SD och politiska makten i Ronneby

I dag återkommer Sune Håkansson i Ronnebypartiet till sin nuvarande hjärtefråga, vilken makt som Sverigedemokraterna ska tilldelas i Ronneby efter valet.

Läs och begrunda. För egen del återkommer jag med kommentar inom kort.

Bengt Mauritzson (BM) är mäkta störd över mitt förslag om att ge någon tyngre post till SD. Jag saknar dock varje antydan till förklaring till varför fjärdedelen av väljarna skall särbehandlas. Skall samma behandling ges till SD-are i idrottsföreningar och hembygdsföreningar?

BM synes förespråka ett närmare samarbete mellan Alliansen och S. Samarbete kan ha sina fördelar. I fallet Ronneby har det också risker. I alla sammanhang behövs det opposition. Just nu synes inriktningen vara 2-3 kommunalråd, med rejält höjda arvoden. Allt hamnar hos M, C och S. Till oppositionen ges intet.

Det kan bli en återgång till ”Det slutna rummets politik”. Allt är klart när det kommer till KSAU. Allmänheten får inget veta.

BM efterlyser självrannsakan. Han ser S som det goda exemplet. Det är kanske inte så konstigt. S förlorade flest röster i valet. Det hade sannolikt blivit en ännu större förlust om inte S, liksom M, kraftigt närmat sig SD i invandrarfrågan.

BM talar om SD:s högersmocka. BM synes placera SD på högerkanten. Varför? I Ronneby har SD ofta röstat med vänstern.

Nu behöver inte en valförlust påverka ståndpunkterna. Jag har under valrörelsen predikat att det är bra för både våra äldre och för kommunens ekonomi, om det byggs fler trygghetsboenden. Valet gick uselt. Jag avser inte att byta åsikt i frågan. Vill majoriteten fortsätta med en låg takt i byggandet av trygghetsboenden, i kombination med stora satsningar på Vård- och omsorgsboenden, kommer jag även fortsättningsvis att protestera. Politik är inte bara att maximera antalet röster.

Eringsboda

BM hänvisar till röstetalen i Kallinge. I Eringsboda torde det ha varit kringsvid likadant. Exakt vet vi inte, då det inte är eget valdistrikt.

Den tidigare församlingen hade en snabb befolkningsminskning, med lägst invånarantal kring 2015. Sedan dess har befolkningen ökat fån ca 600 till ca 635. Antalet invandrare, och deras barn, torde vara fler än 50.

Utan invandringen hade befolkningsminskningen fortsatt. Skolan hade varit allvarligt hotad. Nära nog 40 procent röstade med SD. Eringsbodaborna synes föredra en döende bygd före en levande bygd, där det finns en del nyanlända!

Lösningar

Valutslaget kan i stort ses som en missnöjesyttring mot de styrande. SD har ju, som BM påpekar, på lokal nivå knappast kommit med några konstruktiva förslag.

Jag har i en motion föreslagit mer närdemokrati. Låt bygdens befolkning själva bestämma mer. Vad vill Eringsbodas befolkning göra, om man får 500 000 kronor om året av kommunen?

Ronnebys problem är delvis sysselsättningen. Under perioden 2013-2016 ökade antalet arbetstillfällen i kommunen med en procent. I Olofström var ökningen elva procent.

En förklaring kan vara att Ronneby, utan kompensation och utan hörbara protester från den dåvarande kommunledningen, släppte Högskolan.

Solsken

Avslutningsvis en solskenshistoria. Jag mötte på valdagen ett äldre par. ”Vi hade egentligen tänkt rösta med Folkpartiet. Men BM skriver på sin blogg att Rp ligger illa till. Så vi kryssade för dig i stället”. Därmed ökade mina kryss från 49 till 51, och jag sitter kvar i kommunfullmäktige.

Tack Bengt!

Sune Håkansson

Ronnebys festliga 80-tal på film

Festernas fest! Den som var med på Ronnebys 600-årsfest 1987 fick uppleva kommunens i särklass längsta och mest innehållsrika fest. Den startade nyårsafton 1987 och avslutades först ett år senare. Man kan säga att Ronnebys hela 80-tal var en enda lång fest.

Tre år innan festen (1984) hade ”Den stora fredsresan” startat från Ronneby. Bakom arrangemanget stod ”Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet” som med ett antal vita bussar besökte 105 länder för att ställa mäktiga statschefer mot väggen och avkräva dem kärnvapenstopp.

Alla dessa oförglömliga arrangemang dokumenterade Mats Harrysson och jag på film. Det blev flera filmer men nu har Mats redigerat ett slags jubileumsfilm som kommer att visas på Centrumbiografen i Ronneby den 12 oktober. Klockan 18 startar den med förhoppningsvis fullsatt salong.

Intresset är naturligtvis redan på topp och blir det riktigt bra tryck kan det bli fler visningar. Premiären blir extra festlig med röd matta och allt som tillhör en filmpremiär av klass. Du bokar genom Centrumbiografen.

Nedräkningen har börjat för Ronnebys bejublade 1980-tal i nyredigerat skick. Fram till nu har inget arrangemang kunnat slå det som skedde. Kungabesök, ministrar i rad och direktsända tv-program var vardagsmat vid den här tiden.

Blekinge ska bli ledande inom e-hälsa

I slutet av september firar Neuro (Neuroförbundet) sin tillkomstdag och i samband med detta genomför Neuros lokala och regionala föreningar en rad olika arrangemang runt om i Sverige med neurologi som tema.

I Blekinge arrangeras den 24 september en dag kring e-hälsa med fyra intressanta föredragshållare som dragplåster.

-I Blekinge har man som mål att bli ledande i landet på att utnyttja digitaliseringens möjligheter, vilket låter spännande, säger Carina Mattisson i arrangörsföreningen.

-E-hälsa skapar värden när den på olika sätt bidrar till en säkrare, bättre och effektivare, mer patientcentrerad, jämlik och ändamålsenlig vardag för alla som berörs.

-Årets neurorapport visar tydligt att e-hälsa är något som skulle förbättra tillvaron för många av Neuroförbundets medlemmar. E-hälsa förenklar och förbättrar vården och den är på många sätt säkrare, men e-hälsa utan patientdelaktighet är ganska värdelös, fortsätter Carina Mattisson.

Från Blue Science Park kommer Lotta Clementz och Klas Alexandersson som är behovsexpert respektive affärsutvecklare. Båda kommer att tala om e-hälsa och hur vi ska rusta framtidens sjukvård.

Christer Rosenberg, specialist i allmänmedicin och projektledare i Landstinget Blekinge, kommer att tala om omställningar i hälso- och sjukvården i Blekinge och i landet i övrigt. För närvarande bidrar han till arbetet med omställningen av hälso- och sjukvårdssystemet i Blekinge med inriktning på den nära vården.

E-hälsa ur ett patientperspektiv har Eva Helmersson som föreläsare och inspiratör. Eva är engagerad patient med många års erfarenhet av patientrörelsen och hon är aktiv inom Neuro, Svenska MS-registret och stiftelsen Selfcare Academy.

Vad är e-hälsa?

E-hälsa handlar om att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. Arbetet inriktas på att skapa förbättringar för individen, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare.

​Inom vård- och omsorgssektorn är behovet av en välfungerande informationsförsörjning mellan olika nivåer och aktörer helt avgörande. Med hjälp av sammanhållna och användbara IT-stöd kan informationen presenteras och överföras på ett säkrare och effektivare sätt, och säkerställa koordinerade insatser inom hela vård- och omsorgssektorn.

Hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa

Sune Håkansson tänker helt fel om SD

Sune Håkansson, Ronnebypartiet, får i dag ännu en gång stort utrymme i Sydöstran när han upprepar sitt förslag att släppa fram Sverigedemokraterna till ledande poster.  Sker inte det kommer de att gynnas än mer i nästa val, är hans upprepade utspel.

Jag tycker att Sune Håkansson tänker fel och gör det väl enkelt för sig. I stället för att lägga sig platt för sd borde han ha satt sig på kammaren och varit självkritisk i sitt tänkande för framtiden; ”Vad har vi och övriga partier i alliansen, även socialdemokraterna inräknade, gjort för fel?”

En enda politiker i Ronneby har hittills varit självkritisk i sina kommentarer till valnattens resultat och det är Magnus Pettersson, s. Bl a har han i en intervju i Blekinge Läns Tidning sagt:

– Vi har varit ute extra mycket i Kallinge under valrörelsen. Många känner sig otrygga och missnöjda. Vi fick veta att många inte längre har förtroende för oss i Kallinge och det är ganska tydliga signaler som vi måste ta på allvar.

-Det har lagts för mycket fokus på säkerhetsvakter och kameraövervakning de senaste åren.

I Kallinge, Häggatorp har nu Sverigedemokraterna sitt starkaste fäste. I detta distrikt fick sd 40,5 procent i riksdagsvalet. I länet minskade socialdemokraterna med 11 procent medan sverigedemokraterna ökade med 10,6.

Naturligtvis finns det en förklaring till sd:s höga siffror i Kallinge. Orten ligger för nära stadshuset i Ronneby centrum men har ändå hamnat i politisk skugga. Det räcker inte att rusta upp en ishockeyrink och sedan slå sig till ro.

Eller är det så att den gamla bruksortsandan fortfarande lever kvar? Dvs att leva i en ganska stängd miljö där man inte tillät eller var van vid det som var främmande. Jämför t ex med Bräkne Hoby som inte har samma bruksbakgrund och där man aktivt gått ut ur stugorna och välkomnat nyanlända.

Allt för mycket fokus har lagts på människors säkerhet i centrum av Ronneby. Lägg därtill ivern att fylla Viggenområdet i Sörby, strax väster om centrum och strax söder om Moabacken som skiljer Kallinge från tillväxtområdet i Sörby.

Jag förstår mycket väl att Ronneby kommun behöver nya företag, och det har man fått, men man får inte glömma en hel ort som i Kallinges fall. Vem har brytt sig om deras otrygghet? Vem har kommunicerat deras kritik och behov?

Sverigedemokraternas framgångar borde redan tidigare ha gett alliansen och socialdemokraterna anledning att ompröva sitt tänkande och sätt att arbeta. Nu blev det en högersmocka och en spark i baken på alla när sd sopade golvet och blev det parti som missnöjda och bortglömda medborgare tog till för att visa sitt missnöje.

Naturligtvis är det ett riktat missnöje som sd nu rider på i ännu högre grad än tidigare. I Ronneby har sd inte visat någon större handlingskraft när det gällt att presentera konstruktiva idéer eller ens genomarbetade budgetar.

Alliansen i Ronneby har en ordentlig läxa att göra. Gör den i samarbete med socialdemokraterna som tycks vara det enda parti som hittills visat självkritiskt tänkande. Bygg på ett nytt och brett samarbete. Jag tror att Magnus Pettersson i s är mannen som har den styrkan och viljan.

Smärtsamt men viktigt röstande

Naturligtvis har jag röstat. Att inte utnyttja sin demokratiska rättighet och plikt vore att svika sig själv och samhället. Jag röstade i Rydsgården på Grevavägen för så ska det va om man bor i Johannishus.

Jag har röstat många gånger men jag måste tillstå att ett så frekventerat valdeltagande som i dag har jag tidigare inte upplevt. Salen i Rydsgården är inte liten, inte heller stor bara så där lagom men där var kön lång. Stundtals började köbildningen redan utanför huset.

Vad kan då detta flitiga valdeltagande peka på för resultat senare i kväll? Ingen vet, inte ens valanalytikerna kan efter denna dag vara övertygade. Människor har under alla omständigheter nåtts av signalerna att detta är ett avgörande val för lång framtid.

Några iakttagelser i min lilla spaning. En man före mig i kön ställer frågan – ”är det tillåtet att bara rösta i riksdagsvalet? Ja, blev svaret. Han knycklar ihop två valsedlar, en blå och en vit och stoppar dom i fickan. 

Av detta kan man dra slutsatsen att valet till landsting/region men också kommun blev honom övermäktigt. Har då informationen inför just dessa val varit bristfällig? Kan så vara. Har man inte i detalj följt valrörelsen är detta hans beslut lätt att förstå. På lokala planet har valrörelsen varit mjugg och intetsägande medan riksdagsvalet överskuggat allt annat. Inte minst frågan vem som ska regera med vem. Men så blir det när alla partier har givit upp sina ideologier och enbart riktat in sig på vem som möjligen ska kunna regera med vem.

I mitt ”hemligbås” gjorde jag nästa spaning. Se bilden. Många överblivna valsedlar för landsting/region och frågan är vad det kan betyda att just centern och sverigedemokraternas valsedlar hade ratats. Strax efter denna min iakttagelse städades ”hemligbåset”.

Så till det smärtsamma att rösta. Jo, det råkar vara så att just på denna viktiga dag har jag begåvats med en elakartad förkylningsblåsa längst ut på tungspetsen. Du kan kanske själv förstå vilken smärta jag därför tvingades utstå när röstkuverten fortfarande är otidsenliga och måste fuktas med tungan. Efter denna upplevelse är mitt oavvisliga krav att myndigheten i nästa val har valt självklistrande kuvert. Jag menar, tekniken har ju funnits i åtskilliga år. Dessutom kan det snart bli nyval. Så tänk snabbt. Tänk nytt!

Nu återstår en lång och spännande valvaka. Har räknenissarna haft rätt i sina spekulationer om valets segrare respektive förlorare?

M + C + S i Ronneby snart verklighet

Jag har även i denna valrörelse haft förtroendet att få leda ett antal politiska utfrågningar i Ronneby kommun. En stundtals tämligen omtumlande upplevelse.

Jag vill inte peka ut enskilda politiker men jag ska ändå nämna några exempel där jag häpnat över hur dåligt pålästa flera av dem varit och då menar jag inte partiernas förstanamn. Även kandidater längre ner på listorna borde väl rimligen känna till sitt eget partis ståndpunkt.

Dessutom har jag vid två tillfällen frapperats över den nästan gemytliga stämning som rått mellan huvudmotståndarna och då syftar jag på socialdemokrater och moderater. En koalition mellan s – m och c skulle ge en betryggande ställning och göra slut på Sverigedemokraternas vågmästarroll. Fyll på med några liberaler och det hela skulle vara löst, men då måste centern ta ett antal mandat mer än de fem man i dag förfogar över och det pekar de senaste mätningarna på att så blir fallet. Moderaterna har dessutom stärkt sin ställning och det kan innebära något ytterligare mandat mot de nio man nu har.

Det är socialdemokraternas byte av kandidat till kommunstyrelseposten som har öppnat för ett fungerande samarbete. Stridslystna karriäristen Malin Norfall har bytts ut mot betydligt samarbetsvillige, Magnus Pettersson och det kan öppna för en koalition som skulle kunna fungera. Men då under förutsättning att s tappar något eller några mandat och att c och m samtidigt ökar.

Personkemin har inte fungerat mellan Malin Norfall och Roger Fredriksson vilket i många fall har inneburit strid enbart för att förhala och bromsa ärendens handläggning.

Mycket tyder på att Kristdemokraterna kan åka ur fullmäktige. Man har ett enda mandat i dag och jag tycker inte att Willy Persson har uppträtt nog hungrigt. Men han har trots allt en liten men trogen väljargrupp inte minst inom företagandet.

Även Miljöpartiet och Ronnebypartiet hänger på en skör tråd och kan mycket väl hamna utanför fullmäktige. Att som mp göra utspel i stil med ett bilfritt centrum och utkräva parkeringsavgifter vid stormarknader kan jag inte se skulle gynna Ronneby. Dessutom kan mp inte kräva parkeringsskatt på mark som kommunen inte äger.

Vid ett tillfälle ställde jag frågan till Miljöpartiets representant varför det har blivit så dyrt att leva på landsbygden? Svaret blev – det höga bensinpriset! Politikern visste inte ens hur hög skatten på bensin är.

I övrigt tycker jag att den lokala valrörelsen varit förvånansvärt lam och tystlåten. Jag har i varje fall inte kunnat hitta några större stridsfrågor. Jo, möjligen då att s vill riva upp Loven och dom skulle bli störst.

För stunden, dagen före valdagen, har det kommit en liten bris till följd av att s och l bråkar om var valaffischer får hängas eller inte. Lyktstolpar anses tydligen vara förbjudet område i detta fall. Att dom bara orkar.

I morgon röstar vi på den vi tror klarar uppdraget bäst att förvalta våra surt förvärvade skattemedel. Ingen lätt uppgift men vi klarar det om vi alla bara hjälps åt.

Sjuk utveckling inom sjukvården

Vårdpersonal minskar – antal chefer ökar!

Nu finns det siffror som visar att antalet sjuksköterskor minskar medan antalet höga chefer och administratörer har ökat med 36 procent.

Det visar en granskning som har utförts av Vårdförbundets tidning, ”Vårdfokus”. Siffrorna har tagits fram med hjälp av statistik från SKL, Sveriges kommuner och landsting.

Läs artikeln: https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/juni/allt-mer-skattepengar-till-administrationen/

”Målet är inte att spara pengar!”

Ska straffet bli höjd landstingsskatt?

För första gången ska vi i Blekinge få möjlighet att välja de politiker som vi tycker bäst ska kunna styra nya Region Blekinge. Från den 1 januari 2019 slår regionen och landstinget ihop sina pengapåsar.

Ett samgående borde i företagsvärlden innebära att man slimmar verksamheten och sparar pengar. Men inte i offentlig verksamhet. Tillträdande regiondirektör, Peter Lilja, i dag landstingsdirektör, har i stället sagt att ”målet är inte att spara pengar, däremot ska vi bli effektivare”.

Låt mig starkt betvivla sanningshalten i detta hans uttalande. Han har sagt det förr, ändå har landstingets miljonunderskott upprepats år efter år. I år ser underskottet ut att bli 50 miljoner kronor!

Fram till söndag bör vi väljare därför ta oss en rejäl funderare på varför sjukvården i Blekinge kostar 120 miljoner mer jämfört med Kalmar och Kronoberg. Den frågan har hittills blivit obesvarad av såväl styrande politiker (s,v,mp) och ledande tjänstemän.

Att lägga en röst i valet till landsting och region blir ingen lätt uppgift. Med ideligen återkommande miljonunderskott och nu hot om skattehöjning från sittande politiska ledning borde det i rimlighetens namn vara en lätt uppgift att göra upp med hela rasket, sopa rent, vädra ut och testa nya politiska krafter. Inte sedan 1923 har det skett någon förändring, vilket i sin tur talar sitt tydliga språk om väljares ointresse för en bättre tingens ordning.

Svårigheten ligger i att hitta alternativen på den borgerliga sidan. Där finns i dag ingen kandidat som kan anses vara den självklara ledaren att ta över. Jag känner fortfarande en bedövande besvikelse över hur just den borgerliga oppositionen velade bort den viktiga framtidsfrågan med ett nytt sjukhus som kunde ha givit Blekinge en trygg och miljömässigt fullödig vård. Borgerliga partier splittrades och såg mer till lokala intressen i Karlskrona än att lösa hela länets sjukvårdsproblematik. Inte ens Miljöpartiet orkade/vågade ha en egen uppfattning.

När politiker i dag säger att man måste undersöka varför vården i Blekinge är 120 miljoner dyrare än i angränsande län måste motfrågan bli, varför har inte den utredningen redan genomförts? Varför just nu några dagar före valdagen?

I nu genomförda valdebatter har bl a Erik Lindborg, kd, pekat på ett ledningsproblem. Alexander Wendt, m, påstod i samma debatt att läkarna klagar på att de administrerar ihjäl sig. De anser att de arbetar mer vid datorn än att ägna sig åt patienterna.

Skyhöga kostnader för hyrläkare har länge varit den största anledningen till uppkomna miljonunderskott. Detta problem har ledningen länge lovat att rätta till men har fram till nu inte lyckats. Återigen en trovärdighetsfråga som inte blir lätt att skaka av sig. Målet nu är att vara oberoende av hyrpersonal från nyåret.

Men det målet kommer inte att nås, har landstingsrådet Kalle Sandström upprepat vid flera tillfällen. På den punkten är jag beredd att tro honom.

När Kristdemokraterna i valrörelsen har talat om ett ledningsproblem är det naturligtvis lätt att peka på en ledningsstab som storleksmässigt går att jämföra med betydligt större landsting. Även kostnaden för densamma är häpnadsväckande stor. När landstingsdirektör Peter Lilja klär om vid årsskiftet och sätter på sig regiondirektörens kostym har han i samma stund utökat sin lön till 145 000 kronor i månaden. Det är i runda slängar 9 000 kronor mer än vad ministrarna i dag tjänar.

Hans lön ökade från 108 000 kronor till 125 000 kronor på två år. Nu får han ytterligare ett påslag med 20 000 kronor i månaden.

Just den kartläggningen av tjänstemäns kraftfulla löner tycker jag att gruppen ”Opinion Västblekinge” har utfört med bravur i insändarform. Men hur många väljare tog del av den iögonfallande redovisningen? Allt för få, skulle jag tro.

Att rösta för en bättre hantering av vår sjukvård i Blekinge blir därför ett spel med ”Svarte Petter”. Bara ett mirakel kan rädda oss redan skattetyngda blekingar från en ytterligare pålaga för att politiker inte kan handskas med våra skattemedel.

Hur är det nu landstingsrådet Kalle Sandström brukar upprepa likt en speldosa? ”Vi är på god väg när det gäller att rätta till ekonomin”. Den vägen tycks allt för krokig och lång. Blekinge behöver förnyelse i sjukvårdsorganisationen.

Ps! Kan möjligen borgerliga alliansens sena utspel om en dygnet runt-öppen närakut bli det som kan väga över i vågskålen för västblekingarnas intresse? Ds!

Nej-sägare ända in i kaklet

Dörrknackning, affischering längs gatorna eller torgmöten i all ära men ett sammanträde med fullmäktige en dryg vecka före valdagen kan vara väl så avslöjande. Sammanträdet i Ronnebysalen i torsdags kväll visade på ett tydligt sätt vad partierna vill. Det visade på skillnaden mellan att vilja utveckla kommunen respektive bromsa.

Jag vill nämligen tro, kanske är jag enfaldig i den tron, att alla, och då menar jag verkligen alla, mår bäst av att en kommun utvecklas. Men i den här kommunen har den röd/gröna sidan under innevarande mandatperiod på ett tydligt sätt satt klackarna i marken och på alla sätt försökt bromsa eller fördröja ett stort antal företagssatsningar. Ett sådant handlande lockar inga väljare.

Här kommer några avskräckande exempel. Dessutom nästan dagsfärska.

Ronneby har i dag Blekinges högsta skatt. Lägg därtill att vi dessutom har den högsta arbetslösheten, 12,5 procent. Detta borde väl rimligen få samtliga partier i Ronneby kommun att arbeta för en lösning av dessa problem. Vi behöver fler jobb, fler företag för att på sätt öka skatteintäkterna.

Vad händer då när två företag vill utveckla respektive etablera sig på östra piren i Ronneby hamn? En företagare vill köpa den mark han i dag arrenderar av kommunen. En annan vill köpa en ännu större markbit för att på plats etablera ett nytt företag. Båda ärendena fanns på dagordningen i fullmäktige i torsdags kväll.

Den mest relevanta reaktionen i det läget borde ju ha varit att ordföranden lätt skulle ha kunnat klubba beslutet i full enighet. Nej, inte i Ronneby. Upp rusar socialdemokraten Ola Robertsson, sjua på deras valsedel till kommunfullmäktige, och yrkar på avslag! Samma markering har skett i tidigare två instanser.

Denna gång heter det i försöket att bromsa utvecklingen att s, mp och v vill ha en helhetslösning av östra piren innan man tänker säga ja, eller snarare nej. Det man bortser ifrån är att en sådan utvecklingsplan redan finns och vad alliansen vill med östra piren. Men ändå blir det nej från de tre oppositionspartierna. Obegripligt men samtidigt klargörande i en valrörelse som är nära final.

I ena fallet handlar det om Marine Design AB med Paul Svensson som ägare. Företaget tillverkar båtdetaljer som har avsättning i Skandinavien men också i Asien och övriga världen. Det bildades 1989 och nu vill företaget köpa den mark på 1700 kvm som man tidigare har hyrt av kommunen. Att driva företag på ofri grund är ingen trygg framtid.

I det andra fallet gäller det Havsklippan Marin med Fredrik Nilsson som ägare. Han vill köpa 7 000 kvadratmeter mark på östra piren och i detta fall handlar det om en nyetablering. Man kan också se det som ett välkommet komplement till tidigare nämnd tillverkare. Havsklippan vill på marken uppföra lokaler för vinterförvaring av båtar samt försäljning.

Tidigare har det dessutom tagits beslut att på östra piren inrätta en uppställningsplats för husbilar. Hittills alltså en klar inriktning mot turism och båtliv. Därmed har denna markbit vid hamnen fått en rejäl ansiktslyftning från förslumning med fallfärdiga magasin (se bilder) till framtidsinriktad företagsamhet.

Alliansens förslag att sälja markbitarna gick igenom, men först efter votering och stöd från Sverigedemokraterna. Att oppositionen samma kväll även försökte stoppa försäljningen av Stallet på Möllebacksgatan 4 är inget att ens höja på ögonbrynen över. Det följer endast en sedan länge vald strategi att bromsa en självklar utveckling.

Jag kan i sammanhanget inte heller glömma att oppositionen naturligtvis ihärdigt försökte stoppa försäljningen av såväl huvudbyggnad som magasinsbyggnad till det numera så framgångsrika företaget Mandeltårtan.

I sådana här fall behövs inga valbroschyrer eller debatter. Svaret är entydigt och handlingen enfaldig.