Se naturen med helt nya ögon

Det finns böcker som får dig att lyfta och plötsligt se verkligheten på ett helt nytt sätt. ”Trädens hemliga liv” är en bok som får dig att uppleva och se naturen på ett helt annat sätt än tidigare.

Det är tyske skogvaktaren Peter Wohlleben som i boken beskriver hur det i skogen finns ett liv som är helt okänt för oss – träden kommunicerar med varandra och de skyddar varandra mot yttre hot och de tar också svampar till hjälp för ett långt och resligt liv.

Jag var först skeptisk till vad Peter Wohlleben påstod att träd har känslor och minnen och inte minst att de hjälper sina drabbade grannar. Träd är t o m intelligenta och författaren beskriver det bl a på följande sätt:

”Skogsträd skulle helst vilja blomma alla på samma gång, för då kan många individers gener blandas om ordentligt. Det gäller åtminstone barrträd, men lövträd tar också hänsyn till en annan faktor: vildsvin och rådjur. Detta är djur med glupande aptit på bok- och ekollon, som hjälper dem att lägga på sig ett tjockt späcklager inför vintern. Ofta söks hela skogsområden igenom ner till sista smulan under hösten, så att nästan inga nya plantor kan gro på våren.

Därför kommer träden överens sinsemellan. Om de inte blommar varje år kan svin och rådjur inte ställa in sig på det. Deras avkomma håller sig inom vissa gränser eftersom de dräktiga djuren måste uthärda en lång, näringsfattig period under vintern, något som vissa individer inte överlever.

När alla bokträd och ekar till sist blommar och bildar frukter kan de fåtaliga växtätarna inte sätta i sig allt, och därmed blir det tillräckligt många oupptäckta frön som kan börja gro”.

Vi som ofta vistas i naturen vet att vi mår bättre efter sådana promenader något som också är vetenskapligt bevisat. I fackpressen har det redovisats ett försök utfört av forskare i Korea. Man lät studera äldre kvinnor som antingen fick promenera i skogen eller staden. Resultatet blev att kvinnor som promenerade i skogen fick förbättrat blodtryck och förstärkning av lungkapacitet och artärernas elasticitet medan utflykterna i staden inte ledde till några förändringar.

Läs boken sakta, gör gärna anteckningar eller varför inte ta några kapitel i taget och därefter på egen hand göra utflykter och studera naturen och trädens sätt att kommunicera med varandra. Speciellt ek- och bokträd är värda att studeras på nära håll, in på barken.

Omslag: Wickholm formavd.

Författarfoto: Miriam Wohlleben.

Obs! Klicka för större bilder

Blekinge får 45 miljoner till natur

Länsstyrelsen i Blekinge informerar:

Anslagen för skydd och skötsel av värdefull natur har förstärkts i Blekinge under 2016. Det innebär att många fler områden kan bevaras och göras tillgängliga för naturupplevelser.

IMG_0777

Foto: Bengt Mauritzson

– Nu har vi möjlighet att öka insatserna för att ge människor möjlighet till friluftsliv och bidra till en mångfald av arter och livsmiljöer, säger Markus Forslund, chef för avdelningen för kunskapsuppbyggnad, Länsstyrelsen i Blekinge.

Fler naturreservat och förbättrat friluftsliv

– Ökade resurser innebär att vi kan bilda fler naturreservat. Värdefulla områden som nu kan skyddas är t.ex. delar av Mörrumsåns dalgång, Hanö, Lommaflyet och Utlängan, säger Åke Widgren, samordnare för områdesskydd.

– Vi kan nu ta tag i projekt som länge väntat på finansiering. Ett exempel är bättre skyltning av våra fågelskyddsområden. Det finns även ett stort uppdämt behov av skötsel och underhåll av anläggningar för att förbättra tillgängligheten för våra besökare. Länsstyrelsen planerar att bland annat byta toaletter på Järkö och Svenö, nya leder i Tattamåla och Kvallåkra-området samt ett antal grillplatser varav en del blir tillgänglighetsanpassade, säger Karin Bergman, samordnare av naturvårdsförvaltningen.

– En stor och helt ny uppgift för Länsstyrelsen är att samordna arbetet med friluftsliv i länet. Vi kan nu förstärka vår kompetens för att stödja friluftslivet lokalt och regionalt. Det blir även en fortsatt satsning på lokala naturvårdsåtgärder, det så kallade LONA-bidraget. Satsningen stimulerar lokala initiativ och ger den tätortsnära naturen ett lyft, säger Markus Forslund.

Hotade arter och värdefull trädmiljöer

– Extra medel gör att vi kan satsa mer resurser på konkreta åtgärder för hotade arter och naturtyper, som till exempel friställning av gamla grova ekar, restaurering av betesmarker för att gynna sällsynta fjärilar och grävning av dammar för hotade groddjur, säger Annika Lydänge, samordnare för arbetet med hotade arter.  

Satsningarna som görs 2016 tar oss ett steg närmare att uppnå de nationella miljö- och friluftslivsmålen.

Fakta

I dag finns 106 naturreservat, 186 Natura 2000-områden (varav ett 100-tal även är naturreservat eller biotopskyddsområde), 17 biotopskydd, 78 naturminnen, tre naturvårdsavtal samt 59 fågelskyddsområden i Blekinge. Regeringens budget för skydd av värdefull natur 2016 ligger på 1093 miljoner kronor och för åtgärder för värdefull natur på 952 miljoner kronor.

Ta gärna en FOLDER – om du kan

Utflyktsguide

Blekinge har enastående möjligheter till rika naturupplevelser, inte minst om du utnyttjar alla skyddade områden. Experter menar att de naturområden som finns i Blekinge är unika och mycket väl kan mäta sig med sydeuropa.

Länsstyrelsen står bakom tryckningen av en alldeles förträfflig utflyktsguide. I den finns ett rikt kartmaterial kompletterat med bilder och text som lotsar besökaren fram till alla naturreservat.

Så långt är allt väl men när du väl anländer till flera av de lockande målen blir servicen aningen haltande. Jag tänker på de s k brevlådor som länsstyrelsen har satt upp vid respektive parkeringsplatser.

”Tag gärna en folder” kan man läsa på locket.(Se bild nedan)

 DSC04070

Erbjudandet är lockande men blir till en besvikelse när du väl följt inbjudan. I lådan finns inga foldrar och det är säkert åtskilliga år sedan de tog slut, om de någonsin funnits. Nu har lådan istället blivit en bostad åt spindlar som säkert uppskattar tak över huvudet.

 DSC04071

Jag har bl a besökt Sänneshults naturreservat som ligger mellan två bedövande vackra sjöar, Listersjön och Sännen. De som spontant kommer till platsen hade säkert uppskattat en folder med en karta på vandringsledens sträckning och inte minst en förklarande text som beskriver naturområdet.

I lådan hade också foldrar kunnat placeras som lockar till besök av andra naturområden. Det är inte alla som besöker Naturum eller turistbyråer.

Med andra ord – Länsstyrelsen bör skärpa sig. Eller varför kan inte också kommunerna göra en insats?!

 

Lång promenad med naturkunskap

Det finns promenader och så finns det långpromenader med vänner och naturkunskap. Det sistnämnda fick jag uppleva för en vecka sedan, en solig och en av de sista varma septemberdagarna. En eftermiddag att minnas när hösten och mörkret nu sakta men säkert omsluter oss.

DSC03728

Vännen och naturguiden, Bertil Friberg, hade planerat en promenad som skulle ta ca  tre timmar. Det blev fyra på grund av naturliga stopp för sällsynta och mer vanligt förekommande växter. Gamla boningar och kvarnar inte att förglömma där bara stenar nu minner om en verksamhet som var förlagd till skogsbygden, den skogsbygd som vi i dag ser som ödemark.

Vi var bilburna fram till Tolseboda nordost om Möljeryd. (Läs gärna boken ”TOLSEBODA – en by i skogen” där Bertil Friberg var ledande redaktör.) På ryggen lätt fyllda ryggsäckar med vatten, kaffe och fika.

DSC03707

Gruppen bestod av sex seniorer samtliga med ett brinnande intresse för natur och orientering. Den här gången var det mindre skogsvägar och stigar som gällde och det blev dessutom rika tillfällen till kantarellplock. Märkligt fenomen det där med svamp. Den finns aldrig när svampplockning är planerad men väl i riklig mängd när lämplig korg eller påse saknas i utrustningen.

Första stoppet kom ganska tidigt när Bertil med van blick hade spanat in en riktig raritet – en ”Grönticka” (Albatrellus cristatus) en mycket sällsynt svamp som bara stod där och väntade på att bli beskådad och bejublad. Längre fram bjöds vi att beskåda såväl ”Luden Vitriska” som ”Kremlor” och ”Barrbroskskivling”.

DSC03714

I det här markområdet norr om sjön ”Sännen” som man av vetenskapliga skäl har försökt ta död på men misslyckats (naturen segrade) finns också den vackra och tämligen stora ”Hallsjön”.  Inget var  väl mer naturligt än att Bertil passade på att berätta om ”Vantakallen”, en dagsverkare som hette Kalle och som var bosatt på Gröngölsmåla gård.

En dag hade han stulit en hand full med ärtor som han lagt i sin vante. Stölden upptäcktes och tjuven fick namnet ”Vantakallen”.  Arbetskamraterna skrämde honom rejält och gav honom en omgång.  De  hotade med att Länsman skulle komma och ta honom och han skulle hamna i fängelse. För Kalle blev detta en så hemsk upplevelse att han hellre tog sitt liv än att hamna i fängelse. En kväll hoppade han därför från det stora berget vid Hallsjön och han drunknade. Berget han hoppade från hade redan döpts till ”Vantakallaberget”. Bengt Ignell skriver om denna händelse i boken om Tolseboda.

DSC03703

Vi rastade och fikade på en berghäll bara några meter från ”Skräddartorpet”. Av torpet syns nu bara några stenar som burit upp den enkla byggnaden. En knappt märkbar stig men en liten bro mellan två bergknallar vittnar om en dåtida gångtrafik.

Stenar väl placerade utmed en numera gömd Listerbyå är också vad som nu återstår av två kvarnar utmed det lilla vattendraget.

En vandring som denna är en rik upplevelse men också en påminnelse om hur skogsbygden har avfolkats. Vi ser ännu spåren av det liv som har funnits men det är fantasin som får hjälpa oss att få bilden klar av det som varit. Nu är det centrala förtätningar som gäller när samhället erbjuder bostadsplatser.

Det Bertil visade oss och gav oss kunskap om var bl.a. detta:

Grönticka, Träjon, Ögontröst, Lundslok, Brakved, Ärenpris, Barrbroskskivling, Kremlor, Luden Vitriska.

Vi som vandrade var Bertil Friberg, Evert Oskarsson, Sten-Åke Pettersson, Mats Pihlgren och Mats Harrysson.

Naturligtvis passerade vi också ”Sachsiska Schweiz”, men det får du leta upp själv.

Obs! Klicka för större bilder.

DSC03715