Kategoriarkiv: fria ordet

Inte första gången Marie klubbat fel

Publicerat av

Marie Sällström, s, Karlshamn, har som fullmäktiges ordförande skapat flera rubriker de senaste veckorna. Rubriker och artiklar som i sin tur lett till flera kraftfulla fördömanden från ledarredaktionen på Blekinge Läns Tidning men också i skarpt formulerade insändare.

Det började med att en majoritet av fullmäktiges presidium beslutade att kommunens revisorer skulle granskas externt. Detta i sin tur resulterade i att revisorerna la ner sitt arbete. Lite senare tvingades fullmäktiges ordförande Marie Sällström ta tillbaka beslutet. Det var lagstridigt.

I insändare bl a med hjälp av redovisade arvoden har Marie Sällström utnämnts till Karlshamns främsta makthavare. I folkmun: ”Det är Sällström som styr i kommunen.”

Under alla mina år som journalist i Blekinge har jag åtskilliga gånger bevittnat vilken makt Marie Sällström har med ordförandeklubban men också det språkbruk som kom till användning redan i hennes egenskap av landstingsråd och senare förste vice ordförande i dåvarande landstingets fullmäktige.

Du ska få ett prov på detta. Jag skrev blogginlägget den 16-2-2016 när debatten om ett nytt sjukhus var som hetast. Även då blev det fel på grund av forcering med klubbslagen och känsliga ärenden.

2016-02-16

Efter drygt 30 års journalistarbete där jag företrädesvis bevakat politiskt arbete trodde jag att jag vid det här laget upplevt det mesta och värsta. Den uppfattningen fick jag rejält ompröva efter att på måndagen har upplevt sammanträdet med landstingsfullmäktige.

Det skulle handla om att ta beslut om sjukvårdens programplan i Blekinge 40 år framåt i tiden. Istället blev det en maktdemonstration med ledande politikers egen prestige som tydligt och klart går före länets utveckling. Det handlade om språkbruk och om makt med klubban som denna dag svingades av Marie Sällström, förste vice ordförande och socialdemokrat.

Först något om innehållet i debatten som skulle ha fokus 40 år framåt i tiden men där ledande socialdemokrater men också kristdemokrater och miljöpartister vägrade att ens diskutera vad ett eventuellt nytt sjukhus kan innebära med ett sådant långtgående perspektiv.

Deras vilja var desto hetare när det gäller att skyffla över ansvar och arbetsinsatser till anhöriga när nuvarande sjukhus har visat sig allt för trånga och otidsenliga. På deras språk heter det att satsa på vård i hemmet med läkare som gör hembesök. Det låter lockande och patientmedvetet men det hade varit mer hedersamt om man talat om för allmänheten vad som ligger bakom ett sådant förslag.

Dessa partiers företrädare talar ofta om att man vill sätta patienten i främsta rummet och det är väl en självklarhet för alla partier. Nils Ingmar Thorell, liberalerna betonade att så är fallet men tog ner patientperspektivet på ett mer nyanserat plan när han sa:

”Vi är i dag längre ifrån patienten här i Blekinge än vad vi var på 1970-talet!”

Ingalill Blum Siggelsten, kd, å sin sida hade en helt annan bild av verkligheten. Hon kunde tänka sig att på direkten sjösätta programplanen med bl a att lappa och laga två otidsenliga sjukhus utan att först ta reda på kostnaden.

”Vi måste komma igång. En ytterligare utredning är onödig och förhalar vården, sa hon och därmed hade hon också talat om för alla att – det får kosta vad det vill, bara vi kommer igång.

Jag kan i detta fall inte undvika att citera Andreas Cervenka när han i dagens Svenska Dagbladets Näringsliv kommenterar turerna i Swedbank:

”En sak tycks förena makthavare som tappat fotfästet: de börjar förutsätta att omgivningen är idioter. De verkar helt övertygade om att människor snällt kommer att svälja allt de säger, hur svajigt det än är.”

Jag menar att detta också gäller makt- och prestigebundna politiker på landstingsnivå som i och med det sätter sig över demokratin.

Som jag skrev redan i går blir det nu ändå, intensivt motstånd till trots, en utredning om bygget av ett nytt sjukhus som alternativ till renovering av befintliga fastigheter. Men du ska veta att det beslutet med Lennarth Förbergs, m,  yrkande på en återremiss satt hårt inne och hade tjänstgörande ordförande, Marie Sällström fått råda hade den inte godkänts.

Det blev en ordentlig palaver när Förberg vandrade fram till podiet och förklarade att man inte hunnit begära votering

” Det ska va ordning och reda! Vi har inget High Chaparral här. Nu är det röstat och klart och inget som vi kan riva upp.” I det läget var Sällströms bedömning att återremissen var avslagen.

Det var först när Sällström längre fram i röstförfarandet själv upptäckte att flera yrkanden hängde samman med just Lennarth Förbergs yrkande som hon insåg misstaget och rättade sig själv. Röstningsförfarandet togs om och nu blir det en utredning.

Sällström som tidigare under dagens förhandlingar sträckt upp såväl Thorell, som skulle tagga ner och Tim Svanberg, centern för att han citerade frågor från JanAnders Palmqvist från 2014, avslutade sammanträdet utan att alla frågor hanns med.

Ganska unikt men hade sin förklaring i att hon skulle svinga fullmäktigeklubban även i Karlshamn senare på kvällen. Det gäller att vara rädd om arvoden. Frågorna som återstod var tydligen inte viktiga.

Ett riktigt High Chaparralmöte!

Ny flyglinje Ronneby – Frankfurt

Publicerat av

Pressmeddelande

Med planerad start den 19:e september kommer det helägda Lufthansabolaget Air Dolomiti att trafikera Ronneby/Kalmar-Frankfurt fem dagar i veckan. Tidtabellen kommer i så stor utsträckning som möjligt att möta både affärs- och privatresenären. Flygresorna är bokningsbara från och med fredag 7/5.

– En lång process som egentligen startade politiskt redan 2010 har nu nått i mål och vi kan alla glädjas över uppstart av en internationell flyglinje där vi från Ronneby når hela världen. Ett önskemål som både Ronnebys näringsliv och medborgare uttryckt i den förstudie vi genomfört tillsammans i Blekinge. Bra flygförbindelser skapar förutsättningar för tillväxt av vårt näringsliv och öppnar nya möjligheter för Blekinges besöksnäring, säger Roger Fredriksson, Kommunstyrelsens ordförande i Ronneby.

Tack vare att Air Dolomiti är en del av Lufthansa går det alltså att boka så kallade ”A till C”- biljetter där resenären kan boka resor ”Ronneby till Världen” och checka in bagage hela vägen. Lufthansa, som ingår i Star Alliance, liksom exempelvis SAS, Thai och United, är ett av världens största flygbolag och trafikerar, tillsammans med övriga bolag i Lufthansakoncernen, över 200 destinationer.

– Många av våra företag har internationella affärer och huvudkontor i ett annat land. En internationell flyglinje har länge varit ett prioriterat önskemål från företagen. Det ger förutsättningar för tillväxt och öppnar för nya etableringar. Bilden av Blekinge som en avkrok kan nu läggas åt sidan säger Torbjörn Lind, Näringslivschef i Ronneby kommun.

Fakta
Planerad flygstart: 19:e september 2021
Beräknad flygtid*: ca 1h 40 min
Flygplan: Embraer 195
Antal flygstolar i planet: 100-120
Antal flighter/vecka: 10, 5 från Ronneby, 5 från Frankfurt
*Flygtiden avser direkt Ronneby- Frankfurt.

Bakgrund
Redan 2016 initierade kommunerna, Region Blekinge, Länsstyrelsen och näringslivet en förstudie gällande flyglinje från Ronneby Airport ut i Europa. Kommunerna i Karlskrona och Ronneby har varit drivande i processen. För många företag är detta direkt avgörande för fortsatt utveckling och tillväxt i Blekinge. Förstudien gav vid hand att Frankfurt är den destination som företagen anser vara den bästa destinationen i Europa samt att linjen behöver trafikeras med en annan ort i Sverige för att få tillräckligt underlag. När Air Dolomiti, som är helägt av Lufthansa, visade intresse av att trafikera sydöstra Sverige blev det uppenbart att det bästa för hela regionen var att göra en gemensam satsning mellan Kalmar och Blekinge för att tillsammans utveckla regionerna. För att starten av flyglinjen ska bli av krävs 15 MSEK i finansiering under en treårsperiod. Av detta står näringslivet för hälften i form av resor och det offentliga tillför resterande 7,5 MSEK som platsmarknadsföring i syfte att öka antalet besökare till regionerna.

Tog Sverige orimligt höga risker?

Publicerat av

Det behöver inte vara antalet sidor i en bok som avgör innehållets spräng- eller genomslagskraft. Det kan räcka med tolv sidor för att berätta en sanning som av många ansetts vara en myt, nämligen att Sverige inte sedan 1950 kränkt sovjetiskt luftrum. Sverige och dåvarande Sovjetunionen utväxlade en not 1957 om att upphöra med kränkningar i respektive luftrum.

Redan året efter notväxlingen, 1958, genomförde svenskt spaningsflyg under en vecka en topphemlig spaningsoperation. Åtta S 29:or (flygande tunnor) flög då på lägsta höjd över Östersjön och in över Sovjets territorium. Flygplanen kom från dåvarande flygspaningsflottiljen F 11 i Nyköping men var under veckans specialuppdrag ombaserade till F 17 i Kallinge. Detta för att korta ner flygtiderna till de olika målen för fotospaningen.

Tre flygare som var med om att genomföra de riskfyllda uppdragen berättar nu för första gången vad som skedde och varför. Det är fältflygarna Jan H Mattsson, Birjer Östling och Roland Strandberg som delar med sig av uppgifter som fram till nu varit strängt hemligstämplade under 60 år.

Deras spännande vittnesmål är en gåva till Nyköpings Flyghistoriska Museum – Sveriges flygspaningsmuseum men naturligtvis en viktig pusselbit till alla aningslösa svenskar. Men också ett efterlängtat klargörande för vad som egentligen skedde mellan stormakterna på öst- respektive västsidan och med Sverige som utförare.

De två böckerna som utgör ett bokpaket blir till ett utförligt dokument av dåtidens kalla krig och vad inte minst Sverige som uppgav sig vara neutralt hade för kontakter och inte minst uppdrag. Man ska dessutom hålla i minnet att det svenska flygvapnet i mitten av 1950-talet var det fjärde största i världen, bekostat med egna medel. Sverige hade 1958 1 000 krigsflygplan fördelade på 650 jakt-, 250 attack- och 100 spaningsplan.

Av texten framgår att svenskt spaningsflyg främst bestod av S 29 C. ” Kamerorna var toppmoderna och gav skarpa bilder även i höga farter och på låg höjd.”

”En rad nya kameratyper med lång brännvidd hade utvecklats och de lånades ut till det svenska flygvapnet av bland andra USA, med löftet att det amerikanska flygvapnet skulle få del av det svenska spaningsflygets resultat från fotospaningen mot sovjetiska mål.”

Jag ska inte föregripa din egen läsupplevelse men låt mig göra några laddade citat:

”Torsdag eftermiddag den 28 augusti 1958 beordrades oväntat 3 div att ombasera till F 17 i Ronneby. Vår divisionschef kapten Gösta Lundström, ”Luffarn” kallad, meddelade att vi under ett antal dagar skulle genomföra en ”övning” i lågflygning över hav samt fotospaning mot främmande kust.”

Nästa morgon på plats i en låst barack på F 17:s område sker ordergivning klockan 0500. Piloterna får veta att allt de gjorde, hörde och såg från och med den stunden var belagt med högsta militära sekretess.

”Uppgiften var offensiv fotospaning mot eventuellt sovjetisk militär uppladdning längs Östersjökusten.”

”Flygplanen hade under natten avidentifierats. Alla nationalitetsbeteckningar var övermålade med breda svarta ränder runt flygplanskropp och vingar, likt de allierades flygplan under D-day.”

Flera av uppdragen redovisas utförligt och med färdvägar, fart och höjd angivna och berättade av de piloter som utförde uppdragen.

Av piloternas berättelser är frågan ofrånkomlig: tog inte Sverige orimligt höga risker? Ett av uppdragen var t.ex. nära att sluta med ett fallskärmshopp antingen över polska landsbygden eller Östersjön. Birjer Östlings S 29:a fick plötsligt varvtalsfel och han tvingades fatta ett snabbt beslut, hoppa över land eller ta maskinen ut till internationellt vatten?

Bokpaketet innehållande två böcker kan du beställa via e-mail: nff@nykoping.nu. Upplevelsen kostar 280 kr. inkl. porto.

Det är i Karlshamn det händer

Publicerat av

Vad vore en dag utan en osannolik nyhet hämtad från Karlshamn? Inte rolig. Ett skratt om dagen har länge ansetts berikande på många sätt och där har vi många politiker i Karlshamn, låg som hög, att tacka för god underhållning. Men jag undrar verkligen vad skattebetalarna säger om den politiska röran och med en ekonomi i fritt fall. När kommer en ny skattehöjning?

För ett tag sedan fick vi t. ex. veta att fullmäktiges presidium i nämnda kommun hade tagit beslut att granska granskarna, alltså revisorerna som har till uppgift att just granska politiska beslut och hur de efterlevs. Ledamöterna i presidiet hade tröttnat på revisorernas återkommande information om brister. Mest allvarligt var att revisorerna gav offentlighet åt resultatet av sin granskning.

Men nu har presidiet upptäckt att man tog ett beslut som saknade laglig grund. SVT Blekingenytt avslöjar i dag att beslutet var felaktigt. Det har visat sig att presidiet saknar rätten att själva initiera en sådan granskning, enligt SVT Blekingenytt, som har talat med Gertrud Ivarsson, C, som är förste vice ordförande i kommunfullmäktiges presidium.

Ivarsson erkänner i intervjun att de tog beslutet lite hastigt ( i sann karlshamnsanda?) utan att undersöka vad lagtexten säger. Tablå! Ett så hastigt och oövertänkt beslut är avslöjande nog för vilken samtalston som är rådande bland politiker som tillhör de granskande eller granskade.

Därmed öppnar detta för att kommunrevisorerna kan återuppta sin granskande uppgift. Revisorerna ansåg, när det stod klart att de själva skulle bli granskade, att det skulle vara omöjligt att fortsätta sitt arbete under sådana förhållanden.

Nu ser vi fram emot fortsatta avslöjanden om hur det politiska arbetet fortskrider i Karlshamns kommun. Att revisorer behövs just där är ställt utom allt tvivel.

Till revisorerna vill jag säga – håll ut, håll kontakten och håll avstånd så blir vi alla uppdaterade.

Tänk vad en pandemi kan förändra

Publicerat av

Valborgsmässoafton tycks ha en särskild plats i våra hjärtan. Ja, lite speciell är den allt, jämfört med våra andra högtider som påsk och jul. Som vi inte heller vill vara utan.

Majbrasan eller snarare majbrasorna är ändå en tradition som sticker ut. Det är nämligen den kvällen på våren som ska upplevas på speciella platser och med många likasinnade. Körer ska sjunga och vi ska lite huttrande i alla fall värmas på vår framsida. Värmen ska kännas i våra kinder och vi ska när elden falnat känna inombords att nu är det allt vår.

Men sedan drygt ett år tillbaka har vi fått lära oss att även kära och omhuldade traditioner inte längre är självklara att få uppleva. Hur roligt kan det vara att samla åtta lite huttrande själar intill en eld? Och så frågorna på det. Vem ska elda? Vem ska sjunga, för är vi åtta runt elden får sångkören på åtta personer stå så långt bort att det blir svårt att uppfatta sången. Blåsten för sångarinsatsen långt bort åt ett motsatt håll. Dessutom ska någon hålla tal, ja, då blir det inte många platser över. Lika bra att ställa in. Vi som har begåvats med trädgård kan ju, om inte blåsten är för hård, elda en egen brasa. Men se upp, fara för gräsbrand är rådande sedan länge

Inte kunde vi ana för ett år sedan vad som skulle sätta alla våra högtider och traditioner på paus. Nu har vi i stället fått lära oss ord som – Håll avstånd – Håll ut – Håll dig uppdaterad. Uppfyller du detta plus tar det vaccin som erbjuds kan du när som helst åter börja umgås med nära och kära. Så är det sagt och det har nu såväl statsministern som nu senast kommunalrådet i Ronneby lovat. Fan tar dom om de behagar luras.

Trevlig valborg.

Nya dykningar på Gribshunden

Publicerat av

Länsstyrelsen har beviljat Blekinge Museum tillstånd till nya undersökningar av Gribshunden i vår.

Dykningarna är planerade från16 maj och tre veckor framåt. Samråd ska ske med konservatorer i syfte att undvika påverkanseffekter på den övriga lämningen.

I Kallvattenkuren kommer det under rubriken ”Möt arkeologin” finnas möjlighet att löpande följa med om hur arbetet framskrider.

Detta enligt nyhetsbrev från Gribshundens vänner.

Miljöteknik – välj bort prestigen

Publicerat av

Jag kan förstå, men aldrig acceptera, om Ronneby kommun och dess bolag Miljöteknik gärna vill överklaga veckans dom i PFAS-målet. Jag kan förstå att myndigheter vill nå fram till prejudicerande domar men att så skulle ske med risken att ytterligare miljoner av Ronnebys skattepengar skulle äventyras är skäl nog att avstå.

Största skälet till att avstå en överklagan är naturligtvis att kommunen nu måste välja att sätta drabbade människor i främsta rummet framför ett prestigetänkande. Ingen vet ännu hur allvarligt vattendrickande kallingebor har drabbats eller kommer att drabbas framöver. Men som tingsrätten resonerade i sitt domslut – ”blotta risken för sjukdom utgör personskada”.

Det är många inblandade i den alldeles för långt utdragna processen med det PFAS-förgiftade vattnet i Kallinge. Regeringens utredare Göran Enander, som hade till uppgift att undersöka sambandet mellan brandskum och PFAS, var redan vid en information 2016 kritisk till hur långsamt myndigheter arbetar i miljömål av det slag som nu äntligen har fått sitt rättsliga avgörande.

Han pekade bl. a på det faktum att generalläkaren redan 2011 hade slagit larm till myndigheterna men utan resultat. Han betonade att – ”tillsyn och uppföljning är för svag och vetskapen om att generalläkaren slagit larm om PFAS redan 2011 besannar denna min uppfattning”, sa han på informationsmötet i Kallinge 2016.

Naturligtvis är det bästa som kan ske att Ronneby kommun och Miljöteknik väljer att inleda förhandlingar med de 165 kallingebor som nu har tilldömts rätten till ersättning för personskada. Om så sker kan detta också öppna upp för att fler drabbade som har druckit av samma vatten kan kräva skadestånd.

Det handlar om stora summor som nu ska betalas ut. Som jag ser det är det knappast rimligt att Ronneby kommun genom sitt bolag ensamma ska stå för dessa framtida kostnader. I förlängningen betyder detta i så fall också att det drabbar Ronnebys skattebetalare.

Naturligtvis måste staten ta en betydande del av den kostnad som nu uppstår efter att tingsrättens dom har fallit. Det är försvaret genom mångårigt användande av brandskum innehållande PFAS som har orsakat förgiftningen av dricksvattnet i Kallinge. Knappast kommunen som redan när provtagningar för upptäckt av PFAS kom till stånd reagerade föredömligt snabbt.

Jag vet att Ronneby kommun och Miljöteknik har haft och kanske fortfarande har en icke offentlig uppgörelse med försvaret. En sådan lär ha kommit till stånd när det stod klart att man inte längre kunde hämta dricksvatten från Brantafors. Den stängningen som skedde snabbt, ska tilläggas, fick till följd att kommunen tvingades leta upp andra vattenkällor. Man fann sådana intill Ronnebyån och Karlsnäs vilket innebar betydande kostnader för långa ledningsdragningar till pumphuset i Brantafors. Redan då lär försvaret ha sagt sig beredda att betala de kostnader som då uppstod. Jag hoppas verkligen att detta är med verkligheten överensstämmande. Allt annat vore en skandal.

En länge diskuterad ekonomisk uppgörelse mellan F 17 och Miljöteknik handlar också om hur stor subventionen blev när flottiljen kopplades in på kommunens fjärrvärmenät. Trots ihärdiga försök av lokala politiker har det inte gått att få fram sådana siffror.

Ett bra första steg för rättvisa

Publicerat av

Att få rätt mot myndigheter och kommunala bolag kan ofta ta ohemult lång tid. Ett bra bevis på detta är den i dag avkunnade domen i PFAS-målet. Kommunala bolaget Miljöteknik har dömts som ansvarigt för att ha orsakat 165 kommuninvånare, företrädesvis bosatta i Kallinge, personskada.

I domen heter det:

”De halter av PFAS som uppmätts hos dem som varit anslutna till Brantafors vattenverk är bland de högsta som uppmätts i världen.”

Miljöteknik ska därför ersätta 165 Kallingebor för att de ovetandes haft den giftiga kemikalien PFAS i sitt dricksvatten. De ska ersättas för ”personskada i form av förhöjda halter PFAS i blodet innebärande ökade hälsorisker och fysiska förändringar och försämringar av kroppen” , heter det i domen.

Däremot ogillar tingsrätten yrkanden om att de även skulle kompenseras för den oro man känt för liv och hälsa.

Det handlar om betydande belopp som Miljöteknik nu döms att betala. Enbart rättegångskostnaden för de 165 kärande är på drygt sju miljoner kronor. Dessutom ska förhandlingar om ekonomisk uppgörelse ske mellan Miljöteknik och drabbade.

Lokalt vet vi efter alla år att dricksvattnet från Brantafors vattenverk hade förorenats av brandskum som användes flitigt vid en brandövningsplats på F 17. Platsen var extra hårt belastad eftersom den användes som utbildningsplats på regional nivå.

Jag ser dagens dom som ett första steg till en välkommen och efterlängtad rättvisa. En rättvisa som befolkningen har fått kämpa med på egen hand. Dessutom har de 165 kärande tagit en betydande risk, inte minst ekonomiskt. Hade domen blivit den motsatta hade domstolskostnaden på drygt sju miljoner kronor försatt dessa i en för all framtid smärtsam situation.

Jag påpekade i denna blogg redan 2015 hur jag tyckte att myndigheter och politiker har svikit de drabbade människorna. När ett första informationsmöte genomfördes i Kallingeskolan i mars 2015 var avsikten att lugna de berörda. Så blev det inte. Ledande politiker svek redan i det läget. Naturligtvis hade såväl drabbade som jag själv velat höra politiker säga något i stil med: ”vi har ett problem som av Miljöteknik betecknas som katastrofläge, nu tänker vi därför agera för våra medborgare på följande sätt…

Detta har vi aldrig fått höra någon ledande politiker i Ronneby uttala. De drabbade har själva fått kämpa för en självklar rättvisa. Min kritik är minst lika hård i dag. En kommun får aldrig lämna invånare åt sitt öde på det sätt som skett i Ronneby. Ingen vet vilka skadeverkningarna kan bli för generationer framöver.

Ska man tyda vad som tidigare har sagts under rättegångsdagarna så tyder mycket på att dagens dom kommer att överklagas. En överklagan skulle naturligtvis dra än mer kraft ur redan hårt drabbade Kallingebor men det skulle å andra sidan bli en prejudicerande dom som säkert skulle vara intressant på många platser i Sverige med tidigare flygverksamhet med vidhängande skumhantering.

Profiler har lättat från det jordiska

Publicerat av

Två verkliga profiler i Ronneby kommun har på kort tid lämnat oss. Båda med flyg som huvudsaklig gärning men med klart skilda upplevelser. En av dem, lägerfånge A 8979, kom undan Hitlers dödsläger med livet i behåll.

Det handlar om Benny Grünfeld, 93, flygtekniker, och Nils-Erik ”Nisse” Lindborg, 87 och mångårig flygförare med bl a internationella uppdrag.

Nils-Erik Lindborg kom efter flygutbildning till F 17 i Kallinge. Han var en av dom absolut yngsta som där fick uppdraget att flyga T 18, ett tvåmotorigt bombflygplan. Han var endast 18 år gammal när han första gången tog plats på förarsitsen. Han flög flygplanstypen mellan åren 1952 – 1957.

Han har skrivit om sina upplevelser i bl a Flyghistorisk Förening och kamratföreningens tidning vid F 17 ”Bredåkrabladet” där han utförligt och tekniskt berättade om sina erfarenheter. Han avslutade sin artikelserie med att berätta om sina vidare flygplansupplevelser; Efter T 18B blev det J 21R och A 32A Lansen och därefter var han lärare på Krigsflygskolan F 5 där han fick flyga in sig på Vampire.

Efter den militära karriären hade ”Nisse” ett otal internationella uppdrag. Man kan med fog påstå att han hade världen som sitt arbetsfält. Vi är många flygnördar som saknar honom och som i efterhand vill tacka för hans goda omdöme att dela med sig av sina erfarenheter.

Benny Grünfeld utförde en mångårig gärning som flygtekniker genom åren men vi kommer bäst ihåg hans viktiga livsgärning att sprida kunskap om Hitlers fruktade dödsläger. Benny klarade livet i dödslägret Auschwitz i Polen med hjälp av sin kunskap att teckna och måla. Man kan med fog påstå att han tecknade sig levande ut från lägret där han miste resten av sin familj. Han tecknade åt vakterna i lägret och blev på det sättet en uppskattad fånge.

Hans informativa gärning att för allmänheten sprida kunskap om sina fruktansvärda upplevelser går inte att med ord beskriva. Inte minst hans insatser gentemot den unga generationen kan inte nog uppskattas.

Benny Grünfeldts berättelser lever nu vidare genom bl a hans bok ”Tonåring i Hitlers dödsläger”. Han inte bara skrev utan illustrerade med egna teckningar vad han upplevt under sina ungdomsår. Han vårdades den sista tiden på ett Judiskt ålderdomshem i Stockholm.