Sölvesborg en vanlig fredag

Det är inte avståndet, kanske tiden som aldrig räckt till, men när jag tidigare besökt Sölvesborg har det blivit ett kort besök i centrum. Denna gång blev det helt annorlunda. Flera timmar och en spaning som bjöd på flera noterbara upplevelser.

Jag har t ex tidigare bara sett Sölvesborgs stolthet på avstånd. Nej, jag tänker inte på förre riksdagsmannen Christer Skoogs skötebarn, historiska hamnkranen ”Brödtjuven”. Naturligtvis var det ”Sölvesborgsbron” jag ville studera. Det blev en promenad i stark, bitande motvind med vita gäss på vattnet.

DSC03874

Det var först när jag passerat ”Kaninholmen” och närmade mig nybyggarlandet ”Ljungaviken” som ansiktsfärgen åter blev vanligt vinterblek. Bron är onekligen unik med sina 760 meter, Europas längsta gång- och cykelbro, men är också unikt vacker med sina ovanliga bågar.

Här har man verkligen tänkt riktigt och klokt för framtiden. Man knyter ihop stadskärnan med Listerlandet och får genom detta en miljövänlig kommunikation som dessutom bjuder på en bildlik upplevelse av staden som endast varit sjöfarare förunnat tidigare.

Jag skänker tidigare ledande politiker och nu Heléne Björklund en extra tanke när jag betraktar stadskärnan så här från sjöhållet. Det syns inga höghus som bryter den låga bostadsprofilen och jag vet att Helén dessutom bestämt att inte heller något stort köpcentrum ska få slå sönder småstadsidyllen. Ett bra beslut som innebär att det är tornet på S:t Nicolai kyrka från 1200-talet som blir till stadens högsta punkt.

Jag slås av Sölvesborgarens vänliga uppträdande. Med ett hej riktat till varje mötande, även i snålblåsten, känns det lite oblekingskt men avspänt och välkomnande.

Ska en spaning av en stad vara värd namnet måste ett besök på biblioteket ingå. Toalettbesöket känns mindre påträngande här eftersom en främlig här behandlas lika som en hemtam besökare. Måste ändå påpeka att man skulle vinna på att gallra något i det digra men bitvis gamla bokbeståndet. Behövs verkligen så många gamla uppslagsverk i pappersform idag?

Krogen ”Blåregnet” på gemytliga bakgården är bara ett måste. Det lärde jag mig ganska tidigt på dagen. Gemytligt med god husmanskost och en inredning som lockar till långsittning med en övervägande del seniorer som gäster, vilket i sin tur garanterar god kvalitet.

Plötsligt dök min kära kusin upp som far land och rike runt som försäljare. Han är dessutom vinkännare av rang och eftersom vi av naturliga skäl ses ganska sporadiskt blev lunchen till en gemytlig samvaro med goda vintips som extra bonus.

När en stad dessutom ståtar med en kunglig hovleverantör inom konditoribranschen – Ritz – känns promenaden till Stortorget ganska kort. Ja, avstånden i denna historiska stad känns onekligen små.

När jag lämnar denna gamla danskstad faller blicken på den s k snapphaneeken. Tidens tand har gnagt ihärdigt och mycket återstår inte av det historiska trädet. Enligt traditionen hängdes danska upprorsmän till allmän beskådan i detta träd.

Eken i all ära, men nu är det andra tider och broar som gäller när stadsdel och landsbygd knyts samman. Jag tycker nämligen att bron har blivit en riktigt bra symbol för att landsbygd och stad hör samman. Bra tänkt Sölvesborg.

DSC03873

3D-labb i Ronneby blir verklighet

När planerna på att starta ett 3D-labb i Ronneby drogs upp i fjol var det meningen att det skulle förverkligas nu till våren. Så såg planerna ut så sent som i början av december i fjol men så blev det strul med hur ansökningar av medel hos Region Blekinge skulle utformas och därför blir det start först den 1 juni.

Nu har man också hittat rätt person för projektledarskapet. Johan Fredin heter mannen som ska sätta fart på ett hett efterlängtat projekt.

Kommunalrådet, Roger Fredriksson, m, förklarar förseningen med att ansökningsregler hos Region Blekinge har ändrats och att kommunala tjänstemän nu filar på en ny ansökan.

Det har bland branschfolk gjorts gällande att ledande politiker i Ronneby varit positiva till en start men att tjänstemän av olika skäl skulle ha fördröjt projektet. Detta vill nu Fredriksson dementera.

– Vi vill verkligen se ett 3D-labb bli förverkligat i Ronneby och därför har kommunen redan nu satsat 1 miljon kronor.

Fredriksson är medveten om att tiden hastar och att många kommuner slåss om att bli först och störst i denna utveckling som sker med snabb hastighet. Han säger:

– Vi har en unik koppling till 3D och vattenskärningen som i sin tur har en unik ställning globalt. För att förverkliga 3D-labbet behövs avancerade 3D-skrivare och personal men naturligtvis krävs det också pengar. En avancerad skrivare där materialet är plast, kostar två-tre miljoner men för metall blir kostnaden 5 – 6 miljoner.

I projektet finns förutom Ronneby kommun också BTH, Stiftelsen Ronneby SOFT Center och Kulturcentrum och nu är startdatum satt till den 1 juni då projektledaren Johan Fredin börjar sin anställning. Han är handplockad för ändamålet och hans uppsägningstid på sex månader har också medverkat till förseningen.

Tanken med 3D-labbet är att företag och allmänhet ska kunna ta del av tekniken för att t ex testa en produkt.

Beslut fattat om kustnära cykelled

DSC02563

Regionstyrelsen i Blekinge tog för en stund sedan beslut om att fortsätta arbetet med att skapa en kustnära cykelled genom Blekinge.

Beslutet innebär att kansliet får i uppdrag att skapa en nationell kustnära cykelled från Bröms i öster till Valje i väster. Kostnaden är enligt en förstudie 75 till 100 milj kr.

Det här är ett bra beslut ur flera synvinklar och var från början en motion från Kristdemokraterna i Region Blekinge.

Jag har tidigare presenterat projektet och kan läsas längre ner i denna blogg.

Första landningen på Bredåkra hed

 

Flyg 1920

Fotografen Oscar Ekholm tog 1920 bilden ovan som visar den första landningen med ett flygplan på Bredåkra hed. Landningen orsakade stor uppståndelse bland lokalbefolkningen. ”Engelskt plan för tankning”, har Oscar skrivit på baksidan av bilden. Oscar Ekholm levde i Kallinge 1900-1982.

När jag nu har talat med lokala flyghistoriker är dessa övertygade om att flygplanet på bilden måste vara en Avro 504 K. Lika övertygade är de att flygplanet då tillhörde P.O. Flygkompani som i sin tur ägdes av Per Oscar Herrström. Företaget bildades 1919 för att bedriva civil luftfart med passagerare samt att utbilda flygförare. Företaget ägde två stycken Avro 504 K och en De Havilland DH 6 Dove.

Avro 504 var ett tvåsitsigt brittiskt skol-, jakt och bombflygplan som användes under första världskriget och konstruerades under 1913 som en förbättrad variant av skolflygplanet Avro 500.

Maxhastigheten var 145 km/h, räckvidden 402 km och den maximala flyghöjden 4875 meter.

Svenska marinflyget beställde den 27 oktober 1923 två Avro 504 K i England som vintertid användes som skol- och övningsflygplan vid flygskolan i Hägernäs. I augusti 1924 beställdes ytterligare tre Avro 504 K.

När flygvapnet bildades 1 juli 1926 överfördes samtliga marinens Avro 504 K till Ljungbyhed och den där nyligen startade militära flygskolan där de ingick som skolflygplan med beteckningen Sk 3.

På platsen Bredåkra hed vapenövade Blekinge Bataljon 1888 – 1901. Från 1901 till 1927 huserade Karlskrona Grenadjärregemente på platsen. 1942 tog riksdagen beslut om att påbörja byggarbetet med att anlägga flygflottiljen F 17.

Alla myndigheter har svikit Kallinge

När myndigheter och kommunen bjuder in allmänheten för att informera finns det mycket övrigt att önska. Jag vill påstå att torsdagens träff i Kallingeskolan om PFAS rörde upp och resulterade i fler frågor än vad som gavs av lugnande svar.

Att inleda ett möte med att visa bilder på rör i olika storlek och ”hemliga” pumphus är ingen bra start när t ex föräldrar har kommit för att få sin ångest dämpad och få relevanta svar på frågor om giftets farlighet.

Ju längre mötet pågick desto mer krystad och pinsam blev dialogen mellan s k experter som talade över huvudet på församlad allmänhet. När ”kemisten från Länsstyrelsen” angriper allmänhetens anlitade advokat med frågan – ” Jag är kemist. Är du?” – då blir plötsligt detta möte med osmakligt maktspråk till en bakgårdsuppgörelse utan substans, vilket också en åskådare påtalade.

Mest anmärkningsvärt är att ”kemisten från Länsstyrelsen” som är satt att vara allmänhetens garant i sitt uppdrag som kontrollmyndighet plötsligt blir dess motståndare, ja, då har allmänhetens förtroende hamnat på noll.

Samma var förhållandet med Folke Borg som representerade försvaret och som mer hotade än lugnade de närvarande. Trots att han i dag vet vad giftet i brandskummet har åstadkommit i Kallinge och flera andra flygorter i landet sa han så här:

– Gäller det att rädda en pilots liv tänker vi använda skummet igen!

Vad han egentligen sa i den meningen var att – ett människoliv går före miljön och många andra människors hälsa. Likaså blåste han upp sig till nästan andnöd när han fick frågor om försvarets ansvar.

– Det här med PFAS är något vi har ärvt sedan 30 år tillbaka och ännu har vi inget konkret att ta ställning till.

Vad han menade var att det ännu inte har kunnat bevisas att människor har avlidit till följd av detta gift.

Detta påstående till trots erkände representanten från myndigheten Generalläkaren att hon personligen slagit larm 2011 men utan resultat.

Eftersom Generalläkaren lyder direkt under regeringen och har till uppgift att kontrollera att Försvarsmakten följer lagar och föreskrifter, måste hela den nu riksbekanta giftskandalen i Kallinge fördömas ur flera synvinklar.

I detta fall har inte bara regeringen och Naturvårdsverket utan också lokala kontrollmyndigheter som Länsstyrelsen och Kommunen grovt svikit sitt uppdrag.  Det räcker inte med att ta upprepade blodprov och på detta sätt försöka lugna människor när man i nästa andetag tvingas påstå att man i ett längre perspektiv inte vet vad giftet kan ha för påverkan när det gäller cancerrisk o. d.

Jag och säkert många med mig hade i torsdags säkert velat höra att myndigheterna stod på deras sida och att åtgärder nu har satts in. Sådana svar uteblev.

Var fanns kommunens ledande politiker? Jag hade velat höra dem säga något i stil med: ”vi har ett problem som av Miljöteknik betecknas som katastrofläge, nu tänker vi agera för våra medborgare på följande sätt…

I brist på åtgärder blev det bilder på vattenfyllda rör och pumpstationer och intetsägande fraser från kommundirektör som bl a tackade för ett givande möte. För vem?  Jag och säkert också nybildade kampföreningen PFAS vill säkert snabbt veta hur kommunens åtgärdsprogram ser ut. Hur kommer kommunens invånare i Kallinge och delvis Ronneby centrum att hjälpas!

Kustnära cykelled genom Blekinge

DSC01559 (2)

Det började med en motion från Kristdemokraterna i Region Blekinge, undertecknad av Johannes Chen och Lennart Ung. Förslaget gillades och den 12 mars i fjol togs beslut att genomföra en förstudie för en ”Kustnära cykelled genom Blekinge”.

Förstudien har genomförts med stöd av regionala tillväxtmedel med kommunerna Ronneby, Karlshamn och Karlskrona som medfinansiärer och om några dagar ska den behandlas i regionstyrelsen.

Förstudien är väl genomarbetad och vad jag har kunnat se är det nu endast ett beslut och framtagande av tillräckliga medel, ca 75 – 100 milj kronor, som behövs för att kunna möjliggöra projektet.

Förstudien, som har haft Tommy Gustavsson som projektledare (tidigare anställd i Region Blekinge) har utmynnat i slutsatsen: ”att det är fullt möjligt att skapa en cykelled med mycket hög attraktionskraft i sin kustnära sträckning.”

I utredningen heter det vidare:

”Kopplingen till både Blekinge Arkipelags utveckling och besöksnäringens gemensamma strategi är stark och därför föreslås att med förstudien som underlag gå vidare i en fördjupad utredning/projekt.”

Förstudien visar att det är möjligt att skapa en drygt 20 mil lång kustnära sträckning mellan Bröms i öster och Valje i väster.  Vidare framhålls att cykelturism har en stark koppling till Blekinges varumärkesplattform för besöksnäringen och kommer att kunna bidra till måluppfyllelse beträffande mer exportintäkter och ökad omsättning/sysselsättning i Blekinge, heter det bl a.

I förordet trycker Tommy Gustavsson på att en kustnära cykelled genom Blekinge bygger på hög trafiksäkerhet och bekvämlighet som i sin tur har stor möjlighet att också få mycket hög attraktionskraft.

I utredningen pekar man också på närheten mellan städerna och en landsbygd med många aktörer som erbjuder upplevelse, boende, matställen mm, vilket innebär att cykelleden blir attraktiv. En kustnära cykelled genom Blekinge är dessutom gränsöverskridande och binder på ett bra sätt ihop stad och landsbygd, men överbryggar också kommungränser och kräver stark samverkan mellan aktörer i hela sträckningen.

Noterbart är att det redan nu pågår projekt för byggande av flera turismcykelleder i södra Sverige, nämligen Ölandsleden, Sydostleden och Kattegattleden.

Skall gränsbygden avfolkas?

Sune Håkansson har studerat befolkningssiffror och när det gäller flera gränsförsamlingar (Blekinge-Småland) noteras nu de lägsta befolkningstalen på tre århundraden.

”Under 2014 steg befolkningstalen i många kommuner. Förklaringen är entydig: Invandringen!

Mer i det dolda fortsätter befolkningsminskningen i många församlingar (i vissa fall tidigare församlingar). Ett exempel är gränsbygderna mellan Småland och Blekinge. Här är idag befolkningstalet det lägsta på tre århundraden.

Bland de blekingska gränsförsamlingarna redovisas absoluta bottennoteringar för Ringamåla, Öljehult, Eringsboda, Sillhövda och Flymen. En bit från smålandsgränsen ligger Åryd och Bräkne-Hoby, även där absoluta bottennoteringar. Backaryd hade befolkningsminskning under 2014, men befolkningstalet var något lägre 2012.

På smålandssidan redovisar Södra Sandsjö och Långasjö de lägsta befolkningstalen någonsin i modern tid. En bit från gränsen ligger Linneryd och Algotsboda, även där bottennoteringar. Älmeboda hade en befolkningsökning med 2, mest beroende på ett ovanligt högt födelsetal.

Vad göra?

Befolkningsminskningen gäller till stora delar de unga. Därför kan befolkningsminskningen fortsätta. De förväntade födelsetalen är avsevärt lägre än dödstalen. Därtill kan det vara så att en del unga egentligen vill flytta till storstaden, bara de kunde få bostad där.

På hemmaplan finns stundom jobb, som man inte vill ha. Varför utförs exempelvis plantering av skog ofta med utländsk arbetskraft?

Invandring

Om vi vill ha en befolkningsökning i gränsbygderna, är sannolikt en invandring den enda lösningen. På flera ställen finns faktiskt tomma bostäder.”

Sune Håkansson

Johannishus