Gammal transportplan snart verklighet

Redan 1990 lät Ronneby kommun genomföra en översiktsplanering där ett transportcentrum intill nuvarande flygstationen skissades. Efter snart 30 år kan i varje fall vissa delar av planen bli verklighet.

Det är när Ronneby kommun nu köper loss mark från Bredåkra gård som läget har ljusnat betydligt för att möjliggöra ett tågstopp vid Bredåkra söder om flygplatsen. Fördelen nu är att såväl region som kommun är överens om hur man vill se verkligheten.

Enda smolken i bägaren är att trafikverket helst vill ha tågstoppet vid gamla Kallinge järnvägsstation och inte vid Bredåkra lite längre väster om Kallinge. Trafikverket vill utnyttja den mark som redan finns vid den gamla stationen men nu förekommer Ronneby kommun med att köpa loss lämplig mark och då kommer frågan i ett helt annat läge.

Att lägga ett tågstopp i Kallinge skulle resultera i byten för tågresenärer för transport upp till flygstationen och då missar man hela idén med att locka till bekvämt tågåkande.

Ett stopp i närheten av Bredåkra skulle innebära ett ökat lyft för flygplatsen. Det uttalade dåvarande flygplatschefen Mona Grönqvist i en intervju redan 2013.

-Ett tågstopp på den platsen skulle öka antalet flygresor med 25 000 per år, var hennes absoluta övertygelse.

Lennarth Förberg, m, andre vice ordförande i regionstyrelsen, sa vid samma tidpunkt:

-Tåget är nyckeln och Trafikverket är intresserat. Ett tågstopp vid Bredåkra skulle gynna inte minst flygresenärer från västra Blekinge.

Men samma år fanns det en stark motståndare till ett tågstopp i Bredåkra nämligen Hans Jonasson som då var vd för Blekingetrafiken. Han bromsade utvecklingen med följande ord:

-Ett tågstopp i Kallinge/Bredåkra lär aldrig bli aktuellt. Flygplatsen är helt enkelt för liten. Dessutom ligger stationerna i Kallinge och Bredåkra för långt från själva flygplatsen.

Kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, m, kommenterade dåvarande Blekingetrafikens vd:s uttalande på följande sätt:

-Alltid detta Karlskronaperspektiv. Blekingetrafikens vd väljer att helt bortse från västblekingarnas behov av täta och bra förbindelser med flygplatsen i Kallinge.

I dag är Ronneby Airport sydöstra Sveriges största flygplats och är fortfarande statligt ägd. I dag mäter man avståndet från järnvägen till flygstationen till ca 300 meter!

När nu regionrådet, Christina Mattisson är inne på samma linje som Ronneby kommun ser läget mer ljust ut än någonsin tidigare.

Ronnebys översiktsplanering 1990 siktade 25 år framåt i tiden men tiden löpte ut 2015 men byggstart 2024 är inte någon större miss när det gäller kommunikationer i Blekinge. Vi är vana vid att tvingas vänta.

Bilden visar platsen för det framtida tågstoppet vid Bredåkra söder om flygplatsen.

Landstinget backar om föreningsbidrag

Ett tjänstemannaförslag inom Landstinget Blekinge som på ett nytt sätt och mer överbyråkratiskt skulle införas har nu skjutits på framtiden. Ärendet återremitterades vid landstingsstyrelsens sammanträde den 9 april. Kravet på en återremiss kom från alliansen med liberalen, Nils Ingmar Thorell i spetsen.

När ärendet nu åter dyker upp på styrelsens sammanträde kommande måndag (28.5.2018) är förslaget att en utredning ska genomföras. Alla bidrag, inte enbart landstingets utan också Region Blekinges, ska nu studeras för att man ska få enhetliga regler för utbetalning av föreningsbidrag. Ett eventuellt nytt bidragssystem kan införas först 2020.

En bra lösning med tanke på att Landstinget och Regionen blir en och samma organisation från årsskiftet 2018/2019.

Ni som missade mina två tidigare blogginlägg i ärendet får nu en ny möjlighet att ta del av hur förslaget var utformat och vad det kunde leda till och hur diskussionen lät när ärendet debatterades den 9 april.

Det överbyråkratiska förslag som landstingets ledning vill införa i Blekinge när det gäller föreningsbidrag är för tillfället stoppat. Alliansens partier med Nils Ingmar Thorell, l, i spetsen krävde återremiss och en justering av tjänstemannaförslaget och lyckades också med detta.

Det hade krävts 15 ja-röster för en återremiss med enkel majoritet och det blev 17. Ärendet skickas därmed tillbaka för ytterligare hantering.

-Jag tycker att liggande förslag andas misstänksamhet mot föreningslivet och det beklagar jag, sa Thorell i ett av sina inlägg och slog verkligen huvudet på spiken när han tillade:

-Ni säger att vi ska vara noga med skattepengar och det är jag den första att ställa mig bakom, men vi ställer inte samma krav på oss själva när skattepengar betalas ut som partistöd.

-När partistöden betalas ut till de politiska partierna är de inte bundna av regler eller redovisningar av det slag som nu ska krävas av föreningslivet. I det fallet är det generella regler som gäller, sa Nils Ingmar Thorell.

Pensionärsföreningar och anhörigföreningar som ideellt arbetar för att skapa goda förutsättningar för en god hälsa, inte minst i förebyggande syfte, ska nu straffas istället för att belönas för sina insatser.

Landstinget Blekinge är på väg att införa en byråkratisk hantering som för tankarna åtskilliga år tillbaka i tiden och inte minst till den stora grannen i öst. Det tjänstemannaförslag som ledande politiker är på väg att genomföra kan endast gynna en grupp, nämligen tjänstemännen som med ökat blankettraseri ser nya arbetstillfällen skapas. Anledningen sägs vara att Landstinget vill anpassa till regionens regler när Landstinget och Regionen blir en organisation från 1.1. 2019.

Fram till i dag har pensionärsorganisationer i Blekinge som SPF och PRO erhållit en summa pengar per år som man kunnat använda utifrån sina olika behov. Naturligtvis har utbetalningar föregåtts av redovisade verksamhetsplaner och årsredovisningar men detta räcker inte längre, anser tjänstemännen i sitt förslag.

Nu ska ett årligt medlemsbidrag på 35 kronor per medlem utbetalas. Dessutom ska varje förening tilldelas 5 000 kronor årligen. Resterande anslag ska fördelas i förhållande till verksamhetens innehåll. Bedömningskriterierna är dom här:

– Samverkansaktiviteter

– Informations och opinionsbildande insatser

– Utbildningsinsatser

– Medverkan i Landstinget Blekinges verksamheter

– Medverkan i regional och/eller nationella aktiviteter

Av detta förslag framgår tydligt att varje aktivitet som pensionärsorganisationer vill genomföra ska föregås av ett blankettifyllande som saknar motstycke. Efter att ansökan skickats in till landstinget får förening eller distriktsorganisation snällt vänta på ett besked – godkänd eller underkänd ansökan?!

Detta medför ett trögt för att inte säga helidiotiskt merarbete för redan ansträngda ideellt arbetande ledare på förenings- och distriktsnivå. Verksamheter blir försenade eller inte alls genomförda.

Detta har också påtalats i den hittills genomförda politiska hanteringen i landstingsstyrelsen. Inte minst har mångårige föreningsledaren och politikern, Nils Ingmar Thorell, l, gjort allt för att få tjänstemannaförslaget stoppat i papperskorgen. I första omgången fick han hjälp av Jan Björkman, s, som ställde upp bakom Thorells krav på återremiss.

När frågan nu kommer upp i landstingsfullmäktige i morgon måndag (9.4) har Björkman rättat in sig i det s-politiska ledet. Nu kan endast en enkel majoritet begärd av Thorell rädda detta föreningsfientliga förslag. I varje fall ett tag.

-Jag har goda möjligheter att nå dit, säger Nils Ingmar Thorell numera också ordförande i SPF Seniorerna Blekinge.

Föreningsledare är tagna på sängen och är ännu så länge lyckligt ovetande om den ökade arbetsbörda som väntar. Jag kan bara ana hur reaktionen blir.

Ideellt arbetande människor ska belönas inte straffas för sina insatser.

Regiontjänster placeras i Ronneby

En kontakt med god insyn i Region Blekinge och Landstingets sammanslagning anser att det finns utomordentligt goda möjligheter att ett antal framtida tjänster inom den nya organisationen kan bli placerade i Ronneby.

Sonderingar har gjorts när det gäller lämpliga lokaler, och sådana finns, men ännu har inga beslut tagits. Däremot sägs det vara brist på lämpliga lokaler i Karlskrona där all administration i dag finns.

Region Blekinge och landstinget ingår som bekant ”äktenskap” som ska ta sin början vid årsskiftet 2018/2019.

Frågan är om man kommer att lyckas bättre denna gång än vad som blev resultatet 2012?

I detta läge kan jag nämligen inte låta bli och tänka tillbaka på när JanAnders Palmqvist (s) och ledamot av regionstyrelsen 2012 föreslog en flytt av regionens verksamhet till SOFT Center i Ronneby. Vilket ramaskri det blev. Flytta till Ronneby??? Aldrig i livet, hojtade bl.a. tjänstemännen.

Palmqvist hade läst på och föreslog i sin motion, förutom en flytt, att ändra en paragraf i Region Blekinges förbundsordning som föreskriver att regionens säte skall vara Karlskrona.

JanAnders Palmqvist framförde i debatten synpunkten att både statliga myndigheter och annan verksamhet tenderar att lokaliseras till färre orter. Han skrev i sin motion:

” Genom åren har vi sett att offentliga statliga och regionala arbetstillfällen har förlagts antingen till Karlskrona eller i de fall man är representerad på två ställen, Karlskrona och Karlshamn. Detta leder i sin tur till att verksamhet såsom olika typer av privat serviceverksamhet också koncentreras till dessa orter”.

Hemläxan då blev att varje parti skulle gå hem och diskutera en möjlig inomregional förändring av Region Blekinges säte.

Av den diskussionen har det inte hörts mycket. Ronneby var för långt bort och centralt. Nu förlägger man i stället många av regionens styrelsesammanträden till rådhuset i Karlshamn.

När placeringsorten diskuterades 2012 dundrade landstingsrådet Kalle Sandström och fastslog att regionens verksamhet ska inrymmas i lokaler som ägs av regionens medlemmar, antingen av landstinget eller någon av kommunerna. Lokalerna i Ronneby som diskuterades då fanns på SOFT Center som är privatägt.

Dom lokaler man har tittat på i dag ägs av Ronneby kommun och bör väl då rimligen vara godkända.

 

Får konst vara gränslös på Kulturcentrum?

Kulturcentrum i Ronneby, en av sydöstra Sveriges största konsthallar, ägs och administreras av Ronneby kommun. Dessutom ska detta bli platsen där Region Blekinge tillsammans med kommunen i år etablerar ett konstrecurscentrum. Meningen är att detta ska utveckla och stödja det professionella konstlivet i Blekinge.

Frågan är dock vad som tillåts visas på Kulturcentrum? Frågan har ställts på sin spets av kända graffitikonstnären Pärra Andreasson från Göteborg, som på lördagen hade vernissage med sin senast producerade utställning på just Kulturcentrum.

Före utställningen anmodades han i samband med kontraktskrivningen att godkänna konsthallen och kommunens policy som hade följande lydelse:

”Respektera Ronneby kommuns policy att undvika uttryck som kan uppfattas som rasistiska eller könsdiskriminerande”.

Pärra Andreasson godkände kraven och undertecknade kontraktet. Men formuleringen kunde han inte släppa, berättade han på vernissagen, vilket medförde att han producerade en helt annan utställning än vad som först var planerat. Det blev en provokativ utställning om tillåtet respektive förbjudet där han inte minst riktade sin kritik mot konsthallens chef, Kirsti Emaus.

Ett minst sagt oförskämt tilltag att i en utställning klandra en enskild tjänsteman som dessutom inte bär ansvar för formuleringen av kommunens policy, även om hon ställer sig bakom den. Hon tvingas nu åse en karikatyr av sig själv målad på en av väggarna.

Kulturarbetaren och förre kulturpolitikern, socialdemokraten Håkan Robertsson, var inbjuden att inviga graffitiutställningen men tog naturligtvis chansen att hålla ett politiskt brandtal i vilket han lovordade och prisade den absolut fria konsten. Han markerade inte minst, nästan övertydligt, att enskilda tjänstemän som t ex en konsthallschef och liknande inte ska bestämma vad konsten ska få innehålla.

-Det är politikerna och inga andra som ska bestämma vad som ska få visas på Kulturcentrum, betonade han i ett långt och upphetsat tal.

I Ronneby har det i alla tider markerats att det är politikerna som bestämmer, punkt slut, även om inte kunskapen alltid är den bästa. Hur ska oftast okunniga och inte minst ointresserade politiker i nämnden för Fritid- och kultur kunna besluta om framtida utställningar? Oftast bevistar de inte ens de konstutställningar som arrangeras. Jag är övertygad om att det räcker med den utställningsgrupp som redan i dag finns, sammansatt av tjänstemän men också av kunniga krafter i form av Ronneby konstförening.

En uppfriskande debatt om konsten är alltid välkommen men låt bli att hänga ut kommunala tjänstemän som enbart har att leva upp till den policy som politiker redan har beslutat.

Blekinge ska bli känt som konstlän

Att utveckla den professionella dansen i Blekinge och att etablera ett konstresurscentrum i länet. Det är två mål i kulturplanen som nu är på väg att nås.

I kulturplanen vill Region Blekinge särskilt utveckla och stödja det professionella konstlivet i Blekinge. I det arbetet tar Blekinge ett stort steg framåt när ett konstresurscentrum senare i år är planerat att öppna i Blekinge. Centrumet kommer att ha sin bas på Kulturcentrum i Ronneby, berättar Region Blekinge i ett pressmeddelande.

– Konstresurscentrum ska bli ett stöd för Blekinges kommuner och driva på utvecklingen av fler konstproduktioner som sker i Blekinge, berättar Torun Ekstrand som projektleder arbetet.

Målet är att på olika sätt stödja yrkesverksamma konstnärer och formgivare, liksom konstarrangörer och konstföreningar. Det kan exempelvis handla om rådgivning, att utveckla samarbeten, arbeta med kompetensutveckling eller anordna workshops och utställningar kring till exempel offentlig konst och konstpedagogik.

– Vi vill fortsätta att utveckla samarbeten regionalt men även skapa nätverk på andra sidan Östersjön och med övriga världen, säger Torun Ekstrand. På längre sikt ska arbetet resultera i att Blekinge etableras som ett konstlän och attrahera yngre yrkesverksamma konstnärer till Blekinge.

En miljon extra till dansen.

I Blekinge dansas det som aldrig förr, både av amatörer och professionella. I ett extra tillskott till dansutveckling ger Kulturrådet därför en miljon kronor, utöver det ordinarie kulturanslaget, till Region Blekinge och Region Kronoberg för att utveckla den professionella dansen i de två länen.

Dansföreställningarna administreras av Regionteatern Blekinge Kronoberg.

Snabbare blekingetåg för 3 miljarder

Region Blekinge arbetar med ett långsiktigt mål att en resa från Karlskrona till Malmö i framtiden ska ta knappt två timmar. En vällovlig inriktning men se då till att sätta blåslampa i häcken på regeringen. Nästa år ska nämligen regeringen besluta om en nationell plan för transportsystemet 2018 till 2019. Det måste i alla fall bli nuvarande regerings inriktning.

Blekinges utveckling kräver snabbare restider med tåg till Öresundsregionen och det kravet har länge framförts men med halvdant resultat. Nu säger Region Blekinge att det långsiktiga målet måste vara en restid på som mest två timmar. I dag är restiden ca 3 timmar.

-Blekinge växer och vi har ett stort behov av snabbare förbindelser, bland annat mot Öresundsområdet, säger regionråd Christina Mattisson, s, i ett pressmeddelande. Men även för att ansluta Blekinge till det höghastighetståg som i framtiden kommer att stanna i Hässleholm, fortsätter hon.

För att få veta vad som behöver genomföras och till vilka kostnader för att nå målet med restiden har Region Blekinge tillsammans med Trafikverket genomfört en så kallad åtgärdsvalsstudie. Studien visar att det går att pressa restiderna i tre steg och att det i sista etappen krävs kostsamma kurvrätningar och nya sträckor. Kostnaden för denna sista etapp har varit svår att beräkna men man uppger att det kommer att handla om flera miljarder kronor och omfatta långa kurvuträtningar.

Första etappen kostar drygt 100 miljoner kronor och beräknas kunna genomföras i nästa planperiod från 2018. Åtgärder innebär en tidsvinst på ca 20 minuter för s k prioriterade tåg. I åtgärderna ingår bl a en ny mötesstation i Kallinge eller Bredåkra och nya växlar som gör det möjligt för tågen att hålla en högre hastighet.

Etapp 2 ocvh 3 är inte lika detaljerat beräknade. De ger restidsvinster på 20 respektive 40 minuter för alla tåg på banan.

Jag har sagt det tidigare och jag upprepar det gärna – den nya mötesstationen bör med fördel anläggas närmare Bredåkra än Kallinge. (Obs! se min vackra bild av den perfekta nya mötesplatsen för framtida snabbgående tåg.) Då kan en gammal tanke med en nära transportväg upp till flygstationen möjliggöras. (Se lilla bilden) Inte minst skulle jag vilja se en sådan lösning på grund av starka nostalgiska skäl. Jag tänker naturligtvis på svunna tider med mötesstationen Bredåkra under storhetstiden med tåg även till Växjö.

Visst går polissituationen att utreda

Sedan polisens omorganisation har allt fler poliser sagt upp sig i hela landet, dubbelt så många jämfört med för fem år sedan. I region Stockholm har man tillsatt en utredning för att ta reda på orsaken. På lokalpolisområdet Södermalm märks effekten:

– Vi räcker inte till, säger polischefen Peter Ågren.

Så skildras polissituationen i dagens Svenska Dagbladet. När lokala politiker i Ronneby, se blogginlägget nedanför detta, anser att man inte kan påverka polisens nya organisation är skeendet i region Stockholm ett klart bevis på att – visst går det!

I Blekinge borde det redan ha varit klart att starta en utredning om bristen på poliser även här. Att så inte har skett är obegripligt. Varför utnyttjar inte lokala politiker region Blekinge?

Jag tror det handlar om ömma tår därför att såväl alliansen som socialdemokrater varit med om att kräva den omorganisation som nu har havererat. När nu t ex moderaterna kräver att beredskapspoliser ska införas, ska man ha klart för sig att partiet har varit med om att för kort tid sedan ta bort dom. Det kan aldrig vara fel och erkänna fel, än mindre se till att förbättra okloka beslut.

Av artikeln framgår t ex att nästan 550 poliser var tjänstlediga i juli i år, i hela landet.

Redan före polisens omorganisation som började genomföras 2015 har kritiken strömmat in från olika håll. Målet är att polisen ska komma närmare medborgarna och bli mer effektiv. Men Polisförbundet och enskilda poliser menar att polisen kommer allt längre bort från människors vardag.”

Du kan ta del av hela artikeln på följande adress:

http://www.svd.se/polischef-polisen-racker-inte-till

 

Utredning – men vad händer med Blekinge?

Nu ska det tydligen bli ny fart på utredandet när det gäller att bilda storregioner och få ner antalet landsting.

Naturligtvis uppstår då en mängd frågetecken, inte minst för oss som bor i Blekinge. Vart kommer vårt län att hamna i organisationen och hur blir det i sjukhusfrågan. Menar regeringen allvar med sin utredning bör detta sätta ordentlig fart på ledande politiker i vårt län.

Sune Håkansson är orolig ur två aspekter och då handlar det om sjukhusfrågan och bostadsfrågan. Sune skriver här i bloggen:

”Regeringen skall tillsätta en utredning. Målet är att det skall bli betydligt färre län och landsting. Därigenom skall det bli en effektivare organisation.

Man känner igen det gamla ”regiontänket”. Frågan blir: Vad händer med Blekinge? Gissningsvis kommer varken län eller landsting att överleva.

Det är inte enkelt att sia om framtiden. Min gissning är att Skåne får klara sig självt. Blekinge, Kronoberg och södra Kalmar län får blida ett ”storlandsting”.

Vad händer då? Blekinge får behålla, på sin höjd, ett sjukhus. Om inte all den kvalificerade vården skall försvinna, torde landstingspolitikerna snabbt behöva bestämma sig. Bygg ETT nytt sjukhus i Blekinge. Utredaren Ronny Pettersson påpekade bland annat detta. Skall vi få behålla kvalificerad sjukvård, måste vi bygga nytt, inte lappa och laga.

Bostäder

Samtidigt avser regeringen att ge stöd till nybyggnation av bostäder. Mest stöd skall ges till de orter där bristen på bostäder är störst. Stockholm får mest…

Min tro är att stöd till Stockholm inte behövs. Det torde vara byggklara tomter, som behövs.

Förvisso är det som, bland annat, Tingsryds kommun påpekar. Många invandrare vill inte bo på landet. De kommer från storstan, vill vidare till storstan. Likväl gäller för Södra Sandsjö, en församling i Tingsryds kommun, att man har en hel del unga invandrare, avsevärt fler än grannförsamlingarna på Blekingesidan. Dock är det så att det är invandringen, som gett Blekinge plussiffror i befolkningsstatistiken under senare år.

Blekinge kan behöva stöd för att kunna bygga, exempelvis, trygghetsboenden till rimliga hyror. Regeringsförslaget verkar vara snålt mot Blekinge.”

Sune Håkansson

 

Bara Ronneby som vill ha helikoptrar

Jag sitter i solen och känner äntligen den s k värmeböljan rulla in över kustlandskapet Blekinge. Jag funderar på den blekingska gemenskapen och ju mer jag funderar desto mer frustrerad blir jag.

Jag kan nämligen inte hitta någon logisk förklaring till varför Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar enbart är en fråga för Ronneby kommun. För mig är det en självklarhet att hela det politiska Blekinge borde stå upp för att värna säkerheten inte minst till sjöss.

I dag är det endast kommunalrådet i Ronneby, Roger Fredriksson, som för en envis kamp med Sjöfartsverkets ledning för att behålla helikoptrarna här. På onsdag i nästa vecka träffar han ställföreträdande generaldirektören, Noomi Eriksson. Ett möte som har föregåtts av ett otal telefonsamtal dem emellan.

Roger Fredriksson gör säkert en bra insats för att säkra räddningshelikoptrarnas placering vid F 17 i Kallinge, men var finns övriga politiska Blekinge?

Var finns länets fem riksdagsledamöter? Varför agerar inte Region Blekinge? Vad säger landstingets politiska företrädare och hur djupt sover Länsstyrelsens ledning? Vi har fem kommuner i länet varav fyra av dem är kustkommuner. Varför denna utbredda tystnad och likgiltighet när det gäller att skapa trygghet i skärgården, till sjöss och på land.

Vi kan dagligen bara lita till turen att ingen allvarlig olycka ska inträffa med den rekordstora sjöfartstrafik som sker utanför vår kust. I många fall är det olja som fraktas i den livligt trafikerade farleden strax söder om Utklippan.

Naturligtvis ska räddningshelikoptrar i ett krisläge efter en sjöfartsolycka eller hämtning av sjukdomsfall ombord ha så kort insatssträcka och tid som det bara är möjligt.

Sjöfartsverket har tittat på hangarer vid Kalmar flygplats men funnit dem undermåliga och när F 17 snart får en ny hangarbyggnad för militära helikoptrar frigörs andra hangarer vid flottiljen. Denna möjlighet har ledningen för Sjöfartsverket inte ens velat tänka på. Ett politiskt spel på hög nivå med utredare som gisslan har fått gå före regional säkerhet.

Det har vid flera tillfällen varit nära ett beslut att flytta Sjöfartsverkets helikoptrar men med envist motstånd från Roger Fredrikssons sida har ett definitivt beslut skjutits upp och nu har han efter många samtal blivit garanterad att få lämna synpunkter som kan tillfogas det utredningsarbete som hittills har dolts för utomstående.

– Jag vill lyssna till krav och behov men naturligtvis också ge besked på vad vi i Ronneby kan åstadkomma för att hysa deras helikoptrar säger Roger Fredriksson.

– Det gäller givetvis också att slå vakt om viktiga arbetstillfällen men ytterst handlar det om att behålla och säkra ett viktigt räddningsarbete i vår del av regionen.

Det har tidigare genom åren gjorts stora insatser rent politiskt för att säkra räddningsinsatserna utanför blekingekusten. Då var det hög volym och riksdagsledamöter som verkligen slogs för länets säkerhet. Ett oljeutsläpp eller brand ombord på fartyg kräver snabba insatser och det är möjligt om helikoptrar snabbt kan hämta upp räddningspersonal.

Så företrädare för Region Blekinge, Landstinget och Länsstyrelsen. Var håller ni hus? Jag skulle bli djupt besviken om en så viktig fråga skulle hemfalla till lokalpolitik när det självklart handlar om regional politik.

 

3D-labb i Ronneby blir verklighet

När planerna på att starta ett 3D-labb i Ronneby drogs upp i fjol var det meningen att det skulle förverkligas nu till våren. Så såg planerna ut så sent som i början av december i fjol men så blev det strul med hur ansökningar av medel hos Region Blekinge skulle utformas och därför blir det start först den 1 juni.

Nu har man också hittat rätt person för projektledarskapet. Johan Fredin heter mannen som ska sätta fart på ett hett efterlängtat projekt.

Kommunalrådet, Roger Fredriksson, m, förklarar förseningen med att ansökningsregler hos Region Blekinge har ändrats och att kommunala tjänstemän nu filar på en ny ansökan.

Det har bland branschfolk gjorts gällande att ledande politiker i Ronneby varit positiva till en start men att tjänstemän av olika skäl skulle ha fördröjt projektet. Detta vill nu Fredriksson dementera.

– Vi vill verkligen se ett 3D-labb bli förverkligat i Ronneby och därför har kommunen redan nu satsat 1 miljon kronor.

Fredriksson är medveten om att tiden hastar och att många kommuner slåss om att bli först och störst i denna utveckling som sker med snabb hastighet. Han säger:

– Vi har en unik koppling till 3D och vattenskärningen som i sin tur har en unik ställning globalt. För att förverkliga 3D-labbet behövs avancerade 3D-skrivare och personal men naturligtvis krävs det också pengar. En avancerad skrivare där materialet är plast, kostar två-tre miljoner men för metall blir kostnaden 5 – 6 miljoner.

I projektet finns förutom Ronneby kommun också BTH, Stiftelsen Ronneby SOFT Center och Kulturcentrum och nu är startdatum satt till den 1 juni då projektledaren Johan Fredin börjar sin anställning. Han är handplockad för ändamålet och hans uppsägningstid på sex månader har också medverkat till förseningen.

Tanken med 3D-labbet är att företag och allmänhet ska kunna ta del av tekniken för att t ex testa en produkt.