På auktion om blekingsk sjukvård

I går måndag upplevde jag mitt livs hittills mest udda landstings/regiondebatt och jag har upplevt åtskilliga genom åren.

Det hela var upplagt som en slags auktion där det gällde att få bästa priset på den blekingska sjukvården i ny tappning. Sjukvården är naturligtvis den samma men ledningen av den är nu något darrig när den ska ledas av alliansen antingen med hjälp av vänstern eller sverigedemokrater. Ja, det kan också bli tvärt om.

Auktionen hade inletts med att alliansen satt ett pris på den framtida sjukvården i Blekinge. Den är värd en skattehöjning på 60 öre hade man slagit fast.

När så budgivningen inleddes i går stegade alliansens ledare, Alexander Wendt, m, upp och förkunnade att priset hastigt hade minskat med tio öre. En chockvåg gick genom församlingen. Vad hade föranlett denna oväntade rea? Den framtida prognosen ser bättre ut än den gjorde för några veckor sedan var förklaringen.

Nu var utgångspriset satt till 50 öre. Jag kunde för mitt inre höra alliansens röst tala till församlingen. ”Vad får jag nu?

Det var i det läget nästa chockvåg for genom salen i Wämö center. Erik Olsson i vänstern gick upp och var beredd att höja budet med tio öre!

Nu var spänningen på topp. Vad skulle nästa bud hamna på?

Då stegade Christina Mattisson upp och förkunnade att hon och hennes partikamrater inom socialdemokraterna tyckte priset var för högt. Hon kunde varken tänka sig 50 eller 60 öre. Vi lägger oss på 40 öre, var budet.

Alliansens vänner skakade på sina huvuden. Ett skambud, måste de ha tänkt och jag hörde åter alliansens ledare i mitt inre ropa:

”Men 50 öre kan jag väl ändå få. Någon?!?

Då stegar sverigedemokraternas ombud upp och förkunnar:

”Vi vill ha oförändrat pris på den blekingska sjukvården. Alltså ingen höjning.

Här tycktes budgivningen ha nått sitt absoluta slutmål. Nu plockade plötsligt alla upp sina telefoner. Inte för att ringa. Man tog fram kalkylatorn och började räkna röster. Hur skulle detta sluta?

Det hade i inledningen, före auktionens början, berättats att organisationen sålt värdepapper för att om möjligt bättra på den totala ekonomin. Skulle det komma förslag om mer avyttring? Sverigedemokraterna hade tidigare sagt att man ville sälja folkhögskolan i Bräkne-Hoby och banta på kulturkontot.

Några ytterligare bud kom inte och efter att åtskillig tid lagts på att räkna röster stod det klart att budet på 40 öre hade segrat. Fråga mig inte hur. Det bara blev så plötsligt.

Men det var onekligen lite lurigt och underligt. Alliansen som sagt att man måste ha 50 öre i skattehöjning för att klara sin budget fick nu i stället endast 40 öre. Vad ska nu slängas i deras budget?

Frågan är ännu obesvarad. En förklaring är naturligtvis att trots att alliansens budget vann så räcker bara pengarna till vad socialdemokraterna har räknat med i sin budget. Lurigt är det.

”När skatt blir stöld”

Detta är ett inlägg som riktar sig till Landstinget Blekinges samtliga politiker. Även dess revisorer. Även kommunala politiker i Blekinge har all anledning att ta del av innehållet.

Nu när sommarregnet står som spön i backen bör det finnas god tid till att ta del av ett ledarinlägg i Svenska Dagbladet av Tove Lifvendahl men också läsa och begrunda en pocketbok av Martin Borgs – ”365 sätt att slösa med dina skattepengar”.

Det är när majoriteten i Landstinget Blekinge blundar för en egen utredares slutsats att det blir drygt fyra (4) miljarder billigare att bygga ett nytt sjukhus istället för att lappa och laga som skatt bli till stöld!

SkattI ledaren söndagen den 21 juni pekar Tove Lifvendahl (politisk chefredaktör på SvD) på två, möjligen tre exempel:

”Den ohemula kostnaden för Nya Karolinska i Solna och Avesta kommun som skulle bygga en bro över Jularboån. Den sistnämnda kostnadsberäknad till 40 000 kronor men där slutsumman blev 850 000 kronor.”

Tove Lifvendahl anser att landstingsledningen skulle ha rest på studiebesök utomlands före och inte efter att man satte igång processen med Nya Karolinska som beräknas bli 8 – 10 miljarder dyrare än beräknat. Dessutom blir det två år försenat.

”Resan gick till England och universitetssjukhusen i London och Manchester samt ett sjukhus i Derby. Men landstinget skulle även upphandla nya pendeltåg och den frågan upptog ledningens uppmärksamhet under resan mer än att studera upphandlingsfrågor”.

Tove citerar också socialdemokraten Gustav Möller (1884-1970) som en gång uttyckte sig på följande sätt:

”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”.

Tove Lifvendahl ger oss medborgare en rejäl tankeställare när hon skriver:

”Varför diskuterar vi inte skattefrågans makt- och ansvarsdimensioner mer och oftare? Här beter sig ju medborgare lika hycklande som när politiker säger en sak och gör en annan: vi säger att vi har lågt förtroende för politiker och ändå ifrågasätter vi sällan det faktum att de så ostraffat kan använda våra skattepengar på sätt som i somliga fall gör ordet slöseri plågsamt otillräckligt och stöld mer adekvat”

Du läser lämpligen Tove Lifvendahls ledare här:

http://www.svd.se/nar-skatt-blir-stold/om/nya-karolinska

Slösa 2

Efter den läsningen bör varje seriös landstingspolitiker även inköpa pocketboken ”365 sätt att slösa med dina skattepengar”. Författare: Martin Borgs. Pris: överkomliga 39 kronor.

Lycka till med läsningen!

Skattechock i Ronneby vid S-seger

DSC03652

Fram till i dag, en vecka före valet, har socialdemokraterna lovat väljarna i Ronneby valfläsk till ett värde av 47,5 miljoner kronor. Däremot har de inte talat om vad priset för detta kommer att bli när summan ska fördelas på skattsedeln.

Vallöftet på 47,5 miljoner innebär nämligen en skattechock. Socialdemokraterna skulle vid en eventuell valseger behöva höja skatten med en hel krona om man skulle genomföra alla löften som har ställts ut.

Det är kommunalrådet, Roger Fredriksson, moderat som suttit på kammaren och räknat på socialdemokraternas vallöften. Här kan du ta del av hans lista.

+ Införande av bemanningsriktlinjer inom särskilt boende = 10miljoner kronor.

+Traineejobb inom omsorgen = 19,9 miljoner kronor. (Kan ej genomföras enligt EU:s stadsstödsregler)

+ Fria arbetskläder= 1,5 miljoner kronor.

+ Mer personal i förskolan= 2,3 miljoner kronor.

+ Datorsatsning= 4,8 miljoner kronor.

+ Mer personal inom äldreomsorgen= 1 miljon kronor.

+ Socialnämnden diverse= 1 miljon kronor.

+ Höjda arbetsgivaravgifter för unga= 7 miljoner kronor. (Under förutsättning att det blir regeringsskifte)

Summa kronor= 47,5 miljoner.

– Ska dessa vallöften genomföras i Ronneby kommun måste socialdemokraterna chockhöja skatten med minst en krona. Men då måste de först också vinna valet.

Är detta vad Ronnebys väljare vill ha? Är inte skattetrycket högt som det är?