”När skatt blir stöld”

Detta är ett inlägg som riktar sig till Landstinget Blekinges samtliga politiker. Även dess revisorer. Även kommunala politiker i Blekinge har all anledning att ta del av innehållet.

Nu när sommarregnet står som spön i backen bör det finnas god tid till att ta del av ett ledarinlägg i Svenska Dagbladet av Tove Lifvendahl men också läsa och begrunda en pocketbok av Martin Borgs – ”365 sätt att slösa med dina skattepengar”.

Det är när majoriteten i Landstinget Blekinge blundar för en egen utredares slutsats att det blir drygt fyra (4) miljarder billigare att bygga ett nytt sjukhus istället för att lappa och laga som skatt bli till stöld!

SkattI ledaren söndagen den 21 juni pekar Tove Lifvendahl (politisk chefredaktör på SvD) på två, möjligen tre exempel:

”Den ohemula kostnaden för Nya Karolinska i Solna och Avesta kommun som skulle bygga en bro över Jularboån. Den sistnämnda kostnadsberäknad till 40 000 kronor men där slutsumman blev 850 000 kronor.”

Tove Lifvendahl anser att landstingsledningen skulle ha rest på studiebesök utomlands före och inte efter att man satte igång processen med Nya Karolinska som beräknas bli 8 – 10 miljarder dyrare än beräknat. Dessutom blir det två år försenat.

”Resan gick till England och universitetssjukhusen i London och Manchester samt ett sjukhus i Derby. Men landstinget skulle även upphandla nya pendeltåg och den frågan upptog ledningens uppmärksamhet under resan mer än att studera upphandlingsfrågor”.

Tove citerar också socialdemokraten Gustav Möller (1884-1970) som en gång uttyckte sig på följande sätt:

”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”.

Tove Lifvendahl ger oss medborgare en rejäl tankeställare när hon skriver:

”Varför diskuterar vi inte skattefrågans makt- och ansvarsdimensioner mer och oftare? Här beter sig ju medborgare lika hycklande som när politiker säger en sak och gör en annan: vi säger att vi har lågt förtroende för politiker och ändå ifrågasätter vi sällan det faktum att de så ostraffat kan använda våra skattepengar på sätt som i somliga fall gör ordet slöseri plågsamt otillräckligt och stöld mer adekvat”

Du läser lämpligen Tove Lifvendahls ledare här:

http://www.svd.se/nar-skatt-blir-stold/om/nya-karolinska

Slösa 2

Efter den läsningen bör varje seriös landstingspolitiker även inköpa pocketboken ”365 sätt att slösa med dina skattepengar”. Författare: Martin Borgs. Pris: överkomliga 39 kronor.

Lycka till med läsningen!

Nu måste Kalle Sandström vakna!

Det räcker nu Kalle Sandström. Du måste vakna och komma till sans. Din trovärdighet i rollen som  landstingsråd är sedan länge ifrågasatt och nyligen gjorda uttalanden av landstingets fastighetschef, Per Johansson är bevis nog för att din envishet i sjukhusfrågan måste få ett slut.

Kalle Sandströms husorgan, Sydöstran har med  klargörande artiklar visat att 4 – 5 sjukhusbyggnader i Karlskrona inte går att bygga om – de måste rivas – och nu i dag kommer besked att inte heller sjukhuset i Karlshamn klarar en om- eller tillbyggnad.

Nuvarande sjukhusbyggnader har inte varit föremål för underhåll eller ombyggnad sedan 1980-talet. I dag tillstår Kalle Sandström att ombyggnationer skulle ha påbörjats redan för 15 år sedan! Varför så inte har skett har Sandström inget svar på. Han säger till Sydöstran:

– Det är något vi måste dra lärdom av inför framtiden…

Sjukhus

Vi har hört denna replik förr. Sådana svar efter sent uppvaknande har vi  fått nog av. Det räcker nu. Varför inte lyssna på sakkunskapen och ekonomiska experter?  Vi vet redan varför sjukhusen i Blekinge inte har underhållits eller byggts om. Det har saknats pengar och man har skjutit på bl a underhållsarbeten för att till varje pris snygga till ideligen uppdykande ekonomiska underskott. Nu kommer räkningen för gamla synder och nu vill Kalle Sandström att vi ska glömma och betala skyhöga summor för hans och företrädarnas dumhet.

Att det skulle bli som fastighetschefen nu har berättat, ja, det stod klart redan i Ronny Petterssons utredning. Han tvekade inte i sin syn på gamla otidsenliga lokaler. För honom var det självklart att t ex operationslokaler inte skulle klara ombyggnation. Han sa i stället:

– Det handlar inte om byggnader måste rivas utan istället NÄR de ska rivas.

Ronny Pettersson har sagt det och ekonomiska experter vid Blekinge Tekniska Högskola har sagt samma sak ja, även politiker av samma kulör som Sandström har sagt det upprepade gånger – att det kan bli 4 – 5 miljarder billigare att bygga ett nytt sjukhus i stället för att bygga nytt i och på berget i Karlskrona och nu även i Karlshamn.

Även om ledande politiker inom alliansen i Ronneby ännu inte har börjat agera så har de i varje fall sett till att skaffa lämplig mark där ett nytt sjukhus bör uppföras. Det tog ett tag att förhandla med ett antal markägare men nu är det klart och finns vid östra infarten till Ronneby. Perfekt läge vid såväl järnväg som E 22 och dessutom centralt i Blekinge.

När nu Kalle Sandström håller på att dra med sig även andra politiska företrädare i landstingets styrelse i en redan på förhand förkastad ekonomisk felsatsning blir hela denna sjukhuscirkus allt mer obegriplig. Vi i Blekinge har inte längre råd med politisk prestige.

För det är väl inte så att du, Kalle Sandström vill bli politiskt ihågkommen för din dumhet. Tänk om innan tiden rinner ut.

”Anonym forskare finns inte”

Nu reagerar även Blekingepartiets grundare, Sune Håkansson på den artikel varmed Sydöstran i lördags försökte skapa en politisk skandal. Jag kommenterar artikeln i blogginlägget nedan.

Sune Håkansson skriver i en insändare som han i helgen har tillställt Sydöstran:

ANONYM FORSKARE FINNS INTE

Ebba Blume, Sydöstran,  hänvisar i en artikel i sjukhusfrågan till en ”anonym forskare” vid BTH. Problemet är att en ”anonym forskare” inte finns. Första regeln, som lärs ut vid forskarutbildningen, är: Var aldrig anonym, i frågor där namnet har betydelse. Namnet visar inom vilken sektor, som forskaren är aktiv, om ”forskaren” verkligen är forskare, eller om det bara är en självpåtagen titel.

Den ”anonyme forskaren” menar att inlägget från de tre ekonomerna är lobbyism. Är inte det egna inlägget också lobbyism? Tillhör ”forskaren” själv Sverigedemokraterna eller Socialdemokraterna, de mest övertygade motståndarna till ett nytt sjukhus. Partitillhörigheten har förvisso betydelse.

Naturligtvis har den ”anonyme forskarens” ämnesområde betydelse. Gäller forskningen ekonomi eller språk?

Att Lars Svensson är medlem i Ronnebypartiet är ingen nyhet. I samband med Ronnebyskandalen 1995, med uppenbara oegentligheter i kommunens aktiebolag, söktes efter personer med kompetens. Personer med kompetens inom företagsledning saknades helt inom socialdemokraterna. Lars Svensson blev ordförande i Miljöteknik. Åke Uhlin blev opolitisk ordförande i ABRI.

Idag är Lars Svensson styrelseledamot i Miljöteknik. Protokollen visar att han fortfarande understundom påpekar när ledningen räknar alldeles galet.

Sjukhusfrågan

Idag gäller att Blekingepartiet är ensamt om att ha tagit ställning för ett sjukhus, placerat mitt i Blekinge. Vänsterpartiet verkar vara nära. Miljöpartiet är på väg till samma slutsats.

Inom Centern, Moderaterna och Folkpartiet vill man utreda mer. Därtill uttalar partiets företrädare från Ronneby kommun att de har Blekingepartiets uppfattning. I Karlskrona, stundom också i Karlshamn, har partiföreträdarna en annan uppfattning. Valsystemet medför att en röst på ronnebykandidaten i slutändan medför att en karlskronit blir vald.

Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna är eniga. Fortsätt med att lappa och laga i Karlskrona och Karlshamn. Inte ens partiernas företrädare i Ronneby vill se ett nytt sjukhus där.”

Sune Håkansson, Blekingepartiet

Experter: Bygg nytt sjukhus i Blekinge

”Det är otvetydigt så att ett nytt sjukhus är väsentligen billigare för Blekinges skattebetalare än renoveringen av två gamla sjukhus. En fortsatt lösning med två sjukhus skulle gräva stora hål i alla blekingars plånbok.”

Så skriver tre doktorer i industriell ekonomi och företagsekonomi vid Blekinge Tekniska Högskola som har granskat den kalkyl som Landstinget Blekinges utredare Ronny Pettersson gjort i sjukhusfrågan. Även andra underlag som legat till grund för det politiska beslutet att renovera de två sjukhus som i dag finns i Blekinge, har beaktats. De bekräftar därmed Ronny Petterssons slutsats.

Granskningen har de utfört av eget intresse och de konstaterar att det vore lätt att politisera en fråga som denna men att de har valt att enbart göra en ekonomisk analys utifrån de siffror som har presenterats för dem och landstingsfullmäktige. De skriver nu i en insändare:

”Att driva ett sjukhus i förhållande till två är ett billigare alternativ. Ett sjukhus innebär lägre personalkostnader då transporter inte behövs, lägre driftskostnader, behov av färre kvadratmeter och mindre behov av medicinteknisk utrustning. Ett helt nytt sjukhus betyder smartare energilösningar och effektivare utnyttjande av tillgängliga ytor. Det blir avsevärt enklare att anpassa till det modernare sätt, varmed vården skall bedrivas i framtiden. Rationaliseringsvinsten har beräknats utifrån bl a intervjuer med klinikchefer, som enligt egen utsago har gjort mycket försiktiga bedömningar

En fortsatt lösning med två sjukhus skulle gräva stora hål i alla blekingars plånbok. Då borde vi kunna kräva att bevekelsegrunderna tas fram i ljuset. Båda alternativen är beräknade på lånefinansiering varför det ekonomiska läget inte är något argument. Kapitalförstöring är inte heller något argument, enär det finns många alternativa användningsområden för de befintliga fastigheterna. Bara fantasin kan sätta gränser.”

Insändaren i sin helhet kan du ta del av här nedan:

BYGG ETT SJUKHUS

”Landstingsfullmäktige fattade innan sommaren beslut om att satsa på en renovering av de två befintliga sjukhus, som idag finns i Blekinge. Det främsta skälet till detta var att ”det ekonomiska läget” inte skulle tillåta att de två gamla sjukhusen lades ner till förmån för ett nytt sjukhus. Att rusta upp de två befintliga sjukhusen uppskattades innebära en investering på drygt 2 miljarder kr. Senare uppgifter från radiodebatt och från ledarsidan i BLT den 27 augusti anger att det behöver satsas 3,5 miljarder kr på upprustningar. Ett helt nytt sjukhus skulle innebära en investering på ca 4,5 miljarder kr enligt beräkningar av konsultbolaget Ramböll. En rapport från SWECO konstaterar: Att bygga ett nytt sjukhus medför lägre investering och lägre energikostnader, jämfört med att renovera de två befintliga sjukhusen.

Detta har fått oss intresserade av att göra en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av de båda investeringsalternativen.

Vi har granskat den kalkyl som Landstinget Blekinges utredare i sjukhusfrågan, Ronny Pettersson, gjort och som tillsammans med andra underlag bildade underlag för beslutet. Investeringar innebär ofta stora belopp – avskräckande stora belopp i dessa typer av beslut. Väsentligt i sammanhanget är då att se till investeringens hela livslängd. Ronny Pettersson redovisar i sina underlag att en investering i ett nytt sjukhus är bedömt till ca 2,4 miljarder kr dyrare initialt än renoveringen av två sjukhus.

Det finns en rad variabler att ta hänsyn till som framtida inflation, ränteläge och behov av investering i utrustning. Dessa variabler påverkar egentligen inte valet av ett eller två sjukhus utan kan anses lika för de båda alternativen då vårdbehovet är detsamma. Det som påverkar är den rationaliseringsvinst som finns vid förändring från två till ett sjukhus. Ronny Pettersson uppskattar denna till 100 miljoner kronor per år i sin kalkyl, en synnerligen låg uppskattning enligt andra bedömningar. Detta skulle över tid innebära en kostnadsbesparing på 3,5 miljarder kr efter rationaliseringseffekten om ett sjukhus byggs, jämfört med att rusta upp två gamla.

Vi har använt samma ingångsvärden i vår kalkylmodell, som är vedertagen för investeringsbedömningar. Vi kan bekräfta Petterssons slutsatser. Det är otvetydigt så att ett nytt sjukhus är väsentligen billigare för Blekinges skattebetalare än renoveringen av två gamla sjukhus. Det är lätt att politisera en fråga som denna, men vi väljer att enbart göra en ekonomisk analys utifrån de siffror som presenterats för oss och landstingsfullmäktige.

Att driva ett sjukhus i förhållande till två är ett billigare alternativ. Ett sjukhus innebär lägre personalkostnader då transporter inte behövs, lägre driftskostnader, behov av färre kvadratmeter och mindre behov av medicinteknisk utrustning. Ett helt nytt sjukhus betyder smartare energilösningar och effektivare utnyttjande av tillgängliga ytor. Det blir avsevärt enklare att anpassa till det modernare sätt, varmed vården skall bedrivas i framtiden. Rationaliseringsvinsten har beräknats utifrån bl a intervjuer med klinikchefer, som enligt egen utsago har gjort mycket försiktiga bedömningar

Sannolikt skulle besparingen med ett nytt sjukhus bli ännu större och de verksamhetsmässiga fördelarna för anställda och patienter ännu större. En oberoende analys borde göras ur flera perspektiv – arbetsmiljö, anpassade lokaler, åtkomst för hela länet, attraktivt för specialister och därmed ett minskat behov av hyrläkare mm, mm. Inte minst måste inkomster från alternativ användning av de gamla fastigheterna arbetas in i kalkylen. Detta är f ö enda sättet att bevara de bokförda värdena för fastigheterna även om dessa värden är helt hypotetiska och irrelevanta i denna beslutssituation.

En fortsatt lösning med två sjukhus skulle gräva stora hål i alla blekingars plånbok. Då borde vi kunna kräva att bevekelsegrunderna tas fram i ljuset. Båda alternativen är beräknade på lånefinansiering varför det ekonomiska läget inte är något argument. Kapitalförstöring är inte heller något argument, enär det finns många alternativa användningsområden för de befintliga fastigheterna. Bara fantasin kan sätta gränser.”

För blekingeborna.

Emil Numminen, Teknologie doktor i industriell ekonomi

Lars Svensson, Ekonomie doktor i företagsekonomi

Henrik Sällberg, Teknologie doktor i industriell ekonomi

(Samtliga verksamma vid Blekinge Tekniska Högskola)

Var fjärde röst är senior/pensionär

För första gången kommer väljare över 65 år vid valet om en månad att utgöra den största valgruppen. Var fjärde röst är senior/pensionär. En maktfaktor som pensionärsorganisationerna nu utnyttjar på ett tydligare sätt än vid tidigare val.

Politikerna är väl medvetna om kraften i denna väljargrupp men väljer ändå att ligga lågt med äldrefrågorna. Här i Blekinge ser dock ledande politiker i Landstinget Blekinge med mer respekt på väljargruppen. Ett exempel:

På måndag (18.8) hade landstingsstyrelsens arbetsutskott planerat att sammanträda. På dagordningen står bl.a. uppföljning och strategi. Det sammanträdet skjuter man på för att kunna delta i en brett upplagd utfrågning av landstingspolitiker. Ett bra beslut, ja, ett riktigt klokt beslut.

Seniorer

Länets fem pensionärsorganisationer har planerat en gemensam utfrågning som sker i aulan ”Tellus” på SOFT Center i Ronneby på måndag, 18.8 med start klockan 09. Allmänheten och massmedia är naturligtvis välkomna.

Upplägget är att varje organisation ställer ett antal frågor inom olika områden som berör sjukvården. Det handlar om stafettläkare, vårdcentraler för äldre, läkemedel, äldrelotsar, högkostnadsskydd etc. Denna del av utfrågningen pågår mellan kl. 09.00 – 11.15 därefter är det allmänhetens tur att ställa frågor.

Följande gruppledare kommer att medverka: Kalle Sandström, Socialdemokraterna, Alexander Wendt, Moderaterna, Nils Ingmar Thorell, Folkpartiet, Lars Karlsson, Centerpartiet, Klavs Wix Nielsen, Kristdemokraterna. Vänstern, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har inte namngivit sina representanter.

Från allmänhetens sida blir det med stor säkerhet frågor om såväl nattöppen akutmottagning i Karlshamn som nytt sjukhus centralt placerat i länet. Även  frågan om hur invånare i Sölvesborg ser på regiontillhörighet och önskan att göra sjukhuset i Kristianstad till sitt akutsjukhus blir naturligtvis frågor som kommer att ställas från allmänheten.

 

Vad vill Ronnebys socialdemokrater?

images

Jag måste få det ur mig. Men hur? Jag förstår inte. Är jag ensam om detta bryderi? Det borde inte vara så.

Jag förstår inte hur socialdemokraterna i Ronneby ska kunna genomföra en valrörelse värd namnet. Naturligtvis tänker jag på trovärdigheten. I dag är den noll. Sjukhusfrågan är nämligen hur sjuk som helst. I varje fall sedd med icke socialdemokratiska ögon.  I detta fall hjälper inga ambulanser.

Det är den insändare som publicerades i Sydöstran den 10 juni som har fått mig att fundera på tingens tillstånd i Ronneby socialdemokratiska förening.  I den föreningens namn skrev någon eller några följande:

” För Socialdemokraterna i Ronneby är ett sjukhus i Blekinge det självklara alternativ som ger länet den mest kostnadseffektiva sjukvården. Det är också det alternativ som långsiktigt säkerställer att vi får behålla en kvalificerad sjukhusvård i länet och det alternativ som bäst ger möjlighet till en mängd positiva spiraler i länet.”

Dessutom slår man i insändaren fast:

” Vi är också övertygade om att detta alternativ långsiktigt är det billigaste och det alternativ som därmed ger de bästa möjligheterna till vidgade satsningar inom primärvården”.

”Hela Blekinges framtid är så beroende av sjukhusfrågans hantering att vi inte får ta beslut i denna fråga utan att noga ha tänkt igenom de långsiktiga konsekvenserna”.

Så långt insändaren den 10 juni. Sex dagar senare viner partipiskan när fyra socialdemokrater från Ronneby ska rösta i landstingsfullmäktige i just sjukhusfrågan.

S i Ronneby har fyra mandat i landstingsfullmäktige: Jeanette Andréasson-Sjödin, Teo Zickbauer, Agneta Wildros och Lennart Hägglöf. Röstade då dessa i den anda som insändaren gett uttryck för? Naturligtvis inte! Partidistriktet hade redan innan insändaren publicerades gjort klart för Ronneby vad som skulle gälla.

Det är i det läget som orden i insändaren blir obegripliga och snudd på bedrägliga. Socialdemokraterna i Ronneby vill, men får inte. Detta till trots försöker man slå i väljarna att man har något att säga till om i sjukhusfrågan. Trovärdigheten är noll!

Flera frågor inställer sig. Vilka och hur många s-medlemmar i Ronneby står bakom det som sägs i insändaren?

När nu Teo Zickbauer, Agneta Wildros och Lennart Hägglöf vill bli återvalda i höstens val tilll landstinget och JanAnders Palmqvist ny på listan är naturligtvis en röst på dessa en bortslängd röst. Det hjälper inte att man har petat bort Jeanette Andréasson-Sjödin. I hennes fall var det inte partidistriktet som gav s-föreningen i Ronneby bannor, där ingrep t.o.m. socialdemokratiska partiledningen och kallade henne till den innersta kretsen kring Löfvén i det fortsatta valarbetet.

Jag tror på Blekinge för att…

Sol-partiet

Livet består inte enbart av politik. Som väl är. Det finns annat i samhället som också kräver arbetsinsatser.

Det är min enkla förklaring till att jag den senaste veckan bara hunnit kommentera en liten bråkdel av det som inträffat på politikerfronten.

Beslutet i sjukhusfrågan, helt befriat från vederhäftigt underlag, var tyvärr väntat men kan ändå vändas till vinst för oss som enträget arbetar för ett nytt sjukhus. Naturligtvis är det valet jag tänker på.

Redan nu står det klart att socialdemokrater, miljöpartister och kristdemokrater i landstinget på ett naivt sätt har underskattat oss blekingar. Vad är beviset för detta mitt påstående?

Jo, redan innan det väntade beslutet togs i landstingets fullmäktige hade två nya partier bildats.  Blekingepartiet med ett klart och tydligt krav – ett nybyggt sjukhus. Lokala Karlskronapartiet uppstod på grund av inre splittring hos moderaterna även om partiet också ställer upp i landstingsvalet.

En chock måste det ändå vara för arroganta landstingsmajoriteten att ett nytt parti i västblekinge redan fanns i startgroparna och nu finns i arbete i god tid inför valet.

Sol-partiet (uttytt Sölvesborg och Listerlandet) talar verkligen i klartext vad de vill uträtta med sina eventuella mandat.

Sol-partiet vänder sig till de som vill ha Kristianstads Centralsjukhus som sitt sjukhus för att slippa långa tidsödande vägen till östra sidan av Blekinge. Partiet ska också verka för att Sölvesborg ska tillhöra Region Skåne.

Sol-partiet är inget enfrågeparti utan har redan ett brett partiprogram som bl.a. har följande innehåll:

* Ökat öppethållande inom primärvården.

* Ökad samverkan mellan Sölvesborg och Bromölla.

* Närproducerad och ekologisk mat i förskola, skola och äldreomsorg.

* Värna bokskogen och stränder.

* Försvara kustfolkets rätt till det kustnära fisket – havets naturtillgångar tillhör alla.

* En humanistisk och värdig äldreomsorg.

På valsedeln finns veteraner och yngre. Hanna Vidaic Waltersson, Bo Sandquist, Ellen Waltersson, Kjell Hallberg, Tomas Waltersson, Barbro Waltersson, Harry Waltersson, Dan Boberg och Sara Björnsson.

Naturligtvis är dessa tre partibildningar ett bra bevis på att det nu finns kraft och framtidstro hos merparten av blekinges befolkning som har tröttnat på bakåtsträvande politiker som saknar såväl vilja som kunskap. Deras dåliga matematiska kunskaper känner vi redan till.

Med dessa politikers hjälp har vi fått väljarna i Blekinge att plötsligt upptäcka hur viktigt det blir att rösta på rätt partibeteckning.

Det som nu händer har fått mig att tro på Blekinge. Ett nytt sjukhus skulle betyda ett lyft för hela Blekinge och dess utveckling. Dessutom skulle ett nytt sjukhus mitt i Blekinge bli ett sjukhus för alla blekingar. Inte enbart för invånarna i Karlskrona.

Sjukhusfrågan lever och lever mer än någonsin.  Kampviljan är stor, den möter jag i hela länet.

Beslut som bäddar för förändring

Det var bästa tänkbara beslut som i dag togs av socialdemokrater, miljöpartister och kristdemokrater i Landstinget Blekinges Fullmäktige.

Man sa ja till 3,5 miljarder för att lappa och laga de två sjukhus som i dag finns. Däremot har man inte vågat tala om att slantarna endast räcker till att bygga nytt i Karlskrona. Dessutom har dessa partier vägrat att bl.a. svara på den viktigaste frågan – vad skulle ett nytt sjukhus kosta och vad skulle Blekinges skattebetalare vinna i rättvis vård och bättre sjukhusmiljö?

Frågorna förblir obesvarade för så tänker och handlar politiker som först tar beslut och sedan tittar på sluträkningen och konstaterar att det blev lite dyrare än vad vi hade räknat med. Men å andra sidan är det inte vi själva som betalar, resonerar de. Att stora delar av sjukhuset i Karlskrona blir en byggarbetsplats under 15 år tog man inte heller hänsyn till. Vad innebär det för patienter och inte minst personal?

Därför var dagens beslut det bästa tänkbara. När beslutet klubbades i dag, ja, då röstade de också bort sina mandat. Äntligen kan Blekinge få en ny politisk styrning av Landstinget Blekinge. Socialdemokrater, miljöpartister och kristdemokrater i Blekinge har nu ännu en gång bevisat att de inte är kapabla att styra.

I dag presenterades siffror som visar att Blekinge har sämsta tillväxten i landet! Ett nytt sjukhus hade kunnat ändra på den situationen men den utvecklingen stoppades i dag.

Nu kan bara valet i höst rädda Blekinge från en fortsatt Törnrosasömn. Blekinges befolkning är väl värda ett bättre öde.

Ett politiskt haveri – framtidens sjukvård i Blekinge baseras på ett naivt förhållande till mandatet

På måndag tänker socialdemokrater, miljöpartister och kristdemokrater trotsa igenom ett beslut utan vederhäftigt underlag. De vill inte, kan inte svara på de frågor som har ställts.

Majoriteten väljer att lappa och laga de två sjukhus som finns utan att veta vad 3,5 miljard kan räcka till. Så får bara inte skattemedel användas. Det anser allt fler blekingar som i dag skäms över hur hela sjukhusfrågan hittills har skötts.

Fram till måndag tänker jag publicera egna och andras synpunkter på det som mot bättre vetande håller på att inträffa.

Här ett intressant inlägg från Jonas Svensson:

”Det är synd om Blekingar, när maktfullkomlighet kombineras med rädda tjänstemän.

Ett politiskt haveri -framtidens sjukvård i Blekinge baseras på ett naivt förhållande till mandatet.

Jag har följt sjukhusfrågan i Blekinge under några år. Jag har sett brevkommunikation från politiker som beklagar partikollegors beteende, jag har sett tjänstemäns ignorans mot bättre vetande. Partipiskan har försenat en politisk process som brukar leda till nogsamma utredningar och fattade beslut.

 I Blekinge har jag sett starke man besluta i allas namn, redan innan någon utredning gjorts, om hur en bra sjukvård skall organiseras. Jag har också sett en djärv opposition samla de djärva och moderna politikerna under en nykter önskan -om varför man inte skall utreda som brukligt, i världen utanför Blekinge.

Stora investeringar med offentliga resurser kräver fingertoppskänsla och faktabaserat kunskapsunderlag. Kunskap om synergivinster som kommer av djärva politiska beslut räcker ofta mycket långt för att räkna hem de investeringar som Blekingepolitikerna räds. Det är synd att rädslan dessutom verkar tvåfalt, dels mot kunskap och förnuft, dels mot partiet med stort S.

Tyvärr finns det politiker som kör över folkviljan och beslutar utan vederhäftigt underlag att framtidens sjukvård i Blekinge skall erbjudas på samma grunder som när Karlskrona etablerades som residensstad.

Vi rör oss nuförtiden på nya sätt och vi är mer flexibla idag än för bara 10 år sedan. När jag lämnade Blekinge 1990 var det få som såg hela Blekinge som en arbetsmarknad. Inte kunde jag tro att residenslojalitet och konserverande av dålig logistikplanering var viktigare än nytta för medborgarna. Karlskrona kan absolut vara platsen för framtidens sjukvård, vår poäng är att man skall fatta beslut, inte som när Kungar regerar utan efter väl utredda förutsättningar, gärna med akademiskt vedertagna metoder.

Baserat på ett 20-tal nya sjukhusbyggen i vår del av världen vet vi att man bygger sjukhus med all nödvändig service för ca 25 000 kr m2, vi vet att det behövs ca 130 000 m2 om fullskalelösning väljs i Blekinge.

Vi vet att det idag kan erbjudas akutsjukvård i ambulanser som inte fanns på lasarettet i Blekinge för bara några år sedan.

Vi vet att det finns stora miljövinster med moderna projekt då miljörisker och miljöskulder från förr kan hanteras separat. Nyinvestering på nytt läge skapar ofta stora fördelar; dels genom att man slipper successiva omflyttningar av verksamhet och personal under processer, dels för att man kan använda nyaste miljörön och rumsplanera så att vårdens möjligheter lyfts fram före politiska egenintressen.”

Med vänlig hälsning

Jonas Svensson

Hur röstar Ronnebys socialdemokrater på måndag?

På måndag tänker socialdemokrater, miljöpartister och kristdemokrater trotsa igenom ett beslut utan vederhäftigt underlag. De vill inte, kan inte, svara på de frågor som har ställts.

Majoriteten väljer att lappa och laga de två sjukhus som finns utan att veta vad 3,5 miljard kan räcka till. Så får bara inte skattemedel användas. Det anser allt fler blekingar som i dag skäms över hur hela sjukhusfrågan hittills har skötts.

I dag publicerar jag två inlägg och jag inleder med Sune Håkansson, Blekingepartiet som ifrågasätter gårdagens insändare undertecknad med Ronneby Socialdemokratiska Förening.

Hur många medlemmar står egentligen bakom uppgifterna i insändaren?

Här Sune Håkanssons ifrågasättande:

”Så hände det, äntligen, att socialdemokraterna i Ronneby tog ställning för ETT sjukhus. Insändaren i Sydöstran är undertecknad med Ronneby Socialdemokratiska Förening.

Flera frågor är ännu obesvarade. Är alla socialdemokrater i kommunen med? Knappast. Vanligen kan man inte samla alla medlemmar. Därtill kommer att socialdemokraterna i Ronneby kommun är uppdelade i flera avdelningar. Exempelvis finns Kallinge Socialdemokratiska Förening, där Malin Norfall torde vara medlem.

Intressantare är naturligtvis: Är alla ledande socialdemokrater i Ronneby kommun, i kommunen och i landstinget, med på tåget? Malin Norfall och Teo Zickbauer uttalade tidigare en annan uppfattning. Partiets företrädare i landstinget, utöver Zickbauer bland annat Agnetha Vildros och Bo Johansson, har hållit helt tyst.

Frågan blir därtill: Hur gör socialdemokraternas företrädare från Ronneby på måndag, när frågan skall upp i landstingsfullmäktige?

Väljer man Hobymodellen? Företrädare för S i Bräkne-Hoby sade sig vara för att behålla högstadiet. De ville inte bryta partilinjen, därför stannade de hemma från mötena.

Eller kommer vi att få höra det oväntade: Socialdemokrater föreslår återremiss av frågan, med ”uppdraget” att utreda konsekvenserna av ETT nytt sjukhus? Först på måndag vet vi besked.

Då blir det också den enda rimliga lösningen: Sjukhusfrågan kan bli den valfråga, som den förtjänar att vara.”