Klokheten fick segra i Ronneby

I dag den 2 november 2017 är en stor dag för Ronneby och jag måste säga att det också är en glädjens dag för mig personligen. Klokheten har nämligen skördat en riktigt stor seger. Stor enighet i kommunstyrelsen innebär att turistbyrån åter kommer att ta plats i Clarbergska huset vid torget.

Nyheten fick jag av Sydöstran i dag när Jens Svensson på bästa nyhetsplats berättar om beslutet. Redan till sommaren nästa år ska den vara på plats för att serva turister.

Det är Roger Fredriksson, kommunstyrelsens ordförande, m, som berättar om enigheten och det för honom självklara beslutet som tydligen har rått hela tiden genom år fyllda av ideliga diskussioner. Förklaringen är att kommunstyrelsen inte har ägt frågan. Istället har den skvalpat i Fritid- och kulturnämnden som inte haft förmågan att se frågan om placeringen på ett framsynt sätt.

Tack kommunstyrelsen. Nu är bara min fråga – vilket parti har agerat starkast? Partiet är värt min röst, i varje fall i kommunvalet nästa år.

Jag har alltid älskat Clarbergska huset där det en gång fanns ett fik värt namnet. Jag ”plåtade” byggnaden i början på 70-talet när jag var placerad vid lokalredaktionen på BLT. Huset är dessutom en viktig del av Ronnebys centrala kulturhistoria.

Jag låter rubriker under tre års tid tala sitt eget språk när nu ordningen äntligen tycks vara återställd. Att gömma undan turistfrågan under en trapp i biblioteket måste gå till historien som en av de största lokala tokigheterna i Ronneby näst efter att rycka upp livskraftiga träd på torget.

Vill du kommentera dagens blogginlägg?
Gör det då på min Facebook!

 

Gammalmedia ryter till mot Hansson

När en rutinerad politiker med drygt 30 aktiva år i kappsäcken väljer att lämna politiken ska det gå regelmässigt och städat till när han förklarar sin avgång.

Är man dessutom kommunstyrelsens ordförande och benämnd kommunalråd och heter Patrik Hansson, ja då kräver gammalmedia att han håller sig till gammalmedias regler – han skulle ha skickat ett pressmeddelande!

Patrik Hansson valde dock att lämna sitt avgångsbeslut via sociala medier. Han gjorde inte som USA;s president, Donald Trump, att twittra sin personliga nyhet, att han tänker lämna politiken efter att nuvarande mandatperiod löper ut nästa år.

Nej, Patrik Hansson valde att på ett personligt sätt meddela sin avgång via Facebook! Det är nämligen den vägen allt fler makthavare väljer att torgföra sina innersta tankar och känslor. Ett pressmeddelande blir torrt som fnöske och urvattnat, ja, nästan ointressant.

I Sydöstrans huvudledare i morgon tisdag läxas därför Patrik Hansson upp av partikamraten och politiska chefredaktören, Hans Bülow, som redan i rubiken låter oss ana holmgången som väntar. ”Hansson överraskar” är rubriken och sedan kommer uppläxningen. Se nedan.

Utifrån min tolkning är det inte bara Patrik Hanssons tilltag att inte skicka ett gammalmodigt pressmedderlande till tidningen som har upprört Hans Bülow. Naturligtvis skulle han som partikamrat naturligtvis haft första tjing på den oväntade nyheten. Men så blev det inte, nu fick den breda allmänheten snabbt och före tidningarna veta hur Patrik Hansson innerst inne har känt en tid. Han slutar helt enkelt med politiken!

Naturligtvis är dagens inlägg på Facebook också en rejäl känga åt Sydöstrans chefredaktör Anders Nilsson som i en krönika i lördags skåpade ut Facebook totalt. ”Facebook inte längre ett socialt medium.” var rubriken på hans inlägg. Tro tusan att Patrik Hansson nu läxas upp i morgondagens Sydöstran.

Dessutom kompliceras det hastigt uppkomna politiska läget inom socialdemokraterna i Karlskrona av att det inte finns någon självklar efterträdare. I varje fall ingen rutinerad.

Heja Patrik Hansson som tänker modernt och med valfriheten som ledstjärna när han nu vill lämna politiken och bli en av folket. Välkommen i gänget!

Eterhumor på blekingsk våglängd

Mätningar av antalet radiolyssnare liksom mätningar av tidningars upplagor kan vara riktigt känsliga. Naturligtvis är det betydligt roligare att publicera bra mätresultat än negativa. Ja, är det riktigt dåligt uteblir ofta den negativa ”nyheten” helt.

Det jag publicerar här nedan är bevis på detta. Gunnar Svensson, nyligen pensionerad som chefredaktör och ansvarig utgivare för lokaltidningen Sydöstran, är riktigt grym när han utmanar Radio Blekinges kanalchef, Peppe Alfiero att berätta sanningen.

Ni bör också känna till att Gunnar Svensson dessutom har ett förflutet inom lokalradion.

Dialogen är hämtad från Twitter, sociala medier som ofta kritiseras av etablerade tidningar, radio och tv. Här får ni också veta varför Radio Blekinge har mörkat den senaste mätningen av radiolyssnandet.

Hur är det man brukar säga från medias sida – sanningen ska fram och den kommer fram på ett eller annat sätt.

 

Humor kräver ”sinne för humor”

Någon har påstått att det mesta är roligt men det värsta med humor är att man ofta inte vet när man får skratta. Jag vill dock göra tillägget – eller gråta. Man kan nämligen skratta så till den grad att man gråter. I varje fall rinner det floder från mina ögon när jag skrattar hjärtligt. Jag kanske är ensam om detta unika.

I veckan som gick, lika snabbt som veckorna dess förinnan, behagade jag skämta på sociala medier. Jag skrev bl a på Twitter:

”Jag tycker att bredband med fiber är tämligen överskattat. Tv-bilden blev knappast märkbart bättre efter att ha bytt från koppartråd.”

Texten i sig ansåg jag inte innehöll ett uns av humor, snarare tvärt om. Däremot måste jag påstå att jag tyckte att humorprocenten steg något när jag i anslutning till texten publicerade en bild på en urgammal liten tv utrustad med en rad av rattar från dåtidens teknikstatus inom detta område. Se bilden i repris här nedanför.

Med text och bild på denna överåriga tv trodde jag verkligen att jag hade lyckats åstadkomma ett litet skratt eller möjligen en viss rörlighet av käkmusklerna. Men där hade jag tydligen djupt underskattat människors ”sinne för humor”.

Några hakade visserligen på när jag försökte med samma humorförsök på Facebook. Där slöt en tidigare radiokollega upp med förslag på tv-lampa tillverkad av plastremsor som annars användes mest till att väva då väldigt populära plastmattor. Alltså på 1960-talet. Han hade tillverkat en sådan i slöjden. Det tyckte jag var roligt. På den tiden var det annars mest träslöjd som gällde.

Men så i torsdags spanade jag in lokaltidningen Sydöstran. För att genast upptäcka att tidningens nöjesredaktör (om sådan fortfarande finns kvar i besparingstider) helt saknar den viktiga beståndsdelen –”sinne för humor”.

Redaktören publicerade den snustorra och ganska bisarra texten men utan bild på tv-apparaten. Däremot fanns det en svartmusikig bild som skulle föreställa mig i nutid. Att jämföra mig med en gammal tv är inte alls lika roligt. Tyckte jag, men redaktören kanske ville visa min ålder och då skulle alla kanske förstå att jag inte kunde se skillnad på tv-bilden om den kom via koppartråd eller fiber och då blir det genast roligare. Eller?! Se klippet nedan.

Hur som helst, humor är svårt, mycket svårt, helst en tidig morgon och Sydöstran brukar komma tidigt, antingen i lådan eller som i mitt fall digitalt. Men håll med om att redaktören borde ha förstått att jag inte på fullt allvar ansåg att koppartråd är lika bra som fiber när det gäller tv-signaler.

Nu gör jag ett nytt försök att testa humorhumöret. Jag påstår att sommarens pratprogram mellan klockan 13 och 14.30 i P1 har varit ojämnt bra. Ja, många har varit riktigt dåliga jämfört med dåtidens sommarpratare som alla höll hög klass och många av dem med hög humorklass. Därför har jag nu slängt ut min radio. Obs. Titta nu riktigt noga på radioapparaten. Är den åldrig eller hypermodern? Jag kunde inte låta bli.

God fortsättning med minst ett skratt per dag.

Fortsatta förluster för Sydöstran

I dag släpper jag fram Sune Håkansson i full frihet som gästskribent. Han har granskat lokaltidningen Sydöstrans bokslut för 2016. Här följer hans intressanta analys.

”3,2 miljoner kronor i förlust under 2016. 0,7 miljoner kronor sämre än prognosen från april. Likväl 3,2 miljoner kronor bättre än föregående år.

Sydöstran har i flera år haft en kärv ekonomi. Räddningen under senare år har varit en ägare som i grunden inte är vinstmaximerande. Man är villig att tillskjuta medel. Till en del i eget intresse. Det är samma ägare (Gota Media) för Sydöstran och Blekinge Läns Tidning. Nu kan man ha samdistribution, vilket håller nere kostnaderna, därtill får man också statsbidrag.

Statens driftsstöd var 15 miljoner kronor, 1,5 miljoner mer än föregående år. Fyra tjänster försvann under året, vilket torde ha givit besparingar i samma storleksordning. Ytterligare sparpaket finns, men det torde inte finnas så mycket mer att spara på. Man skall utöka samarbetet med BLT, men det finns gränser. Blir tidningarna alltför lika försvinner presstödet.

Det bör påpekas att det årligen försvinner några tidningar i landet.

Sydöstran lyckades behålla sin upplaga, 10.100 exemplar. Sydöstran tillhör dock de tidningar som säljer med relativt stora rabatter.

Bokslutet visar också förändringar i folks betalningsvanor. Förr betalade man prenumeration för hela året, nu väljer allt fler kortare betalningstider. Förskotten på abonnemang sjönk med tre procent på ett år. Förklaringen kan dock vara att antalet prenumeranter är på väg ner.

FRAMTIDEN

Framtiden för Sydöstran bestäms till vissa delar av faktorer som tidningen inte själv kan påverka. Folks läsvanor ändras exempelvis. Många andra tidningar har fått vidkännas upplagesänkningar. Nyheterna läses på nätet, ofta nära nog gratis.

För Sydöstran gäller det att klara konkurrensen om nyheterna. Det gäller oftast att vara först. Här märks stundom skillnaderna mellan lokalredaktionerna. En ny lokalredaktör på Sydöstran, eller BLT, kan snabbt påverka styrkeförhållandet. I synnerhet i de kommande valtiderna kommer bloggarna också att vara konkurrenter.

Den andra konkurrensen gäller annonserna. Klarar tidningarna konkurrensen mot övriga aktörer?

För det innevarande året spår styrelsen en förlust på 1,8 miljoner kronor.”

Sune Håkansson

Sydöstrans lokala journalistik

Blekinge är ett litet län men har ändå fem kommuner. Väl många, kan tyckas, men det förblir så när bypolitiken fortsätter att vara förhärskande.

När lokaltidningen Sydöstran dessutom ger ytterligare näring på detta område blir murarna inte direkt lägre mellan kommunerna.

Den senaste miljörankningen som tidningen ”Aktuell Hållbarhet” har redovisat blir till ett riktigt dåligt exempel på lokal journalistik när lokaltidningen Sydöstran i sin tur presenterar resultaten.

Den 29 juni skriver man på Ronnebysidan med sex rader att Ronneby sjunker i miljörankningen. Kommunen har sjunkigt ”hela” sex placeringar, från 8 till 14. Inte ett ord om att Ronneby är klart bäst av länets kommuner. Övriga kommuners placeringar nämns inte.

Enligt Aktuell Hållbarhets chefredaktör beror tappet framför allt på hårdnande konkurrens.

Några dagar senare, den 1 juli, dyker det upp några rader på tidningens Karlskronasida. Rubriken då är – ”Karlskrona klättrar i miljörankning.”

Karlskronas placering och förbättring från plats 57 till 27 kommenteras av kommunalrådet Magnus Larsson.

Inte heller i denna korta artikel omnämns övriga kommuners placeringar.

Ronneby intar plats 14 av 290 kommuner, på andra plats av länets fem kommuner kommer alltså Karlskrona som följs av Olofström på plats 89, ett tapp från plats 58. Sölvesborg hamnar på plats 100 mot 142 året dessförinnan och Karlshamn på plats 244 som tappat rejält från plats 86.

Hade tidningen redovisat på detta sätt hade läsaren fått en adekvat upplysning.


Är Blekinges politiker skrivkunniga?

Frågan är högst berättigad och jag ska använda politiska chefredaktören Sylvia Asklöf Fortell på Blekinge Läns Tidning som exempel.

Redan för en månad sedan, lördagen den 25 mars, skrev Sylvia och ställde frågor till kommunstyrelsens ordförande i Karlshamn, Per-Ola Mattsson, socialdemokrat. Frågorna, som gällde Karlshamns kommun och Nordstream, var viktiga inte minst ur ett samhällsdemokratiskt perspektiv.

Svaret från Mattsson uteblev och istället svarade han sina vänner på Facebook!? I dag gjorde Sylvia ett nytt försök att få svar, ett sådant har nämligen lyst med sin frånvaro i en månad trots två uppmaningar till svar. Troligtvis kommer det inget svar nu heller.

Att ledande politiker i Blekinge inte skriver insändare eller svarar på insändare…. ej heller går i polimik med politiska chefredaktörer vid de två länstidningarna är ingen nyhet. Så har det varit i åratal och Sylvia ska nog inte hoppas för mycket på sitt uppfordrande krav på svar.

Nästan samma förhållande med kompakt tystnad råder häpnadsväckande nog också under valår och skulle ett aktstycke trots allt dyka upp kan man utgå ifrån att inlägget antingen är centralt producerat av partiet eller författat av politiska sekreterare.

Ofta är kunskapen hög bland politiska sekreterare som dessutom i många fall har till uppgift att råda politiker hur ett eventuellt svar ska utformas. Ofta stannar det ändå vid total tystnad. Uppfattningen tycks vara att en eventuell storm ebbar snart ut.

Av denna totala avsaknad av politisk debatt har jag sedan länge dragit den drastiska slutsatsen att Blekinges ledande politiker saknar skrivkunskap.

Till Sylvia Asklöf Fortell vill jag säga – sätt en granskande journalist, om sådan finns efter besparingar, och låt hen spana efter handlingar på kommunkansliet i Karlshamn men även på hamnkontoret. Givetvis måste det finnas handlingar som reglerar den uppmärksammade Nordstreamaffären. Leta rätt på dem och kräv att de lämnas ut. Gör det på plats!

Du måste inse att det inte räcker med att ställa frågor i din tidning. Jag tror att lokala ledarsidor (politisk text) har spelat ut sin roll. Blekinge utgör ett fullgott exempel på att gammalmedia som i detta fall inte längre fungerar. Två ledarskribenter på BLT t ex skulle vid ett slopande av tjänsterna ge välbehövliga pengar till ett par grävande journalister i stället.

Miljonstöd till BLT och Sydöstran

Presstödsnämnden har beslutat att bevilja utvecklingsstöd till 28 olika insatser vid 38 nyhetstidningar. Sammanlagt 10,7 miljoner kronor fördelas.

Bland de som får pengar är Blekinge Läns Tidning som får närmare 900 000 kronor för tre olika projekt och Sydöstran närmare 800 000 kronor fördelat i tre olika projekt.

Presstödsnämnden har tittat på ett 70-tal ansökningar, flera av dessa gäller samarbetsprojekt mellan olika tidningar. Av dessa beviljades 50 ansökningar, vilket omfattar 28 olika insatser vid 38 allmänna nyhetstidningar.

Det handlar om stöd för både förstudier och projekt med sikte på utveckling av redaktionellt innehåll i digitala kanaler, utveckling och innovationer när det gäller digital publicering. Men även spridning och konsumtion av tidningens innehåll, eller utveckling av digitala affärsmodeller.

Källa: tidningen Journalisten som har listat de tidningar som har tilldelats utvecklingsstöd. Klicka nedan

http://mprt.se/sv/nyhetsrum/nyheter/2017/presstodsnamnden-har-beslutat-om-utvecklingsstod-/

Varför säljer man sina mammor?

På kort tid har jag oroats över en ny företeelse. Det är Blekinges två lokaltidningar som har fått mig att fundera. Rubriken är väl motiverad och jag ska naturligtvis förklara varför jag ställer frågan i rubriken ovan.

Det började för en dryg vecka sedan när jag läste Blekinge Läns Tidning. På en helsida i tidningen berättade deras tillträdande politiska chefredaktör vem hon var och vad hon stod för. Hon heter Mimmi Karlsson-Bernfalk och det var när hon skulle berätta sin inställning till lokal journalistik och nyhetsbevakning som det slapp ur henne:

”Jag skulle sälja min mamma för en bra nyhet!”.

En ganska elak kommentar. Om min mor hade levt hade jag aldrig sålt henne för en bra nyhet. Jag skulle aldrig komma på tanken att blanda in mina närmaste i ett nyhetsarbete. Vilka tankar väcker ett sådant uttalande från Mimmi hos andra mödrar vars söner eller döttrar råkar vara journalister?

Så i dag på Sydöstrans försatasida chockas jag och antagligen flera andra av följande rubrik:

”Mor Olivia bjuds ut till försäljning.” Dålig ekonomi ligger bakom beslutet”.

Varför ska just en kär mor bjudas ut på marknaden och vem skulle vara beredd att betala för att få en ny mor om man nu råkar sakna en sådan. Varför ska mor säljas för att ekonomin har brakat samman och vem kan bestämma sådant över hennes huvud? Dålig stil och inte alls människovärdigt.

Enligt sägen tog man före kristendomens ankomst de äldre till ättestupan i Valhall utanför Olofström när man ville bli av med sina orkeslösa och olönsamma äldre. Man puttade helt enkelt ut dom över det 40 meter höga stupet vid sjön Orlunden. Är den utförsäljning av mammor som nu florerar ett nytt sätt att göra sig av med äldre olönsamma?

Naturligtvis är det inte så. Det förstår jag också, men håll med om att rubrikerna är chockerande. Jag menar, den som inte känner till att mor Olivia egentligen är ”Mor Oliviagården” i Ronneby kanske blev lika chockad som jag när man utelämnade det viktiga ordet ”gården” efter mor Olivia.

Som det kan bli när ”säljande” rubriker ska fabriceras.

Nej, ingen politik på nyhetsplats

Det händer att jag får en kopia när någon skickar insändarinlägg till länets två lokaltidningar. Nu har det inträffat igen. Det är debattören i Jämshög, Kjell-Åke Björklund som vill ha tillbaka den gamla andan på Sydöstran.

Chefredaktören, Gunnar Svensson kan säkert svara för sig men jag kan bara inte låta bli att reagera. Jag tolkar Kjell-Åkes inlägg på så sätt att han vill ha en mer tydlig politisk markering av tidningen Sydöstran. Ja, han vill dessutom att han som besökare till tidningens lokalkontor ska känna att han är på en Socialdemokratisk tidning. Det gör inte Kjell-Åke i dag.

Nej, nej och åter nej, Kjell-Åke, du är inne på helt fel väg. En bra lokaltidning måste sätta lokala händelser i främsta rummet oavsett politisk avsändare. Den politiska agendan är förbehållen tidningens ledarsida.

Däremot kan jag hålla med dig om att två lokala tidningar med i stort sett identiskt material bara kan sluta på ett sätt – nedläggning! Så blir resultatet för den som väljer bort de lokala nyheterna och bortser från politisk färg på tidningen. Den tiden är förbi, som väl är, när läsaren väljer tidning efter partifärg.

Jag kommer väl ihåg hur det var en gång, då kunde Metall hindra en reporter från BLT att bevista sammanträdet. Endast Sydöstran släpptes in. Det är väl ändå inte den ordningen du vill ha tillbaka, Kjell-Åke?!

Här läser du insändaren som kanske kommer att publiceras i BLT och Sydöstran:

”Jag har läst Sydöstran sedan många år tillbaka och har haft Blekinge Län på prov som E-tidning. Man blir ju minst sagt ”förbannad” att de båda tidningarna har i stort sett samma innehåll när man jämför de båda tidningarna, det är ju fullkomligt löjligt att detta lilla län har två dagstidningar som samarbetar med i stort sett samma innehåll.

Jag besökte SSD:s lokalredaktion i Olofström i ett ärende och upptäckte då att de båda tidningarnas redaktioner huserar i samma lokaler och då besannades det jag redan visste att SSD inte är en ”arbetartidning” längre liksom att Socialdemokratiska Partiet inte är ett arbetarparti utan är ”Högersocialistiskt parti”, sedan får ”Gråsossarna” säja vad man vill.

Jag har läst SSD sedan mitten på 1950:talet, alltså cirka 60 år då min mor prenumererade på den hemma och fortsatte sedan med SSD själv när jag flyttat hemifrån och fick eget boende. När SSD och BLT hade egna lokalredaktioner fick jag känslan när jag hade något ärende till BLT att här hör jag inte hemma, men när jag besöker SSD så känns det bra först när Tore Gillberg var redaktionschef och nu sedan Jan-Erik Martinsson tagit över och han har efterträtt Tore på ett mycket bra sätt.

Man saknar den politiska rivaliteten mellan de båda tidningarna något som var mycket givande, kanske kan det komma tillbaka om de båda tidningarna tar ut ”skilsmässa”. Jag vill ha tillbaka ”min” tidning som den varit förut utan någon inblandning från Folkpartistiska BLT. SSD är ju störst i västra Blekinge och BLT i den östra länsdelen så dela upp SSD i väst och BLT i öst eller ge ut en tidning för hela länet, men det är klart att då mister man det statliga ”Presstödet” för en tidning.

Ni reagerar kanske när jag skriver Folkpartiet och inte Liberalerna och det är för att när man söker på Google kommer en himla massa tosigheter fram som Folkpartiet hade för sej men söker jag på Liberalerna så är det rent och oskyldigt som en nybadad bebis.”                                                   Katten Stina & Kjell-Åke Björklund, Jämshög.