Segelflygare Åke har landat för gott

Åke var stora grabben, 17 år, när jag som 15-åring första gången träffade honom. Naturligtvis skedde mötet på dåtidens naturligaste mötesplats mellan Bredåkra och Kallinge – gamla officersmässen på Bredåkra hed. Lokalen finns inte längre men den var under många år flitigt använd av flygintresserade ungdomar. Det handlade om modellbygge och det kretsade än mer om segelflyg som var det egentliga målet.

Åke Berglund, född på Luleå lasarett den 13 juni 1940 kom till Blekinge som 13-åring. När jag nu försöker minnas Åke och hans många gärningar internationellt är det för att han nu har lämnat jordelivet. Han dog för en vecka sedan omgiven av sin familj.

Åke var en man med många järn i elden. Ett gammalt uttryck som passar väl in på just honom. Han var så mycket mer än bara modellbyggare och segelflygare. Han utbildade sig tidigt till bil- och flygtekniker vilket förde honom till uppdrag runt om i världen. Han var också yrkeslärare inom detta yrke.

 

Sitt första internationella uppdrag genomförde han som 21-åring när han valde att FN-tjänstgöra med svenska flyguppdraget i Kongo 1961. Det uppdraget var för Åke starten på ett 45 år långt engagemang som biståndsarbetare i en rad länder. Han talade mest väl om Etiopien men nära efter placerade han Vietnam.

En av Åkes absolut bästa vänner i Etiopien var naturligtvis en gammal flygare som senare blev president. I början av 2000-talet återvände han med familjen till Etiopien på inbjudan av just president Girma Woldegiorgis i Addis Abeba. Därav rubriken i Bas Blekinge från den 5 juni 2008 där Åke gjorde reklam för Etiopien som turistland.

Girma var före sitt presidentuppdrag SAAB B 17-pilot inom flygvapnet som leddes av Carl Gustaf von Rosen 1946 – 1956. Presidenten gick då under namnet löjtnant Girma.

Åke var utbildad inom både segel som motorflyg och kunde se tillbaka på 2 500 timmar i luften. Hans många internationella resor som passagerare är naturligtvis oräknade.

Det var 1953 som pappa Göte tog det avgörande beslutet att överge Gällivare/Malmberget för en ny framtid i Blekinge. Göte hade en bror som var anställd vid järnvägen och familjen kunde flytta in i en banvaktstuga i Vedeby/Bubbetorp. Av detta blev det först start av cykelverkstad i Karlskrona därefter arbete vid Stålverket på Kockums i Kallinge varefter Göte på nytt startade ett åkeri i Kallinge. Vid den tidpunkten kunde Åke och hans familj flytta in i en nybyggd fastighet på Fårabacken i Kallinge.

Likt många andra ungdomar i Kallinge började Åke Berglund med modellbygge som 15-åring.  Därefter blev det segelflygutbildning. Noterbart är också hur Åke kom in på just mekanikerbanan. Det var helt enkelt så att pappa Göte ledde ner Åke till dåvarande Motorkompaniet i Ronneby för att han skulle få börja som lärling och så blev det också.

John Branje, välkänd lärare i dåtida Kallinge, var styrelsemedlem i Blekinge Flygklubb och det var han som fick Åke (rakt under Branje) att få luft under vingarna.

I september 2016 medverkade Åke vid Blekinge Flygklubbs 70-årsjubileum där han var en av många flygande veteraner med rika minnen. Vi är många som med saknad ser att Åke Berglund nu ytterligare har glesat ut segelflygsällskapet i Blekinge. Vi minns också hans stora insatser med klubbarbetet innan de internationella uppdragen kallade.

Sonen Mikael har naturligtvis ärvt flygintresset efter pappa Åke. På bilden nedan får en ung Micke instruktioner av pappa Åke inför en ensamflygning i Bergfalken.

Politisk betraktelse från läktaren

I dag får Sune Håkansson full frihet att kommentera det nu aktuella politiska läget, sett ur hans synvinkel.

”Det blir en turbulent tid inför valet, har Annie Lööf sagt. Hon torde få rätt. Redan har turbulensen börjat märkas. Centern backar i opinionssiffrorna, men ligger fortfarande långt över resultatet från förra valet. Likväl blir frågan: Tänkte Tim Svanberg rätt, när han bestämde sig för att satsa på en riksdagsplats? Han finns på andra plats i kommunlistan men ställer inte upp på omval i landstinget/regionvalet.

Landstingsvalet, eller skall det heta regionvalet, blir som vanligt intressant. Kritiken mot landstingsledningen är hård. Budgeten hålls inte. Det behövs en spurt om S skall få sitta kvar.

Sverigedemokraternas stora problem är att profilera sig. Det är inte lätt när både S och M nära nog har tagit över de åsikter som SD tidigare var ensamma om, då med besk kritik från både S och M.

Frågeställningen, som de tre partierna snart måste besvara är: Vilka skillnader finns mellan S och SD, mellan S och M, mellan M och SD? De tre partierna har kanske olika svar.

I Ronneby kan SD möjligen fortfarande ta hem poänger genom att påpeka den upplevda otryggheten. På kommunal nivå konstateras dock att man inte har haft, eller åtminstone inte lyckats marknadsföra någon profilfråga i övrigt. När partiets ledare Nicolas Westrup satsar på rikspolitiken, samtidigt som Christer Leksell med fru flyttar till Karlskrona, blir det inte mycket kvar. Dock har Magnus Stridh förutsättningar för att föra partiets talan.

S-kvinnorna har det svårt

En socialdemokratisk kvinna i Karlskrona menar att kvinnorna har det svårt i partiet. Facit kan utläsas i Ronneby. Malin Norfall väljer att gå, alternativt ombads att gå, nu när hon utvecklats rejält under det senaste året. Monica Lindqvist och Anette Rydell, som båda nämndes som kommunalrådskandidater, har valt att trappa ner politiken. Båda borde ha haft mer att ge, liksom Ingrid Karlsson. Nu tar männen makten även formellt.

I grannkommunerna Karlshamn och Karlskrona finns koalitionen S + C, m.fl. Målet är majoritet, samt att stänga ute SD. Att det blev S+C torde bero på personkemin.

I Tingsryd är det S+M. Förklaringen brukar anges till att C ville bestämma allt, M valde då S.

I Ronneby torde det bli personkemi EFTER valet, som bestämmer konstellationen OM Sd skall uteslutas. Förra gången föll S i stort på att vi i RP ville ge Roger en period till, samtidigt som vi såg sannolikheten i att S ännu inte insett att de inte kunde bestämma allt. Fortfarande menar jag att S i flera fall, i synnerhet när det gäller LOV inom hemtjänsten, uppträtt som dåliga förlorare även under innevarande period.

Osäkert i Ronneby

Efter valet vet vi inte mycket om tänkta laguppställningar. Om Fredriksson väljer riksdagen, vem kommer då? Det är inte utan att centerns Michaelsson då får en extra chans.

Osäkerheten i kommunen förstärks av att de mindre partierna kan åka ur, alternativt fördubbla antalet mandat. En enstaka händelse månaden före valet kan förändra mycket. För exempelvis KD gäller att öka röstetalet rejält, när rikstrenden går emot. Willy Persson kan förlora röster bara på grund av en överhängande risk om bortkastade röster.

För alla de mindre partierna torde det vara nödvändigt att profilera sig. Annars tar de större partierna år sig allt massmedialt utrymme.

Vem är Magnus Pettersson?

För S gäller att deras toppkandidat Magnus Pettersson är känd inom det egna partiet, men knappast bland väljarna. Han synes ha gjort ett gott arbete i Miljö- och byggnadsnämnden. I kommunfullmäktige har han varit relativt osynlig. Han har fem-sex sammanträden kvar före valet.

Utöver det har S endast Tommy Andersson bland de kända. Tommy har haft flera tunga inlägg som visat på en viss egen tankeförmåga.

Som slutsummering menar jag att Ronnebys styrande kan se tillbaka på en hyfsad mandatperiod. Befolkningstillväxten har varit kraftig. På den negativa sidan finns den upplevda otryggheten, som egentligen inte är en kommunal fråga. Därtill finns affärerna i Miljöteknik, som kan bli en kvarnsten för Roger Fredriksson.

I övrigt har de svarta rubrikerna mer drabbat Karlskrona och Karlshamn. Felaktiga löneutbetalningar retar folk, liksom missförhållanden inom vård och skola.

Sune Håkansson

Ledande politiker borde kunna räkna

Har man av väljarna fått förtroendet att leda ett företag av en kommuns storlek ska man väl också rimligen kunna kräva i varje fall en anings uppfattning om ekonomi.

Apropå de glömda 37 miljonerna, borde inte redan på ett tidigt stadium i budgetarbetet en varningsklocka ha ringt i örat på den politiska ledningen?  Men, nej, först när alla budgetar är presenterade då upptäcker ekonomichefen felet. Och ekonomichefen tar naturligtvis på sig det fulla ansvaret.

Jag menar att 37 miljoner kronor är ingen liten felräkning/glömska. Med andra ord borde någon av ledande politiker i kommunstyrelsen, t ex ordförande respektive förste vice ordförande ha vaknat. Inte heller det s k oppositionsrådet kan fritas ansvar. De är ju inga nybörjare, en andra mandatperiod lider mot sitt slut.

Lagda budgetar i Ronneby inför 2018 omfattar 1,7 miljarder och som Malin Norfall, s, utropade när grön/röda budgeten presenterades:

”Det är 90 miljoner kronor mer än vad vi hade räknat med.”

Hallå – var kom dessa pengar plötsligt ifrån. Ingen reaktion!

Av dessa 90 miljoner återstår nu efter glömskan ”bara” 53 miljoner kronor. Vad tänker man nu spara in på av alla presenterade satsningar?

Ska bärbara datorer till alla elever i årsklasserna 3 – 9 sparas in? Det paketet har alliansen beräknat till 10 miljoner. Men även kring den summan finns åtskilliga frågetecken, vilket jag tänker återkomma till.

Eller ska de trygghetsskapande åtgärderna med bl a övervakningskameror och ordningsvakter bli rödpennans besök? Tryggheten är beräknad att kosta 1,3 miljoner.

Ja, man kan fortsätta att räkna upp presenterade satsningar ganska länge men det är föga framgångsrikt. Det är ledande politikers uppgift att nu stryka.

Men jag måste ändå påstå att jag är ordentligt överraskad över hur Roger Fredriksson, m, och kommunstyrelsens ordförande resonerar tillsammans med Malin Norfall, s. Ja, nästan mer överraskad över hur lätt oppositionsledaren tar på felräkningen.

Till BLT har Malin Norfall sagt att hon redan efter en halv dags räknande har lyckats spara bort halva summan av de glömda 37 miljoner kronorna. Ändå har det fram till nu hävdats att detta var den skarpaste budgeten någonsin!?

Nu säger hon:

”När vi la budgeten var det HÅRDA prioriteringar som gällde.” Nu när hon beredvilligt hjälper alliansen att räkna hem glömda lönepengar, ja, då är det ”TUFFA prioriteringar som gäller.”

Kan vi väljare verkligen lita på de som är satta att med väljarnas förtroende i ryggen leda Ronneby kommun när de uppenbarligen inte ens kan räkna utan ställer ut en ekonomichef som i sin tur skyller på en sen lönerevision.

Det vilar en slags förbannelse över löner och kommuners hantering av dessa. Jag tänker på Karlskrona kommun som betalade ut miljontals kronor till personer som i vissa fall inte ens hade hunnit påbörja sin anställning. I Ronnebys fall ”glömde” man bort ett års lönepåslag!

I Karlskrona skyllde man på ett felinställt personalsystem. I Ronneby skyller man på en glömsk ekonomichef! Borde inte Ronnebys ekonomisystem också ses över?!

Gruppledarna är kallade till ett extrainsatt informationsmöte klockan 16 i eftermiddag där information ska ges om de senaste förutsättningarna.

Gammalmedia ryter till mot Hansson

När en rutinerad politiker med drygt 30 aktiva år i kappsäcken väljer att lämna politiken ska det gå regelmässigt och städat till när han förklarar sin avgång.

Är man dessutom kommunstyrelsens ordförande och benämnd kommunalråd och heter Patrik Hansson, ja då kräver gammalmedia att han håller sig till gammalmedias regler – han skulle ha skickat ett pressmeddelande!

Patrik Hansson valde dock att lämna sitt avgångsbeslut via sociala medier. Han gjorde inte som USA;s president, Donald Trump, att twittra sin personliga nyhet, att han tänker lämna politiken efter att nuvarande mandatperiod löper ut nästa år.

Nej, Patrik Hansson valde att på ett personligt sätt meddela sin avgång via Facebook! Det är nämligen den vägen allt fler makthavare väljer att torgföra sina innersta tankar och känslor. Ett pressmeddelande blir torrt som fnöske och urvattnat, ja, nästan ointressant.

I Sydöstrans huvudledare i morgon tisdag läxas därför Patrik Hansson upp av partikamraten och politiska chefredaktören, Hans Bülow, som redan i rubiken låter oss ana holmgången som väntar. ”Hansson överraskar” är rubriken och sedan kommer uppläxningen. Se nedan.

Utifrån min tolkning är det inte bara Patrik Hanssons tilltag att inte skicka ett gammalmodigt pressmedderlande till tidningen som har upprört Hans Bülow. Naturligtvis skulle han som partikamrat naturligtvis haft första tjing på den oväntade nyheten. Men så blev det inte, nu fick den breda allmänheten snabbt och före tidningarna veta hur Patrik Hansson innerst inne har känt en tid. Han slutar helt enkelt med politiken!

Naturligtvis är dagens inlägg på Facebook också en rejäl känga åt Sydöstrans chefredaktör Anders Nilsson som i en krönika i lördags skåpade ut Facebook totalt. ”Facebook inte längre ett socialt medium.” var rubriken på hans inlägg. Tro tusan att Patrik Hansson nu läxas upp i morgondagens Sydöstran.

Dessutom kompliceras det hastigt uppkomna politiska läget inom socialdemokraterna i Karlskrona av att det inte finns någon självklar efterträdare. I varje fall ingen rutinerad.

Heja Patrik Hansson som tänker modernt och med valfriheten som ledstjärna när han nu vill lämna politiken och bli en av folket. Välkommen i gänget!

Karlskrona lever i egen bubbla

Hallå! Är ni kontaktbara och vakna?

Frågan riktar jag till ledande politiker och tjänstemän i Karlskrona som tycks leva i en egen liten värld där inget överensstämmer med vad vi övriga upplever.

Karlskrona vill inrätta en turistfälla för kryssningsresenärer. Man vill att fartygen ska kunna ta sig ända in till kaj på Trossö. Men då måste man först muddra farleden söder om Kungsholmen. Kostnad för detta 48 miljoner kronor. Vad kostnaden för en upprustning av hamnen skulle gå loss på har man inte ens utrett!!

Det som lockar är stora intäkter för Karlskrona och turismen. Tror man! Och antagligen stannar det också vid en önskedröm för forskning på området gör tummen ner. Forskningen visar att kryssningsturister är de turister som spenderar minst pengar.

Men nu kommer det mest anmärkningsvärda – Karlskronas turistchef, Terje Pedersen, underkänner hela denna forskning, detta trots att han i BLT:s artikel först instämmer i vad forskarna kommit fram till men därefter underkänner forskningen. Han tycker nämligen på fullt allvar att Karlskrona inte ska jämföras med jättar på området nämligen Oslo, Bergen, Köpenhamn och Stockholm. Han anser att Karlskrona har mer att locka med än uppräknade orter.

I artikeln frågar sig professor Svein Larsen vid Bergens Universitet vad som är så speciellt med Karlskrona att kryssningsresenärer kommer att spendera pengar där som de inte gör i de verkliga turistmetropolerna. Det är nämligen Larsen som har lett forskningen där man har intervjuat 8 000 turister, varav 1300 var kryssningsresenärer. Mer än hälften av de sistnämnda använde mindre än 200 kronor i land. Forskningen visar dessutom att de flesta resenärerna inte ens lämnar fartyget!

– Vi räknar inte med några drömsiffror, säger Terje Pedersen till tidningen.

Tablå! Ställ dig i skamvrån med strut på huvudet. Drömmar var just ordet.

Men visst, en Gubben Rosenbom i trä eller att bese ett gammalt ubåtstorn i en rondell kanske är oemotståndligt för s k dollarturister? Och vad säger försvaret om att muddra den hemliga infartsleden i höjd med Kungsholmen? Den kan väl knappast öppnas nu när man ser Putin och Ryssland som tilltänkta angripare.

Av artikeln framgår inte vem eller vilka som eventuellt driver denna fråga i Karlskrona. Är ledande politiker lika (upp)blåsta som hamnchef och turistchef, ja, då vill det till att kommunens alla nämnder börjar fundera på ytterligare besparingar i en kommun som länge tycks ha levt högt över sina tillgångar.

Sydöstrans lokala journalistik

Blekinge är ett litet län men har ändå fem kommuner. Väl många, kan tyckas, men det förblir så när bypolitiken fortsätter att vara förhärskande.

När lokaltidningen Sydöstran dessutom ger ytterligare näring på detta område blir murarna inte direkt lägre mellan kommunerna.

Den senaste miljörankningen som tidningen ”Aktuell Hållbarhet” har redovisat blir till ett riktigt dåligt exempel på lokal journalistik när lokaltidningen Sydöstran i sin tur presenterar resultaten.

Den 29 juni skriver man på Ronnebysidan med sex rader att Ronneby sjunker i miljörankningen. Kommunen har sjunkigt ”hela” sex placeringar, från 8 till 14. Inte ett ord om att Ronneby är klart bäst av länets kommuner. Övriga kommuners placeringar nämns inte.

Enligt Aktuell Hållbarhets chefredaktör beror tappet framför allt på hårdnande konkurrens.

Några dagar senare, den 1 juli, dyker det upp några rader på tidningens Karlskronasida. Rubriken då är – ”Karlskrona klättrar i miljörankning.”

Karlskronas placering och förbättring från plats 57 till 27 kommenteras av kommunalrådet Magnus Larsson.

Inte heller i denna korta artikel omnämns övriga kommuners placeringar.

Ronneby intar plats 14 av 290 kommuner, på andra plats av länets fem kommuner kommer alltså Karlskrona som följs av Olofström på plats 89, ett tapp från plats 58. Sölvesborg hamnar på plats 100 mot 142 året dessförinnan och Karlshamn på plats 244 som tappat rejält från plats 86.

Hade tidningen redovisat på detta sätt hade läsaren fått en adekvat upplysning.


Ove Joanson bevakar fortfarande USA

Jag träffade i förra veckan förre journalisten, utrikeskorren, radiochefen och kulturrådet, Ove Joanson. Vi kom fram till att förra mötet skedde för 22 år sedan, 1994. Den gången invigde han dåtidens mest moderna radiohus, nämligen Radio Blekinge på Högabergsgatan, mitt i staun.

ove-j

I huset hade det tidigare varit en hattfabrik varför personalen den dagen var iklädda hattar. Förutom Ove Joanson ser du på bilden dåvarande kanalchefen Leif Göran Persson, Johan Mångård och musikproducenten Alf Carlsson. Jag själv i hatt.

Det var en avspänd och berättarglad Ove Joanson som besökte fredagens möte med Rotary i Ronneby. Dagen till ära var även medlemmar från Karlskrona inbjudna.

Ove laddar just nu för sitt 13:e USA-val.

-En uppgift som i någon mån avslöjar att även jag har några år på nacken.

Han var ung när han första gången kom till USA och Washington som korrespondent för Sveriges Radio. Året var 1975 och han förblev radion trogen till 1979 då han gick över till SVT. 1982 utnämndes han till chef för Ekoredaktionen och redan efter två år blev han chef för riksradion. Därefter blev det att flytta in på översta våningen, direktionen och när han 1994 kom till Karlskrona för att inviga Radio Blekinges toppmoderna lokaler var det i funktionen som vd för Sveriges Radio AB.

dsc05391

I dag är han konsult med en rad styrelseuppdrag och han följer med förkärlek vad som händer i USA, inte minst den nu pågående och synnerligen udda valrörelsen.

Förutom starka berättelser från hans bevakning på Cypern bl a bjöd han på en rad mindre dramatiska men desto mer komiska inslag från träffar med ett antal presidenter. Inte minst en presskonferens med Ronald Reagan lockade till goda skratt.

En journalist från en av USA:s större tidningar kom till presskonferensen med en bunt bilder som visade Ronald Reagan ridande på ett antal olika hästar. Journalisten visade upp bilderna och fällde kommentaren:

-Presidenten ser yngre ut för varje ny bild. Hur är detta möjligt, frågade reportern.

Svaret kom snabbt:

-Det gäller att välja allt äldre hästar!!

Länsmuseichefen svarar på kritik

Den 25.8 publicerades här på bloggen ett inlägg med rubriken –”Blekinge Museum missköter Saxemaravarvet”. Du kan läsa inlägget längre ner här i bloggen.

Björn O. Svensson, ordförande i Ronneby Musei- och Hembygdsförening, riktade kritik mot museets sätt att som ägare sköta det anrika varvet i Saxemara. På den kritiken svarar nu Marcus Sandekjer, chef för Blekinge Museum.

”Bemötande av kritik från Björn O Svensson angående Saxemara båtvarv

Björn O Svensson har i senaste numret av Ronneby Musei- och hembygdsförenings tidning Åkröken kritiserat Blekinge museums hantering av Saxemara båtvarv. Det är självklart att det kan finnas synpunkter på hur museet har skött båtvarvet de senaste tio åren och Björn O Svensson har ofta idéer och tankar kring förbättringar. Men denna gång har uppenbarligen Björn inte klart för sig det omfattande arbete som görs – och har därför direkta felaktigheter med i sin text. Jag vill passa på att kommentera dessa.

Blekinge museum måste som alla organisationer hålla budget och det är omöjligt att genomföra alla investeringar vi vill göra på kort tid. Det är ett tråkigt faktum, men även om fler satsningar varit önskvärda, har ändå mycket gjorts. Ett omtag gjordes 2014 – och på bara två år vill jag hävda att varvet utvecklats till ett besöksmål som blir alltmer känt, vilket inte hade hänt utan museets arbete. Självklart ska båtbyggaren Niklas Nyström har mycket beröm för den positiva utvecklingen (och här är vi ense med Björn O Svensson), han har gjort en storartad insats. Men han agerar förstås inte i ett vacuum – utan i dialog med Blekinge museum. De satsningar som görs, stäms av mellan oss och genomförs sedan.

Ronneby kommun, bidrar med 100 000 kr per år till Saxemara båtvarv. Björn O Svensson skriver om detta ”Är det någon som tror att det beloppet lagts ned i eller för Saxemara?” Jag inte bara tror, utan vet att detta är fallet. För det första så inköptes varvet för ca 2,5 miljoner kronor, vilket i sig de facto är en kostnad. Nedan följer också en sammanställning av de viktigaste åtgärderna som medlen använts till åren 2014-2015, tillsammans med resurser (tid och pengar) från Blekinge museum och andra aktörer, bl.a. Blekinge Hembygdsförbund.

– 2014 byttes entreprenör på varvet och Niklas Nyström tillträdde efter en noggrann och tidskrävande process.

– omfattande renovering av den stora skorstenen till bastrumman, inklusive ny skorstensstege.

– ombyggnad och renovering av kök

– ombyggnad av arbetsrum, inklusive ommålning av innertak

– reparation av yttertaket till varvshallen

– renovering av fönster till varvshallen

– reparation av den stora slipvagnen, med vilken båtar dras upp och sjösätts

– byte av uppdragningsvajer till stora slipen

– dykningsarbeten för att åtgärda problem vid stora slipen

– reparation av räls till lilla slipen (både under vatten och på land), där båtar dras upp och sjösätts vid båtskjulet

– dränering runt varvshallen där vatten rann in vid mycket regnande

– omdosering av vägen för att hindra vatten att rinna in i hallen

– Nya armaturer (energieffektiva) i varvshallen, de gamla var delvis trasiga och från 70-talet

– Elöversyn av byggnaderna inklusive jordfelsbrytare till mastkranen

– Skapande av vintervatten i varvshallen

– utbyggnad av bryggplatser på stora bryggan

– Stora bryggan som tidigare var U-formad har dessutom däckats över för att skapa bättre utrymme till evenemang – omfattande uppstädning och röjning av hela området

– en lång rad småreparationer, förbättringar och uppdateringar

– Blekinge museum och Ronneby kommun har i samverkan med ägaren till grannfastigheten skapat en parkering till varvet söder om Församlingshemmet i Saxemara

– uppdatering av teknik och information i utställningen i gamla boningshuset

– marknadsföring av varvet och de evenemang som genomförs (samt deltagande i flera av evenemangen)

– till detta kommer en lång rad avstämningsmöten med entreprenören, träffar med närboende, kommunen, kunder till varvet, affärspartners och andra intressenter. Vi räknar med att Blekinge museums personal under 2014-2015 har lagt ned minst 1 000 timmar på Saxemara båtvarv (motsvarande minst 250 000 kr), under samma tid har utöver detta runt 300 000 kr lagts på varvet i pengar. Jag har därför mycket svårt att förstå Björn O Svenssons kritik på denna punkt.

Vad gäller ytterligare investeringar så ligger följande i plan för 2016-2017: – ny slip vid stora gångspelet (ca 30 000-40 000 kr) – ny slipvagn (ca 30 000 kr) – renovering av Mastkransbryggan (ca 200 000 kr) – ommålning av tak (ca 160 000 kr) – anläggning för tömning av båttoalett (ca 80 000 kr) – grusning av Tullstigen (ca 40 000 kr) – certifiering gästhamnsbrygga – Uppfräschning av Gångspelsbyggnaden – Tre flaggstänger Nämnas kan ett antal saker genomförts på varvet under året, bl.a. lösning på toalettfrågan för gästhamnen, bojar och bojstenar för bryggorna, ny flytbrygga, delvis målning av Varvshallen – något som utförts av Niklas Nyström efter avstämning med museet. Föreningen Allmogebåtar i Blekinge (FABB) har också fått upplåtelse av en lokal på varvet (i museets del) och antalet besökare till varvet beräknas ha stigit från de 500 personer som rapporterades 2013 till minst 7 000. Ronneby kommun ”växlar upp” sina pengar genom att vara med i verksamheten på Saxemara båtvarv; tack vare detta engagemang kan vi fortsätta den positiva utvecklingen.

Vad gäller båten Ran är det en komplex fråga som faller på att Blekinge museum under årtionden haft en insamlingspolicy som täcker så kallade ”bruksbåtar” (som Blekingsekor och Jaktkanoter) och inte fritidsbåtar. Det finns helt enkelt inte plats för båda dessa kategorier utan att få tillgång till en ny båthall. Och då styrelsen i våras tog beslutet att för närvarande inte försöka köpa in mark och bygga en båthall i närheten av Saxemara båtvarv, så föll tanken på att ta in Ran i samlingarna. Jag är den första att beklaga detta – men jag ser ingen annan lösning. Vi har helt enkelt inte plats för fler båtar i befintliga lokaler och någon gång måste ett beslut tas. Båten är dessutom ritad av en konstruktör i Stockholm (byggd i Blekinge) och vårt förslag är därför att vi gemensamt tar kontakt med Sjöhistoriska museet för en möjlig placering där.

Björn O Svensson har synpunkter på möjligheten att Ran då kommer att hamna i Karlskrona, där Sjöhistoriska museet har lokaler. Han skriver ”Den absurda situationen har därmed uppstått att Blekinge museum motarbetar sin egen institution i Ronneby kommun till förmån för ett främmande etablissemang i Karlskrona”. Vi som Länsmuseum kan inte dela denna uppfattning, utan ser till lösningar där kulturarvet är det centrala. Vi måste kunna se längre än det strikt lokala och ha ett öppet lösningsfokuserat sinne för hela Blekinge.”

Marcus Sandekjer Länsmuseichef, Blekinge museum

 

Förhastad utredning om sjukhus

Ord som ”uppskatta” och ”beräknas bli” är flitigt förekommande i det material som politikerna i landstingsstyrelsen (och senare fullmäktige) ska ha som underlag för framtida investeringar inom sjukvården i Blekinge när den sammanträder den 29 mars.

Den nu genomförda utredningen är resultatet av den återremiss som klubbades den 15 februari. I remissen krävdes en jämförelserapport för ett nytt sjukhus alternativt nybyggnation vid befintliga sjukhus i Karlskrona och Karlshamn.

Kravet var också att få skillnader beskrivna när det gäller livscykelkostnader, rationaliseringsvinster, driftkostnader och kapacitetsbehov. Samtliga dessa krav viftas bort med svävande svar att skillnaderna är små eller svårbedömda.

I avsnittet ”Ekonomiska konsekvenser” har den s k kalkylen beräknats på ett 30-årigt perspektiv. Den utgör en kostnadsjämförelse mellan två alternativ varav ett nytt sjukhus utgör alternativ två. Man garderar sig redan i inledningen med att materialet inte utgör något underlag för en ny investeringsram.

Trots att det fortfarande inte har presenterats en total utredning kring vad ett nytt sjukhus kan kosta har man i beräkningarna kommit fram till att det skulle bli 1,8 miljarder kronor dyrare att bygga ett nytt sjukhus på någon plats i Blekinge än vad det skulle kosta att producera nya byggnader på befintliga fastigheter i Karlskrona och Karlshamn.

Det mest oseriösa i den snabbt fabricerade utredningen är ändå de platser som pekas ut som tilltänkta för ett nytt sjukhus. Inte mindre än åtta platser har på ett fantasilöst och föga underbyggt sätt pekats ut. Ett bevis för detta är att man t o m anser att ett tilltänkt handelsområde i Sörby kan vara lämpligt. Lägg därtill att ett sjukhus på detta område skulle komma att hamna under bullermattan från in- och utflygningstrafik till flygfältet i Kallinge, vilket både landstingspolitiker och -tjänstemän vet om. (Se kartbild längre ner)

Riktigt pinsamt är detta exempel eftersom vi i lobbyistgruppen från början valde att ge Ronnebyalternativet arbetsnamnet ”Ett Sörbysjukhus för framtidens sjukvård”. Naturligtvis var det aldrig vår mening att ett eventuellt nytt sjukhus skulle byggas under bullermattan. Det av Ronneby kommun utpekade området ligger intill östra infarten till Ronneby från E 22.

Ekonomer som har tittat på landstingets presenterade snabbutredning säger att man kan hinna utreda en hel del på en månad men att man fortfarande anser att Ronny Petterssons utredning ligger några divisioner högre när det gäller saklighet.

Det finns åtskilliga luckor med återstående frågetecken när det gäller investeringar för ett nytt sjukhus. Naturligtvis har man t ex inte alls kunnat kostnadsberäkna vad grundarbeten och geotekniska förutsättningar kan dra för kostnader. Inget markområde är specifikt utpekat i landstingets redovisade utredning. Med andra ord mycket luft och antaganden som ändå tas som sanningar när man gör en jämförelse.

Inte någon stans i utredningen kan jag finna att man satt patienten i centrum när det gäller funktion och säkerhet. Inte heller är de miljömässiga vinsterna är medtagna.

Men vad har allt detta för betydelse? Den s k demokratin har haft sin gång. Oppositionen måste ju visa att man minsann i alla fall försökte, men mer blev det inte.

I morgon tisdag (29.3) klubbas ärendet i landstingsstyrelsen och den 11 april röstar majoriteten ännu en gång på det man tidigare redan sagt ja till, bristande och jämförande utredningar till trots.

Jag måste erkänna att jag stundtals har trott på den riktiga och genuina demokratin. Det vi nu beskådar är maktfullkomlighet med skattemedel och inget annat.

Om demokratin varit på riktigt hade inga byggjobb ännu varit igång vid sjukhuset i Karlskrona. Redan nu är det en storarbetsplats med ett 30-tal entreprenörer på plats och det jobbas för fullt. Framtida klubbslag till trots.

Vi som ville få fart på Blekinge har ännu en gång förlorat och det är inte vi som ska skämmas. Vi ser istället fram mot nästa val.

Ek 4

Ek 1

Ek 2

Ek 3

 

 

Politiker kommenterar postjobben

Karlskronapolitikern och liberalen, Jan-Olof Petersson kommenterar nu mitt blogginlägg om ”Postjobb som kan gå Blekinge förbi”. Se bloggen nedanför.

Han fäller kommentaren i ett inlägg på Facebook:

Jan-Olof Petersson Ständigt denna träta. Alltid dessa snabba slutsatser. ”har man agerat kraftfullt” ”Uppgifter gör gällande” ”facket vill” Klassisk spekulationsskriverier Bengt Mauritzson. Vilka är ”man” osv. Lösning : EN kommun i Blekinge!

Mitt svar:

Tråkigt Jan-Olof att du hemfaller åt ett gammalt klassiskt politikersvar när du angriper formuleringar i mitt inlägg i stället för att diskutera budskapet. Det svepande svar som du nu har presterat visar att du är offer för en blekingsk förlegad syn på hur länet borde kunna arbeta.

Det är kommunernas sammantagna styrka som skulle kunna ge länet välbehövlig framgång. Du föreslår ”en kommun för Blekinge” men är tydligen inte beredd att agera för att nå ett sådant mål. Ständig träta, ja, men föga framgångsrik som drivkraft för en modern och framgångsrik politik.