Politisk betraktelse från läktaren

I dag får Sune Håkansson full frihet att kommentera det nu aktuella politiska läget, sett ur hans synvinkel.

”Det blir en turbulent tid inför valet, har Annie Lööf sagt. Hon torde få rätt. Redan har turbulensen börjat märkas. Centern backar i opinionssiffrorna, men ligger fortfarande långt över resultatet från förra valet. Likväl blir frågan: Tänkte Tim Svanberg rätt, när han bestämde sig för att satsa på en riksdagsplats? Han finns på andra plats i kommunlistan men ställer inte upp på omval i landstinget/regionvalet.

Landstingsvalet, eller skall det heta regionvalet, blir som vanligt intressant. Kritiken mot landstingsledningen är hård. Budgeten hålls inte. Det behövs en spurt om S skall få sitta kvar.

Sverigedemokraternas stora problem är att profilera sig. Det är inte lätt när både S och M nära nog har tagit över de åsikter som SD tidigare var ensamma om, då med besk kritik från både S och M.

Frågeställningen, som de tre partierna snart måste besvara är: Vilka skillnader finns mellan S och SD, mellan S och M, mellan M och SD? De tre partierna har kanske olika svar.

I Ronneby kan SD möjligen fortfarande ta hem poänger genom att påpeka den upplevda otryggheten. På kommunal nivå konstateras dock att man inte har haft, eller åtminstone inte lyckats marknadsföra någon profilfråga i övrigt. När partiets ledare Nicolas Westrup satsar på rikspolitiken, samtidigt som Christer Leksell med fru flyttar till Karlskrona, blir det inte mycket kvar. Dock har Magnus Stridh förutsättningar för att föra partiets talan.

S-kvinnorna har det svårt

En socialdemokratisk kvinna i Karlskrona menar att kvinnorna har det svårt i partiet. Facit kan utläsas i Ronneby. Malin Norfall väljer att gå, alternativt ombads att gå, nu när hon utvecklats rejält under det senaste året. Monica Lindqvist och Anette Rydell, som båda nämndes som kommunalrådskandidater, har valt att trappa ner politiken. Båda borde ha haft mer att ge, liksom Ingrid Karlsson. Nu tar männen makten även formellt.

I grannkommunerna Karlshamn och Karlskrona finns koalitionen S + C, m.fl. Målet är majoritet, samt att stänga ute SD. Att det blev S+C torde bero på personkemin.

I Tingsryd är det S+M. Förklaringen brukar anges till att C ville bestämma allt, M valde då S.

I Ronneby torde det bli personkemi EFTER valet, som bestämmer konstellationen OM Sd skall uteslutas. Förra gången föll S i stort på att vi i RP ville ge Roger en period till, samtidigt som vi såg sannolikheten i att S ännu inte insett att de inte kunde bestämma allt. Fortfarande menar jag att S i flera fall, i synnerhet när det gäller LOV inom hemtjänsten, uppträtt som dåliga förlorare även under innevarande period.

Osäkert i Ronneby

Efter valet vet vi inte mycket om tänkta laguppställningar. Om Fredriksson väljer riksdagen, vem kommer då? Det är inte utan att centerns Michaelsson då får en extra chans.

Osäkerheten i kommunen förstärks av att de mindre partierna kan åka ur, alternativt fördubbla antalet mandat. En enstaka händelse månaden före valet kan förändra mycket. För exempelvis KD gäller att öka röstetalet rejält, när rikstrenden går emot. Willy Persson kan förlora röster bara på grund av en överhängande risk om bortkastade röster.

För alla de mindre partierna torde det vara nödvändigt att profilera sig. Annars tar de större partierna år sig allt massmedialt utrymme.

Vem är Magnus Pettersson?

För S gäller att deras toppkandidat Magnus Pettersson är känd inom det egna partiet, men knappast bland väljarna. Han synes ha gjort ett gott arbete i Miljö- och byggnadsnämnden. I kommunfullmäktige har han varit relativt osynlig. Han har fem-sex sammanträden kvar före valet.

Utöver det har S endast Tommy Andersson bland de kända. Tommy har haft flera tunga inlägg som visat på en viss egen tankeförmåga.

Som slutsummering menar jag att Ronnebys styrande kan se tillbaka på en hyfsad mandatperiod. Befolkningstillväxten har varit kraftig. På den negativa sidan finns den upplevda otryggheten, som egentligen inte är en kommunal fråga. Därtill finns affärerna i Miljöteknik, som kan bli en kvarnsten för Roger Fredriksson.

I övrigt har de svarta rubrikerna mer drabbat Karlskrona och Karlshamn. Felaktiga löneutbetalningar retar folk, liksom missförhållanden inom vård och skola.

Sune Håkansson

Sydöstrans lokala journalistik

Blekinge är ett litet län men har ändå fem kommuner. Väl många, kan tyckas, men det förblir så när bypolitiken fortsätter att vara förhärskande.

När lokaltidningen Sydöstran dessutom ger ytterligare näring på detta område blir murarna inte direkt lägre mellan kommunerna.

Den senaste miljörankningen som tidningen ”Aktuell Hållbarhet” har redovisat blir till ett riktigt dåligt exempel på lokal journalistik när lokaltidningen Sydöstran i sin tur presenterar resultaten.

Den 29 juni skriver man på Ronnebysidan med sex rader att Ronneby sjunker i miljörankningen. Kommunen har sjunkigt ”hela” sex placeringar, från 8 till 14. Inte ett ord om att Ronneby är klart bäst av länets kommuner. Övriga kommuners placeringar nämns inte.

Enligt Aktuell Hållbarhets chefredaktör beror tappet framför allt på hårdnande konkurrens.

Några dagar senare, den 1 juli, dyker det upp några rader på tidningens Karlskronasida. Rubriken då är – ”Karlskrona klättrar i miljörankning.”

Karlskronas placering och förbättring från plats 57 till 27 kommenteras av kommunalrådet Magnus Larsson.

Inte heller i denna korta artikel omnämns övriga kommuners placeringar.

Ronneby intar plats 14 av 290 kommuner, på andra plats av länets fem kommuner kommer alltså Karlskrona som följs av Olofström på plats 89, ett tapp från plats 58. Sölvesborg hamnar på plats 100 mot 142 året dessförinnan och Karlshamn på plats 244 som tappat rejält från plats 86.

Hade tidningen redovisat på detta sätt hade läsaren fått en adekvat upplysning.


Tankeväckande syn på gammalmedia

Sylvia Asklöf Fortell, politisk chefredaktör på Blekinge Läns Tidning, sätter i dag fingret på en intressant fråga. Det handlar om allmänheten men främst politikers syn på gammalmedia.

Det handlar om en ledare som Sylvia publicerade lördagen den 25 mars. I inlägget riktade hon frågor till socialdemokratiska kommunalrådet, Per-Ola Mattsson i Karlshamn med anledning av att det inte finns några skrivelser eller anteckningar att få ut på kommunkansliet som handlar om handläggningen av Nord Stream.

Det naturliga hade varit att Per-Ola Mattsson svarat på frågorna, men Sylvia fick aldrig något svar att publicera. Istället hittade hon en text på Facebook där Per-Ola Mattsson hade svarat på ett inlägg från någon som lagt upp ledartexten.

-Vad konstigt det blev, skriver i dag Sylvia i en krönika på ledarsidan. Naturligtvis är jag benägen att hålla med och jag ser flera tänkbara förklaringar till att det blev på detta sätt.

Vi närmar oss ett val och i sådana tider står ledande politiker på tå och visar hög känslighet för kritik. I det här fallet nonchalerade kommunalrådet i Karlshamn helt den text med frågor till honom som publicerats på BLT:s ledarsida. Istället reagerade han blixtsnabbt när samma text publicerades på Facebook.

Reaktionen är mycket intressant. Han ser i det ögonblicket betydligt fler väljare och partikamrater framför sig än vad det innebar att samma text med frågor publicerats på BLT:s ledarsida. Det var viktigare att lämna svar på sociala medier än att svara en politisk chefredaktör.

Detta är dock ingen isolerad händelse i Blekinge. Jag följer många politiker på bl a Facebook och har konstaterat bristen på svar från ledande politiker när det gäller insändare i länets två tidningar. De är snabba att lägga upp artiklar på sociala medier som har en positiv vinkling gentemot deras egen kommun. Men de presterar inga egna inlägg för att t ex förklara sina tankar i en speciell fråga.

Senaste beviset på detta var när Ronny Pettersson, andre vice ordförande i Ronnebyhus och vänstern, skrev ett längre inlägg riktat till moderata kommunalrådet, Roger Fredriksson, Ronneby. Svaret uteblev även där i tidningen. Fredriksson lät däremot en kort kommentar publiceras på Facebook som svar på ett ”löp” för min ”Bengtbloggen”.

Sammanfattning: gammalmedias läsare räknas inte, det är sociala mediers inlägg som är viktigast att besvara. En intressant tanke när valet väntar bakom årsskiftet. Onekligen nonchalant och oseriöst av ledande politiker.

Topptjänsteman lämnar Ronneby kommun

En av Ronneby kommuns topptjänstemän lämnar Ronneby  för en liknande tjänst i Karlshamns kommun. Beskedet kommer vid en presskonferens senare i dag.

I ett mail från kommundirektör, Magnus Widén nu på morgonen informeras övriga förvaltningschefer att det är äldreförvaltningens chef, Torill Skaar Magnusson som slutar sitt uppdrag inom Ronneby kommun.

Hon har sökt, erbjudits och accepterat en tjänst som förvaltningschef i Karlshamns kommun.

”Torill har under ca 8 år i Ronneby tillfört mycket nytänkande, utveckling och positiv förändring inom äldreomsorgen i Ronneby”, skriver Magnus Widén.

Torill slutar sin anställning den 1 mars 2017. Rekrytering av en efterträdare kommer att påbörjas inom kort, skriver han vidare.

Blekinge landsting bör tvångsförvaltas

Kjell-Åke Björklund, Jämshög hade för en tid sedan framgång med en överklagan hos Förvaltningsrätten. Ärendet gällde ett beslut som tagits i nämnden för Blekingesjukhuset den 25 februari 2016 och som bl a innebar att dagakuten i Karlshamn ska stängas. Förvaltningsrätten gav Björklund rätt och upphävde beslutet som man ansåg tillkommit på ett sätt som strider mot kommunallagen.

Landstingets ledning har dock i sin tur tolkat beslutet på sitt sätt och beslutat att verkställa beslutet. Mot detta protesterar nu Kjell-Åke Björklund som ännu en gång vänt sig till Förvaltningsrätten. Nu begär han förnyad inhibition. Hans insändare kan du ta del av här:

”Lars Almroth (? ) och Kalle Sandström (S) tycks inte förstå eller begripa att Förvaltningsrätten har stoppat deras projekt med nedläggningen av dagakuten på Blekinge Sjukhuset i Karlshamn och de fortsätter precis som inget har hänt, men det finns ju större herrar än de här båda nämnda.

Jag kommer att anhålla hos Förvaltningsrätten om att införa inhibition igen och se till att de beslut som en gång har fattats av Förvaltningsrätten efterlevs av politiker och tjänstemän på Landstinget Blekinge. Det är nu dags att begära att Landstinget Blekinge skall tvångsförvaltas.

Det går inte längre att vi blekingar skall köras över av okunniga politiker och chefer som inte förstår vad demokrati är. Det är ju inte bara vi i västra Blekinge som blir utsatta för alla dessa övergrepp utan vi har ju också en väldigt duktig och kunnig personal vid Blekinge Sjukhuset i Karlskrona som också blir lidande av att dessa okunniga politiker och tjänstemän som jämt och ständigt skapar oro och stress på deras arbetsplatser. All personal på golvet i Landstinget Blekinge och invånarna i Blekinge förtjänar bättre chefer och politiker än de som nu beslutar över våra huvuden precis som man gjorde i diktaturstaten DDR.

För några år sedan hette skarprättaren Jan Svanell  men som blev kvick med att dra iväg när dåvarande Sjukvårdspartiet letade upp fakturor och handlingar på felaktiga köp utan att anbud lagts ut som kommunallagen föreskriver och som han inte kunde verifiera.

Det är också helt fel att med tvång driva igenom stora och enormt kostsamma förändringar mitt i en valperiod, det rätta vore att arbeta fram bra och genomarbetade förslag och åtgärder inför valet de två åren fram till 2018 och som väljarna då kan ta ställning till i ett demokratiskt val och inte driva igenom dem med DDR-diktaturfasoner.

När Kalle Sandström (S ) gör gällande att partiet är ett demokratiskt parti har han mycket grovt underskattat vad ordet demokrati betyder, men jag begriper ju att en före detta ombudsman inte besitter några större kunskaper och definitivt inte de kunskaper som erfordras för att få Landstinget Blekinge på fötter igen. Han har ju själv varit med om att skapa dessa enormt stora underskott och förluster som Landstinget har idag, vid valet 2010 och 2014 så skulle ju vårt Landsting bli så himla bra enligt de storvulna vallöften som ställdes ut då.

För min personliga del har jag den förhoppningen att det vilande Sjukvårdspartiet Blekinge aktiveras snarast för att ställa upp i Landstingsvalet 2018 i samtliga kommuner i Blekinge. Alla de som känner sej manade att bidra med en insats kvinnor, män och framför allt de yngre som skall ta över som är Blekinges framtid, ni behöver inte vara rädda att jag finns med på vallistan man kan ju var amedlem i ett parti ändå och bidra med andra uppdrag.

Till sist uppmanar jag alla blekingar i både östra och västra Blekinge att ni skapar egna och bra förutsättningar att på demokratisk väg med ett uppvaknat Sjukvårdsparti Blekinge som ställer upp i hela Blekinge för detta är ju det enda sättet att rätta till och skapa bra förutsättningar för en bra sjukvård i vårt län eftersom de partier som företräder opinionen har en benägenhet att inför varje val lova guld och gröna skogar men som dagen efter valdagen inte kan komma ihåg vad man lovat dagen innan.”                                                                                                                    

Kjell-Åke Björklund, Jämshög

Landstingsnämnd tog olagligt beslut

Två västblekingar fick rätt i sina överklaganden när det gäller laglighetsprövningen av ett uppmärksammat beslut i Nämnden för Blekingesjukhuset den 25 februari i år.

Förvaltningsrätten i Växjö upphäver därför nämndens beslut att stänga dagakuten i Karlshamn. Rätten konstaterar att Fullmäktige borde ha beslutat i frågan. Nämnden har således inte haft kompetens att besluta i aktuell fråga, säger Förvaltningsrätten. Det överklagade beslutet strider alltså mot kommunallagen och ska därför upphävas.

Det är två västblekingar, Kjell-Åke Björklund, Jämshög och Kjell Hallberg, Sölvesborg som nu röner framgång i sina överklaganden. Båda är väl insatta i den sjukvårdsdebatt som har pågått under många år och där speciellt vården vid Blekingesjukhuset i Karlshamn varit föremål för neddragningar.

-Det är med stor tillfredsställelse jag mottagit Förvaltningsrättens fällande dom i ärendet om dagakutens stängning vid Blekingesjukhuset i Karlshamn, säger Kjell-Åke Björklund. Han fortsätter:

-Det känns väldigt bra när rättvisan finns och att det finns jurister som är rakryggade nog och dömer vad kommunallagen säger.

Nämnden för Blekingesjukhuset i Blekinge landsting beslutade den 25 februari i år under paragraf 27 att ge förvaltningschefen uppdrag att starta avancerad sjukvård i hemmet, starta specialiserad rehabilitering i hemmet, implementera det nya konceptet för omhändertagande av akuta tillstånd för invånarna i västra Blekinge samt fortsätta arbetet med att utveckla arbetstidsmodeller och bemanningstal.

Detta beslut av nämnden var alltså olagligt och skulle ha underställts Landstingsfullmäktige för beslut.

Landstinget har å sin sida i ett yttrande till Förvaltningsrätten hävdat att man motsätter sig överklagandet med motiveringen att nämnden är självständig och direkt underställd fullmäktige.

Nämnden för Blekingesjukhuset leds av ordförande, Christel Friskopps och JanAnders Palmqvist, förste vice ordförande. Båda socialdemokrater.

Så olika vi ser på turism

Filial

Rubriken ovan låter som änglasång för oss som länge kämpat för att turistbyrån i Ronneby ska flyttas tillbaka till torget.

Men stopp, innan ni får glädjefnatt – artikeln gäller tyvärr inte Ronneby – utan Karlshamn!

Karlshamn ligger ca 3 mil väster om Ronneby men vi är fortfarande i Blekinge. Hur kan då politiker tänka så olika?

Är då politiker i Ronneby som väljer att stoppa undan turistbyrån på biblioteket negativa till turismen? Kanske inte direkt negativa men de tänker fel och kanske är anledningen att intresset är riktat åt annat håll.

Vi i Ronneby, som tror på aktiviteter även i centrum och att människor fungerar på så sätt att man alltid dras till städers centrum för handel och olika upplevelser, vi kämpar vidare och tar ännu en gång rubriken till hjälp för påtryckning.

Turistbyrå 4

Hög politikernärvaro vid julbord

Vi har läst om politiker i Karlskrona som uteblir från sammanträden men som ändå uppbär ekonomisk ersättning. Systemet som har gynnat ett sådant beteende måste anses hutlöst och högst anmärkningsvärt.

När frågan ställs om de tänker betala tillbaka felaktigt utbetalda arvoden, ja, då kommer inte helt oväntat motfrågan – varför!?

-Vi har läst in oss på ärendena och det måste väl räknas som arbetsinsats, har påkomna politiker svarat.

Däremot tycks närvaron nästan vara total när politiska nämnder och utskott genomför de årligen återkommande julborden som aväts med god aptit.

K-A 1

Det är åtskilliga skattekronor som årligen avsätts till självpåtagen rätt till ett extra tack för årets arbetsinsats. En arbetsinsats som arvoderas antingen man har närvarat eller inte.

Det finns politiker som aväter ett stort antal julbord och detta beroende på att de ofta sitter i flera olika nämnder. Detta har nu uppmärksammats av ett parti i Ronneby som vill ändra på denna ordning och därför har lämnat in en motion. Hur det har gått? Jag har inte en susning men säkert kommer behandlingen av den motionen ta minst lika lång tid som andra för politiker lite obekväma förslag.

Politiker avverkar traditionella julbord på arbetstid vilket i sin tur innebär att de äter på arvoderad tid. Jag vet att det finns politiker som anser det vara en självklarhet att de själva ska betala en jullunch eftersom de betraktar den som vilken annan lunch som helst. Mestadels är det unga politiker som har denna sunda syn på sitt uppdrag. Därmed kan vi kanske trots allt se en aning positivt på framtiden och kanske rent av med en förhoppning om en snar förändring på den traditionsbundna synen att tacka sig själva med hjälp av skattemedel.

När politiker sätter klackarna i marken och bromsar en speciell utveckling heter det ofta att pengar inte finns. Ett märkligt synsätt eftersom alla vet att pengar finns, det gäller bara att rätt fördela dom. Att det alltid tycks finnas skattemedel till julbord och andra tveksamma förlustelser beslutade av politiker till politiker, ja, det måste väl ändå anses som en egennyttig budgetplanering.

När alla inför julen tycks vara besjälade av godhet och givmildhet kan vi väl hoppas att även förtroendevalda politiker ska ”drabbas” av denna syn på verkligheten. Låt oss därför hoppas att skattemedel ska hanteras på ett mer modernt och neutralt sätt i en snar framtid. Inte minst när det numera saknas pengar inom nära nog alla om råden borde det vara en självklarhet att politiker uppträder med just ansvar som ambition och ledstjärna.

Ronneby klättrar-Karlskrona sjunker

Det hjälper inte att solen i Karlskrona skiner mest i landet. När Svenskt Näringsliv i dag presenterar sin mätning av företagsklimatet hamnar ”örslogsstaun” i skuggan och intar nu sista platsen i rankingen av kommunerna i Blekinge efter att ha rasat 51 placeringar.

Bästa företagsklimatet finns inte oväntat i Sölvesborg med plats 87, en ökning med hela 40 placeringar.

I Ronneby fortsätter det att ljusna. I år har Ronneby klättrat 35 placeringar och är nu på plats 199. Karlskrona har plats 206. Näst mest har Karlshamn ökat. Intar nu plasts 173 efter att ha klättrat 37 placeringar.

Olofström har tappat och finns på plats 178 efter att ha minskat 45 placeringar.

Tingsryd har tappat greppet som en bra och väl fungerande företagskommun. Tappar i årets ranking 80 placeringar och parkerar på plats 208.  Sämre än alla kommuner i Blekinge. Bromölla i väster har ökat 4 placeringar och finns nu på plats 139.

Ranking för Blekinge:

Sölvesborg plats 87 + 40

Karlshamn plats 173 + 37

Olofström plats 178 – 45

Ronneby plats 199 + 35

Karlskrona plats 206 – 51

 

Därför köper inte Ronneby Tjärö

Tjärö är en av Blekinges vackraste öar men nu när den inte längre utgör ett populärt besöksmål håller den sakta på att förslummas. Nuvarande ägare, Madeleine och Anders Althin, vill sälja ön men har hittills misslyckats. Nu har de i sommar öppnat för en annan lösning nämligen att arrendera ut ön med fastigheter.

Många blekingar förfasar sig över att denna välkända skärgårdspärla nu håller på att växa igen och har därför uttryckt önskemål att Ronneby och Karlshamns kommuner bör köpa ön. Man vill genom detta rädda ön som en fortsatt lockande mötesplats för turister.

Det är främst genom sociala medier som många har framfört idén att de två kommunerna bör rädda ön. Dessa önskningar har naturligtvis nått fram även till kommunalrådet i Ronneby, Roger Fredriksson, som kommenterar köpkravet på följande sätt.

-Jag förstår mycket väl att kravet har uppstått, men på den här punkten är kommunallagen mycket bestämd. Eftersom Tjärö tillhör en angränsande kommun, Karlshamn, får vi helt enkelt inte genomföra ett sådant köp, även om vi hade önskat. Vi får inte heller bli delägare tillsammans med Karlshamn.

-Däremot kan jag försäkra alla att vi i Ronneby kommun noga följer den fortsatta utvecklingen och vad som händer. Vi har ett gott samarbete med Karlshamn även i denna fråga och har bra insyn. Naturligtvis har vi inom kommunen ett stort intresse av att Tjärö åter ska få liv och rörelse, betonar Roger Fredriksson.

Naturligtvis fick många blekingar stora darren när det blev känt att Bert Karlsson ville göra Tjärö och Guö värdshus till flyktingförläggningar men dessa projekt tycks nu vara glömda och planerna nergrävda.

Däremot är det trist att myndigheter som bl a Länsstyrelsen i Blekinge vilseleder människor som inte känner till det faktiska förhållandet att ön numera ligger öde. Länsstyrelsen beskriver Tjärö på sin hemsida på följande sätt:

”Tjärö är en av Blekinges vackraste öar, med mycket att upptäcka. Ön är inte större än att du kan vandra runt den på några timmar. Tag god tid på dig och upplev Tjärös rika djur- och växtliv, med många arter typiska för skärgården. Öns byggnadsbestånd utgörs av äldre hus som tidigare funnits på platsen eller ditförts. Sommartid finns betesdjur på ön.

Tjärö, som är ett populärt besöksmål, har färjeförbindelse med fastlandet. Ön är viktig för det rörliga friluftslivet med vandringsleder och rastplatser. Förutom en marina med gästhamn finns fina hällmarker och mindre vikar som är populära för båtburna gäster. Det finns badmöjligheter i vikar med sandbotten och vid klippor. På Tjärö finns restaurang och här erbjuds boende. Tältplats finns också.”  

Nu kan vi bara hoppas att politiker och tjänstemän i Karlshamn tillsammans med ägarna finner en rimlig lösning som kan rädda Tjärö för framtiden.