Stort ansvar höja regionskatten

Allt talar för att Blekinge från 2019 kommer att vara det mest skattetyngda länet i landet. Allt talar nämligen för en skattehöjning när regionfullmäktige sammanträder den 26 november.

Det mest troliga är att skatten höjs med 60 öre, ett förslag från den borgerliga alliansen och vänsterpartiet. Socialdemokraterna vill också höja men bara med 40 öre. Sverigedemokraterna vill inte höja alls men det mesta tyder på att sd ändå röstar på alliansens höjning. Det låter motsägelsefullt men har en förklaring.

Förklaringen har med folkhögskolan i Bräkne-Hoby att göra. Den vill sd avyttra och dessutom vill partiet genomföra besparingar inom konst, kultur, politiska arvoden och tolkar. Partiet har också sagt att man kommer att rösta på det skattehöjarförslag som ger mest pengar till sjukvården.

-Socialdemokraterna lägger mest pengar till kulturen och det gillar inte vårt parti, har Björn T Nurhadi, sd:s gruppledare sagt.

Detta i sin tur bör innebära att sd till slut, när deras eget budgetförslag har röstats ner, röstar med alliansen och vänsterpartiet som föreslår en skattehöjning med 60 öre. Motsägelsefullt igen, men frågan som avgör är vilket av förslagen som ger mest åt sjukvården och mindre till administration. Detta KAN innebära att sd ändå röstar med socialdemokraterna, kultursatsningen till trots, detta för att inte vara med och tynga ner redan hårt skattetyngda blekingar.

Naturligtvis vilar det ett tungt ansvar på alliansen och vänstern som vill höja skatten mest. Att efter höjningen ståta med landets högsta landstingsskatt är inget man hurrar och hoppar högt av. Detta kommer att påverka företagssatsningar. Skattetyngden är naturligtvis högst avgörande när företag söker nya etableringsorter.

Jag har sagt det tidigare, men det kan mycket väl upprepas, nämligen behovet av besparingar på en rad områden när det gäller administration och inte minst kostnader för hyrläkare.

Många har chockats av alliansens alltför kraftiga skattehöjning, men å andra sidan är detta deras enda chans. Det är nu, bara nu, de kan chocka, om något år hade det varit för sent ja, rent av omöjligt. Nu kan man skylla på företrädarna som tillåtit stora underskott under flera år av rädsla för att inte förlora makten. Nu blev det förlust ändå och det just på grund av ideliga miljonunderskott.

Men en skattehöjning av den storlek som nu är föreslagen resulterar alltid i kritik, inte minst när man som alliansen inte ens försökte andra alternativ. Här tog man inget samhällsansvar för länet som helhet. Blekinge kommer att sticka ut och det på ett synnerligen negativt sätt.

Så långt som att föreslå en nedläggning av Blekingesjukhuset i Karlshamn vågade man inte, detta trots att flera av de partier som nu föreslår en kraftig skattehöjning tidigare uttryckt önskemål i den vägen. Blekinge är för litet att ha två sjukhus på sex mils avstånd. Det förslaget kommer säkert att dröja, men kan bli enda utvägen när kostnaderna fortsätter att stiga på grund av bl a allt högre levnadsålder och därmed ökade sjukvårdskostnader. De skattehöjningar som nu föreslås räcker endast att kortsiktigt få ekonomin någorlunda i balans. Tråkigt men sant.

Nu tvingas vi betala för gamla synder

Det är med blandade känslor jag åser hur alliansen ska lösa urgamla ekonomiska problem inom landstinget Blekinge som nu vid årsskiftet ska ingå i nya Region Blekinge.

Tidigare har alliansen sagt att en skattehöjning är den yttersta åtgärden om ingen annan lösning finns för att åtgärda miljonunderskotten. Det hann bara gå 42 dagar så hade man snabbt kommit fram till att en skattehöjning på 60 öre är enda tänkbara lösningen. Då har man snabbt fixat fram 200 miljoner kronor.

Mest anmärkningsvärt är ett uttalande av Alexander Wendt, m, som förklarar skattehöjningen med följande ord:

”Nu när vi fått se verkligheten så är det nödvändigt med en skattehöjning.”

Ett uttalande som direkt föranleder två frågor:

Har de röd/gröna med socialdemokraterna i spetsen då mörkat alla årliga miljonunderskott?

Den andra frågan blir:

Vad har alliansen då i opposition under alla år hållit på med? Har ni sovit eller har ni enbart lutat er tillbaka utan att komma med förslag på åtgärder? Om alliansen varit påläst och haft verktyg i sin verktygslåda hade dessa nu snabbt kunnat omsättas i praktiken och vi hade därmed sluppit den nu föreslagna skattehöjningen. Vad jag vet har varken alliansen eller de röd/gröna i närtid föreslagit skattehöjning.

Redan nu har alliansen dessutom flaggat för fler framtida skattehöjningar medan man också har förkunnat att den nu föranstaltade skattehöjningen skulle vara högst tillfällig. Hur nu en skattehöjning kan vara tillfällig. Se kommentarer i den vägen som jag hämtat från inlägg på Facebook.

Redan när nya Region Blekinge fördes på tal var ledande politiker snabba med utfästelsen att den nya organisationen inte skulle innebära ett utökat antal politiker. Nu när verkligheten är här, ja, då handlar det om minst 12 avlönade regionråd eller fler dvs dubbelt så många som i tidigare organisationer.

-Men det ska inte bli mer kostsamt, har alliansens företrädare kommenterat. I nästa andetag höjer man skatten!

Det är viktigt för alliansen att nu peka på tidigare underskott för att få oss skattebetalare medgörliga. Samtidigt talar man stort och brett om att man ska infria gamla vallöften som t.ex. att öppna en närakut i Karlshamn. Eftersom den ska vara i drift dygnet runt krävs det personal som i sin tur drar kostnader i storleksordningen 40 – 45 miljoner kronor.  I denna satsning hade man kallt räknat med ca 20 miljoner i statsbidrag, men dessa lär utebli när en regeringsbildning ser ut att dröja.

En annan viktig fråga är hur alliansen har tänkt sig att få skattehöjning och andra åtgärder i sin kommande budget godkänd av socialdemokrater och sverigedemokrater. För att de sistnämnda ska kunna godkänna en budget får den, enligt vad sd tidigare sagt, inte innehålla några satsningar på kultur eller folkhögskolan i Bräkne-Hoby. Alliansen behöver sd:s röster för att ro sin budget i hamn, hur nu detta balansnummer ska gå till.

Så alla lovande och hotande rubriker om närakut och skattehöjning som nästan har lurat läsare och lyssnare att allt skulle vara klappat och klart får nog ändra uppfattning. Alliansen har gjort det lätt för sig i ett län som redan är tyngt av höga skatter och arbetslöshet. Och den skattesänkning som har utlovats till landets pensionärer på riksplanet äts nu snabbt upp i Blekinge om alliansen i nya Region Blekinge får sin vilja genomförd.

Tag del av kritik i dag framförd på Facebook:

Peter GH Enckel:

Har just nåtts av nyheten att den nya regionstyrelsen vill höja skatten 60 öre
I ett landskap med dålig utveckling och redan alldeles för höga skatter är detta naturligtvis förödande
Var finns viljan att utveckla verksamheter av egen kraft utan alla skattebetalares bidrag
Jag bara undrar?

Johan Sandberg: Det gick väldigt fort att komma fram till ”sista utvägen”… Detta bådar inte gott

Anders Olsson: Haha. En ” tillfällig” skattehöjning😀 Hur funkar en sådan?

Christoffer Lundin Ungefär lika tillfällig som momsen från 60 talet

Anders Olsson Det finns inget som är så permanent som tillfälliga skattehöjningar😳

 

 

Ekonomisk paniksituation i Ronneby

Sune Håkansson, Ronnebypartiet deltog i gårdagens informationsmöte för de partier som ingår i alliansen. Mötet var ett krav på grund av utebliven information och förankring kring den just nu heta skolfrågan. Se mitt inlägg längre ner i denna blogg.

Håkansson kritiserar bl a Ronneby kommuns egna kapital som är ”bedrövligt litet”, mindre än 100 miljoner och han riktar kritik mot kommunalrådet, Roger Fredriksson, m och vice kommunalrådet, Kenneth Michaelsson, c för vilseledande information till media. Här följer hans tankar om Ronnebys svåra situation.

SKOLDEBATTEN FRÅN LÄKTAREN

”Stundom är jag beskylld för att gå upp på läktaren och analysera den politiska debatt, som jag själv deltar i. Så torde det också vara.

Därför kommer nu tankarna, efter det att jag åhört, och delvis deltagit i, Alliansens möte.

Ronneby kommun är hårt skuldsatt. Per individ räknat ligger kommunkoncernen på plats 33 bland landets 290 kommuner, när det gäller att ha stor skuld.

Kommunkoncernens tillgångar är 3320 miljoner kronor. Skulderna är 2575 miljoner, det egna kapitalet är 750 miljoner. Då det finns en ”icke bokförd” pensionsskuld på 650 miljoner kronor, är det redovisade egna kapitalet egentligen mindre än 100 miljoner. Det är bedrövligt lite.

Nåväl: Det finns en del tillgångar, som är säljbara, och som kan ge bortåt 500 miljoner utöver bokfört värde. Skogar, Ronnebyhus och ABRI, inklusive Brunnen, är möjligheter, som kan bli aktuella.

Ty det finns investeringsönskningar, i form av skolor, äldreboenden, lägenheter, idrottshallar, museum m.m. på någon miljard. Det är, menar man, långt över ”officiellt” lånetak. Frågan är: Kan kommunen hamna där, att kreditgivarna säger: Det går inte att låna hos oss? Något klart svar ges inte.

Det finns en del oklara faktorer därtill. Lärarlönerna skenar, exempelvis. Här är det också svårt att rationalisera. Tvärtom: Lärarna vill arbeta mindre!

Lite grand är det likadant inom äldreomsorgen. Lagstiftarna, i slutändan riksdag och regering, kräver mer personal, innebärande en högre standard för våra äldre. Vällovligt, men vill de unga betala.

Fler unga, och fler gamla, ger mer statsbidrag, säger en utredning. Jag tvivlar. Skatteutjämningsbidrag får vi om vi har många unga, relativt vad andra kommuner har. Om det flyttar in många barn till oss, men samtidigt många barn till andra kommuner, blir det inga bidrag.

Skolan

På fem år har det flyttat in kringsvid 50 barn per årsklass. För förskola, grundskola och gymnasium är det 750 platser. Då skolorna var ”lagom” stora initialt, behövs nybyggnation, alternativt baracker, etc. Barackerna kostar ungefär dubbelt, per kvadratmeter och år.

Man kan kritisera kommunstyrelsen. Det är länge sedan Utbildningsnämnden påpekade behovet. Kommunstyrelsen har velat tänka lite till. Nu är det en paniksituation. Därtill: Fortfarande är beslutsunderlaget bedrövligt.

Värre blir det: Varje vecka kommer det flera barn. Anhöriginvandring heter det.

Även beslut nu medför att det tar två år innan lokalerna finns där.

Kommunalrådet och vice kommunalrådet får kritiken: Varför får vi läsa i tidningen om beslut, såsom om de vore fattade? Varför inte förankra hos övriga?

Min gissning, från läktaren, blir: Det blir ett beslut före sommaren. Skolinvesteringar görs för 400 miljoner, kringsvid. 200 miljoner för byggnader i egen regi. Byggnader för lika mycket byggs av kapitalister, Röstar emot gör bl.a. L och V samt MP. Därtill kan det bli rejält splittrad röstning i partier, om partipiskan inte viner.

Spekulationerna om ”livet efter valet” gör inte situationen lättare. Det torde behövas samarbete över nuvarande blockgränser. Alternativet är att inbjuda Sd till något av blocken.

Kris

Det är stora investeringsbehov i kommunerna. Min bedömning är att staten måste gå in med stöd, i form av borgen. I annat fall tvingas kommunerna, än mer, att låta kapitalisterna stå för byggnationer.

I förbigående: Blekinges landsting säger sig vilja bygga nytt sjukhus. De torde redan ha passerat lånetaket. Man är konkursmässig, om hänsyn tas till pensionsskulden.

Kommunens investeringsbehov, tänkt verksamhet, etc., kräver en effektivisering på en procent per år. Problemet är mest att detta skall ske utöver löneökningarna. Lärare, personalen inom äldreomsorgen, etc. torde inte nöja sig med att även fortsättningsvis ligga under andra, likställda grupper.

Då heter lösningen skattehöjning.

På kort sikt torde det också behövas lägre krav på exempelvis lärare. Man får, på kort sikt, inte fler lärare genom att höja lönen med 10000 kr i månaden.”

På läktaren

Sune Håkansson