digital inkludering

Den digitala utvecklingen har inneburit genomgripande förändringar. Den omfattar nu i det närmaste hela samhället. Digitaliseringen för mycket gott med sig för människor, företag och samhället i stort, och digital kompetens krävs i regel inom alla delar av samhället idag.

Men samtidigt hamnar en del människor utanför. Traditionella lösningar försvinner, samtidigt förutsätts att alla är digitala. Det kan bli svårare att resa och röra sig i samhället, sköta betalningar, vara en del av sociala gemenskaper eller hantera samhällsinformation och myndighetsärenden.

Enligt siffror från Internetstiftelsen i Sverige handlar det uppskattningsvis här i Blekinge om cirka 20000 äldre som känner sig bara lite eller inte alls delaktiga i det digitala samhället. För dessa finns risk för sämre förutsättningar att delta i samhällslivet.

Det digitala utanförskapet är inget övergående problem, utvecklingen går snabbt och vi måste hela tiden uppdatera vår digitala kompetens. Alla människor måste därför ha möjligheten att inkluderas, och kunna både skaffa och utveckla sin digitala kompetens liksom digitala verktyg. Det finns många digitala lösningar som kan förenkla vardagen och höja livskvaliteten för seniorer.

Vilka kommuner här i Blekinge vill agera föredöme genom inkluderande insatser som seniorvänligt stöd, utbildning för livslångt lärande, mer användarvänliga digitala tjänster och att behålla en del traditionella lösningar?”

Eva Eriksson
förbundsordförande SPF Seniorerna

Nils Ingmar Thorell
distriktsordförande SPF Seniorerna Blekinge

Siffror bekräftar uttrycket gubbhylla

Kommunstyrelsens arbetsutskott i Ronneby, av mig kallat gubbhyllan, har föranlett en av ledamöterna att framföra kritik mot detta mitt uttryck. Han ogillar benämningen och anser att jag bör ha en mer positiv inställning till ledamöterna.

Kritiken är felriktad och missuppfattad. Jag gillar er som personer och även som politiker, men faktum kvarstår. Ni är enbart män i utskottet och det är illa. Det handlar inte om ålder.

För att reda ut begreppet har jag fått hjälp av nationalekonomen och politikern, Sune Håkansson att med siffror bevisa riktigheten i mitt påstående. Han har inte enbart studerat könsfördelningen i Ronnebys högsta beslutande organ utan också tittat på övriga kommuner i Blekinge.

Frågan var: Finns gubbväldet i Blekinges kommuner?

”Är det män eller kvinnor, som är mest representerade bland de tyngsta politiska uppdragen i länets kommuner? Ett sätt att mäta är att kolla kommunstyrelserna och kommunstyrelsernas arbetsutskott. Resultatet blev:

Kommun             Kommunstyrelsen            Arbetsutskottet

                              Män Kvinnor                     Män Kvinnor

Karlskrona             9          6                             5          2

Ronneby              13          4                             8          0

Karlshamn             8          7                             3          2

Olofström              9          4                             3          2

Sölvesborg            9           4                             2          3

Männen är i majoritet i kommunstyrelserna. I Ronneby är den manliga dominansen störst. I det mäktiga arbetsutskottet står Ronneby i en klass för sig. Därav har arbetsutskottet fått namnet Gubbhyllan.

Hur kan det bli så? Möjligen är det urvalssättet. Skulle vi be länets fotbollsklubbar nominera sin bäste spelare, skulle sannolikt, med den gamla uppställningen, det bli en majoritet av centrar och centerhalvor. Det var där man placerade de bästa. Det var sällan den bäste placerades som vänsterytter.

Ett lag behöver lite olika egenskaper. När partierna nominerar sin ”bäste” politiker, ibland de två bästa, blir det i Ronneby bara män. Det är ledsamt att man inte kan ha lite laguttagning över partigränserna. Kvinnorna behövs även i KSAU. Det borde i varje ”block” finnas åtminstone en duktig kvinna.

Pensionärsorganisationerna brukar påpeka behovet av äldre även på de tyngre uppdragen. I Ronneby finns två pensionärer med bland de 17 i kommunstyrelsen. En är Tomas Lund, SD. Det synes som om Tomas inte är nöjd ändå. Han petades från sitt skötebarn, äldrenämnden. Följden har blivit total frånvaro under de senaste månaderna, i kommunstyrelse och kommunfullmäktige.

SD har förvisso många nya platser att besätta i nämnderna. Likväl har man en hård konkurrens mellan olika personer.

GUBBHYLLA

I många fall används begreppet gubbhylla om det gäng ”föredettingar”, som finns i många församlingar. De anser sig själva veta bäst, och hänvisar till hur man gjorde under ”den gamla goda tiden”.

En annan kategori på gubbhyllan är när man gör omorganisationer i kommunen. Då låter man ”di gamle” vara kvar med full lön, men på ett något oklart utredningsuppdrag.

Normalt välunderrättade källor säger att en sådan omorganisation är på väg i Ronneby. Nåväl, ”di gamle” kan behövas på utredningssidan. Det finns en mångfald utredningsuppdrag, som väntar på att verkställas.”

Sune Håkansson

Politisk betraktelse från läktaren

I dag får Sune Håkansson full frihet att kommentera det nu aktuella politiska läget, sett ur hans synvinkel.

”Det blir en turbulent tid inför valet, har Annie Lööf sagt. Hon torde få rätt. Redan har turbulensen börjat märkas. Centern backar i opinionssiffrorna, men ligger fortfarande långt över resultatet från förra valet. Likväl blir frågan: Tänkte Tim Svanberg rätt, när han bestämde sig för att satsa på en riksdagsplats? Han finns på andra plats i kommunlistan men ställer inte upp på omval i landstinget/regionvalet.

Landstingsvalet, eller skall det heta regionvalet, blir som vanligt intressant. Kritiken mot landstingsledningen är hård. Budgeten hålls inte. Det behövs en spurt om S skall få sitta kvar.

Sverigedemokraternas stora problem är att profilera sig. Det är inte lätt när både S och M nära nog har tagit över de åsikter som SD tidigare var ensamma om, då med besk kritik från både S och M.

Frågeställningen, som de tre partierna snart måste besvara är: Vilka skillnader finns mellan S och SD, mellan S och M, mellan M och SD? De tre partierna har kanske olika svar.

I Ronneby kan SD möjligen fortfarande ta hem poänger genom att påpeka den upplevda otryggheten. På kommunal nivå konstateras dock att man inte har haft, eller åtminstone inte lyckats marknadsföra någon profilfråga i övrigt. När partiets ledare Nicolas Westrup satsar på rikspolitiken, samtidigt som Christer Leksell med fru flyttar till Karlskrona, blir det inte mycket kvar. Dock har Magnus Stridh förutsättningar för att föra partiets talan.

S-kvinnorna har det svårt

En socialdemokratisk kvinna i Karlskrona menar att kvinnorna har det svårt i partiet. Facit kan utläsas i Ronneby. Malin Norfall väljer att gå, alternativt ombads att gå, nu när hon utvecklats rejält under det senaste året. Monica Lindqvist och Anette Rydell, som båda nämndes som kommunalrådskandidater, har valt att trappa ner politiken. Båda borde ha haft mer att ge, liksom Ingrid Karlsson. Nu tar männen makten även formellt.

I grannkommunerna Karlshamn och Karlskrona finns koalitionen S + C, m.fl. Målet är majoritet, samt att stänga ute SD. Att det blev S+C torde bero på personkemin.

I Tingsryd är det S+M. Förklaringen brukar anges till att C ville bestämma allt, M valde då S.

I Ronneby torde det bli personkemi EFTER valet, som bestämmer konstellationen OM Sd skall uteslutas. Förra gången föll S i stort på att vi i RP ville ge Roger en period till, samtidigt som vi såg sannolikheten i att S ännu inte insett att de inte kunde bestämma allt. Fortfarande menar jag att S i flera fall, i synnerhet när det gäller LOV inom hemtjänsten, uppträtt som dåliga förlorare även under innevarande period.

Osäkert i Ronneby

Efter valet vet vi inte mycket om tänkta laguppställningar. Om Fredriksson väljer riksdagen, vem kommer då? Det är inte utan att centerns Michaelsson då får en extra chans.

Osäkerheten i kommunen förstärks av att de mindre partierna kan åka ur, alternativt fördubbla antalet mandat. En enstaka händelse månaden före valet kan förändra mycket. För exempelvis KD gäller att öka röstetalet rejält, när rikstrenden går emot. Willy Persson kan förlora röster bara på grund av en överhängande risk om bortkastade röster.

För alla de mindre partierna torde det vara nödvändigt att profilera sig. Annars tar de större partierna år sig allt massmedialt utrymme.

Vem är Magnus Pettersson?

För S gäller att deras toppkandidat Magnus Pettersson är känd inom det egna partiet, men knappast bland väljarna. Han synes ha gjort ett gott arbete i Miljö- och byggnadsnämnden. I kommunfullmäktige har han varit relativt osynlig. Han har fem-sex sammanträden kvar före valet.

Utöver det har S endast Tommy Andersson bland de kända. Tommy har haft flera tunga inlägg som visat på en viss egen tankeförmåga.

Som slutsummering menar jag att Ronnebys styrande kan se tillbaka på en hyfsad mandatperiod. Befolkningstillväxten har varit kraftig. På den negativa sidan finns den upplevda otryggheten, som egentligen inte är en kommunal fråga. Därtill finns affärerna i Miljöteknik, som kan bli en kvarnsten för Roger Fredriksson.

I övrigt har de svarta rubrikerna mer drabbat Karlskrona och Karlshamn. Felaktiga löneutbetalningar retar folk, liksom missförhållanden inom vård och skola.

Sune Håkansson

Sydöstrans lokala journalistik

Blekinge är ett litet län men har ändå fem kommuner. Väl många, kan tyckas, men det förblir så när bypolitiken fortsätter att vara förhärskande.

När lokaltidningen Sydöstran dessutom ger ytterligare näring på detta område blir murarna inte direkt lägre mellan kommunerna.

Den senaste miljörankningen som tidningen ”Aktuell Hållbarhet” har redovisat blir till ett riktigt dåligt exempel på lokal journalistik när lokaltidningen Sydöstran i sin tur presenterar resultaten.

Den 29 juni skriver man på Ronnebysidan med sex rader att Ronneby sjunker i miljörankningen. Kommunen har sjunkigt ”hela” sex placeringar, från 8 till 14. Inte ett ord om att Ronneby är klart bäst av länets kommuner. Övriga kommuners placeringar nämns inte.

Enligt Aktuell Hållbarhets chefredaktör beror tappet framför allt på hårdnande konkurrens.

Några dagar senare, den 1 juli, dyker det upp några rader på tidningens Karlskronasida. Rubriken då är – ”Karlskrona klättrar i miljörankning.”

Karlskronas placering och förbättring från plats 57 till 27 kommenteras av kommunalrådet Magnus Larsson.

Inte heller i denna korta artikel omnämns övriga kommuners placeringar.

Ronneby intar plats 14 av 290 kommuner, på andra plats av länets fem kommuner kommer alltså Karlskrona som följs av Olofström på plats 89, ett tapp från plats 58. Sölvesborg hamnar på plats 100 mot 142 året dessförinnan och Karlshamn på plats 244 som tappat rejält från plats 86.

Hade tidningen redovisat på detta sätt hade läsaren fått en adekvat upplysning.


Tankeväckande syn på gammalmedia

Sylvia Asklöf Fortell, politisk chefredaktör på Blekinge Läns Tidning, sätter i dag fingret på en intressant fråga. Det handlar om allmänheten men främst politikers syn på gammalmedia.

Det handlar om en ledare som Sylvia publicerade lördagen den 25 mars. I inlägget riktade hon frågor till socialdemokratiska kommunalrådet, Per-Ola Mattsson i Karlshamn med anledning av att det inte finns några skrivelser eller anteckningar att få ut på kommunkansliet som handlar om handläggningen av Nord Stream.

Det naturliga hade varit att Per-Ola Mattsson svarat på frågorna, men Sylvia fick aldrig något svar att publicera. Istället hittade hon en text på Facebook där Per-Ola Mattsson hade svarat på ett inlägg från någon som lagt upp ledartexten.

-Vad konstigt det blev, skriver i dag Sylvia i en krönika på ledarsidan. Naturligtvis är jag benägen att hålla med och jag ser flera tänkbara förklaringar till att det blev på detta sätt.

Vi närmar oss ett val och i sådana tider står ledande politiker på tå och visar hög känslighet för kritik. I det här fallet nonchalerade kommunalrådet i Karlshamn helt den text med frågor till honom som publicerats på BLT:s ledarsida. Istället reagerade han blixtsnabbt när samma text publicerades på Facebook.

Reaktionen är mycket intressant. Han ser i det ögonblicket betydligt fler väljare och partikamrater framför sig än vad det innebar att samma text med frågor publicerats på BLT:s ledarsida. Det var viktigare att lämna svar på sociala medier än att svara en politisk chefredaktör.

Detta är dock ingen isolerad händelse i Blekinge. Jag följer många politiker på bl a Facebook och har konstaterat bristen på svar från ledande politiker när det gäller insändare i länets två tidningar. De är snabba att lägga upp artiklar på sociala medier som har en positiv vinkling gentemot deras egen kommun. Men de presterar inga egna inlägg för att t ex förklara sina tankar i en speciell fråga.

Senaste beviset på detta var när Ronny Pettersson, andre vice ordförande i Ronnebyhus och vänstern, skrev ett längre inlägg riktat till moderata kommunalrådet, Roger Fredriksson, Ronneby. Svaret uteblev även där i tidningen. Fredriksson lät däremot en kort kommentar publiceras på Facebook som svar på ett ”löp” för min ”Bengtbloggen”.

Sammanfattning: gammalmedias läsare räknas inte, det är sociala mediers inlägg som är viktigast att besvara. En intressant tanke när valet väntar bakom årsskiftet. Onekligen nonchalant och oseriöst av ledande politiker.

Topptjänsteman lämnar Ronneby kommun

En av Ronneby kommuns topptjänstemän lämnar Ronneby  för en liknande tjänst i Karlshamns kommun. Beskedet kommer vid en presskonferens senare i dag.

I ett mail från kommundirektör, Magnus Widén nu på morgonen informeras övriga förvaltningschefer att det är äldreförvaltningens chef, Torill Skaar Magnusson som slutar sitt uppdrag inom Ronneby kommun.

Hon har sökt, erbjudits och accepterat en tjänst som förvaltningschef i Karlshamns kommun.

”Torill har under ca 8 år i Ronneby tillfört mycket nytänkande, utveckling och positiv förändring inom äldreomsorgen i Ronneby”, skriver Magnus Widén.

Torill slutar sin anställning den 1 mars 2017. Rekrytering av en efterträdare kommer att påbörjas inom kort, skriver han vidare.

Blekinge landsting bör tvångsförvaltas

Kjell-Åke Björklund, Jämshög hade för en tid sedan framgång med en överklagan hos Förvaltningsrätten. Ärendet gällde ett beslut som tagits i nämnden för Blekingesjukhuset den 25 februari 2016 och som bl a innebar att dagakuten i Karlshamn ska stängas. Förvaltningsrätten gav Björklund rätt och upphävde beslutet som man ansåg tillkommit på ett sätt som strider mot kommunallagen.

Landstingets ledning har dock i sin tur tolkat beslutet på sitt sätt och beslutat att verkställa beslutet. Mot detta protesterar nu Kjell-Åke Björklund som ännu en gång vänt sig till Förvaltningsrätten. Nu begär han förnyad inhibition. Hans insändare kan du ta del av här:

”Lars Almroth (? ) och Kalle Sandström (S) tycks inte förstå eller begripa att Förvaltningsrätten har stoppat deras projekt med nedläggningen av dagakuten på Blekinge Sjukhuset i Karlshamn och de fortsätter precis som inget har hänt, men det finns ju större herrar än de här båda nämnda.

Jag kommer att anhålla hos Förvaltningsrätten om att införa inhibition igen och se till att de beslut som en gång har fattats av Förvaltningsrätten efterlevs av politiker och tjänstemän på Landstinget Blekinge. Det är nu dags att begära att Landstinget Blekinge skall tvångsförvaltas.

Det går inte längre att vi blekingar skall köras över av okunniga politiker och chefer som inte förstår vad demokrati är. Det är ju inte bara vi i västra Blekinge som blir utsatta för alla dessa övergrepp utan vi har ju också en väldigt duktig och kunnig personal vid Blekinge Sjukhuset i Karlskrona som också blir lidande av att dessa okunniga politiker och tjänstemän som jämt och ständigt skapar oro och stress på deras arbetsplatser. All personal på golvet i Landstinget Blekinge och invånarna i Blekinge förtjänar bättre chefer och politiker än de som nu beslutar över våra huvuden precis som man gjorde i diktaturstaten DDR.

För några år sedan hette skarprättaren Jan Svanell  men som blev kvick med att dra iväg när dåvarande Sjukvårdspartiet letade upp fakturor och handlingar på felaktiga köp utan att anbud lagts ut som kommunallagen föreskriver och som han inte kunde verifiera.

Det är också helt fel att med tvång driva igenom stora och enormt kostsamma förändringar mitt i en valperiod, det rätta vore att arbeta fram bra och genomarbetade förslag och åtgärder inför valet de två åren fram till 2018 och som väljarna då kan ta ställning till i ett demokratiskt val och inte driva igenom dem med DDR-diktaturfasoner.

När Kalle Sandström (S ) gör gällande att partiet är ett demokratiskt parti har han mycket grovt underskattat vad ordet demokrati betyder, men jag begriper ju att en före detta ombudsman inte besitter några större kunskaper och definitivt inte de kunskaper som erfordras för att få Landstinget Blekinge på fötter igen. Han har ju själv varit med om att skapa dessa enormt stora underskott och förluster som Landstinget har idag, vid valet 2010 och 2014 så skulle ju vårt Landsting bli så himla bra enligt de storvulna vallöften som ställdes ut då.

För min personliga del har jag den förhoppningen att det vilande Sjukvårdspartiet Blekinge aktiveras snarast för att ställa upp i Landstingsvalet 2018 i samtliga kommuner i Blekinge. Alla de som känner sej manade att bidra med en insats kvinnor, män och framför allt de yngre som skall ta över som är Blekinges framtid, ni behöver inte vara rädda att jag finns med på vallistan man kan ju var amedlem i ett parti ändå och bidra med andra uppdrag.

Till sist uppmanar jag alla blekingar i både östra och västra Blekinge att ni skapar egna och bra förutsättningar att på demokratisk väg med ett uppvaknat Sjukvårdsparti Blekinge som ställer upp i hela Blekinge för detta är ju det enda sättet att rätta till och skapa bra förutsättningar för en bra sjukvård i vårt län eftersom de partier som företräder opinionen har en benägenhet att inför varje val lova guld och gröna skogar men som dagen efter valdagen inte kan komma ihåg vad man lovat dagen innan.”                                                                                                                    

Kjell-Åke Björklund, Jämshög

Landstingsnämnd tog olagligt beslut

Två västblekingar fick rätt i sina överklaganden när det gäller laglighetsprövningen av ett uppmärksammat beslut i Nämnden för Blekingesjukhuset den 25 februari i år.

Förvaltningsrätten i Växjö upphäver därför nämndens beslut att stänga dagakuten i Karlshamn. Rätten konstaterar att Fullmäktige borde ha beslutat i frågan. Nämnden har således inte haft kompetens att besluta i aktuell fråga, säger Förvaltningsrätten. Det överklagade beslutet strider alltså mot kommunallagen och ska därför upphävas.

Det är två västblekingar, Kjell-Åke Björklund, Jämshög och Kjell Hallberg, Sölvesborg som nu röner framgång i sina överklaganden. Båda är väl insatta i den sjukvårdsdebatt som har pågått under många år och där speciellt vården vid Blekingesjukhuset i Karlshamn varit föremål för neddragningar.

-Det är med stor tillfredsställelse jag mottagit Förvaltningsrättens fällande dom i ärendet om dagakutens stängning vid Blekingesjukhuset i Karlshamn, säger Kjell-Åke Björklund. Han fortsätter:

-Det känns väldigt bra när rättvisan finns och att det finns jurister som är rakryggade nog och dömer vad kommunallagen säger.

Nämnden för Blekingesjukhuset i Blekinge landsting beslutade den 25 februari i år under paragraf 27 att ge förvaltningschefen uppdrag att starta avancerad sjukvård i hemmet, starta specialiserad rehabilitering i hemmet, implementera det nya konceptet för omhändertagande av akuta tillstånd för invånarna i västra Blekinge samt fortsätta arbetet med att utveckla arbetstidsmodeller och bemanningstal.

Detta beslut av nämnden var alltså olagligt och skulle ha underställts Landstingsfullmäktige för beslut.

Landstinget har å sin sida i ett yttrande till Förvaltningsrätten hävdat att man motsätter sig överklagandet med motiveringen att nämnden är självständig och direkt underställd fullmäktige.

Nämnden för Blekingesjukhuset leds av ordförande, Christel Friskopps och JanAnders Palmqvist, förste vice ordförande. Båda socialdemokrater.