Redan efter några dygn har Ronneby kommuns anmälan om ekobrott, men nu polisanmälan, antagit formen av en detektivhistoria i bästa Agatha Christiestil. Dock med en viktig skillnad, versionen i Ronneby påminner mest om en fars. Detta så länge ansvariga vägrar att informera.

Genom media har det framkommit att kommunens jurist tydligen har agerat spanare. Han lär ha fotograferat fastigheter som tillhör anställda som kan misstänkas ha koppling till fallet. Var dessa bilder finns i dag är osäkert. Kanske har de tillfogats den polisanmälan som om några dagar ska bli föremål för en granskning. Eller så finns de hemligstämplade bilderna på annan säker plats. Bilderna har visats vid en information till ledamöterna i kommunstyrelsen som i sin tur givit klartecken till polisanmälan.

Därmed, anser jag, att kommunen tydligt har pekat ut personer som man anser har begått allvarliga fel. Trots att kommunen inte har velat kommentera den frågan heller.

Dessutom har nu kommunens kommunikationschef, Johan Sandberg svarat på några av medias många frågor.  Hans sparsamma kommentar blev:

-Vi lade locket på med flit.

Inte alls överraskande att man tog ett sådant dumt beslut. Rent ut sagt fånigt. För hur många kommuner har inte redan tidigare i landet gjort samma misstag när Janne Josefsson och ”Uppdrag Granskning” har knackat på kommundörrar. Föga framgångsrikt, har det visat sig.

Nej, lägg korten snabbt på bordet. Man skyddar enskilda tjänstemän på ett betydligt bättre sätt genom att välja tydlighet istället för att välja metoden, att sopa allt under mattan.

Vart man än vänder sig i Ronneby vet alla vilka tjänstemännen är som är misstänkta. Detta gäller såväl chef som underställd. Namnen nämns öppet och ingen tvekar längre  att föra dessa vidare.

Fram till nu har ledande politiker, kommunstyrelsens ordförande Roger Fredriksson, m, vägrat att också han uttala sig.

-Inte min uppgift att kommentera ett tjänstemannaärende har han sagt.

Nu är inte frågan riktigt så enkel att vifta bort. Näringslivskontoret lyder direkt under kommunstyrelsen och ledamöterna kan därför avkrävas ett speciellt ansvar. Vad har de för ansvar för det som har hänt och är av så allvarlig art att kommunen låtit sin jurist agera med såväl kamera som fördjupning av revisorernas tidigare rapport. Därtill anmälan till såväl ekobrottsmyndighet som nu senare polisen.

Flera av huvudpersonerna i ärendet har av olika anledningar varit frånvarande. Kommundirektören, en av anmälarna, är sjukskriven efter en nyligen genomförd operation. Näringslivschefen är sjukskriven och kommunstyrelsens ordförande på utlandssemester.

När nu det inträffade, som redan i folkmun klassas som en präktig skandal under upprinnelse, är det hög tid att ledande politiker med omedelbar verkan kallar till presskonferens för att i varje fall förklara bakgrunden till anmälningar och begärd utökad juristinsats. Det handlar om att räta ut åtskilliga frågetecken och inte minst för att skydda enskilda tjänstemän för vidare ryktesspridning.

Ett kommunhus av Ronnebys storlek läcker just nu som ett såll.  Efter att SVT:s Blekingenytt avslöjat anmälan i onsdags tog det knappt två timmar innan jag hade flera namn att tillgå. Naturligtvis är det extra kittlande när media dessutom förmedlar nyheten att såväl tjänsteman som hens chef har fått  sina tjänstedatorer beslagtagna. Inte av polisen utan av kommunens yttersta ledning. En chef har dessutom fråntagits attesträtten.

Det tycks med andra ord inte enbart vara kommunens revisorer som har agerat i detta ytterst hemliga ärende. Tydligen har kommunens jurist haft en ledande position i sitt annorlunda detektivuppdrag. Vem gav honom uppdraget? Vem tog beslutet att friställa aktuell tjänsteman som dessutom, skriver media, riskerar att sägas upp. Detta sagt långt innan att polisanmälan ens har blivit genomläst av åklagare.

Så här långt har media i Blekinge visat upp ett gott hantverk. Mer kommer, var så säkra. Det finns en kommentar som får journalister att nästan brunstigt få oanade krafter och vilja och det är den kommentar som just nu är mest gångbar i Ronneby stadshus, nämligen:

Ingen kommentar. Det kan jag inte kommentera. Det vill jag inte kommentera.

Det vilar ett synnerligen tungt ansvar på ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott att agera gentemot kommunens invånare som har rätt att informeras.