Sätt ner foten och rädda personalen

Rubriken nedan är hämtad från Sydöstrans nätupplaga som resulterade i en artikel i papperstidningen men då med en helt annan rubrik och därmed lite mer klargörande.

Rubriken är lite halvrolig men ger inte hela bilden. Den inbjuder nästan till att skämta. Verkligheten är dock inget att skämta om.

Det handlar om 800 kommunalt anställda inom vården i Ronneby som använder sina fötter väldigt flitigt. Så flitigt att det blir belastningsskador när man inte har tillgång till fotriktiga skor, ja, s k arbetsskor. I dag tvingas personalen köpa egna skor men då med högst varierad kvalitét

Det är detta som ovanstående rubrik syftar på när Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i nämnda kommun i form av en motion kräver arbetsskor till personalen i äldreomsorgen och hemtjänsten. Man hänvisar till ett beslut i regionen som ger vårdpersonalen gratis arbetsskor.

Men i Ronneby ska ett ärende av detta slag dras i långbänk. Det är vad som menas när SD vägrar att sätta ner foten. Partiet vill avvakta med ett beslut tills att en utredning blir klar. Med andra ord SD kan inte bestämma sig. De är så att säga foten på vågen om de ska köra över såväl sig själva som gamla alliansen. Röstar SD med s och v har dom majoritet i frågan. Det framgår dock inte när utredningen kan vara klar. I bästa fall, kanske till hösten?!

Men stopp nu, vad är det som måste utredas? En vidlyftig och utdragen utredning kan innebära betydande kostnader. Pengar som skulle kunna användas på ett bättre sätt, nämligen till att inhandla fotriktiga skor.

Och hur ska man utreda? Genom att från en viss dag stämma av hur många som fått belastningsskador, ont i höfter och rygg? Och sen lämna sin statistik till beslutande politiker? Det kan ju ta sin tid det där och under tiden hinner kanske flera bli sjukskrivna, vilket verkligen blir dyrbart för arbetsgivaren – och oss skattebetalare.

Idag köper vi skor för promenader, löpning och andra former av motion för att just undvika belastningsskador så att vi kan röra oss så mycket som möjligt. Då rör vi oss av fritt val.  Men i kommunens verksamheter där personalen måste gå och stå hela dagarna visas ingen hänsyn till personalens hälsa. Vill dom ha riktigt utformade skor får dom köpa dem själv, och dom är dyra!

Det är redan känt att dåliga skor ger belastningsskador som i sin tur generar sjukskrivningar. Detta kostar också en del slantar och innebär att redan underbemannad personal blir än färre.

Politiker i kommunstyrelse och fullmäktige föredrar att tillsätta en utredning i stället för att ta sitt lagliga ansvar för att en bra arbetsmiljö kan efterlevas. Arbetsmiljön måste rimligen vara överordnad allt annat.

Så, sätt ner foten och ger personalen riktiga arbetsskor. Den politiska taktiken hör inte hemma på detta område.

Många hinder om viljan saknas

DSC02436

För tretton år sedan motionerade Monia Svensson, då centerpartist, för att få en ombyggnad av vägbron vid Ronneby hamn. Skälet då liksom i dag är att möjliggöra båt- och fartygstrafik upp i Ronnebyån.

Kommunledningskontoret gjorde 2003 en översiktlig uppskattning av kostnaderna för att uppföra en klaffbro. Man gissade att kostnaderna skulle bli 20 till 25 miljoner kronor. Dessutom bedömdes kostnaderna för drifttekniken bli relativt höga. En klaffbro skulle dessutom vara till men för den trafik som har samband med industriverksamhet i området.

Nu när Ronneby kommun låtit tekniska förvaltningen göra en liknande utredning är det nästan exakt samma hinder som sätts upp som för 13 år sedan. Jag kan inte slå bort tanken på att ”utredarna” rent av har studerat motionen från 2003 och ordalydelsen då. Det är endast kostnaden som har dubblerats. Nu stannar kostnaden på ca 50 miljoner kronor.

För tretton år sedan hette kommunalrådet i Ronneby, JanAnders Palmqvist, s. Politiker verksamma då har ännu inte glömt hur den ”utredningen” gick till. Beredande tjänsteman ringde till Söderköping, där E 22-an då fått en ny klaffbro över Göta kanal. Tjänstemannen ställde frågan vad den hade kostat och fick svaret – 22 miljoner kronor. Därmed ansågs utredningen vara klar.

Naturligtvis ett oseriöst sätt att bl a jämföra vad en bro för E 22-an drog för kostnader jämfört med en bro vid Ronneby hamn med betydligt mindre trafik och vägbredd.

När tekniska förvaltningen nu har presenterat sin utredning är det nästan komiskt att jämföra ordalydelsen med vad som skrevs 2003.

Tekniska förvaltningens tjänstemän föreslår en vridbar bro vilket har fått personer med kunskap i ämnet att reagera starkt negativt.

-En svängbro låter både dyrt, komplicerat och olämpligt, är det samlade omdömet.

Förslaget innebär att ett mittfundament mitt i ån som ska bära brotyngden måste uppföras. Då har hela idén med att öppna Ronnebyån vid brofästet förfelats eftersom betongklumpen då blir ett hinder för den tilltänkta båttrafiken.

Det är naturligtvis en klaffbro med en en eller två klaffar som bäst ska lösa problemet vid Ronneby hamn. Den linjen är Björn O Svensson, ordförande i Ronneby Musei- och Hembygdsförening helt inne på efter att han under flera år satt sig in i broproblematiken. Han säger:

-Nuvarande bro med sina kraftiga landfästen skulle gå att bygga om genom att ersätta däcket över den 8 meter breda porten med rörliga klaffar. Porten räcker bra för enkelriktad båttrafik – åt båda hållen – som regleras med trafikljus. Prislappen skulle kanske hamna på tiondelen av de 50 miljoner kronor man har dragit till med. Dessutom skulle ett års byggnadstid, som nu har föreslagits, kunna minskas till ett par månader, anser Björn o Svensson.

Utredningen har nyligen presetrats för kommunstyrelsens arbetsutskott som valde att bordlägga ärendet. Ett bra beslut eftersom utredningen bör granskas kritiskt då mycket i den känns igen från 2003. Jag och många andra intresserade av att få se ett rikare båtliv i vackra Ronnebyån vill denna gång se en seriös behandling av ärendet.

Bro

Varför saknas t ex alternativet klaffbro som är betydligt mer i takt med dagens teknik. Titta på Göta kanals många lösningar och inte minst hur man i Holland numera löser broöppningar.

Till politiker och utredare – gör om, gör rätt med fler alternativ.

Förhastad utredning om sjukhus

Ord som ”uppskatta” och ”beräknas bli” är flitigt förekommande i det material som politikerna i landstingsstyrelsen (och senare fullmäktige) ska ha som underlag för framtida investeringar inom sjukvården i Blekinge när den sammanträder den 29 mars.

Den nu genomförda utredningen är resultatet av den återremiss som klubbades den 15 februari. I remissen krävdes en jämförelserapport för ett nytt sjukhus alternativt nybyggnation vid befintliga sjukhus i Karlskrona och Karlshamn.

Kravet var också att få skillnader beskrivna när det gäller livscykelkostnader, rationaliseringsvinster, driftkostnader och kapacitetsbehov. Samtliga dessa krav viftas bort med svävande svar att skillnaderna är små eller svårbedömda.

I avsnittet ”Ekonomiska konsekvenser” har den s k kalkylen beräknats på ett 30-årigt perspektiv. Den utgör en kostnadsjämförelse mellan två alternativ varav ett nytt sjukhus utgör alternativ två. Man garderar sig redan i inledningen med att materialet inte utgör något underlag för en ny investeringsram.

Trots att det fortfarande inte har presenterats en total utredning kring vad ett nytt sjukhus kan kosta har man i beräkningarna kommit fram till att det skulle bli 1,8 miljarder kronor dyrare att bygga ett nytt sjukhus på någon plats i Blekinge än vad det skulle kosta att producera nya byggnader på befintliga fastigheter i Karlskrona och Karlshamn.

Det mest oseriösa i den snabbt fabricerade utredningen är ändå de platser som pekas ut som tilltänkta för ett nytt sjukhus. Inte mindre än åtta platser har på ett fantasilöst och föga underbyggt sätt pekats ut. Ett bevis för detta är att man t o m anser att ett tilltänkt handelsområde i Sörby kan vara lämpligt. Lägg därtill att ett sjukhus på detta område skulle komma att hamna under bullermattan från in- och utflygningstrafik till flygfältet i Kallinge, vilket både landstingspolitiker och -tjänstemän vet om. (Se kartbild längre ner)

Riktigt pinsamt är detta exempel eftersom vi i lobbyistgruppen från början valde att ge Ronnebyalternativet arbetsnamnet ”Ett Sörbysjukhus för framtidens sjukvård”. Naturligtvis var det aldrig vår mening att ett eventuellt nytt sjukhus skulle byggas under bullermattan. Det av Ronneby kommun utpekade området ligger intill östra infarten till Ronneby från E 22.

Ekonomer som har tittat på landstingets presenterade snabbutredning säger att man kan hinna utreda en hel del på en månad men att man fortfarande anser att Ronny Petterssons utredning ligger några divisioner högre när det gäller saklighet.

Det finns åtskilliga luckor med återstående frågetecken när det gäller investeringar för ett nytt sjukhus. Naturligtvis har man t ex inte alls kunnat kostnadsberäkna vad grundarbeten och geotekniska förutsättningar kan dra för kostnader. Inget markområde är specifikt utpekat i landstingets redovisade utredning. Med andra ord mycket luft och antaganden som ändå tas som sanningar när man gör en jämförelse.

Inte någon stans i utredningen kan jag finna att man satt patienten i centrum när det gäller funktion och säkerhet. Inte heller är de miljömässiga vinsterna är medtagna.

Men vad har allt detta för betydelse? Den s k demokratin har haft sin gång. Oppositionen måste ju visa att man minsann i alla fall försökte, men mer blev det inte.

I morgon tisdag (29.3) klubbas ärendet i landstingsstyrelsen och den 11 april röstar majoriteten ännu en gång på det man tidigare redan sagt ja till, bristande och jämförande utredningar till trots.

Jag måste erkänna att jag stundtals har trott på den riktiga och genuina demokratin. Det vi nu beskådar är maktfullkomlighet med skattemedel och inget annat.

Om demokratin varit på riktigt hade inga byggjobb ännu varit igång vid sjukhuset i Karlskrona. Redan nu är det en storarbetsplats med ett 30-tal entreprenörer på plats och det jobbas för fullt. Framtida klubbslag till trots.

Vi som ville få fart på Blekinge har ännu en gång förlorat och det är inte vi som ska skämmas. Vi ser istället fram mot nästa val.

Ek 4

Ek 1

Ek 2

Ek 3

 

 

Landstingets sjukhusutredning klar

Redan efter en månad är nu Landstinget Blekinges sjukhusutredning klar och du kan ta del av den här i bloggen. Jag har tagit del av materialet och kommer att publicera stora delar av utredningen.

Det var den 15 februari som Lennarth Förberg, moderaterna, krävde att ärendet ”Framtidens Hälso- och sjukvård” skulle återremitteras för kompletterande beslutsunderlag med en utredning om bygget av ett nytt sjukhus som alternativ till renovering av befintliga fastigheter.

Kravet var att utredningen skulle innehålla en fördjupad analys av rationaliseringsvinster, driftkostnader, livscykelkostnader och kapacitetsbehov som programplanen för framtidens sjukvård innebär.

Nu en månad senare anser landstingsdirektörens stab att denna utredning ska anses klar. Nu har en jämförelserapport tillkommit som avser byggnation av ett nytt sjukhus som alternativ till nybyggnation vid befintliga utbudspunkter som är Karlskrona respektive Karlshamn.

Utifrån den rapporten har investerings- och finansiella kostnader beräknats på 30 års sikt. I utredningen heter det:

”Utredningen visar att ett nytt sjukhus innebär högre investeringskostnader och därmed ökade finansiella kostnader. I övrigt är skillnader i livscykelkostnad, rationaliseringsvinster, driftkostnader oich kapacitetsbehov små eller svårbedömda”.

Investeringskostnader för nybyggnation av befintliga sjukhusområden i Karlskrona och Karlshamn respektive nybyggnation av ett samlat sjukhus i länet har beräknats av det externa konsultföretaget Ramboll. Man skriver:

” Kalkylen är beräknad på ett 30 årigt perspektiv och innebär att investeringskostnaderna för ett nytt sjukhus blir 1,7 miljarder kronor högre jämfört med nybyggnation vid befintliga utbudspunkter.”

I en en rapport med titeln ”Ekonomiska konsekvenser” får vi för första gången veta vad ett nytt sjukhus kan komma att kosta, nämligen 10,7 miljarder. Men då är stora delar enbart uppskattade kostnader. Man skriver:

”Att producera nya byggnader på befintliga fastigheter i Karlshamn och Karlskrona beräknas investeringsutgiften bli 1,8 miljarder mindre än att bygga nytt sjukhus på annan plats i Blekinge.”

Jag publicerar i dag den sammanställning som utgör landstingsledningens programplan för framtidens hälso- och sjukvård. Jag återkommer till delarna ”Jämförelserapport” och ”Ekonomiska konsekvenser”.

Utredningen behandlas av arbetsutskottet nu på måndag (21.3) varefter landstingets styrelse får den bordet den 29.3 och för att behandlas i fullmäktige den 11 april.

Utredning 1

Utredning 2

Utredning 3

Utredning 4

En oberoende utredning – inget annat

I måndags den 15 februari lyckades en politisk minoritet i landstingsfullmäktige få sjukvårdens programplan för de kommande 40 åren återremitterad för vidare utredning.

Planen visade sig sakna en väsentlig del, nämligen ett underlag för vad alternativet ett nytt sjukhus kan innebära i kostnader och fördelar när det gäller kravet på modern sjukvård. Ett sådant underlag och alternativ till nu liggande förslag på att lappa och laga länets två sjukhus, har förvägrats oppositionen under drygt två år.

Majoriteten ville driva igenom renoveringsförslaget utan att veta vad kostnaderna kommer att bli. Så kan inte skattemedel hanteras och nu ställs det därför krav på att en oberoende utredning värd namnet ska tas fram i sjukhusfrågan.

Stellan Lundin och jag har samma uppfattning när det gäller dessa frågor och har nu med en gemensam insändare i vardera BLT och Sydöstran talat om vad som krävs. Här nedan kan du som ännu inte tagit del av texten informera dig.

En oberoende utredning i sjukhusfrågan, ingenting annat.

En politisk minoritet, men sannolikt med en majoritet av väljare i Blekinge bakom sig, lyckades 2016-02-15 återföra frågan om en ny utredning av sjukhusfrågan till landstingets styrelse.

 Utredningen ska enligt beslutet i landstingsfullmäktige innehålla en fördjupad analys av rationaliseringsvinster, driftkostnader, livscykelkostnader och kapacitetsbehov.

Det är också viktigt att se till miljö och patientsäkerhet, som idag inte når upp till ställda krav.

En utredning i sjukhusfrågan måste vara oberoende, objektiv och utan politiskt inflytande. Utredningen måste besitta en bred medicinsk kunskap om dagens och morgondagens vårdbehov, fysisk planering liksom erfarenhet av  ekonomi som rör sjukvård.

Morgondagens sjukvård kräver helt andra lösningar för hur man bedriver vård, inte gårdagens.

Sedan lång tid tillbaka har många i Blekinge varit starkt kritiska till hur landstinget beslutat i den alltid aktuella frågan hur sjukvården ska bedrivas här i länet. Landstingets investeringsplan som löper under tio år, med beslut att investera 3,5 miljarder kr för att renovera befintliga sjukhus har kritiserats som att ”lappa och laga”.

Om man tittar utanför Blekinge, kan man se att sjukvården organiseras i allt större regioner för att bli mer effektiva, ofta knuten till forskning. Specialiseringen av en viss typ av vård till vissa orter i Sverige bör medföra en anpassning av vården för andra sjukhusorter .

Detta och mycket mera, samtidigt som diskussionen om landstingens vara eller inte vara pågår, gör att det finns all anledning för Landstinget i Blekinge att tillsätta en helt oberoende utredning i sjukhusfrågan, utan politiskt inflytande.

Det är viktigt att vi får en objektiv utredning beträffande vilka alternativ som kan finnas och vilka krav som ska styra sjukhusfrågan, gällande bäst anpassad vård till de ekonomiska förutsättningar som föreligger. En objektiv utredning ska vara befriad från politisk påverkan av lokalpatriotiska hänsynstaganden.

Bengt Mauritzson, Johannishus                   Stellan Lundin, Ronneby

Nytt sjukhus i Blekinge utreds!

Beskedet vid landstingsfullmäktige i dag var tydligt- landstingsstyrelsen ska utreda bygget av ett nytt sjukhus som alternativ till renovering av befintliga fastigheter.

Detta efter att Lennarth Förberg, moderaterna yrkat på en återremiss.

Partierna som röstade på detta förslag var förutom moderaterna, centern, liberalerna och sd.

Inga från s, v, mp eller kd röstade för en återremiss

Hur enskilda ledamöter röstade ser du nedan. Klicka i bilden för större text.

Nedan ser du också hela texten i Lennarth Förbergs yrkande.

Remiss

Yrkande

Kalla fötter ska inte underskattas

Nej kalla fötter ska inte underskattas. Inte heller är det något att skämmas över. Kalla fötter kan ofta resultera i nytänkande efter att en fråga utvecklats för snabbt och med ren rutin.

Jag tänker på vänsterpartiet i landstinget Blekinge som nu, fem i tolv, sätter klackarna i marken och tänker nytt om sjukvårdens framtid i länet. I ett pressmeddelande skriver partiet:

”Våra gemensamma skattemedel bör gå till sjukvården och inte till renoveringar och ombyggnader av lokaler som inte kommer att kunna möta upp våra framtida behov.”

Partiets representant i landstingsstyrelsen, Erik Ohlson, anser att det inriktningsbeslut som nu ligger och som togs av s, mp, kd, fp (nu L) och sd 2014 är felaktigt. Det beslutet har nämligen som mål att lappa och laga de två nu otidsenliga sjukhusen i länet.

I en intervju med ”Blekingenytt” säger Erik Ohlson:

”Vi menar att den kostnadsberäkning som beslutet fattades på är felaktig. Att investera i de två befintliga sjukhusen så att de klarar att möta framtidens krav på vård blir betydligt dyrare än vad som tidigare sagts.”

Sjukhus

Vänstern i landstinget har med andra ord nu dragit slutsatsen att mer resurser behöver läggas på vården som direkt kommer till nytta för patienterna och inte till att upprätthålla en i dag ålderdomlig sjukhusstruktur.

Man ser också betydande vinster med en koncentrerad verksamhet till ett sjukhus eftersom läkare då inte längre behöver resa mellan två enheter på arbetstid. Vänstern har också satt ner foten när det gäller synen på vårdavdelningars framtida utformning.

”Vi har åsikten att enpatientrum är ett måste i framtiden för att möta moderna vårdhygieniska och arbetsmiljömässiga krav. I dagsläget finns det renoverings- och anpassningsbehov på samtliga våra vårdavdelningar för att kunna leva upp till detta”, betonar vänsterpartiet som nu tänker agera genom att föreslå Landstingsfullmäktige att utreda ett nytt sjukhus med en geografiskt central placering i Blekinge.

Utspelet kommer verkligen fem i tolv och kommer nu närmast att behandlas i Landstingsstyrelsen på måndag (1 februari) och därefter i Landstingsfullmäktige den 15 februari.

Naturligtvis är det hedersamt att vänstern nu säger stopp och belägg när man har studerat kostnadsberäkningar för vad lappa och laga skulle komma att dra för kostnader. Mycket tyder redan nu på att nu presenterade beräkningar inte kommer att hålla.

Någon har i debatten påstått att man tycker att de investeringar som landstinget Blekinge står inför är av en sådan ekonomisk storlek att den frågan inte får avgöras med politiskt käbbel. Givetvis är detta synsätt rätt och jag vill tro att även övriga partier nu har så stor respekt för skattepengars värde att man gör som vänstern nu föreslår – åstadkommer en utredning vad ett nytt sjukhus kan kosta. Den idén har länge nog förkastats av de regerande partierna som för några år sedan, utan att tveka, kastade Ronny Petterssons utredning i papperskorgen. Den utredningen visade att ett nytt sjukhus skulle vara det billigaste alternativet.

Utredning – men vad händer med Blekinge?

Nu ska det tydligen bli ny fart på utredandet när det gäller att bilda storregioner och få ner antalet landsting.

Naturligtvis uppstår då en mängd frågetecken, inte minst för oss som bor i Blekinge. Vart kommer vårt län att hamna i organisationen och hur blir det i sjukhusfrågan. Menar regeringen allvar med sin utredning bör detta sätta ordentlig fart på ledande politiker i vårt län.

Sune Håkansson är orolig ur två aspekter och då handlar det om sjukhusfrågan och bostadsfrågan. Sune skriver här i bloggen:

”Regeringen skall tillsätta en utredning. Målet är att det skall bli betydligt färre län och landsting. Därigenom skall det bli en effektivare organisation.

Man känner igen det gamla ”regiontänket”. Frågan blir: Vad händer med Blekinge? Gissningsvis kommer varken län eller landsting att överleva.

Det är inte enkelt att sia om framtiden. Min gissning är att Skåne får klara sig självt. Blekinge, Kronoberg och södra Kalmar län får blida ett ”storlandsting”.

Vad händer då? Blekinge får behålla, på sin höjd, ett sjukhus. Om inte all den kvalificerade vården skall försvinna, torde landstingspolitikerna snabbt behöva bestämma sig. Bygg ETT nytt sjukhus i Blekinge. Utredaren Ronny Pettersson påpekade bland annat detta. Skall vi få behålla kvalificerad sjukvård, måste vi bygga nytt, inte lappa och laga.

Bostäder

Samtidigt avser regeringen att ge stöd till nybyggnation av bostäder. Mest stöd skall ges till de orter där bristen på bostäder är störst. Stockholm får mest…

Min tro är att stöd till Stockholm inte behövs. Det torde vara byggklara tomter, som behövs.

Förvisso är det som, bland annat, Tingsryds kommun påpekar. Många invandrare vill inte bo på landet. De kommer från storstan, vill vidare till storstan. Likväl gäller för Södra Sandsjö, en församling i Tingsryds kommun, att man har en hel del unga invandrare, avsevärt fler än grannförsamlingarna på Blekingesidan. Dock är det så att det är invandringen, som gett Blekinge plussiffror i befolkningsstatistiken under senare år.

Blekinge kan behöva stöd för att kunna bygga, exempelvis, trygghetsboenden till rimliga hyror. Regeringsförslaget verkar vara snålt mot Blekinge.”

Sune Håkansson

 

Varför hemlighålla ishallsutredningen?

I gårdagens blogginlägg om ishallsutredningen påstod jag, efter inhämtad information från budgetberedningen i Ronneby kommun, att förvaltningschef Tommy Johansson ansett att utredningen var att betrakta som arbetsmaterial och därför inte offentligt.

I dag fritar Håkan Robertsson, socialdemokrat och andre vice ordförande i Fritids- och Kulturnämnden förvaltningschefen och säger att förbudet var utfärdat av ledande politiker. Håkan Robertsson skriver:

”Skitsnack Bengt! Det var Roger Fredriksson och Nilsingemar Thorell som gett direkta, skarpa order till förvaltningschefen att dölja utredningen trots att det är offentlig handling. Jag satt på presidiemöte när Tommy ville visa oss utredningen och Nilsingemar gjorde utfall å det grövsta och hindrade Tommy visa utredningen.”

Min uppgiftslämnare från budgetberedningen lämnar följande replikskifte vid ett eftermöte:

Jan Anders Palmqvist berättade att han på morgonen hade bestämt sig, ” I dag ska jag vara gnällgubbe”.

När då förvaltningschefen berättade att ett nybygge kostar 90 miljoner, renovering 72 miljoner ( han sa faktiskt så). Rätt siffra är 62 miljoner, men tillade att det var arbetsmaterial och därför inte offentligt. I det läget frågade Jan Anders Palmqvist:

”Har handlingen inkommit”

”Ja!”

”Sekretessbelagd?”

”Nej”.

”Herr kommundirektör, är då inte handlingen offentlig?”

”Jo!”

Frågan kvarstår – vem eller vilka ansåg att utredningen skulle hållas hemlig? Var det som Håkan Robertsson uppger, att kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson och ordföranden i Fritid- och Kultur, Nils Ingmar Thorell hade beslutat om sekretess? Stämmer detta vill jag och säkert andra också veta på vilka grunder detta beslut har tagits.

Dessutom finns det anledning att reda ut varför Thorell gjorde ”ett utfall å det grövsta och hindrade Tommy att visa utredningen”, som Håkan Robertsson nu berättar.

Hela utredningen med skisser finns att ta del av i blogginlägget nedanför detta.

Utredare Ronny fick förklara

Först fanns inte utredningen. Sedan ansågs den vara arbetsmaterial och fick inte lämnas ut. Det tog två år innan den diariefördes och det efter en insats av centerns gruppledare Petronella Petersson.

Det handlar om mångårige utredaren i Landstinget Blekinge, Ronny Pettersson och hans utredning som har ratats av såväl landstingsdirektör Peter Lilja som landstingsrådet Kalle Sandström. Pettersson har varit utredare vid landstinget i Blekinge under snart 36 år, felet var bara att han kom fram till fel resultat. Han förordar ett nytt sjukhus. Det blir nämligen billigare än att lappa och laga.

I dagens Sydöstran får han så äntligen möjlighet att redovisa stora delar av sina resultat. En hel sida ägnas åt hans utredning. Bra! Mycket bra.

Jag säger – äntligen har en liten del av alla Blekingar (Sydöstrans läsare) fått ta del av alternativet till Peter Liljas och Kalle Sandströms gemensamma inriktningsförslag med att lappa och laga.

Samtidigt är det ett lågvattenmärke när en mångårig och kunnig utredare redan på tidningens förstasida måste försvara sig med orden:

”Jag har aldrig fejkat uppgifter”

Inne i tidningen säger Ronny Pettersson, vilket också blir till rubrik:

Ronny P

Naturligtvis är det den hårt kritiserade insändaren av landstingets topptjänstemän som har fått tidningen att agera. Det hade varit ett grovt publicistiskt övertramp att inte låta Ronny Pettersson försvara bl.a. denna mening ur insändaren i lördags:

” Vi har också full förståelse för att andra underlag som cirkulerar skapar oro och osäkerhet”.

Med den meningen åsyftar man Ronny Petterssons utredning som inte ens kan nämnas vid sitt rätta namn och erkännas som utredning.

I insändaren sopar man Petterssons utredning under mattan med följande:

” Faktum är att den utredning som landstingsdirektören tagit fram bygger på faktauppgifter och hänsynstaganden som den delrapport (Ronny Pettersson) media refererar till inte innehåller”.

En väsentlig fråga återstår – när publicerar Landstinget Blekinge även Ronny Petterssons utredning på sin hemsida? I dag finns bara landstingsdirektörens alternativ publicerat. Kan inte detta vara en lämplig arbetsuppgift för kommunikationsdirektören? Det kanske rent av kan påskynda handläggningen av ärendet som för stunden är bordlagt i avsaknad av just alternativa siffror.