Sune Håkansson tillbaka på läktaren

I dag släpper jag lös Sune Håkansson, Ronnebypartiet som är laddad, frispråkig och tuffare än vid senaste sammanträdet med fullmäktige. Men så sker betraktelsen också från läktaren.

Han tar upp ledarproblem hos såväl socialdemokraterna som moderaterna. Naturligtvis också några väl valda ord om Ålycke och en viss ombyggnation men också LOV:en som socialdemokraterna går till val på att skrota om de vinner valet.

Sune Håkansson:

”Det är måhända svårt att sitta på läktaren när man skall analysera äldreomsorgen. Jag är likväl ordförande i Äldrenämnden. Jag försöker likväl.

Först konstaterar jag att Socialdemokraterna betonar att Ålycke måste byggas om. ”Kommunfullmäktige har så beslutat”, synes vara deras viktigaste argument.

Kommunfullmäktige har också beslutat om att det skall vara LOV i äldreomsorgen, både i hemtjänsten och för Vård- och omsorgsboendena. ”Det är beslut, som vi vill upphäva, efter valet”, var det klara beskedet vid 1 maj.

Det viktiga är: Investeringsbeslut behöver inte verkställas förrän kontrakt är skrivna. Inga kontrakt är skrivna för Ålycke. Det kommer inte heller att skrivas några kontrakt före valet.

Beslut om LOV kan sägas upp. Då gäller uppsägningstid. För LOV på Vård- och omsorgsboendena är tiden ett år. Attendo hinner inte påbörja verksamheten, om socialdemokraterna får styra!

Då är vi där igen. Vem, eller mera vilka, styr Ronneby kommun efter valet?

Kanske har det skrivits förr. Årets val är mer svårförutsägbart än någonsin tidigare! Även när vi fått se resultatet, återstår det svåra arbetet med att bilda ”lämpliga” koalitioner.

Måhända har Sverigedemokraterna det mest svårförutsägbara valresultatet. På riksnivå är opinionssiffrorna bättre än vid förra valet. Det torde blåsa förlig SD-vind även i vår kommun. SD:s största problem torde vara att Westrup kandiderar till riksdagen. Kommer han dit, vem blir då förstanamn i Ronneby? Att SD inte med ett minsta lilla inlägg deltog i kommunfullmäktiges debatt om bokslutet antyder en skriande brist på kompetens på det ekonomiska området.

Moderaterna har lite av samma ledarproblem. Om Fredriksson kommer in i riksdagen, vem blir då deras förstanamn. När Förberg och Evaldsson träter, kan det bli Anders Lund, som vinner.

Mest besvikna är många på att Fredriksson har för många inte slutförda ”projekt” i sin låda. Efter lång tankemöda tillsatte kommunstyrelsen en tvärpolitisk grupp för att uppnå en långsiktigt hållbar ekonomi. Tolkningen var enkel. Det ser allvarligt ut för kommunens ekonomi. Ett enda, kort, sammanträde har gruppen haft. Inget mer sammanträde är utlyst. I sitt budgetförslag menade socialdemokraterna att gruppen skulle spara någon miljon kronor redan under innevarande år.

Att det inte hörs något kring kommunalrådets polisanmälan av Miljöteknik sprider osäkerhet.

Att byggnationen av skolor senareläggs är inte bra. Där är det inget parti, som har någon alternativ lösning. Än värre är det om även lokalerna för barnomsorgen skjuts på framtiden.

Socialdemokraternas dilemma är att deras nye ledare är så okänd. Kommunalrådskandidaten Magnus Pettersson valde att vara mol tyst vid det senaste sammanträdet i kommunfullmäktige. Partiet har varit svaga i sin opposition under hela mandatperioden, det torde inte locka väljare.

De mindre partiernas problem är delvis att nå ut med sina budskap. Förr bevakades kommunens göranden noga av våra tidningar. Detta är ett minne blott. I synnerhet BLT har kraftigt dragit ner textmassan om det kommunala görandet.

Ett par nya namn tilldrar sig en extra uppmärksamhet. Ynglingen Jonatan Glader sprider förhoppningar för Centerpartiets framtid. Gunnar Cornelius, med gedigna kunskaper som idrottsledare, kandiderar ”halvgammal” för Ronnebypartiet.  I övrigt synes det vara brist på både föryngring och än mer förnyelse, även om det förvisso finns flera helt unga kandidater.”

Sune Håkansson

 

Ekonomisk paniksituation i Ronneby

Sune Håkansson, Ronnebypartiet deltog i gårdagens informationsmöte för de partier som ingår i alliansen. Mötet var ett krav på grund av utebliven information och förankring kring den just nu heta skolfrågan. Se mitt inlägg längre ner i denna blogg.

Håkansson kritiserar bl a Ronneby kommuns egna kapital som är ”bedrövligt litet”, mindre än 100 miljoner och han riktar kritik mot kommunalrådet, Roger Fredriksson, m och vice kommunalrådet, Kenneth Michaelsson, c för vilseledande information till media. Här följer hans tankar om Ronnebys svåra situation.

SKOLDEBATTEN FRÅN LÄKTAREN

”Stundom är jag beskylld för att gå upp på läktaren och analysera den politiska debatt, som jag själv deltar i. Så torde det också vara.

Därför kommer nu tankarna, efter det att jag åhört, och delvis deltagit i, Alliansens möte.

Ronneby kommun är hårt skuldsatt. Per individ räknat ligger kommunkoncernen på plats 33 bland landets 290 kommuner, när det gäller att ha stor skuld.

Kommunkoncernens tillgångar är 3320 miljoner kronor. Skulderna är 2575 miljoner, det egna kapitalet är 750 miljoner. Då det finns en ”icke bokförd” pensionsskuld på 650 miljoner kronor, är det redovisade egna kapitalet egentligen mindre än 100 miljoner. Det är bedrövligt lite.

Nåväl: Det finns en del tillgångar, som är säljbara, och som kan ge bortåt 500 miljoner utöver bokfört värde. Skogar, Ronnebyhus och ABRI, inklusive Brunnen, är möjligheter, som kan bli aktuella.

Ty det finns investeringsönskningar, i form av skolor, äldreboenden, lägenheter, idrottshallar, museum m.m. på någon miljard. Det är, menar man, långt över ”officiellt” lånetak. Frågan är: Kan kommunen hamna där, att kreditgivarna säger: Det går inte att låna hos oss? Något klart svar ges inte.

Det finns en del oklara faktorer därtill. Lärarlönerna skenar, exempelvis. Här är det också svårt att rationalisera. Tvärtom: Lärarna vill arbeta mindre!

Lite grand är det likadant inom äldreomsorgen. Lagstiftarna, i slutändan riksdag och regering, kräver mer personal, innebärande en högre standard för våra äldre. Vällovligt, men vill de unga betala.

Fler unga, och fler gamla, ger mer statsbidrag, säger en utredning. Jag tvivlar. Skatteutjämningsbidrag får vi om vi har många unga, relativt vad andra kommuner har. Om det flyttar in många barn till oss, men samtidigt många barn till andra kommuner, blir det inga bidrag.

Skolan

På fem år har det flyttat in kringsvid 50 barn per årsklass. För förskola, grundskola och gymnasium är det 750 platser. Då skolorna var ”lagom” stora initialt, behövs nybyggnation, alternativt baracker, etc. Barackerna kostar ungefär dubbelt, per kvadratmeter och år.

Man kan kritisera kommunstyrelsen. Det är länge sedan Utbildningsnämnden påpekade behovet. Kommunstyrelsen har velat tänka lite till. Nu är det en paniksituation. Därtill: Fortfarande är beslutsunderlaget bedrövligt.

Värre blir det: Varje vecka kommer det flera barn. Anhöriginvandring heter det.

Även beslut nu medför att det tar två år innan lokalerna finns där.

Kommunalrådet och vice kommunalrådet får kritiken: Varför får vi läsa i tidningen om beslut, såsom om de vore fattade? Varför inte förankra hos övriga?

Min gissning, från läktaren, blir: Det blir ett beslut före sommaren. Skolinvesteringar görs för 400 miljoner, kringsvid. 200 miljoner för byggnader i egen regi. Byggnader för lika mycket byggs av kapitalister, Röstar emot gör bl.a. L och V samt MP. Därtill kan det bli rejält splittrad röstning i partier, om partipiskan inte viner.

Spekulationerna om ”livet efter valet” gör inte situationen lättare. Det torde behövas samarbete över nuvarande blockgränser. Alternativet är att inbjuda Sd till något av blocken.

Kris

Det är stora investeringsbehov i kommunerna. Min bedömning är att staten måste gå in med stöd, i form av borgen. I annat fall tvingas kommunerna, än mer, att låta kapitalisterna stå för byggnationer.

I förbigående: Blekinges landsting säger sig vilja bygga nytt sjukhus. De torde redan ha passerat lånetaket. Man är konkursmässig, om hänsyn tas till pensionsskulden.

Kommunens investeringsbehov, tänkt verksamhet, etc., kräver en effektivisering på en procent per år. Problemet är mest att detta skall ske utöver löneökningarna. Lärare, personalen inom äldreomsorgen, etc. torde inte nöja sig med att även fortsättningsvis ligga under andra, likställda grupper.

Då heter lösningen skattehöjning.

På kort sikt torde det också behövas lägre krav på exempelvis lärare. Man får, på kort sikt, inte fler lärare genom att höja lönen med 10000 kr i månaden.”

På läktaren

Sune Håkansson

Ronnebyalliansen oenig i skolfrågan

Det är snabba ryck nu i Ronnebys skolfråga. I varje fall Roger Fredriksson, m, och Kenneth Michaelsson, c, vill skynda på för att säkerställa att två nya centralskolor ska kunna stå klara till 2019.

Men flera partier som ingår i alliansen anser att det fram till nu har gått allt för snabbt och därför drar man nu i nödbromsen. Det är framförallt hur finansieringen av skolbyggena ska hanteras som får flera allianspolitiker och troligtvis hela partier att säga stopp för lösningen att kommunen ska hyra de nybyggda skollokalerna, en kostnad som kan bli ca 15 miljoner kronor dyrare per år för kommunen än om man själv lånat och byggt skolorna.

Hittills är det endast oppositionen med s, v och mp som har protesterat mot hyresförslaget men nu menar flera uppgiftslämnare att såväl Liberaler som Ronnebypartister kommer att säga nej till förslaget som hittills inte varit förankrat i allianses partier där m, c, l, kd och rp ingår.

Kritiken kom i dagen redan under förra veckan när bl a Liberalerna krävde ett extra sammanträde med kommunstyrelsen för beslut i skolfrågan. Enligt uppgift har skolfrågan skjutits upp en vecka men allianspartierna har nu drivit igenom att få till stånd ett informationsmöte med samtliga allianspartier. Merparten av partimedlemmarna i alliansen anser att de stått utanför all information i frågan.

Det handlar om stora slantar för kommunen och det innebär att partierna kräver ett gemensamt informationsmöte vilket kommer att äga rum i morgon tisdag. Ledande politiker i såväl Liberalerna som Ronnebypartiet anser dock att informationsmötet inte kommer att förändra deras syn på hyrförslaget. Båda dessa partier fattar sina beslut senast under morgondagen men redan nu står det klart att Roger Fredriksson och Kenneth Michaelsson i så fall kommer att missa ett majoritetsbeslut. Detta i sin tur får antagligen till resultat att även Sd backar.

Roger Fredriksson har den senaste tiden gjort klart att ett beslut om nya skollokaler hastar. Han har bl a betonat att en försening med ett beslut på en månad försenar färdigställandet med en hel termin. Detta oaktat vill nu allt fler partier ha en annan tingens ordning än att hyra framtida skollokaler.

Att bygga två nya centralskolor i Ronneby beräknas kosta ca 500 miljoner kronor, kanske mer. Det är denna summa som den politiska kommunledningen anser att man inte klarar av att på egen hand investera. Diskussioner har redan förts med privata aktörer.

Ronnebyskolor slår i kapacitetstaket

På torsdag sammanträder Utbildningsnämnden i Ronneby. Ett förslag ska då behandlas som gäller bussning av elever FRÅN Ronneby centrum TILL Bräkne-Hoby. Sedan högstadiet lades ner i Bräkne-Hoby är det omvänt förhållande som har gällt.

Ett betydligt större problem som Utbildningsnämnden har att lösa är dock det kapacitetstak som flera skolor i Ronneby har uppnått med antalet elever med annat hemspråk än svenska.

Ronnebyalliansen lovade i valrörelsen att fria skolvalet också skulle innebära skolskjuts till alla elever, även till de som väljer annan skola än den som ligger närmast hemmet. Denna utfästelse skulle kunna genomföras först höstterminen 2016, har man sagt. Tydligen är behovet nu störst att lösa för de elever som hellre väljer skolan i Bräkne-Hoby före Ronneby centrum. En intressant utveckling med tanke på den nedläggning av högstadiet som skedde i Bräkne-Hoby med den tidigare politiska ledningen då bl a socialdemokrater och folkpartister styrde.

Den stora och betydligt knepigare frågan som ledamöterna har att behandla på torsdag gäller andelen barn med annat hemspråk än svenska. Denna grupp har ökat kraftigt vid ett antal förskolor. Vid skolorna på Hjorthöjden och Påtorp är andelen drygt 50 procent. På Espedalsskolan och Skogsgårdsskolan är situationen lika i klasserna 0-6.

Naturligtvis är detta ett problem som man inte kan blunda inför. Vid ett par av skolorna slår man nu i kapacitetstaket och den ekonomiska situationen tycks vara oklar. Finns det då en plan för åtgärder? Kunde inte denna nu uppkomna situation ha förutsetts och behandlats i god tid innan det blev till akut utryckning.