Blekinge ska bli ledande inom e-hälsa

I slutet av september firar Neuro (Neuroförbundet) sin tillkomstdag och i samband med detta genomför Neuros lokala och regionala föreningar en rad olika arrangemang runt om i Sverige med neurologi som tema.

I Blekinge arrangeras den 24 september en dag kring e-hälsa med fyra intressanta föredragshållare som dragplåster.

-I Blekinge har man som mål att bli ledande i landet på att utnyttja digitaliseringens möjligheter, vilket låter spännande, säger Carina Mattisson i arrangörsföreningen.

-E-hälsa skapar värden när den på olika sätt bidrar till en säkrare, bättre och effektivare, mer patientcentrerad, jämlik och ändamålsenlig vardag för alla som berörs.

-Årets neurorapport visar tydligt att e-hälsa är något som skulle förbättra tillvaron för många av Neuroförbundets medlemmar. E-hälsa förenklar och förbättrar vården och den är på många sätt säkrare, men e-hälsa utan patientdelaktighet är ganska värdelös, fortsätter Carina Mattisson.

Från Blue Science Park kommer Lotta Clementz och Klas Alexandersson som är behovsexpert respektive affärsutvecklare. Båda kommer att tala om e-hälsa och hur vi ska rusta framtidens sjukvård.

Christer Rosenberg, specialist i allmänmedicin och projektledare i Landstinget Blekinge, kommer att tala om omställningar i hälso- och sjukvården i Blekinge och i landet i övrigt. För närvarande bidrar han till arbetet med omställningen av hälso- och sjukvårdssystemet i Blekinge med inriktning på den nära vården.

E-hälsa ur ett patientperspektiv har Eva Helmersson som föreläsare och inspiratör. Eva är engagerad patient med många års erfarenhet av patientrörelsen och hon är aktiv inom Neuro, Svenska MS-registret och stiftelsen Selfcare Academy.

Vad är e-hälsa?

E-hälsa handlar om att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. Arbetet inriktas på att skapa förbättringar för individen, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare.

​Inom vård- och omsorgssektorn är behovet av en välfungerande informationsförsörjning mellan olika nivåer och aktörer helt avgörande. Med hjälp av sammanhållna och användbara IT-stöd kan informationen presenteras och överföras på ett säkrare och effektivare sätt, och säkerställa koordinerade insatser inom hela vård- och omsorgssektorn.

Hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa

Utredning om hjälpmedel missar målet

En offentlig hjälpmedelsutredning (SOU 2017:43) föreslår att det i hälso- och sjukvårdslagen ska införas en definition av begreppet hjälpmedel. Detta för att förtydliga sjukvårdshuvudmännens skyldighet att erbjuda hjälpmedel.

Vidare föreslås att Socialstyrelsen regelbundet ska följa upp hjälpmedelsförskrivningen bland annat i form av jämförande statistik.

Förslagen i utredningen, som är ute på remiss till den 26 oktober, räcker inte. Det anser Neuroförbundet som efter årets ”Neurorapport” (enkätundersökning bland 2000 medlemmar) kräver en rättighetslag som ska innebära att större rättvisa ska bli följden när det gäller hjälpmedel i landets alla kommuner.

I dag delas ansvaret för hjälpmedelsförsörjningen mellan kommuner och landsting respektive regioner och det är detta som bidrar till att hjälpmedelssituationen upplevs olika i olika delar av landet.

Vid ”Neurodagen” på Ronneby brunn i morgon måndag diskuteras bl a dessa frågor med inbjudna föreläsare.

”Neurorapporten” för Blekinge visar bl a följande behov hos hjälpsökande:

”Jag har det nödvändigaste men har inte kunskap om det finns mera som kan underlätta”.

”Jag skulle behöva fler träningshjälpmedel”.

Allvarligast är att tillgången på hjälpmedel inte överensstämmer med övergripande samhällspolitiska mål som självständighet och delaktighet. Därför anser Neuroförbundet att följande mål ska vara en självklarhet.

  • Personliga hjälpmedel efter behov.
  • Välfungerande hjälpmedelsförsörjning.
  • Rättighetslag med rätt att överklaga.

Den offentliga hjälpmedelsutredningen föreslår bl a följande:

  • att det i hälso- och sjukvårdslagen ska införas en definition av begreppet hjälpmedel, som förtydligar sjukvårdshuvudmännens skyldighet att erbjuda hjälpmedel.
  • att Socialstyrelsen regelbundet ska följa upp hjälpmedelsförskrivningen bland annat i form av jämförande statistik.
  • en ny bestämmelse om hjälpmedelsavgifter, i hälso- och sjukvårdslagen. Genom att införa en uttrycklig regel om hjälpmedelsavgifter blir det tydligt att sådana avgifter får tas ut och under vilka förutsättningar det kan ske. Dessutom föreslår utredningen en ny punkt i hälso- och sjukvårdslagen som tydliggör att besöksavgifter som tas ut i samband med behovsbedömning och hjälpmedelsförskrivning omfattas av högkostnadsskyddet i öppenvård.
  • att ett förtydligande görs av Myndigheten för delaktighets roll samt tre uppdrag till myndigheten för att förstärka dess arbete med individstöd.
  • att Statens beredning för medicinsk och social utvärdering ges i uppdrag att kartlägga befintligt kunskapsläge, inklusive bristande evidens och kunskapsluckor på hjälpmedelsområdet.
  •   att Socialstyrelsen får i uppdrag att kartlägga och sprida goda exempel på systematiskt jämställdhetsarbete inom hjälpmedelsområdet.
  • Neurodagen genomförs på Ronneby brunn måndagen den 2 oktober klockan 13-17.