Hög politikernärvaro vid julbord

Vi har läst om politiker i Karlskrona som uteblir från sammanträden men som ändå uppbär ekonomisk ersättning. Systemet som har gynnat ett sådant beteende måste anses hutlöst och högst anmärkningsvärt.

När frågan ställs om de tänker betala tillbaka felaktigt utbetalda arvoden, ja, då kommer inte helt oväntat motfrågan – varför!?

-Vi har läst in oss på ärendena och det måste väl räknas som arbetsinsats, har påkomna politiker svarat.

Däremot tycks närvaron nästan vara total när politiska nämnder och utskott genomför de årligen återkommande julborden som aväts med god aptit.

K-A 1

Det är åtskilliga skattekronor som årligen avsätts till självpåtagen rätt till ett extra tack för årets arbetsinsats. En arbetsinsats som arvoderas antingen man har närvarat eller inte.

Det finns politiker som aväter ett stort antal julbord och detta beroende på att de ofta sitter i flera olika nämnder. Detta har nu uppmärksammats av ett parti i Ronneby som vill ändra på denna ordning och därför har lämnat in en motion. Hur det har gått? Jag har inte en susning men säkert kommer behandlingen av den motionen ta minst lika lång tid som andra för politiker lite obekväma förslag.

Politiker avverkar traditionella julbord på arbetstid vilket i sin tur innebär att de äter på arvoderad tid. Jag vet att det finns politiker som anser det vara en självklarhet att de själva ska betala en jullunch eftersom de betraktar den som vilken annan lunch som helst. Mestadels är det unga politiker som har denna sunda syn på sitt uppdrag. Därmed kan vi kanske trots allt se en aning positivt på framtiden och kanske rent av med en förhoppning om en snar förändring på den traditionsbundna synen att tacka sig själva med hjälp av skattemedel.

När politiker sätter klackarna i marken och bromsar en speciell utveckling heter det ofta att pengar inte finns. Ett märkligt synsätt eftersom alla vet att pengar finns, det gäller bara att rätt fördela dom. Att det alltid tycks finnas skattemedel till julbord och andra tveksamma förlustelser beslutade av politiker till politiker, ja, det måste väl ändå anses som en egennyttig budgetplanering.

När alla inför julen tycks vara besjälade av godhet och givmildhet kan vi väl hoppas att även förtroendevalda politiker ska ”drabbas” av denna syn på verkligheten. Låt oss därför hoppas att skattemedel ska hanteras på ett mer modernt och neutralt sätt i en snar framtid. Inte minst när det numera saknas pengar inom nära nog alla om råden borde det vara en självklarhet att politiker uppträder med just ansvar som ambition och ledstjärna.

Ronneby klättrar-Karlskrona sjunker

Det hjälper inte att solen i Karlskrona skiner mest i landet. När Svenskt Näringsliv i dag presenterar sin mätning av företagsklimatet hamnar ”örslogsstaun” i skuggan och intar nu sista platsen i rankingen av kommunerna i Blekinge efter att ha rasat 51 placeringar.

Bästa företagsklimatet finns inte oväntat i Sölvesborg med plats 87, en ökning med hela 40 placeringar.

I Ronneby fortsätter det att ljusna. I år har Ronneby klättrat 35 placeringar och är nu på plats 199. Karlskrona har plats 206. Näst mest har Karlshamn ökat. Intar nu plasts 173 efter att ha klättrat 37 placeringar.

Olofström har tappat och finns på plats 178 efter att ha minskat 45 placeringar.

Tingsryd har tappat greppet som en bra och väl fungerande företagskommun. Tappar i årets ranking 80 placeringar och parkerar på plats 208.  Sämre än alla kommuner i Blekinge. Bromölla i väster har ökat 4 placeringar och finns nu på plats 139.

Ranking för Blekinge:

Sölvesborg plats 87 + 40

Karlshamn plats 173 + 37

Olofström plats 178 – 45

Ronneby plats 199 + 35

Karlskrona plats 206 – 51

 

Därför köper inte Ronneby Tjärö

Tjärö är en av Blekinges vackraste öar men nu när den inte längre utgör ett populärt besöksmål håller den sakta på att förslummas. Nuvarande ägare, Madeleine och Anders Althin, vill sälja ön men har hittills misslyckats. Nu har de i sommar öppnat för en annan lösning nämligen att arrendera ut ön med fastigheter.

Många blekingar förfasar sig över att denna välkända skärgårdspärla nu håller på att växa igen och har därför uttryckt önskemål att Ronneby och Karlshamns kommuner bör köpa ön. Man vill genom detta rädda ön som en fortsatt lockande mötesplats för turister.

Det är främst genom sociala medier som många har framfört idén att de två kommunerna bör rädda ön. Dessa önskningar har naturligtvis nått fram även till kommunalrådet i Ronneby, Roger Fredriksson, som kommenterar köpkravet på följande sätt.

-Jag förstår mycket väl att kravet har uppstått, men på den här punkten är kommunallagen mycket bestämd. Eftersom Tjärö tillhör en angränsande kommun, Karlshamn, får vi helt enkelt inte genomföra ett sådant köp, även om vi hade önskat. Vi får inte heller bli delägare tillsammans med Karlshamn.

-Däremot kan jag försäkra alla att vi i Ronneby kommun noga följer den fortsatta utvecklingen och vad som händer. Vi har ett gott samarbete med Karlshamn även i denna fråga och har bra insyn. Naturligtvis har vi inom kommunen ett stort intresse av att Tjärö åter ska få liv och rörelse, betonar Roger Fredriksson.

Naturligtvis fick många blekingar stora darren när det blev känt att Bert Karlsson ville göra Tjärö och Guö värdshus till flyktingförläggningar men dessa projekt tycks nu vara glömda och planerna nergrävda.

Däremot är det trist att myndigheter som bl a Länsstyrelsen i Blekinge vilseleder människor som inte känner till det faktiska förhållandet att ön numera ligger öde. Länsstyrelsen beskriver Tjärö på sin hemsida på följande sätt:

”Tjärö är en av Blekinges vackraste öar, med mycket att upptäcka. Ön är inte större än att du kan vandra runt den på några timmar. Tag god tid på dig och upplev Tjärös rika djur- och växtliv, med många arter typiska för skärgården. Öns byggnadsbestånd utgörs av äldre hus som tidigare funnits på platsen eller ditförts. Sommartid finns betesdjur på ön.

Tjärö, som är ett populärt besöksmål, har färjeförbindelse med fastlandet. Ön är viktig för det rörliga friluftslivet med vandringsleder och rastplatser. Förutom en marina med gästhamn finns fina hällmarker och mindre vikar som är populära för båtburna gäster. Det finns badmöjligheter i vikar med sandbotten och vid klippor. På Tjärö finns restaurang och här erbjuds boende. Tältplats finns också.”  

Nu kan vi bara hoppas att politiker och tjänstemän i Karlshamn tillsammans med ägarna finner en rimlig lösning som kan rädda Tjärö för framtiden.

Ronneby kommuns strategiska mark

Endast en liten politisk grupp i Ronneby har haft full insyn i de markköp som kommunen gjort på senare tid och nu senast den felande markbiten som klubbades vid fullmäktiges sammanträde den 26 mars. I den lilla gruppen har även Socialdemokraterna ingått.

Det förvånar mig dock att Sune Håkansson, Ronnebypartiet, som ingår i alliansen, har saknat den insynen. Nu när han har skaffat sig information vill han först av alla sätta ny fart på debatten om ett nytt sjukhus mitt i Blekinge. Marken som har köpts in ligger vid östra infarten till Ronneby. I den politiska behandlingen har ärendet haft rubriken ”strategisk mark”. Jag håller med Sune Håkansson som är förvånad över att ingen, varken politiker eller journalister har ställt frågor om detta. Ta del av hans inlägg:

”Det är inte alltid så lätt att läsa kommunala protokoll. I slutet av förra året köpte Ronneby kommun en del ”strategisk mark” i Gärestad. På vilket sätt marken var strategisk, nämndes det inget om. Fullmäktigeledamöterna satt tysta. Massmedia kommenterade alls ingenting.

På motsvarande sätt var det vid det senaste sammanträdet. Då kompletterades köpet, delvis genom markbyten. Fortfarande ingen debatt. Inga förklaringar gavs.

En vanligen välunderrättad källa omtalar att det här är den ”sjukhustomt”, som Ronny P hade hittat. Den uppfyller de ställda kraven. Nära till E22, nära till järnvägen, så nära att man lätt kan anlägga en station inom gångavstånd, samt nära till flyget. Därtill uppfylls kravet på en placering ”mitt i Blekinge”. Förvisso kommer man lite grand öster om den befolkningsmässiga tyngdpunkten, men denna ligger nära nog på torget i Ronneby.

En vanlig bedömning är att om Ronneby kommun hade gjort köpet i god tid före valet, hade en placering av ett nytt sjukhus i Ronneby varit ett riktigt relevant alternativ. Problemet var att det alltid tar så lång tid att genomföra den här typen av köp.

Sjukhusfrågan kan ha fått ny aktualitet. Regeringen har talat om att en ny regionindelning skall utredas. Då skall landstingen slås samman. Blir det så, får vi räkna med att den tekniska utvecklingen medför att sjukvården koncentreras till större enheter (läs bland annat Växjö och Kristianstad). Karlskrona blir mer eller mindre en ”sjukstuga”, där endast enklare operationer utförs. För den del av Blekinge, som finns i Karlshamn och västerut, hamnar per automatik i Kristianstad.

Behovet av sjukvård kan förväntas öka, mest beroende av att antalet äldre ökar. Att ”lappa och laga” i Karlskrona blir dyrt. För att kunna rationalisera behövs ett nybygge. Blekinges tyngande pensionsåtaganden ger extra problem Det finns inga ekonomiska resurser för en onödigt dyr vård.

Mot en placering i Ronneby talar förvisso fortfarande den politiska geografin. Sölvesborg och Olofström räknar med att ”valfriheten i vården” medför att de likväl får välja Kristianstad. I Karlshamn har man kvar drömmarna om att Blekinges landsting skall satsa även där.

Mest gäller likväl att det i de olika partierna är Karlskrona som styr. Företrädare från Ronneby vågar inte utmana Karlskrona.

I sin utredning varnade Ronny P för att en satsning i Karlskrona kommer att innebära att Blekinge blir utan kvalificerad sjukvård, såvida inte våra landstingspolitiker inser fakta. Endast ett nybygge ”mitt i Blekinge” kan hindra detta.

I det dolda har kommunfullmäktige i Ronneby skapat möjligheterna för en lösning, som kan vara bra för hela Blekinge.  Nu har landstingspolitikerna chansen.

Jag tror inte att de tar den. Även om det nu inte blir något sjukhus, kan kommunen behöva området som industrimark…”

Sune Håkansson

Kustnära cykelled genom Blekinge

DSC01559 (2)

Det började med en motion från Kristdemokraterna i Region Blekinge, undertecknad av Johannes Chen och Lennart Ung. Förslaget gillades och den 12 mars i fjol togs beslut att genomföra en förstudie för en ”Kustnära cykelled genom Blekinge”.

Förstudien har genomförts med stöd av regionala tillväxtmedel med kommunerna Ronneby, Karlshamn och Karlskrona som medfinansiärer och om några dagar ska den behandlas i regionstyrelsen.

Förstudien är väl genomarbetad och vad jag har kunnat se är det nu endast ett beslut och framtagande av tillräckliga medel, ca 75 – 100 milj kronor, som behövs för att kunna möjliggöra projektet.

Förstudien, som har haft Tommy Gustavsson som projektledare (tidigare anställd i Region Blekinge) har utmynnat i slutsatsen: ”att det är fullt möjligt att skapa en cykelled med mycket hög attraktionskraft i sin kustnära sträckning.”

I utredningen heter det vidare:

”Kopplingen till både Blekinge Arkipelags utveckling och besöksnäringens gemensamma strategi är stark och därför föreslås att med förstudien som underlag gå vidare i en fördjupad utredning/projekt.”

Förstudien visar att det är möjligt att skapa en drygt 20 mil lång kustnära sträckning mellan Bröms i öster och Valje i väster.  Vidare framhålls att cykelturism har en stark koppling till Blekinges varumärkesplattform för besöksnäringen och kommer att kunna bidra till måluppfyllelse beträffande mer exportintäkter och ökad omsättning/sysselsättning i Blekinge, heter det bl a.

I förordet trycker Tommy Gustavsson på att en kustnära cykelled genom Blekinge bygger på hög trafiksäkerhet och bekvämlighet som i sin tur har stor möjlighet att också få mycket hög attraktionskraft.

I utredningen pekar man också på närheten mellan städerna och en landsbygd med många aktörer som erbjuder upplevelse, boende, matställen mm, vilket innebär att cykelleden blir attraktiv. En kustnära cykelled genom Blekinge är dessutom gränsöverskridande och binder på ett bra sätt ihop stad och landsbygd, men överbryggar också kommungränser och kräver stark samverkan mellan aktörer i hela sträckningen.

Noterbart är att det redan nu pågår projekt för byggande av flera turismcykelleder i södra Sverige, nämligen Ölandsleden, Sydostleden och Kattegattleden.

Nu måste Kalle Sandström vakna!

Det räcker nu Kalle Sandström. Du måste vakna och komma till sans. Din trovärdighet i rollen som  landstingsråd är sedan länge ifrågasatt och nyligen gjorda uttalanden av landstingets fastighetschef, Per Johansson är bevis nog för att din envishet i sjukhusfrågan måste få ett slut.

Kalle Sandströms husorgan, Sydöstran har med  klargörande artiklar visat att 4 – 5 sjukhusbyggnader i Karlskrona inte går att bygga om – de måste rivas – och nu i dag kommer besked att inte heller sjukhuset i Karlshamn klarar en om- eller tillbyggnad.

Nuvarande sjukhusbyggnader har inte varit föremål för underhåll eller ombyggnad sedan 1980-talet. I dag tillstår Kalle Sandström att ombyggnationer skulle ha påbörjats redan för 15 år sedan! Varför så inte har skett har Sandström inget svar på. Han säger till Sydöstran:

– Det är något vi måste dra lärdom av inför framtiden…

Sjukhus

Vi har hört denna replik förr. Sådana svar efter sent uppvaknande har vi  fått nog av. Det räcker nu. Varför inte lyssna på sakkunskapen och ekonomiska experter?  Vi vet redan varför sjukhusen i Blekinge inte har underhållits eller byggts om. Det har saknats pengar och man har skjutit på bl a underhållsarbeten för att till varje pris snygga till ideligen uppdykande ekonomiska underskott. Nu kommer räkningen för gamla synder och nu vill Kalle Sandström att vi ska glömma och betala skyhöga summor för hans och företrädarnas dumhet.

Att det skulle bli som fastighetschefen nu har berättat, ja, det stod klart redan i Ronny Petterssons utredning. Han tvekade inte i sin syn på gamla otidsenliga lokaler. För honom var det självklart att t ex operationslokaler inte skulle klara ombyggnation. Han sa i stället:

– Det handlar inte om byggnader måste rivas utan istället NÄR de ska rivas.

Ronny Pettersson har sagt det och ekonomiska experter vid Blekinge Tekniska Högskola har sagt samma sak ja, även politiker av samma kulör som Sandström har sagt det upprepade gånger – att det kan bli 4 – 5 miljarder billigare att bygga ett nytt sjukhus i stället för att bygga nytt i och på berget i Karlskrona och nu även i Karlshamn.

Även om ledande politiker inom alliansen i Ronneby ännu inte har börjat agera så har de i varje fall sett till att skaffa lämplig mark där ett nytt sjukhus bör uppföras. Det tog ett tag att förhandla med ett antal markägare men nu är det klart och finns vid östra infarten till Ronneby. Perfekt läge vid såväl järnväg som E 22 och dessutom centralt i Blekinge.

När nu Kalle Sandström håller på att dra med sig även andra politiska företrädare i landstingets styrelse i en redan på förhand förkastad ekonomisk felsatsning blir hela denna sjukhuscirkus allt mer obegriplig. Vi i Blekinge har inte längre råd med politisk prestige.

För det är väl inte så att du, Kalle Sandström vill bli politiskt ihågkommen för din dumhet. Tänk om innan tiden rinner ut.

Nytt blekingesjukhus förenar partier

Sjukhus

Jag känner inte igen mig längre. Jag var på ett av de större varuhusen i Ronneby i dag. Ja, Maxi om det är viktigt att veta.

Där vid en av kassorna mötte jag vänsterpartisten Per Bengtsson. Egentligen kom han bakifrån och skulle liksom jag plocka ner det inhandlade i kassar.

Han var som vanligt sprudlande glad. Han sa:

– Jag håller på och filar på en grej om ett nytt sjukhus.

– Egentligen är det rätt fantastiskt. Jag och en centerpartist har samma åsikt. Va? Helt otroligt, men roligt.

– Du menar Petronella Petersson, sa jag mest som en kontrollfråga.

– Ja, visst, svarade Per och såg snäppet gladare ut än för en minut sedan. Han betonade:

– Slutar Petronella blir det för sorgligt!

Jag hörde rätt, men jag känner inte igen mig. Men vad gör det. Tänk om partierna i Blekinge kunde tänka rätt och gemensamt även i andra viktiga frågor.

Men visst är det härligt att det finns rakryggade politiker som inte väjer för partipiska och som har en sund inställning till ekonomi och miljö, vilket ett nytt sjukhus garanterar.

I sjukhusfrågan har det märkliga inträffat att såväl socialdemokrater som miljöpartister, kristdemokrater och folkpartister plus landstingsdirektör först tar beslut om att lappa och laga och sedan inte kan förklara hur de har kommit fram till sitt beslut.

Mer än en gång har jag hört dem säga:

– Vi har fattat beslut om att rusta upp lasaretten i Karlskrona och Karlshamn för ett antal miljarder och det efter en ”samlad bedömning”.

Som av en händelse läser jag i Grönköpings Veckoblad:

”Någon bestämd definition av nämnda begrepp torde icke finnas, vilket också förklarar dess flitiga användning. Enligt vad ett i staden känt stadsråd en gång anförtrott mig mellan skål och vägg, går den samlade bedömningen till så att man först bestämmer, vilket mål man vill komma fram till, och sedan samlar ihop de data som stöder beslutet.

Om man vill variera sig kan man i stället för ”samlad bedömning” säga, att ”övervägande skäl” talar för den lösning man redan valt.”

Men så kan det väl ändå inte gå till i Landstinget Blekinge?!?

Blekingesjukhusets lokaler misskötta

Landstingsdirektör Peter Lilja spelar ett högt spel för närvarande. När han underkänner en utredning signerad Ronny Pettersson, utredare i landstinget i drygt 35 år, tar han en stor ekonomisk risk.

Lilja påstår nämligen att det endast finns en utredning som kan gälla och det är hans egen. I den slår han fast att de två Blekingesjukhusen i Karlskrona och Karlshamn kan lappas och lagas för en summa av 3,5 miljarder kronor.

Hur vet han det? Ännu har han inte visat några trovärdiga siffror och när nu revisorerna riktar häftig kritik mot landstingsledningen för lång tids misskötsel av sjukhuslokaler är det naturligtvis Peter Lilja som sätts i blixtbelysning och måste avkrävas ansvar.

Det finns ett system för registrering och planering av fastighetsunderhåll men i praktiken har detta inte använts på åtta (8) år!!! Inte sedan 2006 har landstinget genomfört några statusbesiktningar av lokaler!

Naturligtvis är landstingsdirektör Peter Lilja ytterst ansvarig för denna grova försummelse. Men än värre och allvarligare är att han grundar sin utredning och ekonomiska kalkyl utifrån ett lokalinnehav som inte har statusbesiktigats på åtta år. Naturligtvis kan framtida renoveringsbehov och kostnader för detta bara bli till en grov uppskattning. Det är detta revisorerna nu med kraft påtalar och kräver en åtgärdsplan senast april månad. Summan för underhåll har flera år varit klart lägst i landet.

Detta till trots vill Peter Lilja att politiker och allmänhet ska tro mer på hans utredning än den Ronny Pettersson tagit fram.

Det är inte enbart sjukhuslokaler som missköts och snabbt förfaller. Vi har Bräkne-Hoby folkhögskola där inte heller något underhåll har utförts och nu riskerar skolan att tvingas flytta till andra lokaler. På grund av bristande underhåll pekar nu landstingets egen utredning på att en upprustning skulle bli allt för kostsam. Vi har också parkeringshus som har tvingats stänga på grund av rasrisk.

Landstingsdirektör Peter Lilja är ansvarig tjänsteman men ytterst är det politikerna som har att ansvara för hur skattemedlen används. Detta fall med ren misskötsel, nu påtalad av revisorerna, är allvarligt och jag förstår mer än väl att politiker som nu står inför den största investeringen någonsin vill ha klara redovisningar. Det är ytterst deras heder som står på spel. Vem kan försvara icke utfört underhållsarbete? Så får inte skattemedel hanteras.

När Peter Lilja nu uttalar sig i media och är bekymrad över en bordläggning av sjukhusfrågan har han ingen att skylla på. Han bör snarast ställa sig frågan – hur kunde jag komma fram till summan 3,5 miljard för att lappa och laga lokaler?

Ronny Pettersson å sin sida är hur säker som helst på vad som bör ske med de hårt nedgångna sjukhuslokalerna:

– Frågan är inte OM lokalerna ska rivas utan NÄR.

Ronny Pettersson finns och han hörs

IMG_0400

Ronny Pettersson, känd vänsterpartist i Ronneby, inledde 1978 sin tjänstemannakarriär vid Landstinget Blekinge. Under sina 36 år har han samlat på sig en ansenlig kompetens men också rutin inom sjukvårdsområdet.

I fjol somras fick jag tips som gjorde gällande att han gjort en utredning med arbetsnamnet – ”Vårdstruktur Somatisk Vård Landstinget Blekinge”. Han hade kommit fram till att det kunde bli 4 miljarder billigare att bygga ett nytt sjukhus i stället för att bygga om de två nuvarande sjukhusen i Blekinge.

Stämde verkligen uppgiften? Den fanns nämligen inte att uppbringa i Landstingets diarium. Ingen ville kännas vid den. Efter ett tag fick jag ut den, men inte den officiella vägen. Jag kunde konstatera att uppgifterna om ett nytt sjukhus stämde och att det var det klart mest ekonomiska alternativet.

Ingen i landstingsledningen har velat kännas vid utredningen. Trots att ett seminarium har genomförts och att landstingsdirektör Peter Lilja har förordat ett helt annat alternativ, har Ronny Petterssons utredning aldrig nämnts med ett ord. Ronny Pettersson satt i salen när seminariet, där ledande politiker tilläts ställa frågor till ledande tjänstemän, genomfördes. Men hans utredning redovisades inte.

Hemlighetsmakeriet gick så långt att när jag i höstas hade skrivit ett antal blogginlägg om Ronny Petterssons utredningsresultat blev jag uppringd av en socialdemokratisk landstingspolitiker som sa:

– Ta och kolla om någon verkligen har beställt den utredning du påstår att Ronny Pettersson har sammanställt.

Politikern ville med all tydlighet göra gällande att Ronny Pettersson suttit på arbetstid och trixat ihop en utredning av eget intresse. Tydligare kan det inte bli i ett försök att baktala en utredare som kommit fram till fel resultat. Ett resultat som inte gick socialdemokraternas utstakade väg.

I tisdags kväll framträdde för första gången Ronny Pettersson inför allmänheten och redovisade sin digra utredning. Det skedde i Ronneby stadshus och hans budskap var kristallklart – byggandet av ett nytt sjukhus centralt placerat i Blekinge är det enda ekonomiskt och miljömässigt gångbara.

Jag kunde då ställa min fråga:

– Vem gav  dig uppdraget?

– Landstingsdirektören, blev det korta svaret och den uppgiften står också att läsa i hans delrapport 1.

” Landstingsdirektören gav i början av juni 2011 projektledare Ronny Pettersson i uppdrag att utreda frågan om den framtida vårdstrukturen avseende somatisk vård i Landstinget Blekinge. Utredningsdirektivet var att belysa aktuella frågeställningar samt att lägga till en lämplig struktur för den framtida vården i landstinget.

Därefter genomfördes en rad ”hemliga” seminarier med bl.a. verksamhetschefer och politiker. Syftet var att belysa vilka trender som för närvarande råder inom sjukvården och femton år framåt i tiden.

Ronny Pettersson kunde också berätta att han varit inbjuden till länets samtliga partier i landstinget utom ett (!) där han gjort samma redovisning som nu i Ronneby. Gissa vilket parti? Rätt! Socialdemokraterna har inte velat lyssna till hans utredningsresultat. Det partiet har ändå kunnat ta ställning, men då med helt andra beställda utredningars resultat.

I kommande bloggar ska jag berätta om Ronny Petterssons beräkningar. Varför han vill genomföra ”Kraftsamling Blekinge” och varför nuvarande sjukhusbyggnader i Karlskrona och Karlshamn väntar på rivning och inte renovering. Dessutom hur det står till med nutida hygienkrav  och trånga operationslokaler o.s.v.

Blekingesjukhusets hemligheter

 

SjukhusÄntligen ges nu allmänheten möjlighet att ta del av den utredning som Ronny Pettersson genomfört på uppdrag av Landstinget Blekinge. Rapporten har aldrig redovisats och den har inte heller legat till grund för det inriktningsbeslut som landstingsdirektören tagit med stöd av bl.a. landstingsrådet Kalle Sandström, socialdemokrat.

Inriktningsbeslutet går ut på att lappa och laga länets två nuvarande sjukhus i Karlskrona och Karlshamn. Detta trots att rapporten från landstingsdirektören på flera punkter beskriver hur det INTE går att renovera dagens byggnader till det behov som väntas.

Ett nytt sjukhus har man sagt nej till utan att redovisa några som helst ekonomiska beräkningar. Samma är förhållandet när det gäller kostnaden för lappa och laga.

I en insändare har Alexander Wendt, gruppledare moderaterna och Petronella Petersson, gruppledare centerpartiet påtalat dessa brister och hänvisat till en rapport beställd av Landstingsservice fastighetsförvaltning. De skriver:

” I rapporten får vi läsa att den totala livscykelkostnaden fram till 2050 för två renoverade sjukhus stannar på 10 miljarder och ca. 5,6 miljarder för ett helt nytt sjukhus. Alltså drygt 4 miljarder billigare”.

Denna rapport nämns inte i landstingsdirektörens framtidsrapport, vilket även gäller den utredning som Ronny Pettersson har genomfört. Pettersson har nämligen kommit fram till en rakt motsatt slutsats än den landstingsdirektören redovisat. Nämligen att bästa alternativet för Blekinge på lång sikt är att bygga ett nytt sjukhus.

I morgon tisdag (21.1) redovisar Ronny Pettersson sina siffror och sin syn på utredningen. Han gör det efter en inbjudan från Ronnebypartiet men mötet är öppet för allmänheten. Mötet genomförs i Ronneby stadshus (Ronnebysalen) och startar klockan 18.30.

Besök också vår sida på Facebook och klicka på gilla eller lämna kommentarer. Där får du också fortlöpande information.

https://www.facebook.com/EttSorbySjukhusForFramtiden?ref=hl