E-hälsa vänder på vårdpyramiden

Svensk sjukvård står inför betydande problem, inte minst ur ekonomisk synpunkt. Man beräknar att kostnaden för hälso- och sjukvården i Sverige kommer att öka med 30 procent fram till 2050. För äldreomsorgen förväntas ökningen bli mer än dubbelt så stor.

Positivt är att vi lever betydligt längre, men det i sin tur betyder att många också hinner drabbas av allt fler sjukdomar. Experter på området, såväl läkare som politiker, anser inte att skattehöjningar är en framkomlig väg. Ökade kostnader måste därför mötas med en radikalt förändrad sjukvård.

Lösningen heter e-hälsa och det innebär att man i allt högre grad ska använda digitaliseringen och elektroniska tjänster för att främja god och jämlik hälsa. Meningen är nämligen att såväl patienter som vårdgivare kan använda e-hälsa.

I Blekinge har man redan kommit en bra bit på väg. Man har stuckit ut hakan rejält och utmanande ställt ut löftet att vara ledande i Sverige på att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

Detta framkom när Neuroförbundet i Blekinge för kort tid sedan arrangerade en konferens om just framtidens e-hälsa. Jag fick då också klart för mig att omvandlingstakten inom sjukvården är tämligen låg. Det finns ett motstånd på chefsnivå bland läkare som kan komma att komplicera och bromsa takten i omställningsarbetet.

Du ska få ett exempel på hur trögheten kan te sig här i Blekinge.

Lars Almroth är hälso- och sjukvårdsdirektör vid Blekingesjukhuset. Han rekryterade i fjol en av landets främsta krafter på e-och närhälsa, Christer Rosenberg, specialist i allmänmedicin och som fram till mars i år var utvecklingschef för Närhälsan i Västra Götalandsregionen.

I april i år flyttade han och familjen till Blekinge och Karlskrona. Christer Rosenberg var ditlockad med en tjänst som projektledare för Nära Vård vid Landstinget Blekinge. Men så blev det inte. Löftet om en tjänst drogs tillbaka och anledningen var att övriga chefer inom läkarkåren ansåg att Rosenberg och hans framtidsvisioner skulle gå allt för snabbt fram. Landstinget kan fortfarande utnyttja hans kunskap men då ur ett konsultperspektiv. På övrig tid tjänstgör han vid en av länets vårdcentraler. Han trivs i länet och har ingen tanke på att återvända till Sveriges s k framsida.

Christer Rosenberg är fullt medveten om att det är gamla strukturer som nu utmanas men han tänker inte nedslås. Han anser att kritiska ögon innebär att slutresultatet blir bra och skapar en gynnsam dynamik.

Av bilderna i detta blogginlägg framgår dels åldringskurvan hur den ser ut fram till 2035 men också hur hälso- och sjukvårdens pyramid kommer att förändras. Man måste nämligen vända på hela pyramiden för att samhället ska kunna klara framtida sjukvård, inte minst ur ekonomisk synvinkel.

Överst på den framtida pyramiden finns invånarna och den framtida egenvården. Längst ner återfinns det som i dag toppar, nämligen specialist- och akutvården. Obs! Klicka för större bilder.

Det är inför denna omvandling, trots tydliga fördelar, som det finns en tveksamhet. I en genomförd undersökning tillfrågades 600 läkare i Sverige om de anser att en satsning på e-hälsa kan förbättra sjukvården. Nästan hälften av dem svarade nej. Naturligtvis finns det en tveksamhet även hos allmänheten men den kan överbryggas, menar Christer Rosenberg, med hjälp av tydlig information.

Neuroförbundet har också genomfört en undersökning hos sina medlemmar. Den visar att så gott som alla använder internet och detta borde göra oss väl rustade att ta till vara e-hälsans möjligheter. Neuros undersökning visar emellertid också att långt ifrån alla är bekväma med datorer och internet.

Slutsatsen blir ändå att de som i dag använder digitala tjänster upplever sin hälsa som bättre än de som inte använder sådana tjänster.

Christer Rosenberg ser enbart positivt på framtiden och när han som expert deltog i en diskussionspanel i samband med Nationella e-hälsodagen var hans kommentar bl a:

-Läkare har länge nog idiotförklarat patienter. Jag menar att 50 till 60 procent av landets patienter är fullt kapabla att bedöma sitt hälsoläge vilket är grunden för framtidens e-hälsa som bygger på digitala verktyg som ska tillämpas så att patienterna utnyttjar sina egna resurser.

Lasarettshotell lösning för Blekinge?

Jag har även i år haft förmånen att leda ”Neurodagen” som genomfördes i Ronneby den 4 oktober med stor uppslutning. Det var väl egentligen endast beslutande politiker inom området som uteblev.

Neuroförbundet arbetar ihärdigt för att stötta sina medlemmar och överst på önskelistan är att Neuroteam ska bli verklighet i hela landet. Blekinge utgör inget undantag när det gäller brist på nerurologer. I landet som helhet saknas det 300!

Vid konferensen väcktes också tanken på att inrätta ett lasarettshotell eller som det också kallas, patienthotell. Det var när Ralph Harlid, planeringsdirektör vid Landstinget Blekinge, berättade att en gästnatt på Grand Hotel är billigare än att ha patienten intagen på en av lasarettets vårdavdelningar.

-Det kunde väl vara något för Ronneby att fundera på när det inte tycks bli något nytt sjukhusbygge där, sa en deltagare till mig under kaffepausen.

Ett patienthotell avlastar sjukhusets vårdavdelningar och det är ansvarig läkare som kan godkänna en vistelse av detta slag. På hotellet bor patienter som inte behöver vara inlagda på vårdavdelningar. Dygnet runt finns det sjuksköterskor som stöttar och ger trygghet. Hotellvistelsen är starkt subventionerad av det lokala Landstinget eller Regionen.

Naturligtvis är detta en framtida lösning som kommer att vara starkt knuten till den nu beslutade närsjukvården med bl a vård i hemmet. Allt för att avlasta sjukhusens kostsamma vårdavdelningar.

Lars Almroth, sjukhuschef i Blekinge, presenterade och svarade på frågor om just den närsjukvård med mobila team som för bara kort tid sedan sjösattes i länet. Naturligtvis inte utan vissa protester från västra Blekinge när denna nya organisation har fått till följd att dygnetruntakuten vid Karlshamns lasarett har stängts.

Mer än 500 000 människor i Sverige lever i dag med neurologisk diagnos och det saknas såväl neurologer som andra specialistläkare. Årets Neurorapport visar att patienterna ofta har flera diagnoser samtidigt och att vården är dåligt rustad att hantera detta. Patienternas livssituation kan emellertid påverkas positivt om de omhändertas av ett neuroteam, betonar Neuroförbundets experter.

neurorapport

-Våra medlemmar uppfattar att det är svårt att få tid för återbesök eftersom de möts av långa väntetider. Det handlar om så mycket mer än den akuta hjälpen för att man ska kunna må bra, var en synpunkt som togs fram när Marcus Svennerud, överläkare, neurolog och psykiater föreläste vid Neurodagen i Ronneby.

I den lokala Neurorapporten för Blekinge fanns frågeställningen – ”Hur lång tid tog det från det du sökte läkare, det vill säga beställde tid eller kom in akut, tills du fick korrekt diagnos?”

Svaret på frågan var att 23,1 % fick en diagnos efter en till sex månader. Betänk då att hela 20,5 % av de tillfrågade patienterna hade tvingats vänta mer än 5 år!

Efter att ha upplevt Neurodagen i Ronneby med rikhaltig information med bl a ”Neurorapporten 2016” i ryggraden är det lätt att hålla med förbundet och dess hårt arbetande ledare i föresatsen att krafttag måste tas för att ur ett patientperspektiv utveckla och påskynda den teambaserade neurosjukvården.