Får konst vara gränslös på Kulturcentrum?

Kulturcentrum i Ronneby, en av sydöstra Sveriges största konsthallar, ägs och administreras av Ronneby kommun. Dessutom ska detta bli platsen där Region Blekinge tillsammans med kommunen i år etablerar ett konstrecurscentrum. Meningen är att detta ska utveckla och stödja det professionella konstlivet i Blekinge.

Frågan är dock vad som tillåts visas på Kulturcentrum? Frågan har ställts på sin spets av kända graffitikonstnären Pärra Andreasson från Göteborg, som på lördagen hade vernissage med sin senast producerade utställning på just Kulturcentrum.

Före utställningen anmodades han i samband med kontraktskrivningen att godkänna konsthallen och kommunens policy som hade följande lydelse:

”Respektera Ronneby kommuns policy att undvika uttryck som kan uppfattas som rasistiska eller könsdiskriminerande”.

Pärra Andreasson godkände kraven och undertecknade kontraktet. Men formuleringen kunde han inte släppa, berättade han på vernissagen, vilket medförde att han producerade en helt annan utställning än vad som först var planerat. Det blev en provokativ utställning om tillåtet respektive förbjudet där han inte minst riktade sin kritik mot konsthallens chef, Kirsti Emaus.

Ett minst sagt oförskämt tilltag att i en utställning klandra en enskild tjänsteman som dessutom inte bär ansvar för formuleringen av kommunens policy, även om hon ställer sig bakom den. Hon tvingas nu åse en karikatyr av sig själv målad på en av väggarna.

Kulturarbetaren och förre kulturpolitikern, socialdemokraten Håkan Robertsson, var inbjuden att inviga graffitiutställningen men tog naturligtvis chansen att hålla ett politiskt brandtal i vilket han lovordade och prisade den absolut fria konsten. Han markerade inte minst, nästan övertydligt, att enskilda tjänstemän som t ex en konsthallschef och liknande inte ska bestämma vad konsten ska få innehålla.

-Det är politikerna och inga andra som ska bestämma vad som ska få visas på Kulturcentrum, betonade han i ett långt och upphetsat tal.

I Ronneby har det i alla tider markerats att det är politikerna som bestämmer, punkt slut, även om inte kunskapen alltid är den bästa. Hur ska oftast okunniga och inte minst ointresserade politiker i nämnden för Fritid- och kultur kunna besluta om framtida utställningar? Oftast bevistar de inte ens de konstutställningar som arrangeras. Jag är övertygad om att det räcker med den utställningsgrupp som redan i dag finns, sammansatt av tjänstemän men också av kunniga krafter i form av Ronneby konstförening.

En uppfriskande debatt om konsten är alltid välkommen men låt bli att hänga ut kommunala tjänstemän som enbart har att leva upp till den policy som politiker redan har beslutat.

Blekinge ska bli känt som konstlän

Att utveckla den professionella dansen i Blekinge och att etablera ett konstresurscentrum i länet. Det är två mål i kulturplanen som nu är på väg att nås.

I kulturplanen vill Region Blekinge särskilt utveckla och stödja det professionella konstlivet i Blekinge. I det arbetet tar Blekinge ett stort steg framåt när ett konstresurscentrum senare i år är planerat att öppna i Blekinge. Centrumet kommer att ha sin bas på Kulturcentrum i Ronneby, berättar Region Blekinge i ett pressmeddelande.

– Konstresurscentrum ska bli ett stöd för Blekinges kommuner och driva på utvecklingen av fler konstproduktioner som sker i Blekinge, berättar Torun Ekstrand som projektleder arbetet.

Målet är att på olika sätt stödja yrkesverksamma konstnärer och formgivare, liksom konstarrangörer och konstföreningar. Det kan exempelvis handla om rådgivning, att utveckla samarbeten, arbeta med kompetensutveckling eller anordna workshops och utställningar kring till exempel offentlig konst och konstpedagogik.

– Vi vill fortsätta att utveckla samarbeten regionalt men även skapa nätverk på andra sidan Östersjön och med övriga världen, säger Torun Ekstrand. På längre sikt ska arbetet resultera i att Blekinge etableras som ett konstlän och attrahera yngre yrkesverksamma konstnärer till Blekinge.

En miljon extra till dansen.

I Blekinge dansas det som aldrig förr, både av amatörer och professionella. I ett extra tillskott till dansutveckling ger Kulturrådet därför en miljon kronor, utöver det ordinarie kulturanslaget, till Region Blekinge och Region Kronoberg för att utveckla den professionella dansen i de två länen.

Dansföreställningarna administreras av Regionteatern Blekinge Kronoberg.

Snabbare blekingetåg för 3 miljarder

Region Blekinge arbetar med ett långsiktigt mål att en resa från Karlskrona till Malmö i framtiden ska ta knappt två timmar. En vällovlig inriktning men se då till att sätta blåslampa i häcken på regeringen. Nästa år ska nämligen regeringen besluta om en nationell plan för transportsystemet 2018 till 2019. Det måste i alla fall bli nuvarande regerings inriktning.

Blekinges utveckling kräver snabbare restider med tåg till Öresundsregionen och det kravet har länge framförts men med halvdant resultat. Nu säger Region Blekinge att det långsiktiga målet måste vara en restid på som mest två timmar. I dag är restiden ca 3 timmar.

-Blekinge växer och vi har ett stort behov av snabbare förbindelser, bland annat mot Öresundsområdet, säger regionråd Christina Mattisson, s, i ett pressmeddelande. Men även för att ansluta Blekinge till det höghastighetståg som i framtiden kommer att stanna i Hässleholm, fortsätter hon.

För att få veta vad som behöver genomföras och till vilka kostnader för att nå målet med restiden har Region Blekinge tillsammans med Trafikverket genomfört en så kallad åtgärdsvalsstudie. Studien visar att det går att pressa restiderna i tre steg och att det i sista etappen krävs kostsamma kurvrätningar och nya sträckor. Kostnaden för denna sista etapp har varit svår att beräkna men man uppger att det kommer att handla om flera miljarder kronor och omfatta långa kurvuträtningar.

Första etappen kostar drygt 100 miljoner kronor och beräknas kunna genomföras i nästa planperiod från 2018. Åtgärder innebär en tidsvinst på ca 20 minuter för s k prioriterade tåg. I åtgärderna ingår bl a en ny mötesstation i Kallinge eller Bredåkra och nya växlar som gör det möjligt för tågen att hålla en högre hastighet.

Etapp 2 ocvh 3 är inte lika detaljerat beräknade. De ger restidsvinster på 20 respektive 40 minuter för alla tåg på banan.

Jag har sagt det tidigare och jag upprepar det gärna – den nya mötesstationen bör med fördel anläggas närmare Bredåkra än Kallinge. (Obs! se min vackra bild av den perfekta nya mötesplatsen för framtida snabbgående tåg.) Då kan en gammal tanke med en nära transportväg upp till flygstationen möjliggöras. (Se lilla bilden) Inte minst skulle jag vilja se en sådan lösning på grund av starka nostalgiska skäl. Jag tänker naturligtvis på svunna tider med mötesstationen Bredåkra under storhetstiden med tåg även till Växjö.

Visst går polissituationen att utreda

Sedan polisens omorganisation har allt fler poliser sagt upp sig i hela landet, dubbelt så många jämfört med för fem år sedan. I region Stockholm har man tillsatt en utredning för att ta reda på orsaken. På lokalpolisområdet Södermalm märks effekten:

– Vi räcker inte till, säger polischefen Peter Ågren.

Så skildras polissituationen i dagens Svenska Dagbladet. När lokala politiker i Ronneby, se blogginlägget nedanför detta, anser att man inte kan påverka polisens nya organisation är skeendet i region Stockholm ett klart bevis på att – visst går det!

I Blekinge borde det redan ha varit klart att starta en utredning om bristen på poliser även här. Att så inte har skett är obegripligt. Varför utnyttjar inte lokala politiker region Blekinge?

Jag tror det handlar om ömma tår därför att såväl alliansen som socialdemokrater varit med om att kräva den omorganisation som nu har havererat. När nu t ex moderaterna kräver att beredskapspoliser ska införas, ska man ha klart för sig att partiet har varit med om att för kort tid sedan ta bort dom. Det kan aldrig vara fel och erkänna fel, än mindre se till att förbättra okloka beslut.

Av artikeln framgår t ex att nästan 550 poliser var tjänstlediga i juli i år, i hela landet.

Redan före polisens omorganisation som började genomföras 2015 har kritiken strömmat in från olika håll. Målet är att polisen ska komma närmare medborgarna och bli mer effektiv. Men Polisförbundet och enskilda poliser menar att polisen kommer allt längre bort från människors vardag.”

Du kan ta del av hela artikeln på följande adress:

http://www.svd.se/polischef-polisen-racker-inte-till

 

Utredning – men vad händer med Blekinge?

Nu ska det tydligen bli ny fart på utredandet när det gäller att bilda storregioner och få ner antalet landsting.

Naturligtvis uppstår då en mängd frågetecken, inte minst för oss som bor i Blekinge. Vart kommer vårt län att hamna i organisationen och hur blir det i sjukhusfrågan. Menar regeringen allvar med sin utredning bör detta sätta ordentlig fart på ledande politiker i vårt län.

Sune Håkansson är orolig ur två aspekter och då handlar det om sjukhusfrågan och bostadsfrågan. Sune skriver här i bloggen:

”Regeringen skall tillsätta en utredning. Målet är att det skall bli betydligt färre län och landsting. Därigenom skall det bli en effektivare organisation.

Man känner igen det gamla ”regiontänket”. Frågan blir: Vad händer med Blekinge? Gissningsvis kommer varken län eller landsting att överleva.

Det är inte enkelt att sia om framtiden. Min gissning är att Skåne får klara sig självt. Blekinge, Kronoberg och södra Kalmar län får blida ett ”storlandsting”.

Vad händer då? Blekinge får behålla, på sin höjd, ett sjukhus. Om inte all den kvalificerade vården skall försvinna, torde landstingspolitikerna snabbt behöva bestämma sig. Bygg ETT nytt sjukhus i Blekinge. Utredaren Ronny Pettersson påpekade bland annat detta. Skall vi få behålla kvalificerad sjukvård, måste vi bygga nytt, inte lappa och laga.

Bostäder

Samtidigt avser regeringen att ge stöd till nybyggnation av bostäder. Mest stöd skall ges till de orter där bristen på bostäder är störst. Stockholm får mest…

Min tro är att stöd till Stockholm inte behövs. Det torde vara byggklara tomter, som behövs.

Förvisso är det som, bland annat, Tingsryds kommun påpekar. Många invandrare vill inte bo på landet. De kommer från storstan, vill vidare till storstan. Likväl gäller för Södra Sandsjö, en församling i Tingsryds kommun, att man har en hel del unga invandrare, avsevärt fler än grannförsamlingarna på Blekingesidan. Dock är det så att det är invandringen, som gett Blekinge plussiffror i befolkningsstatistiken under senare år.

Blekinge kan behöva stöd för att kunna bygga, exempelvis, trygghetsboenden till rimliga hyror. Regeringsförslaget verkar vara snålt mot Blekinge.”

Sune Håkansson

 

Bara Ronneby som vill ha helikoptrar

Jag sitter i solen och känner äntligen den s k värmeböljan rulla in över kustlandskapet Blekinge. Jag funderar på den blekingska gemenskapen och ju mer jag funderar desto mer frustrerad blir jag.

Jag kan nämligen inte hitta någon logisk förklaring till varför Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar enbart är en fråga för Ronneby kommun. För mig är det en självklarhet att hela det politiska Blekinge borde stå upp för att värna säkerheten inte minst till sjöss.

I dag är det endast kommunalrådet i Ronneby, Roger Fredriksson, som för en envis kamp med Sjöfartsverkets ledning för att behålla helikoptrarna här. På onsdag i nästa vecka träffar han ställföreträdande generaldirektören, Noomi Eriksson. Ett möte som har föregåtts av ett otal telefonsamtal dem emellan.

Roger Fredriksson gör säkert en bra insats för att säkra räddningshelikoptrarnas placering vid F 17 i Kallinge, men var finns övriga politiska Blekinge?

Var finns länets fem riksdagsledamöter? Varför agerar inte Region Blekinge? Vad säger landstingets politiska företrädare och hur djupt sover Länsstyrelsens ledning? Vi har fem kommuner i länet varav fyra av dem är kustkommuner. Varför denna utbredda tystnad och likgiltighet när det gäller att skapa trygghet i skärgården, till sjöss och på land.

Vi kan dagligen bara lita till turen att ingen allvarlig olycka ska inträffa med den rekordstora sjöfartstrafik som sker utanför vår kust. I många fall är det olja som fraktas i den livligt trafikerade farleden strax söder om Utklippan.

Naturligtvis ska räddningshelikoptrar i ett krisläge efter en sjöfartsolycka eller hämtning av sjukdomsfall ombord ha så kort insatssträcka och tid som det bara är möjligt.

Sjöfartsverket har tittat på hangarer vid Kalmar flygplats men funnit dem undermåliga och när F 17 snart får en ny hangarbyggnad för militära helikoptrar frigörs andra hangarer vid flottiljen. Denna möjlighet har ledningen för Sjöfartsverket inte ens velat tänka på. Ett politiskt spel på hög nivå med utredare som gisslan har fått gå före regional säkerhet.

Det har vid flera tillfällen varit nära ett beslut att flytta Sjöfartsverkets helikoptrar men med envist motstånd från Roger Fredrikssons sida har ett definitivt beslut skjutits upp och nu har han efter många samtal blivit garanterad att få lämna synpunkter som kan tillfogas det utredningsarbete som hittills har dolts för utomstående.

– Jag vill lyssna till krav och behov men naturligtvis också ge besked på vad vi i Ronneby kan åstadkomma för att hysa deras helikoptrar säger Roger Fredriksson.

– Det gäller givetvis också att slå vakt om viktiga arbetstillfällen men ytterst handlar det om att behålla och säkra ett viktigt räddningsarbete i vår del av regionen.

Det har tidigare genom åren gjorts stora insatser rent politiskt för att säkra räddningsinsatserna utanför blekingekusten. Då var det hög volym och riksdagsledamöter som verkligen slogs för länets säkerhet. Ett oljeutsläpp eller brand ombord på fartyg kräver snabba insatser och det är möjligt om helikoptrar snabbt kan hämta upp räddningspersonal.

Så företrädare för Region Blekinge, Landstinget och Länsstyrelsen. Var håller ni hus? Jag skulle bli djupt besviken om en så viktig fråga skulle hemfalla till lokalpolitik när det självklart handlar om regional politik.

 

3D-labb i Ronneby blir verklighet

När planerna på att starta ett 3D-labb i Ronneby drogs upp i fjol var det meningen att det skulle förverkligas nu till våren. Så såg planerna ut så sent som i början av december i fjol men så blev det strul med hur ansökningar av medel hos Region Blekinge skulle utformas och därför blir det start först den 1 juni.

Nu har man också hittat rätt person för projektledarskapet. Johan Fredin heter mannen som ska sätta fart på ett hett efterlängtat projekt.

Kommunalrådet, Roger Fredriksson, m, förklarar förseningen med att ansökningsregler hos Region Blekinge har ändrats och att kommunala tjänstemän nu filar på en ny ansökan.

Det har bland branschfolk gjorts gällande att ledande politiker i Ronneby varit positiva till en start men att tjänstemän av olika skäl skulle ha fördröjt projektet. Detta vill nu Fredriksson dementera.

– Vi vill verkligen se ett 3D-labb bli förverkligat i Ronneby och därför har kommunen redan nu satsat 1 miljon kronor.

Fredriksson är medveten om att tiden hastar och att många kommuner slåss om att bli först och störst i denna utveckling som sker med snabb hastighet. Han säger:

– Vi har en unik koppling till 3D och vattenskärningen som i sin tur har en unik ställning globalt. För att förverkliga 3D-labbet behövs avancerade 3D-skrivare och personal men naturligtvis krävs det också pengar. En avancerad skrivare där materialet är plast, kostar två-tre miljoner men för metall blir kostnaden 5 – 6 miljoner.

I projektet finns förutom Ronneby kommun också BTH, Stiftelsen Ronneby SOFT Center och Kulturcentrum och nu är startdatum satt till den 1 juni då projektledaren Johan Fredin börjar sin anställning. Han är handplockad för ändamålet och hans uppsägningstid på sex månader har också medverkat till förseningen.

Tanken med 3D-labbet är att företag och allmänhet ska kunna ta del av tekniken för att t ex testa en produkt.

Beslut fattat om kustnära cykelled

DSC02563

Regionstyrelsen i Blekinge tog för en stund sedan beslut om att fortsätta arbetet med att skapa en kustnära cykelled genom Blekinge.

Beslutet innebär att kansliet får i uppdrag att skapa en nationell kustnära cykelled från Bröms i öster till Valje i väster. Kostnaden är enligt en förstudie 75 till 100 milj kr.

Det här är ett bra beslut ur flera synvinklar och var från början en motion från Kristdemokraterna i Region Blekinge.

Jag har tidigare presenterat projektet och kan läsas längre ner i denna blogg.

Landstinget och Karlskrona kommun JO-anmälda

Landstinget Blekinge och Karlskrona kommun har anmälts till Justitieombudsmannen (JO). Det är Paul Melén f.d. aktiv socialdemokrat i Karlskrona som har lämnat anmälan. (Se mitt blogginlägg längre ner med rubriken- ”Paul Meléns syn på landstingsfest”)

Ltloggo_63mm

Paul Melén har under en längre tid följt händelseutvecklingen med bl.a. flytten av Musik i Blekinge men också samarbetet mellan Karlskrona kommun och Karlskrona Hockeyklubb. Även BTH och Region Blekinge omfattas av anmälan. Nu senast, och det som har föranlett en omfattande anmälan till JO, är de uttalanden som arenachefen, Mikael Fransson gjort till SVT:s Blekingenytt.

I anmälan skriver Melén:

”Mikael Fransson, verksamhetschef vid kommunala arenan i Rosenholm har bedömt att landstinget Blekinge och Blekinge Tekniska Högskola inte ska behöva betala 25.000 kronor i hyra för de trivselevenemang som ska arrangeras i Telenor Arena i Rosenholm.

Både Landstinget Blekinge och BTH är samarbetspartner med Blekinge Healt Arena där Mikael Fransson är projektansvarig och som gått in med stora pengar i mångmiljonbelopp under 6 år.

Landstingsdirektör Peter Lilja har inte följt lagen om offentlig upphandling då man beslutat att ha en personalfest utan har istället givit det uppdraget till Paraply AB som har ett fyraårigt ramavtal med Utveckling i Karlskrona AB där Mikael Fransson tidigare var vd.”

Paul Melén påpekar i sin anmälan till JO att landstingets revisorer redan tidigare har påpekat felaktigheten med att inte upphandla.

”Detta har landstingsdirektören trotsat och för att snygga till ”missen” har man gjort en efterhandskonstruktion där kostnaden understigen beloppet för offentlig upphandling – 270.000 kronor.”

K-a

Paul Melén lyfter också till offentligheten – ”att det redan finns en anmälan ställd till Riksrevisionsverket mot Blekinge Tekniska Högskola (BTH) som ingått i projekt trots att man var nära att bli tvångsförvaltade med 35 miljoner kronor i förlust.” Han fortsätter:

” BTH var samarbetspartner i Blekinge Healt Arena och de hyr skolan av Kruthusen AB, ett kommunalt fastighetsbolag som lät Region Blekinges verksamhet hysas in i lokaler som hyrdes av BTH. Men det fanns inga kontrakt mellan Regionen och Kruthusen beroende på att kontraktet stod på BTH”

Paul Melén har i eftermiddag dessutom berättat att han har satt Karlskrona kommuns revisor Bo Löfgren på ett spår som gäller en förmodad uppgörelse mellan Karlskrona Kommun och Karlskrona HK.

” Det har berättats i hockeykretsar att Karlskrona kommun tydligen har låtit personal arbeta vid matcher men under flera år undvikit att debitera någon kostnad för utfört arbete. Nu får vidare utredning visa om detta stämmer”

Paul Meléns syn på landstingsfest

Paul Melén har varit aktiv socialdemokratisk politiker i Karlskrona och arbetar i dag för Blekinge Läns Nykterhetsförbund. Han är musiker och något av dokusåpaveteran. Han kan sitt Karlskrona och följer det politiska skeendet ingående.

I dag har han gjort ett inlägg på Facebook som gäller den personalfest som Landstinget Blekinge ska arrangera i maj och som jag kommenterat i denna blogg längre ner. Frågan gäller landstingsdirektör Peter Lilja som vill undvika en offentlig upphandling inför festen.

Här Paul Meléns inlägg:

”Mikael Fransson, Utveckling i Karlskrona AB:s VD, har bedömt att Landstinget Blekinge och Blekinge Tekniska Högskola inte behöver betala 25 000 kr i hyra för det trivselevenemang man ska ha i arenans lokaler då deras ansökan blivit beviljad.

Både Landstinget Blekinge och BTH är samarbetspartner med Blekinge Health Arena där Mikael Fransson är projektansvarig och som gått in med stora pengar i mångmiljonbelopp under 6 år.

 Landstingsdirektören Peter Lilja har inte följt lagen om offentlig upphandling då man beslutade att ha evenemanget utan hade gett det uppdraget åt Paraply AB som har ett fyraårigt ramavtal med Utveckling i Karlskrona AB där Mikael Fransson är vd!

Landstingsrevisorn har påpekat om felaktigheten med att inte upphandla, men Landstingsdirektören har gjort det ändå och för att snygga till missen gör han en efterhandskonstruktion där man fixar till  kostnaden så den understiger det belopp man har för ramen av offentlig upphandling. Eventbolaget kanske gör en billigare meny?

Men frågan är om Landstingsrevisorerna kan bevilja ansvarsfrihet för en efterhandskonstruktion då Landstingsdirektören och Ledningen medvetet haft en klar strategi och överenskommelse med Utvecklingsbolagets VD och eventbolaget Paraply.

Detta kan bli tredje gången som ett Socialdemokratiskt lett Landsting Blekinge inte beviljas ansvarsfrihet.

Senast detta skedde var 2011 och då beslöt Landstingsrådet att stanna kvar trots samstämmig syn på nekad ansvarsfrihet från så väl interna som externa revisorer.

 Samma Landstingsråd har anställt dagens sjukhusdirektör och ansvarar också ytterst för de uppgörelser och beslut som fattats i ärendet.

För att förstå helheten så är Mikael Fransson  en gång handplockad av det gamla Socialdemokratiska Kommunalrådet Mats Johansson.

Mikael Fransson blev då anställd som Arena Rosenholms AB VD. Seden sjösatte man projektet Blekinge Health Arena där Mikael Fransson satte sig själv som projektansvarig på halvtid och den andra halvtiden behöll han som Arenabolagets VD.

I projekten återfanns  olika partners och förutom Region Blekinge, där det gamla Kommunalrådet  satt som regionråd och ordförande i Karlskrona Hockeyklubb, fanns även Blekinge Tekniska Högskola och Landstinget Blekinge.

Man ansökte om EU-pengar från tillväxtverket och man anställde dåvarande Hockeytränaren och fystränaren i verksamheten på halvtid med lön på 35 000 kr i månaden.

 Efter 3 år var projektet slut och man hade fakturerat för 250 000 kr men kostnaderna hamnade på ca 20 miljoner i back.

De utlovade löftena i ansökningen om bland annat sjuttio anställda infriades inte men man beslöt att köra en vända till och då fick Landstingsdirektören en framskjutande roll och han skulle omstrukturera projektet till föreningsform.

Nu försvann Hockeyklubbens chans att slippa en del av sina kostnader och man tillsatte en ny chef för testcentret, en man vars organisation är partner i projekten nämligen Blekinge idrottsförbund vars huvudsakliga inkomst kommer ifrån Landstinget.

Hans arbetstid var idrottsförbundets insats i projekten och i ansökan till tillväxtverket  ansökte man på den summa som hans lön är per år.

Karlskronas stora Arenasatsning gick nu vidare i en ny fas man skulle nämligen starta ett utvecklingsbolag och ansvarig för detta blev det Kommunala fastighetsbolaget kruthusen AB VD, ett bolag som förekommit flitigt i Historien om Regionflytten i våras med region Blekinge. Blomquist fastigheter och S- regionrådet och regiondirektören och BTH högskolan.

Man ansökte här på tillväxtverket 11 miljoner för det nya bolaget men man hade ingen likviditet på den summa man sökte för det skulle godkännas av Karlskrona fullmäktige några veckor efter men då anser jag att ansökan faller inom ramen för bedrägeri kanske?

Bolaget bildas och Mikael Fransson blir sedan VD för detta och sluter ett fyraårigt ramavtal med eventbolaget som idag skall genomföra Landstingseventet.”