Mer trallvänlig s-politik i Ronneby

Nu är det klart att Magnus Pettersson blir socialdemokraternas kandidat till att axla kommunalrådsposten i Ronneby efter valet i höst. Rent formellt är det ordförandeposten i kommunstyrelsen det gäller.

Borgerliga alliansen med hjälp av Sverigedemokraterna har nu snart styrt Ronneby kommun under två mandatperioder.

Förutom en tuff valrörelse kan Magnus se fram emot en festlig sommar. Han passar nämligen på att fylla 50.

När han i dagens Sydöstran får frågan vilka frågor han vill lyfta i valrörelsen blir svaret:

-Att vi ska tala om våra barns utbildning och situationen inom äldreomsorgen. Näringslivet är också viktigt och då menar jag inte bara nyetableringar. De företag som redan finns får vi inte glömma bort.

Magnus Pettersson är ombudsman. Han är också en duktig musiker och sångare. Ett unikt smakprov får du här. Jag fångade honom på en kulturdag i Johannishus i maj 2009.

Politisk betraktelse från läktaren

I dag får Sune Håkansson full frihet att kommentera det nu aktuella politiska läget, sett ur hans synvinkel.

”Det blir en turbulent tid inför valet, har Annie Lööf sagt. Hon torde få rätt. Redan har turbulensen börjat märkas. Centern backar i opinionssiffrorna, men ligger fortfarande långt över resultatet från förra valet. Likväl blir frågan: Tänkte Tim Svanberg rätt, när han bestämde sig för att satsa på en riksdagsplats? Han finns på andra plats i kommunlistan men ställer inte upp på omval i landstinget/regionvalet.

Landstingsvalet, eller skall det heta regionvalet, blir som vanligt intressant. Kritiken mot landstingsledningen är hård. Budgeten hålls inte. Det behövs en spurt om S skall få sitta kvar.

Sverigedemokraternas stora problem är att profilera sig. Det är inte lätt när både S och M nära nog har tagit över de åsikter som SD tidigare var ensamma om, då med besk kritik från både S och M.

Frågeställningen, som de tre partierna snart måste besvara är: Vilka skillnader finns mellan S och SD, mellan S och M, mellan M och SD? De tre partierna har kanske olika svar.

I Ronneby kan SD möjligen fortfarande ta hem poänger genom att påpeka den upplevda otryggheten. På kommunal nivå konstateras dock att man inte har haft, eller åtminstone inte lyckats marknadsföra någon profilfråga i övrigt. När partiets ledare Nicolas Westrup satsar på rikspolitiken, samtidigt som Christer Leksell med fru flyttar till Karlskrona, blir det inte mycket kvar. Dock har Magnus Stridh förutsättningar för att föra partiets talan.

S-kvinnorna har det svårt

En socialdemokratisk kvinna i Karlskrona menar att kvinnorna har det svårt i partiet. Facit kan utläsas i Ronneby. Malin Norfall väljer att gå, alternativt ombads att gå, nu när hon utvecklats rejält under det senaste året. Monica Lindqvist och Anette Rydell, som båda nämndes som kommunalrådskandidater, har valt att trappa ner politiken. Båda borde ha haft mer att ge, liksom Ingrid Karlsson. Nu tar männen makten även formellt.

I grannkommunerna Karlshamn och Karlskrona finns koalitionen S + C, m.fl. Målet är majoritet, samt att stänga ute SD. Att det blev S+C torde bero på personkemin.

I Tingsryd är det S+M. Förklaringen brukar anges till att C ville bestämma allt, M valde då S.

I Ronneby torde det bli personkemi EFTER valet, som bestämmer konstellationen OM Sd skall uteslutas. Förra gången föll S i stort på att vi i RP ville ge Roger en period till, samtidigt som vi såg sannolikheten i att S ännu inte insett att de inte kunde bestämma allt. Fortfarande menar jag att S i flera fall, i synnerhet när det gäller LOV inom hemtjänsten, uppträtt som dåliga förlorare även under innevarande period.

Osäkert i Ronneby

Efter valet vet vi inte mycket om tänkta laguppställningar. Om Fredriksson väljer riksdagen, vem kommer då? Det är inte utan att centerns Michaelsson då får en extra chans.

Osäkerheten i kommunen förstärks av att de mindre partierna kan åka ur, alternativt fördubbla antalet mandat. En enstaka händelse månaden före valet kan förändra mycket. För exempelvis KD gäller att öka röstetalet rejält, när rikstrenden går emot. Willy Persson kan förlora röster bara på grund av en överhängande risk om bortkastade röster.

För alla de mindre partierna torde det vara nödvändigt att profilera sig. Annars tar de större partierna år sig allt massmedialt utrymme.

Vem är Magnus Pettersson?

För S gäller att deras toppkandidat Magnus Pettersson är känd inom det egna partiet, men knappast bland väljarna. Han synes ha gjort ett gott arbete i Miljö- och byggnadsnämnden. I kommunfullmäktige har han varit relativt osynlig. Han har fem-sex sammanträden kvar före valet.

Utöver det har S endast Tommy Andersson bland de kända. Tommy har haft flera tunga inlägg som visat på en viss egen tankeförmåga.

Som slutsummering menar jag att Ronnebys styrande kan se tillbaka på en hyfsad mandatperiod. Befolkningstillväxten har varit kraftig. På den negativa sidan finns den upplevda otryggheten, som egentligen inte är en kommunal fråga. Därtill finns affärerna i Miljöteknik, som kan bli en kvarnsten för Roger Fredriksson.

I övrigt har de svarta rubrikerna mer drabbat Karlskrona och Karlshamn. Felaktiga löneutbetalningar retar folk, liksom missförhållanden inom vård och skola.

Sune Håkansson

Roger Fredriksson faller på eget grepp?

Valet i Ronneby den 9 september kommer att bli en ytterst oviss tillställning och den som mest bäddar för det är kommunstyrelsens nuvarande ordförande Roger Fredriksson, m. Ovissheten skapade han när han för kort tid sedan berättade att han kandiderar till riksdagen. Det tolkas av många som att han har tröttnat på sitt kommunala uppdrag. Hela innevarande mandatperiod har alliansen varit helt beroende av Sverigedemokraternas röster och som det ser ut i dag kan den situationen förstärkas ytterligare.

I dag står det därför klart att Roger Fredriksson på grund av det osäkra politiska läget i Ronneby nu för egen del ikläder sig såväl hängslen som livrem. Jag menar att man inte på annat sätt ska tolka hans besked än att han vill ha en plats i såväl riksdag som kommun och helst lite till – landsting/region.

I det läget inställer sig en ofrånkomlig fråga – vilket uppdrag sätter han i främsta rummet? Han är andranamn på moderaternas länslista till riksdagen efter Annicka Engblom och kan knappast räkna med   att gå förbi Annicka med antalet personröster. Så känd är inte Fredriksson utanför Ronnebys kommungräns. Att moderaterna i röda Blekinge skulle öka med ett mandat ser jag som utsiktslöst.

Frågan har ställts internt till Fredriksson och då blev svaret – ”Då prioriterar jag kommunalrådsposten”. Det svaret betyder i klarspråk att han inte är intresserad av att bli oppositionsledare om valutgången skulle bli sådan.

Nu ska man inte stirra sig blind på vad nuvarande opposition (s, v, mp) kan åstadkomma i valet. S är splittrat internt på grund av maktstrid men hotet kan mycket väl komma från allians-familjen, nämligen centern som satsar stort. Kenneth Michaelsson är fortfarande hungrig och inte alls nöjd med att spela andrafiol.

Men Roger Fredriksson vill också hamna på valbar plats på landstingslistan som denna gång blir extra intressant eftersom landsting och Region Blekinge sammanslås med start 2019. Enligt samstämmiga uppgifter hamnar han utanför den möjligheten när han sägs hamna på någon av platserna 8 – 12 på moderatlistan.

Hur som helst, Roger Fredriksson har en stark ställning inte bara på lokal nivå inom moderaterna, där en utmanare saknas, utan har nu också befäst sin ställning när han seglar upp på deras riksdagslista som tvåa. I och med detta blir han också en mångsysslare. Härigenom spär partiet på kritiken som gör gällande att de har brist på kandidater. Roger Fredriksson faller på eget grepp när han signalerar att han inte kan tänkas arbeta lokalt om han skulle tvingas bli oppositionsledare. Sådan taktik lockar inga väljare.

Roger Fredriksson har naturligtvis ett personligt minuskonto. Han hastar fram ärenden utan att skapa politisk förankring och måste anses ytterst ansvarig för att många ärenden har återremitterats under de två senaste mandatperioderna. Ärenden har varit dåligt beredda på kommunstyrelsenivå och underlaget har därmed inte kunnat behandlas på fullmäktigenivå. Fredriksson är som ordförande i kommunstyrelsen ytterst ansvarig till att sådant material har passerat kommunstyrelsen och presenterats för fullmäktige.

När Fredriksson tillträdde som kommunalråd 2010 lovade han en mer öppen kommun som tidigare beskyllts för att ha det slutna rummets beslutsordning. ”Min dörr ska alltid stå öppen” var hans programförklaring. Men det var då, nu har stadshuset i stället blivit en allt mer tillbommad ”försvarsanläggning” i betong som blivit ytterst svårtillgänglig. Hans utrop 2010 att han alltid är tillgänglig för besök och samtal känns nu allt mer som en utopi.

Jag förstår mycket väl att säkerheten för personal måste säkras men Roger Fredriksson begick ett stort psykologiskt fel när han i bl a Svenska Dagbladet berättade om sin rädsla för övergrepp. På bilder kunde man bl a se honom krypa under sin bil för att leta efter sprängmedel. När kommunens ledare är så rädd blir också invånarna skrämda.

Den senaste felräkningen på 37 miljoner kronor i budgetberedningen måste naturligtvis sättas på Roger Fredrikssons ansvarskonto även om ekonomichefen agerade räddande budbärare och tog på sig skulden.

Den infekterade skolfrågan, som var nära att stjälpa hela allianssamarbetet, ska inte heller glömmas. I det läget skyndade Fredriksson och Michaelsson så snabbt att inte ens övriga i alliansen hann med. Informationsbehovet glömdes bort och ett extra blixtinkallat sammanträde fick lappa ihop trupperna.

Nej, Roger Fredriksson, man blir som politiker inte mer populär för att man ställer upp på tidningsbilder när mindre eller medelstora företag sätter en spade i marken. Det är handlingskraft som ger invånare trygghetskänslor som är allra viktigast i Ronneby för tillfället och där har Roger Fredriksson och alliansen misslyckats.

Spekulation-verklighet i Ronneby 2018?

Sune Håkansson, Ronnebypartist och nationalekonom gillar siffror och allra mest opinionsmätningar. I dag som gästskribent i bloggen tittar han med hjälp av de senaste mätningarna i kristallkulan inför nästa års val.

OM DET VORE VAL IDAG

”Det är förvisso svårt att översätta opinionsmätningar till valresultat. Än mer gäller det på kommunal nivå. Opinionsmätningarna gäller vanligen på riksnivå. Kommunerna brukar likväl följa trenderna, såvida inte något parti utmärkt sig extra, positivt eller negativt.

Den senaste mätningen, enligt Aftonbladet/Inizio, visade, i jämförelse med valet 2014, att S minskat med 6 procentenheter, V hade ökat med 1,6, M minskat med 3,5, C ökat med 4,8, Liberalerna hade legat stilla, Mp hade nära nog halverats, Kd hade minskat något, medan Sd hade ökat 8,6 procentenheter.

MIN översättning till Ronneby spår att C idag är något större än M, men antalet mandat för de båda partierna skulle vara lika många. Kd skulle få lämna kommunfullmäktige. SD skulle öka till 12 mandat.

Hela listan skulle bli:

2017               2014

S                 14                 17

V                   4                   3

Mp               1                   2

M                   7                 9

C                  7                 5

Lib                 2                 2

Kd                0                  1

Rp                 2                 2

SD                 12                 8

Att SD ökar medför sannolikt större problem att hitta en rimligt stark kommunal ”regering”. Måhända sprängs SD, om Lundberg bildar eget. Då får sannolikt Lundberg ett eller två mandat, vilket kan kosta SD en plats i KS.

Återigen ställs frågan: Hur tänker M, C och S, med SD därtill? Hur agera fram till valet? Skynda på ärenden, eller försena så mycket det går? Jag misstänker exempelvis att det med överklaganden, etc. går att försena utförsäljningen av stora delar av Ronnebyhus.

Senaste nytt:

En ny mätning kom under söndagen. Den antyder ytterligare en mandatvinst för C, på bekostnad av SD.

C börjar på Blekingenivå också spekulera om en riksdagsplats. ”Sälj inte skinnet…., sade Hedlund.”

Sune Håkansson