Skattehöjning oundviklig för Ronneby

Det väntar tuffa tider för Ronneby. Det framgick med all tydlighet när fullmäktige sammanträdde den 19 juni. När en delårsrapport/tertialbokslut redan i början av året tar drygt två timmar att debattera är illavarslande.

Sune Håkansson, Ronnebypartiet som i dag kommenterar sammanträdet i form av ett ”sommarbrev från läktaren” anser att en skattehöjning är oundviklig för Ronneby. Frågan är om det ens räcker med en krona.

”Det som håller på att ske, skriver Håkansson, är att staten sänker skatten för höginkomsttagarna. Samtidigt tvingas kommunerna höja skatten, till men för låginkomsttagarna.”

Han lyfter också problemet inom utbildningsnämnden som har bestämt att man ska spara sig ur krisen. Man tänker minska med 45 tjänster. Språkresurser, resurspedagoger och andra stödfunktioner ska man också spara på.

”Att man i utbildningsnämnden enats om ett sådant förslag drabbar de svaga på ett grymt sätt, anser Sune Håkansson.

Tag del av hans tankar efter ett omtumlande sammanträde med fullmäktige:

”Junisammanträdet med kommunfullmäktige blev en hetsig tillställning. Till stor del var det ”Alla mot en”. Många tunga politiker anföll sverigedemokraternas Westrup. Angriparna torde ha ansett att det blev en utklassningsseger.

Min egen uppfattning är, och det poängterade jag redan före det att Westrup varit i talarstolen, att invandringen kommer att kosta Ronneby kommun så mycket att den bidrar till att en skattehöjning är oundviklig. Jag betonade att kommunen, och landet, gjort rätt i att ta emot flyktingar, i båda fallen relativt många. Jag menaratt staten hittills någorlunda har betalat invandringens kostnader för Ronneby kommun. Problemet är att sänkta bidrag nu synes vara förestående. Det är då, som det blir allvarliga effekter på en redan kärv ekonomi.
Westrup menade att redan nu har kommunens ekonomi drabbats av invandringen. Inkomsterna bland invandrarna är låg, vilket bidrar till att kommunens skatteintäkter är låga.

Förvisso har Westrup rätt häri. Ronnebyborna har en medelinkomst, som är låga 82 procent av riksmedeltalet. Det är klart sämst i Blekinge, därtill nära nog lägst i landet för kommuner i Ronnebys storlek.

Likväl betyder det inte så mycket för kommunen. Skatteutjämningssystemet utjämnar det mesta. Om det kommer en inflyttare utan inkomst, så blir det ingen skatt. Kommer det in en invånare med en beskattningsbar inkomst på en miljon kronor, blir skatteintäkten ca 220 000 kronor. Samtidigt sjunker statsbidraget. Skillnaden mellan en nolltaxerare och en miljoninkomsttagare är så låg som 11 000 kronor.

Mitt problem är att jag inte kan kontrollera kommunens kostnader för försörjningsstöd. De är inte offentliga på individnivå. Westrup kan ha rätt, men annan information säger att staten står för kostnaderna under tre år.

Det är här jag menar att staten måste ingripa, och betala en kommuns alla kostnader för invandringen, i den mån de kan beräknas, under en längre tid. Statsbidragen torde till vissa delar ha betalat invandrarnas hyror, varigenom Ronnebyhus har sluppit problemet med outhyrda lägenheter.

Det finns ett förslag, som synes komma från centerleden: Låt staten betala kostnaderna för invandringen. Finansiera detta genom att ha kvar värnskatten!

Det, som håller på att ske, är att staten sänker skatten för höginkomsttagarna. Samtidigt tvingas kommunerna höja skatten, till men för låginkomsttagarna.

I debatten nämnde varken vänstersidan eller alliansen de ekonomiska aspekterna för kommunen. Man antydde inte ens att Westrup, eller jag, hade fel.

Min uppfattning är klar: Fullmäktigedebatten visade sverigedemokraternas möjligheter till ett formidabelt segerval nästa gång. Endast staten kan förhindra detta.

Arvsynden Många politiker företräder partier, som ingalunda har något rent förflutet vad gäller främlingsfientlighet, etc. Det finns fortfarande, även i vår kommun, personer som i samband med den rasbiologiska forskningen blev registrerade. Förre talmannen Thage G. Peterson menade i sina memoarer att dessa inte bara måste få en rejäl ursäkt utan också ett rejält skadestånd. Dagens partiföreträdare synes helt vilja glömma fädernas missgärningar.

Skolan.Kommunens mål är att årligen ha ett resultat på 40 miljoner kronor, för att därigenom slippa låna så mycket till investeringarna. Det verkar i år i stället bli ett minus på närmare 30 miljoner kronor. Till en liten del är förklaringen att toppolitikerna gav sig själva en rejäl löneökning.

Skolan redovisar en dyster prognos. Politikerna där talar om att man kan spara sig ur krisen för tillfället. Man skall minska med 45 tjänster. Språkresurser, resurspedagoger och andra stödfunktioner skall man spara på.

Att man i Utbildningsnämnden enas om ett sådant förslag, som på det grymmaste drabbar de svaga, är för mig obegripligt. Ordföranden i nämnden ville inte svara på frågan om det fanns någon konsekvensanalys.

Ordföranden i äldrenämnden menade att vi måste lita på nämndsledamöterna. Det är de, som har kompetensen.

Jag menar att det är nära nog tvärtom. Fullmäktigeledamöterna, liksom väljarna, skall nogsamt syna besluten.

Ljug. Tekniken gör att man numera lätt kan kontrollera vad talarna faktiskt sade. Kommunalrådet menade att det genomgående går bra för Ronneby. ”Mellan 2016 och 2017 skapades 434 nya arbetstillfällen”. Måhända finns det någon konstig statistik, som visar det. Det vanliga sättet är likväl att använda SCB:s siffror för antalet sysselsatta inom kommunen. Enligt den statistiken ökade antalet med 72, den klart sämsta utvecklingen i Blekinge.”

Sune Håkansson

Ev. kommentarer till bengtbloggen@hotmail.com

Midsommar – ännu en kär tradition

Midsommar väcker många minnen. Inte minst skiftande väderlek. Ett år firade vi och grannfamiljen med att dricka glögg. Det året var det betydligt varmare på julafton än på midsommarafton! Det var endast snön som saknades. Numera begåvas vi med hagelstormar och hagel stora som golfbollar. Onekligen lite spännande med skiftande väderlek. En djupare tolkning av detta avstår jag ifrån.

Fira på bästa sätt och du får en midsommar att minnas.

Ska alliansen klara vårdens stålbad?

Det har varit tämligen tyst inom blekingsk sjukvård sedan Regionstyrelsen gjort sig av med sjukvårdsdirektör Lars Almroth. Utåt sett har det mest handlat om hur politiker ska nå nya positioner efter att Alexander Wendt nu lämnar som regionstyrelsens ordförande. Dessutom kunde jag för några dagar sedan berätta att man stoppat rekryteringen för att hitta en efterträdare till sparkade sjukvårdsdirektören. Alliansen vill se över kostnaden för den ytterst ansvariga staben.

Vad det var som ledde fram till avskedandet är fortfarande höljt i dunkel. Däremot slog moderaten, Lennarth Förberg fast att en av anledningarna var att Almroth visat att han var en chef som inte kunde hålla budgeten. Därmed stod det klart att sjukvårdens hittills uppnådda underskott på 180 miljoner kronor var enbart Almroths fel.

Nu ställer jag därför frågan vem eller vilka av sjukvårdens ansvariga politiker eller tjänstemän som har den kunskapen, förmågan och inte minst modet som räcker till att plocka fram besparingar som motsvarar 180 miljoner kronor?

Det avslöjades för några dagar sedan att sjukvården redan nu i sommar har betydande problem. På grund av sjuksköterskebrist måste var femte vårdplats stängas över sommaren. Men detta är ju endast smärre problem om man jämför med vad som väntar när verksamhet ska spara 180 miljoner kronor!

Det är nu det stora stålbadet inleds om styrande politiker ska leva upp till den kritik som föranledde avskedandet av Lars Almroth.

Vem ska inför väljare och vårdtagare lyckas att med hedern i behåll skära i verksamheter som motsvarar den summa i underskott som ledde till Almroths avsked? Underskottet måste bort nu annars hade ju Almroth lika gärna kunnat stanna kvar och svinga sitt trollspö. För det är en person med trollspö som måste till för att lyckas.

En första fingervisning om omedelbara besparingar måste rimligtvis komma redan nu på onsdag (19.6) när regionfullmäktige sammanträder, första sammanträdet sedan sjukvårdsdirektören sparkades. Det ligger således 180 miljoner i potten när spelet om blekingsk sjukvårds framtid snabbt måste avgöras.

Mer fritid för fritidschef i Ronneby

I månadsskiftet februari/mars nådde han tre års anställning. Nu har han sagt upp sig. Han trappar ner stegvis från första september och slutar i samband med julfirandet.

Det handlar om Thomas Andersson, 63, som anställdes i Ronneby kommun i månadsskiftet februari/mars 2016 och då som chef för Fritids- och kulturförvaltningen. Efter en omorganisation är han nu verksamhetschef för fritid och kultur.

Han kom till Ronneby som en välkommen lösning på ett långvarigt personalproblem efter att Tommy Johansson köpts ut som förvaltningschef 2015. Rekryteringsprocessen gick i stå efter att samtliga sökande i en första runda hade underkänts. Susanne Öström var tillförordnad chef för förvaltningen mellan den 1 september 2015 och 29 februari 2016.

Thomas Andersson hämtades från Karlshamn där han bl a genomfört en 20-årig lärargärning som avslutades med ytterligare tio år som rektor vid Väggaskolan. Nu är det alltså dags att söka en efterträdare till Thomas.

Vernissage – en svettig upplevelse

Det är lördag middag. Solen är blek men med hjälp av hög luftfuktighet känns det varmt. SMHI har en svettig inledning på sommaren med upprepade fel i sina prognoser. Denna dag är en varning utfärdad för Blekinge – risk för stora regnmängder och kraftig åska.

I Ronneby hamn laddar man för den årliga sillarodden. Jag litar på SMHI och väljer Kulturcentrum och tre lockande vernissager.

Varför detta val?

Sillen som ska fraktas i ekor uppför Ronnebyån har alltid sett ut som sill ska medan konst är konst som alltid är sig olik och därmed spännande.

Utställningsytorna på Kulturcentrum är bland de största i södra Sverige. Sommartid har de också ett annat rekord – klart varmast i den här delen av landet. Ett mångårigt behov av åtgärder för att dämpa och göra besöken mer behagliga ser nu äntligen ut att få en lösning. I höst ska ventilationen åtgärdas. Pengar från bl a regionen ska då också räcka till en förändring av entrén.

Tre vernissager i rad är mycket även för inbitna och lojala konstvänner. Det blev svettigt men Ronneby har gott vatten vilket även intygades av besökare från den norra delen av kommunen.

Jesper Rehn, liberal och ny ordförande i nya kulturutskottet, var en positiv fläkt som invigningstalare i norra hallen där Daniel Jensen visar målningar, teckningar och skulpturer. Kan man blanda humor med allvar? Visst kan man. Daniel Jensen gör det på sitt speciella sätt. Det är endast din fantasi som sätter gränser.

I södra hallen finns det plats för 29 konsthantverkare från Skåne. ”Utvalt” är samlingsnamnet på en jurybedömd vandringsutställning med konsthantverk, form och slöjd som parkerar i Ronneby konsthall till den 1 september.

En tankeväckande skulptur av Daniel Jensen.

I Galleriet bearbetas hemmablindhet. Vi får hjälp med att upptäcka det vi har omkring oss men som vi istället upptäcker på andra platser. Det är konstnärerna Gertrud Alfredsson och Anna Berg som har lockat blekingar runt om i länet att tillsammans upptäcka ”Sveriges trädgård”. Resultatet kan beskådas på utställningen ”Föreställningen om Sveriges trädgård” som är en del i ett flerårigt projekt.

Länspensionärer kräver ny ordförande

Blekinges 16 000 organiserade pensionärer är kritiska till hur Region Blekinges Pensionärsråd fungerar. Ett inställt sammanträde den 21 maj på grund av att ordföranden fått förhinder anser de tre pensionärsorganisationerna inte bara är olyckligt utan kräver personella förändringar.

-Vårt önskemål är att ordförande för Hälso- och Sjukvårdsnämnden även blir ordförande eller vice ordförande för Regionpensionärsrådet, skriver nu PRO, SPF Seniorerna och SKPF till regionstyrelsen.

Ann-Charlotte Johansson, centern, är i dag ordförande i regionens pensionärsråd och var den som fick förhinder den 21 maj och mötet med kort varsel ställdes in. Nu föreslås att det också tillsätts en vice ordförande för att säkra att sammanträden kan genomföras.

Ett förslag är att nuvarande ordförande byts ut och att ordföranden i Hälso- och sjukvårdsnämnden, Emma Stjärnlöf, m, också blir ordförande i pensionärsrådet.

Pensionärsorganisationerna är också kritiska till att sjukvårdsdirektör, Lars Almroth avskedades på grund av saknat förtroende.

-Har han inte genomfört er politik. Finns det någon dold agenda, skriver de och påpekar att avskedandet har skapat många frågor som man vill ha svar på, avslutar man brevet som är ställt till Regionstyrelsen i Region Blekinge.

Brevet i sin helhet nedan.

Jakten på Almroths ersättare stoppad

I tisdagens (11.6) Blekinge Läns Tidning uppges att jakten på Lars Almroths efterträdare har startat. Det är regiondirektör Peter Lilja som har intervjuats och som berättar att man söker en person med driv, kunskap och erfarenhet och som kan entusiasmera.

”Vi behöver en hälso- och sjukvårdsdirektör som både kan jobba internt och leda och driva på strategier, men det handlar också om att kunna arbeta tillsammans med kommunerna och med närliggande regioner, säger Peter Lilja vidare.

Uppgifterna till trots så blev det aldrig någon start på rekryteringsprocessen. Den avbröts innan den ens hade börjat.

Det är en trovärdig källa som står alliansen inom regionen nära som uppger att rekryteringen har stoppats. Uppgiftslämnaren berättar att alliansen vid ett sammanträde i måndags sa stopp.

Först ska en utvärdering genomföras som gäller den administrativa chefsgrupp som Lars Almroth har byggt upp och som innehåller tio medarbetare.

Högt kostnadsläge

Det är ett högt kostnadsläge för dessa chefer som nu ska utvärderas. Lönerna för var och en av de chefer som ingår i ledningsgruppen ligger i kostnadsläget 95 000 – 100 000 kronor i månaden och det är denna kostnad som alliansen nu vill granska och utvärdera. Uppgiftslämnaren kan inte heller utesluta att det kan bli en helt annan lösning än att rekrytera en ny hälso- och sjukvårdsdirektör.

Alliansen menar att kostnaden för administrationen har skjutit i höjden och nu vill man undersöka om dessa pengar kan användas till sjukvården i stället.

Organisationen som bär Lars Almroths signum godkändes i fjol höstas och gick i skarpt läge vid årsskiftet 2018 – 2019. Det är denna organisation som alliansen nu vill se över och också minska i omfattning.

Lars Almroth sparkad på osaklig grund

Onsdagens sammanträde med regionstyrelsen kunde mycket väl ha varit öppet för massmedia och allmänhet. Inget hemligt avslöjades under det slutna mötet som pågick i drygt två timmar. Det har deltagande politiker bekräftat.

Trots envisa försök från socialdemokraterna och vänsterpartiet gavs det inget svar på varför sjukhusdirektör Lars Almroth skulle sparkas. Det tidigare svävande svaret från alliansen fick gälla även denna gång – ”vi har olika syn på hur sjukvården i Blekinge ska skötas”. Vilket i sin tur måste tolkas som att alliansen saknar förtroende för Almroth.

Inte heller Almroth har fått någon förklaring till varför han sparkas. Samma är förhållandet med sjukvårdens chefer och övrig personal.

Så länge inget konkret skäl till avskedandet har framförts av alliansen kan Almroth anses ha avskedats på osaklig grund, vilket är helt sanslöst och spär på politikerföraktet med flera ton.

Med andra ord har Almroth sparkats av politiska skäl och där vet vi i dag att Emma Stjärnlöf, m, och ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden har spelat en slags huvudroll. Många anser att tjänstemannen Almroth gick över en gräns när han påtalade att politikern Stjärnlöf farit med osanning i ett medialt uttalande när personal demonstrerade mot svåra arbetsförhållanden. En vecka efter att han sagt ifrån fick han besked om avsked.

På så lösa grunder har nu sjukhusdirektören sparkats till en kostnad av fem miljoner kronor. Det allvarliga är att alliansen inte vill eller kan berätta den egentliga orsaken inför skattebetalarna. Det i sin tur innebär att ärendet har handlagts på ett så klandervärt sätt att det måste utropas till en av sjukvårdens största skandaler i Blekinge!

När det i dagens nätupplagor talas om att Almroth avskedats på grund av bristande förtroende är det också en grov felaktighet från alliansens sida. Olika personalgrupper på Blekingesjukhuset har på olika sätt visat sitt stöd för Almroth som beskrivits som en chef som kan samla personalen mot ett gemensamt mål, t. ex en budgetbesparing.   Redan sent i fjol höstas presenterade Almroth en ny organisationsplan som skulle ta Region Blekinges sjukvård in i framtiden. Organisationsplanen är på drygt 80 sidor och den togs dessutom av en enig regionstyrelse för att vid årsskiftet 2018 – 2019 gå i skarpt läge. Sedan dess har ingen annan uppfattning framförts från Alliansen.

De senaste veckornas händelser visar att den styrande alliansen inte förstått sitt uppdrag, nämligen att se till så att verksamheten kan fungera och utvecklas enligt de mål som finns. Alliansen förstår tydligen inte heller värdet av att en chef har personalens förtroende för att genomföra de förändringar han har ålagts att genomföra. Nej, i stället satte dom sig på piedestal och tyckte att dom blev bemötta på fel sätt av chefstjänstemannen. Då avskedades han! Bara svaga politiker/makthavare beter sig på det sättet. Det finns tyvärr många exempel genom historien på sådan svaghet och maktfullkomlighet.

Inom alliansen härskar nu uppfattningen att ”det hela kommer snart att blåsa över”. I det fallet begår alliansens ledande politiker ännu ett fatalt misstag.

Uppgiften om att regionstyrelsens ordförande, Alexander Wendt, m, nu tänker lämna på grund av sjukdom kommer inte som någon överraskning. Redan den 24 maj berättade jag i denna blogg att läkaren velat sjukskriva Wendt ett halvår.

Att han skulle lämna efter att ha fällt avgörandet med sin utslagsröst har varit känt inom alliansen i flera veckor vilket också har bekräftats i dag av allianspolitiker i regionstyrelsen. Det var t o m uttalat att han kanske skulle utebli från gårdagens sammanträde. Hade han uteblivit är det mycket som talar för att Lars Almroth fortfarande hade varit anställd. Mina källor, från alliansen, säger att bara Wendt var den som kunde tänka sig lägga fram förslag på att avskeda Almroth!

Även Sverigedemokraternas krystade förklaring till att inte delta med sina röster i förtroendefrågan är lätt att smula sönder. Partiet ansåg sig tillhöra oppositionen som inte ska lägga sig i personalärenden. Fel och åter fel. Det är HELA regionstyrelsen, oavsett om man tillhör oppositionen eller inte, som har att anställa eller avskeda personal. Med andra ord var detta ett i högsta grad politiskt spel som var noga planerat.

Det återstår många stora och allvarliga frågor till alliansen. Många av dom som nu ska fortsätta arbetet efter Wendts avgång är redan i dag körda och deras förtroende i botten inför kvarvarande chefer och övrig personal. Hur ska dessa lyckas i sina kontakter med personal som ännu i dag hålls utanför skeendet?

Tala om motvind och förbrukat förtroende som säkert kan komma att kosta Region Blekinge ännu fler miljoner i personal som nu snabbt ser sig om efter nya arbetsgivare. För den arbetsgivare dom i dag tillhör har visat att man avskedar på grunder som inte lämpar sig för varken media eller allmänhet.

Blekinge välkomnar naturdyrkare

Vi blekingar har alltid varit ett med naturen. Vi älskar våra bok- och ekskogar och inte minst dyrkar vi våra ängar, sjöar och hav.

Vi har nära till allt, bara att välja och vraka. Många av våra naturområden är helt unika. Vår skärgård saknar motsvarighet i landet. Lövskogskusten är bl a förklaringen. Kuststräckan i Blekinge är en för många svenskar och utländska gäster andlös bekantskap.

Merparten av blekingarna har naturligtvis sina genom generationer upplevda smultronställen som man upplever om och om igen.

Därför är det nu glädjande att det genomförs satsningar som på sikt ska locka till en storslagen naturturism. Blekinge Arkipelag och ARK 56 är satsningar som har inneburit att en mängd grillplatser, kajakbryggor och vandringsleder har tillkommit men också rustats upp för att möta ett ökat antal besökare.

Bl a görs en stor satsning på att få besökare att uppleva vår vackra skärgård med ett stort antal öar med skiftande storlek.

Idén går ut på att man har kopplat samman ett antal leder på land och till sjöss i ett nätverk eller nav,  som man också kan benämna satsningen.

Du som ännu inte testat de uppsnyggade lederna ska veta att du kommer att mötas av små skyltar (se bild) med texten ARK 56. Ark står för arkipelag och siffran 56 anger på vilken breddgrad Blekinge befinner sig.

Bl a har Blekingeleden genom länet med sina 26 mil återinvigts i dagarna. En välkommen upprustning som skett på senare tid efter att leden på flera avsnitt varit rejält igenvuxen. En ny utflyktsguide har tagits fram och det finns nu på nätet en app som naturligtvis kort och gott heter ARK 56.

För egen del tog jag en behaglig tur utefter Almöleden i Almö naturreservat. En vandring som bjuder på såväl lövskog som vackra vyer utefter stränderna. Även där har det rustats upp rejält med bl a nya naturliga sittplatser vid grillplatserna.

Det här blir bra!

Hur långt når moderata partipiskan?

Har Sverigedemokraterna i Region Blekinge en hård partipiska? Naturligtvis har dom det och det är kort avstånd mellan de tre ledamöterna i Regionstyrelsen.

Även om svaret är tämligen givet ställer jag frågan mer av en pedagogisk anledning för att påvisa det som nu har inträffat i sd-gruppen inför den 5 juni när Almroths öde ska avkunnas. I dag har sd meddelat genom sin gruppledare, Björn T Nurhadi, att man lägger ner sina tre röster vid det kommande styrelsesammanträdet. I det läget har alliansen sex röster mot s och v:s lika många. Ordförande Alexander Wendt får utslagsröst och blir då också ansvarig politiker för detta unika avsked.

Först var det rena rama omfamningen av Lars Almroth och han skulle verkligen bli kvar som sjukhuschef. Nu vänder man honom plötsligt ryggen och ger honom en rejäl spark ut i ovissheten, detta trots att sd flera gånger upprepat att Almroth inte gjort några fel!

Samtidigt yttrar Nurhadi till BLT följande motsägelsefulla kommentar om Almroth:

” Hela kroppen säger att man vill rösta för att Almroth ska vara kvar, men att kringgå praxis utan en plan för ett alternativt styre hade inte varit till gagn för väljarna.”

 Då blir deras helomvändning intressant ur flera synvinklar och då ställer jag och säkert många med mig frågan – hur långt når den moderata partipiskan? I Sölvesborg ven den rejält och så präktigt att det räckte till ett samgående mellan just moderater och Sverigedemokrater. Ett även på riksplanet ytterst uppmärksammat samgående som nu emellertid har spruckit på grund av obetänksamt agerande som innebar tre avhopp av ledande ledamöter. Nog om detta.

Naturligtvis kan varken jag eller någon annan i nuläget leda i bevis det jag starkt misstänker. Naturligtvis sker inte en helomvändning av den kalibern som nu sd kommer att leverera vid regionstyrelsens sammanträde den 5 juni utan påtryckningar och löften från moderaterna.

Alliansen vill naturligtvis inte riskera att inför öppen ridå förlora omröstningen när det gäller att sparka Lars Almroth. I ett så viktigt läge kan alliansen mycket väl tänka sig att gå sd tämligen långt till mötes. Vad byteshandeln innebär får vi uppleva längre fram i verkligheten. Var så säkra och var uppmärksamma på vad som händer. Ett politiskt rävspel inför väljarna då sd går ifrån sina åsikter för att få fördelar längre fram men ändå konstigt eftersom sd i en majoritetsstyrd regionstyrelse skulle få väl så mycket att säga till om.

Hur som helst, jag anser fortfarande att Region Blekinges stora underskott skulle behandlats på ett betydligt klokare sätt än vad som nu blir fallet. Fyra miljoner kronor, som det kostar att lösa ut en klanderfri (!) sjukhuschef, är hutlöst och till alla delar ogenomtänkt. Tre partier, s, v och sd har fram till i dag ansett att Almroth är klanderfri. Nu hjälper sd till att sparka honom! Obegripligt. Hittills framförda skäl till avskedet är inte trovärdiga.