Befolkningstal för Ronneby kommun

Nu finns de senaste siffrorna för Ronneby kommun befolkningsutveckling och som vanligt är det Sune Håkansson som har studerat siffermaterialet.

Ibland är det intressant att följa befolkningsutvecklingen under en längre period. I den här sammanställningen synas befolkningsutvecklingen sedan seklets början, med mätpunkterna den 31.12 år 1999, 2009, 2014 och 2015. Riktigt exakta är inte siffrorna.

                                                                            

                                1999        2009         2014       2015      

Backaryd                 1 273      1 180       1 131       1151    

Bräkne-Hoby         3 339      3 186        3 054       3077    

Edestad                      642         649           648         635         

Eringsboda                766         707           617         616

Förkärla                     290         276           278         274 

Hjortsberga            1 140     1 103        1 080       1071        

Listerby                  1 738     1 951        1 943       1909

Ronneby               19 113   18 973     19 060     19572           

Öljehult                      477        377           363         349

KOMMUNEN       28 778   28 402     28 179      28697         

 Summeringen stämmer inte helt, det finns en del ”förda på kommunen”. Därtill finns ca 600 asylsökande, varav de flesta inte är skrivna här.

Ronneby kommun redovisar en befolkningsökning på 476. Förklaringen är ett invandringsnetto på 631. Flyttningsnettot mot övriga Sverige var minus 144, födelsenettot -12.

Sedan sekelskiftet har invandringsnettot varit över 3300 personer! Mer än 11 procent av invånarna är födda utomlands.

 Flyttningar kan ha bidragit till skev könsfördelning i åldrarna 10-39 år. I åldrarna 10-19 år finns 1608 män, 1404 kvinnor. Mellan 20-29 år är 1706 män, 1410 kvinnor, samt i åldrarna 30-39 år 1697 män, 1448 kvinnor.

Å den andra sidan finns det fler kvinnor än män i åldrarna60+.

På ”församlingsnivå” noterar Eringsboda -1 och Öljehult -14. I båda fallen är det de lägsta befolkningstalen på några hundra år.

Eringsboda har aldrig haft fler 90+, men det är mer än 50 år sedan man hade färre 80+. Gruppen 80-89 år är sålunda extremt liten. Antalet födda är numera kringsvid 4 per år. Skolan är förvisso hotad.

Sune Håkansson

En oberoende utredning – inget annat

I måndags den 15 februari lyckades en politisk minoritet i landstingsfullmäktige få sjukvårdens programplan för de kommande 40 åren återremitterad för vidare utredning.

Planen visade sig sakna en väsentlig del, nämligen ett underlag för vad alternativet ett nytt sjukhus kan innebära i kostnader och fördelar när det gäller kravet på modern sjukvård. Ett sådant underlag och alternativ till nu liggande förslag på att lappa och laga länets två sjukhus, har förvägrats oppositionen under drygt två år.

Majoriteten ville driva igenom renoveringsförslaget utan att veta vad kostnaderna kommer att bli. Så kan inte skattemedel hanteras och nu ställs det därför krav på att en oberoende utredning värd namnet ska tas fram i sjukhusfrågan.

Stellan Lundin och jag har samma uppfattning när det gäller dessa frågor och har nu med en gemensam insändare i vardera BLT och Sydöstran talat om vad som krävs. Här nedan kan du som ännu inte tagit del av texten informera dig.

En oberoende utredning i sjukhusfrågan, ingenting annat.

En politisk minoritet, men sannolikt med en majoritet av väljare i Blekinge bakom sig, lyckades 2016-02-15 återföra frågan om en ny utredning av sjukhusfrågan till landstingets styrelse.

 Utredningen ska enligt beslutet i landstingsfullmäktige innehålla en fördjupad analys av rationaliseringsvinster, driftkostnader, livscykelkostnader och kapacitetsbehov.

Det är också viktigt att se till miljö och patientsäkerhet, som idag inte når upp till ställda krav.

En utredning i sjukhusfrågan måste vara oberoende, objektiv och utan politiskt inflytande. Utredningen måste besitta en bred medicinsk kunskap om dagens och morgondagens vårdbehov, fysisk planering liksom erfarenhet av  ekonomi som rör sjukvård.

Morgondagens sjukvård kräver helt andra lösningar för hur man bedriver vård, inte gårdagens.

Sedan lång tid tillbaka har många i Blekinge varit starkt kritiska till hur landstinget beslutat i den alltid aktuella frågan hur sjukvården ska bedrivas här i länet. Landstingets investeringsplan som löper under tio år, med beslut att investera 3,5 miljarder kr för att renovera befintliga sjukhus har kritiserats som att ”lappa och laga”.

Om man tittar utanför Blekinge, kan man se att sjukvården organiseras i allt större regioner för att bli mer effektiva, ofta knuten till forskning. Specialiseringen av en viss typ av vård till vissa orter i Sverige bör medföra en anpassning av vården för andra sjukhusorter .

Detta och mycket mera, samtidigt som diskussionen om landstingens vara eller inte vara pågår, gör att det finns all anledning för Landstinget i Blekinge att tillsätta en helt oberoende utredning i sjukhusfrågan, utan politiskt inflytande.

Det är viktigt att vi får en objektiv utredning beträffande vilka alternativ som kan finnas och vilka krav som ska styra sjukhusfrågan, gällande bäst anpassad vård till de ekonomiska förutsättningar som föreligger. En objektiv utredning ska vara befriad från politisk påverkan av lokalpatriotiska hänsynstaganden.

Bengt Mauritzson, Johannishus                   Stellan Lundin, Ronneby

High Chaparral vid landstingsmötet

Efter drygt 30 års journalistarbete där jag företrädesvis bevakat politiskt arbete trodde jag att jag vid det här laget upplevt det mesta och värsta. Den uppfattningen fick jag rejält ompröva efter att på måndagen har upplevt sammanträdet med landstingsfullmäktige.

Det skulle handla om att ta beslut om sjukvårdens programplan i Blekinge 40 år framåt i tiden. Istället blev det en maktdemonstration med ledande politikers egen prestige som tydligt och klart går före länets utveckling. Det handlade om språkbruk och om makt med klubban som denna dag svingades av Marie Sällström, förste vice ordförande och socialdemokrat.

Först något om innehållet i debatten som skulle ha fokus 40 år framåt i tiden men där ledande socialdemokrater men också kristdemokrater och miljöpartister vägrade att ens diskutera vad ett eventuellt nytt sjukhus kan innebära med ett sådant långtgående perspektiv.

Deras vilja var desto hetare när det gäller att skyffla över ansvar och arbetsinsatser till anhöriga när nuvarande sjukhus har visat sig allt för trånga och otidsenliga. På deras språk heter det att satsa på vård i hemmet med läkare som gör hembesök. Det låter lockande och patientmedvetet men det hade varit mer hedersamt om man talat om för allmänheten vad som ligger bakom ett sådant förslag.

Dessa partiers företrädare talar ofta om att man vill sätta patienten i främsta rummet och det är väl en självklarhet för alla partier. NilsIngmar Thorell, liberalerna betonade att så är fallet men tog ner patientperspektivet på ett mer nyanserat plan när han sa:

”Vi är i dag längre ifrån patienten här i Blekinge än vad vi var på 1970-talet!”

Ingalill Blum Siggelsten, kd, å sin sida hade en helt annan bild av verkligheten. Hon kunde tänka sig att på direkten sjösätta programplanen med bl a att lappa och laga två otidsenliga sjukhus utan att först ta reda på kostnaden.

”Vi måste komma igång. En ytterligare utredning är onödig och förhalar vården, sa hon och därmed hade hon också talat om för alla att – det får kosta vad det vill, bara vi kommer igång.

Jag kan i detta fall inte undvika att citera Andreas Cervenka när han i dagens Svenska Dagbladets Näringsliv kommenterar turerna i Swedbank:

”En sak tycks förena makthavare som tappat fotfästet: de börjar förutsätta att omgivningen är idioter. De verkar helt övertygade om att människor snällt kommer att svälja allt de säger, hur svajigt det än är.”

Jag menar att detta också gäller makt- och prestigebundna politiker på landstingsnivå som i och med det sätter sig över demokratin.

Som jag skrev redan i går blir det nu ändå, intensivt motstånd till trots, en utredning om bygget av ett nytt sjukhus som alternativ till renovering av befintliga fastigheter. Men du ska veta att det beslutet med Lennarth Förbergs, m,  yrkande på en återremiss satt hårt inne och hade tjänstgörande ordförande, Marie Sällström fått råda hade den inte godkänts.

Det blev en ordentlig palaver när Förberg vandrade fram till podiet och förklarade att man inte hunnit begära votering.

” Det ska va ordning och reda! Vi har inget High Chaparral här. Nu är det röstat och klart och inget som vi kan riva upp.” I det läget var Sällströms bedömning att återremissen var avslagen.

Det var först när Sällström längre fram i röstförfarande själv upptäckte att flera yrkanden hängde samman med just Lennarth Förbergs yrkande som hon insåg misstaget och rättade sig själv. Röstningsförfarandet togs om och nu blir det en utredning.

Sällström som tidigare under dagens förhandlingar sträckt upp såväl Thorell, som skulle tagga ner och Tim Svanberg, centern för att han citerade frågor från JanAnders Palmqvist från 2014, avslutade sammanträdet utan att alla frågor hanns med.

Ganska unikt men hade sin förklaring i att hon skulle svinga fullmäktigeklubban även i Karlshamn senare på kvällen. Det gäller att vara rädd om arvoden. Frågorna som återstod var tydligen inte viktiga.

Ett riktigt High Chaparralmöte!

 

 

Nytt sjukhus i Blekinge utreds!

Beskedet vid landstingsfullmäktige i dag var tydligt- landstingsstyrelsen ska utreda bygget av ett nytt sjukhus som alternativ till renovering av befintliga fastigheter.

Detta efter att Lennarth Förberg, moderaterna yrkat på en återremiss.

Partierna som röstade på detta förslag var förutom moderaterna, centern, liberalerna och sd.

Inga från s, v, mp eller kd röstade för en återremiss

Hur enskilda ledamöter röstade ser du nedan. Klicka i bilden för större text.

Nedan ser du också hela texten i Lennarth Förbergs yrkande.

Remiss

Yrkande

Obegripligt uttalande av miljöpartiet

Klipp BLT

När bilden ovan på ett pressklipp från BLT den 18 oktober 2014 dammades av på Facebook i helgen kom det ett märkligt uttalande från Thomas Nihlén, Miljöpartiet. Uttalandet som egentligen är obegripligt visar hans och miljöpartiets syn på vad ”den nya framtidens hälso- och sjukvård med programplan och strategier” ska innehålla för Blekinges del.

Så här skriver han:

”MP deklarerade mycket riktigt att vi ville se en ny utredning kring ”Framtidens hälso- och sjukvård. MEN observera att det vi krävde var en utredning som fokuserade på vårdens innehåll, primärvårdens roll och samabetet med kommunernas vård och omsorg, detta saknades helt i de utredningar och underlag som beslutades 2014. Vi har som parti aldrig tagit ställning för ett sjukhus eller en ny utredning av sjukhusbyggnader. Det beslut som ska fattas av fullmäktige nu på måndag, den Nya Framtidens hälso- och sjukvård med programplan och strategier uppfyller MP:s politiska ambitioner som vi deklarerade inför och efter valet, till fullo.”

Thomas Nihlén leker med orden och försöker glida mellan blindskären för att inte stöta sig med majoritetsstyret. Självklart vill väl alla – och alla partier – att vårdens innehåll ska ha en hög kvalitet. Det är precis det som diskussionen om ett nytt sjukhus handlar om. Ett nytt sjukhus har överlägset större möjlighet att uppfylla kraven på den ”Nya framtidens hälso- och sjukvård” i stället för att fortsätta driva verksamheten i ett gammalt, nedslitet och trångt sjukhus. Hur mycket kan politiker blunda för fakta ? Att tala om framtiden och samtidigt välja bort ett nytt sjukhus som alternativ är ett politiskt lågvattenmärke.

Vårdens innehåll hänger nämligen ihop med byggnaderna.

Fortsatt vård i trånga och i många fall utdömda operationsutrymmen på en byggarbetsplats, är vad som väntar länets framtida patienter..

Majoritetens envisa inställning till att lappa och laga har i stället mer och mer handlat om ekonomi och INTE om vårdens innehåll. Däremot har förespråkarna för ett nytt sjukhus framför allt använt argumentet; bättre vård.

Ekonomiska experter har visat att ett nytt sjukhus blir såväl billigare som effektivare än att lappa och laga på befintliga sjukhus. Så här skrev ekonomerna:

”Att driva ett sjukhus i förhållande till två är ett billigare alternativ. Ett sjukhus innebär lägre personalkostnader då transporter inte behövs, lägre driftskostnader, behov av färre kvadratmeter och mindre behov av medicinteknisk utrustning. Ett nytt sjukhus betyder smartare energilösningar.”

När landstingsdirektör Lilja presenterade sin utredning kring renoveringarna visade den på 4,5 miljarder kronor. Nu liggande inriktningsbeslut omfattar bara tre miljarder, vilket har inneburit att denna beräkning redan har överskridits.

Självklart måste ett nytt sjukhus finnas som alternativ till de beräkningar som gjorts kring att lappa och laga länets två sjukhus som vid en ny regionindelning riskerar att nedgraderas till två sjukstugor. Är det detta som majoriteten kommer att kalla ”Nya framtidens hälso- och sjukvård”?

I Värmland är man smarta, där invigs i kommande vecka ett nybyggt operationscentrum vid centralsjukhuset i Karlstad.

Redan har 3000 besökt nybygget. Noterbart är att ingen socialdemokrat eller miljöpartist från Blekinge har intresserat sig för framtidens hälso- och sjukvård.

Nedan två länkar där operationscentrum i Karlstad presenteras.

http://www.vf.se/nyheter/allman/nu-oppnar-framtidens-operationshus

http://www.liv.se/Om-Landstinget-i-Varmland/Ovrigt/Byggprojekt/Framtidens-operationshus/

 

 

På måndag avgörs landstingsvalet 2018

Nu laddar skattebetalarna, tillika väljarna, i Blekinge för en riktigt tuff måndag. Den 15 februari kan nämligen bli en avgörande dag när det gäller den framtida sjukhusfrågan. Klockan 09.00 börjar landstingsfullmäktige som är förlagt till Wämö center.

Mötet är öppet för allmänheten och det tänker många blekingar utnyttja. De som är mest engagerade har redan nu tagit ledigt från jobbet för att kunna visa beslutande politiker att man menar allvar med sitt krav att en ny utredning måste genomföras.

Landsting 2

Det finns annars inget alternativ till fullmäktiges tidigare beslut att satsa på länets två sjukhus genom att lappa och laga. Allt fler politiker anser att man inte vill medverka till att reparationer och byggarbeten ska ske med löpande räkning. Redan nu har tidigare beräkningar, som mest kan liknas vid grova höftningar, överskridits.

Det finns ledande politiker i landstinget som anser att det mycket väl kan bli ett beslut om en ny utredning. Partier är fortfarande splittrade medan andra nu har bestämt sig och står för ett enigt krav på en ny utredning.

I sociala medier finns flera grupper som tillsammans har mer än 2000 stödjare. En av dessa med arbetsnamnet ”Vi som vill ha ett modernt sjukhus i Blekinge” uppmanar nu skattebetalarna att besöka fullmäktige i Wämö center på måndag för att därmed sätta press på politikerna. Man skriver bl a:

”Nu uppmanar vi alla att komma till sammanträdet för att visa våra folkvalda politiker att vi är många. Låt dem veta att vi vet hur de röstar i den här viktiga frågan. Ta chansen att tala med dem utanför mötet och förklara att vi kräver att en utredning tillsätts innan mer pengar sänks i gamla byggnader.

Visa att vi vill ha ett modernt sjukhus i Blekinge och inte accepterar att sandlådepolitik styr vårdens kvalitet och tillgänglighet”

LandstingsfullmäktigeFolkviljan kan väl knappast vara mer tydlig än så här. Nu vill man veta hur enskilda politiker kommer att rösta och detta kommer därefter att ligga till grund för hur man tänker rösta den 9 september 2018.

Klicka i bild för större text.

Ronnebys turistbyrå placerad på Öckerö

Detta är historien om hur den svårplacerade turistbyrån i Ronneby plötsligt hamnade på ön Öckerö utanför Göteborg. En historia med lyckligt slut men också en skildring av hur verkligheten kan te sig när stressade försäljare är i farten.

Ni bör vid det här laget känna till hur ofta turistbyråns placering i Ronneby har diskuterats. Mest prekärt och oroligt var det inför förra turistsäsongen. Då blev kostsamma broschyrer en längre tid liggande ouppackade på Kulturcentrum i Ronneby. Detta fick annonsörer att surna till och som ansåg att pengarna därmed var kastade i sjön.

Turistbyrå 4

När det därför för några veckor sedan ringde försäljare som ville sälja annonser till årets broschyr ställde företagarna motfrågor. Eftersom uppringaren sa sig representera Visit Ronneby blev genast frågan:

”Var kommer turistbyrån att vara placerad kommande säsong? Nu vill vi ha garantier för att broschyrerna verkligen kommer ut i tid.”

Försäljaren är anställd vid ett företag, som jag inte vill peka ut, i Skåne och lovade att kontrollera årets placering för turistbyrån i Ronneby samt återkomma.

Det gick en vecka, två veckor och på tredje veckan återkom försäljaren. Beskedet om turistbyrån blev följande:

”Turistbyrån kommer att vara placerad i stadshuset!”

Det är lätt att förstå att företagaren i Ronneby blev något chockad av beskedet.

Företagaren vände sig till mig och ställde frågan – ”kan detta verkligen stämma. Det är väl ingen lämplig plats för turistbyrån?”

Jag i min tur vände mig till den politiska makten som i detta fall blev Roger Fredriksson, kommunstyrelsens ordförande.

När han hämtat sig från överraskningen mumlade han:

”Det är något lurt. Det ska inte behöva ta tre veckor för att få veta var turistbyrån ska vara placerad även om den har diskuterats flitigt. Vi har ingen anställd inom kommunen som ringer för att sälja annonser och turistbyrån ska verkligen inte vara placerad i stadshuset, betonade Fredriksson som skulle återkomma.

Efter två dagar återkom kommunalrådet och var riktigt upprymd:

”Vi har löst mysteriet!”

Försäljaren hade lämnat felaktig information till företagaren i Ronneby. Hen hade också uppdrag att sälja annonser till Öckerö kommun på västkusten och hade helt enkelt blandat ihop de två kommunerna. Tur i oturen var det onekligen att företagaren i Ronneby var vaken, i annat fall hade annonser ägnade åt Ronnebys turister kanske hamnat i västkustbroschyren och vice versa.

Ännu så länge har inte beslutet ändrats att inrätta Ronnebys turistbyrå på biblioteket i sommar, men osvuret är bäst.

Fredriksbergs BK får höjdarbesök

I morgon fredag kommer idrottens höjdare till Lugnevi i Ronneby. Det blir besök av Riksidrottsstyrelsens ordförande, Björn Eriksson och Blekinge Idrottsförbunds ordförande, Lars Olsson. På plats kommer också länets landshövding, Berit Andnor att vara.

Det är anläggningen med konstfrusen bandybana och klubbhus som besökarna vill få en närmare information kring. Det blir Lars Andreasson, ordförande och klubbchefen Erland Jacobsson som kommer att lotsa dem runt anläggningen.

Första spadtaget togs den 22 augusti 2011 efter drygt 60 års politiskt manglande. Tala om långbänk. Arenan kunde invigas i februari 2012.

Besöket hänger samman med att Blekinge Idrottsförbund på fredagskvällen arrangerar sin årliga idrottsgala.

Blekinge får 45 miljoner till natur

Länsstyrelsen i Blekinge informerar:

Anslagen för skydd och skötsel av värdefull natur har förstärkts i Blekinge under 2016. Det innebär att många fler områden kan bevaras och göras tillgängliga för naturupplevelser.

IMG_0777

Foto: Bengt Mauritzson

– Nu har vi möjlighet att öka insatserna för att ge människor möjlighet till friluftsliv och bidra till en mångfald av arter och livsmiljöer, säger Markus Forslund, chef för avdelningen för kunskapsuppbyggnad, Länsstyrelsen i Blekinge.

Fler naturreservat och förbättrat friluftsliv

– Ökade resurser innebär att vi kan bilda fler naturreservat. Värdefulla områden som nu kan skyddas är t.ex. delar av Mörrumsåns dalgång, Hanö, Lommaflyet och Utlängan, säger Åke Widgren, samordnare för områdesskydd.

– Vi kan nu ta tag i projekt som länge väntat på finansiering. Ett exempel är bättre skyltning av våra fågelskyddsområden. Det finns även ett stort uppdämt behov av skötsel och underhåll av anläggningar för att förbättra tillgängligheten för våra besökare. Länsstyrelsen planerar att bland annat byta toaletter på Järkö och Svenö, nya leder i Tattamåla och Kvallåkra-området samt ett antal grillplatser varav en del blir tillgänglighetsanpassade, säger Karin Bergman, samordnare av naturvårdsförvaltningen.

– En stor och helt ny uppgift för Länsstyrelsen är att samordna arbetet med friluftsliv i länet. Vi kan nu förstärka vår kompetens för att stödja friluftslivet lokalt och regionalt. Det blir även en fortsatt satsning på lokala naturvårdsåtgärder, det så kallade LONA-bidraget. Satsningen stimulerar lokala initiativ och ger den tätortsnära naturen ett lyft, säger Markus Forslund.

Hotade arter och värdefull trädmiljöer

– Extra medel gör att vi kan satsa mer resurser på konkreta åtgärder för hotade arter och naturtyper, som till exempel friställning av gamla grova ekar, restaurering av betesmarker för att gynna sällsynta fjärilar och grävning av dammar för hotade groddjur, säger Annika Lydänge, samordnare för arbetet med hotade arter.  

Satsningarna som görs 2016 tar oss ett steg närmare att uppnå de nationella miljö- och friluftslivsmålen.

Fakta

I dag finns 106 naturreservat, 186 Natura 2000-områden (varav ett 100-tal även är naturreservat eller biotopskyddsområde), 17 biotopskydd, 78 naturminnen, tre naturvårdsavtal samt 59 fågelskyddsområden i Blekinge. Regeringens budget för skydd av värdefull natur 2016 ligger på 1093 miljoner kronor och för åtgärder för värdefull natur på 952 miljoner kronor.

Bred offensiv för framtida Johannishus

Det blev en konstruktiv träff när Ronneby kommun i tisdags bjöd in till framtidssamtal med ortsbefolkningen i Johannishus och Listerby. Anledningen till mötet var att en ny översiktsplan för de kommande 15 åren ska ta form under innevarande år.

Denna gång testas en ny form av samråd. Nu är det inte politikerna som åker runt för att tala om vad man föreslår utan nu är det folkviljan som får råda. Ett tydligen uppskattat upplägg eftersom det lockade ett 60-tal att avge sina synpunkter i Rydsgården.

DSC04535

 

Det som genomsyrade kvällen var: ropen skalla, fiber åt alla! Det är hög tid att anmäla intresse till Miljöteknik som har full fart på grävandet och väljer områden efter antal inkommande anmälningar. Fibernätet är viktigt för nuvarande och framtida företagsetableringar. Även allmänheten har intresse av en snabb och stabil uppkoppling.

Styrkan för området Johannishus/Listerby är ett attraktiv boende med låga markpriser. Lediga tomter finns redan i området. En skola att slå vakt om är viktig för samhällets framtida utbyggnad. I Johannishus finns en livsmedelsaffär med god service med bl a post- och paketutlämning, vilket är viktigt för en levande landsbygd.

På möjligheternas konto fanns naturligtvis kravet på ökad tågtrafik och att ett tågstopp åter kan bli verklighet i Johannishus. Sista tågstoppet på linjen var 1965. En cykelväg mellan Johannishus och Listerby har diskuterats i 20-talet år men där tycks det vara Trafikverket som utgör bromsen, enligt ansvarigt kommunalråd, Roger Fredriksson.

En svaghet är ortens dåliga kollektivtrafik som måste byggas ut. Förr pendlade boende på orten till arbete i Karlskrona med tåg men i dag är kollektivt pendlande näst intill omöjligt. En landsvägsbuss går till Karlskrona på morgonen och återvänder sent på eftermiddagen.

Gatubelysning måste byggas ut och förfinas.

Framtida hot mot Johannishus/Listerby är fortsatt långa handläggningstider. Ett hot kan också vara om det inte skapas bra äldreboende och om skolans framtid står på spel om det inrättas en stor skola centralt i Ronneby.

Civilflyget med stationering är ett måste för framtiden och därför ser man fortsatta diskussioner om Brommas vara eller inte vara som ett direkt hot för framtiden.

Deltagarna såg också till hela Ronneby kommuns bästa för framtiden och vilka möjligheter som finns. Naturligtvis nämndes ”Guldgubbarna” i Västra Vång utanför Johannishus som en framtida satsning av rang. Även hanteringen av ”Gribshunden” är ett minst lika stort guldläge för framtiden.

För mig personligen var det glädjande att höra önskemål om ett öppnande av Ronnebyån för mer båttrafik och därmed ökad turism. Samma att ett nytt sjukhus bör uppföras vid Ronnebys östra infart. Detta sagt trots att flera aktiva socialdemokrater var på plats.

Mötet leddes av planarkitekter och med kommunens två styrande politiker, Roger Fredriksson och Kenneth Mikaelsson, ordförande respektive vice ordförande i kommunstyrelsen.