Bygg Ronnebys landmärke vid österled

Varje gång det ropas på idéer som kan ge Ronneby kommun ett lyft dyker det alltid upp en artikel som jag inte kan glömma. Den publicerades inför kommunvalet 2010. Jag låter den fungera som ett slags avstamp.

Rubriken på artikeln – ”Ge oss ett Turning Torso” ledsagas med en bild på tre politiker, Sune Håkansson, Kenneth Michaelsson, Roger Fredriksson, då sex år yngre än i dag. Roger Fredriksson, då oppositionsledare sa:

”Det saknas en identitet. Tiden som IT-kommun är förbi.”

I artikeln lovade samma politiker att det skulle utlysas en tävling. Byggnadsnämnden skulle få i uppdrag att genomföra tävlingen om ett framtida landmärke.

Det blev aldrig någon tävling om ett nytt landmärke, om nu inte torget ska räknas som ett sådant. Ett gammalt och ganska slitet tema i så fall. Tävling blev det nämligen, ett antal arkitekter bjöds in för att ännu en gång förändra torgets utseende. För vilken gång i ordningen vågar jag inte ens gissa efter all stensättning och omgruppering av träd.

Något landmärke är inte torget i Ronneby. Inte i dag så vi lämnar det därhän.

Uppropet och krav på landmärke kvarstår. Behovet är skriande och för stunden är det ett upplevelseprojekt som diskuteras. Det är ”Guldgubbarna” i Västra Vång och inte minst vrakdelar från det danska förlista fartyget ”Gribshunden” som måste bli en turistmagnet av rang för Ronneby. Naturligtvis är detta ett projekt som måste ha nationell status, inte minst ur ekonomisk synvinkel.

Jag känner till att en arbetsgrupp i Ronneby kommun är verksam i vilken även Björn O. Svensson ingår. Hur långt har denna grupp kommit? Man måste denna gång tänka på vikten av att hålla allmänheten välinformerad. Intresset är brett och hett även internationellt.

Det har en längre tid förts diskussioner var man kan finna lämpliga lokaler. Hittills har förslagen varit väl futtiga. Jag menar storleksmässigt. Varför inte bygga herlt nytt?! Bygg intill Ronnebys östra infart, nära till E 22. Bygg där ett framtida sjukhus borde ha legat men som stoppades av Karlskronafixerade landstingspolitiker.

Jag vet att det finns ledande politiker som vill använda det 15 hektar stora markområdet vid Ronnebys östra infart till bl a ett nytt köpcentrum men betänk att ett upplevelsecentrum med ”Guldgubbar” och ”Gribshunden” naturligtvis måste ligga lättillgängligt för trafikanter på E 22.

Östra infarten är ett perfekt område som med varsam hantering kan kompletteras med annan verksamhet. I den tilltänkta nya upplevelsebyggnaden borde även ett stadsmuseum inrymmas. Ronneby har en rik näringsverksamhet att se tillbaka på och får inte falla i glömska. Det kan inte bara vara ett ansvar för ett antal ideellt arbetande historiker att förverkliga.

Här vid östra infarten skulle Ronneby kunna skapa det landmärke som i många år har efterfrågats, inte minst av politiker. Ronneby behöver inget ”Turning Torso” kommunen behöver ett lockande landmärke.

Obs! Flygfotot visar den mark som Ronneby kommun köpte in för ett tilltänkt sjukhus men som nu kan bebyggas med ett lockande landmärke. Området är 15 ha stort. Klicka för större bilder.

 

Ronneby laddar för upplevelsecentrum

Gribshunden 3

I drygt 80 år har det i Ronneby med såväl politiska som ideella krafter förts diskussioner om att förverkliga ett stadsmuseum. Av skiftande skäl har detta mål aldrig uppnåtts men nu med såväl fynd av ”Gribshunden” som ”Guldgubbar” har läget blivit ett annat.

Nu är det inte enbart i termer av stadsmuseum man diskuterar i den grupp som redan har haft två sammanträden. Gruppen leds av Anders Engblom, Ronnebys kommunstrateg, och nu menar man att det är viktigt att skapa ett arbetsnamn som inte direkt associerar till museum. Gruppen anser ”att det finns många med förutfattade meningar om vad ett museum är.”

Inledande sammanträden har varit av typen inventering av frågeställningar. Bl a anser man det angeläget att finna intressenter och stödjare av initiativet utanför myndighetssfären. Nivån på vad ett projekt av detta slag kan komma att kosta har medfört att man tittat på vad ”Ubåtshallen” vid Marinmuseum i Karlskrona kostade att bygga. I det fallet stannade notan på ca 150 miljoner kronor.

Det finns, anser arbetsgruppen, en hypotes om att projektet kan komma att kräva minst 2000 kvm. En framtida lokalutredning får utvisa krav på utrymme men den måste ta hänsyn till antalet intressenter och inriktning.

Naturligtvis måste ett projekt av detta slag som nu diskuteras också bli en nationell fråga. Möjligheter att söka ekonomiskt stöd finns, konstaterar gruppen, som bl a pekar på Leader Blekinge Småland Sydost. Ronneby uppfyller de krav som gäller för att söka medel denna väg.

Gribshunden 2

Redan nu har man listat ett antal tilltänkta etableringsplatser som har nämnts i olika sammanhang. Dessa är: Kommunens elverkstad, Kulturcentrum, Bruket, Fredriksbergsskolan, Rådhuset, Snäckebacken, Kilen, Brunnsparken, Östra Piren, Sörbyområdet och Davids kulle. Anders Engblom tar tacksamt emot fler förslag.

Närmast blir det kommunstyrelsens arbetsutskott som ska ta sig an museifrågan vid sitt sammanträde den 24 maj. Till det sammanträdet kommer även presidiet för Fritid- och Kulturnämnden att inbjudas.

I arbetsgruppen, som leds av kommunstrategen Anders Engblom, ingår Marcus Sandekjer, chef Blekinge Museum, Björn O Svensson, ordförande i Ronneby Musei- och Hembygdsförening, Helena Revelj, stadsarkitekt, Sattar Zad, tekniska förvaltningen och Karin Svensson, planarkitekt.

Bred offensiv för framtida Johannishus

Det blev en konstruktiv träff när Ronneby kommun i tisdags bjöd in till framtidssamtal med ortsbefolkningen i Johannishus och Listerby. Anledningen till mötet var att en ny översiktsplan för de kommande 15 åren ska ta form under innevarande år.

Denna gång testas en ny form av samråd. Nu är det inte politikerna som åker runt för att tala om vad man föreslår utan nu är det folkviljan som får råda. Ett tydligen uppskattat upplägg eftersom det lockade ett 60-tal att avge sina synpunkter i Rydsgården.

DSC04535

 

Det som genomsyrade kvällen var: ropen skalla, fiber åt alla! Det är hög tid att anmäla intresse till Miljöteknik som har full fart på grävandet och väljer områden efter antal inkommande anmälningar. Fibernätet är viktigt för nuvarande och framtida företagsetableringar. Även allmänheten har intresse av en snabb och stabil uppkoppling.

Styrkan för området Johannishus/Listerby är ett attraktiv boende med låga markpriser. Lediga tomter finns redan i området. En skola att slå vakt om är viktig för samhällets framtida utbyggnad. I Johannishus finns en livsmedelsaffär med god service med bl a post- och paketutlämning, vilket är viktigt för en levande landsbygd.

På möjligheternas konto fanns naturligtvis kravet på ökad tågtrafik och att ett tågstopp åter kan bli verklighet i Johannishus. Sista tågstoppet på linjen var 1965. En cykelväg mellan Johannishus och Listerby har diskuterats i 20-talet år men där tycks det vara Trafikverket som utgör bromsen, enligt ansvarigt kommunalråd, Roger Fredriksson.

En svaghet är ortens dåliga kollektivtrafik som måste byggas ut. Förr pendlade boende på orten till arbete i Karlskrona med tåg men i dag är kollektivt pendlande näst intill omöjligt. En landsvägsbuss går till Karlskrona på morgonen och återvänder sent på eftermiddagen.

Gatubelysning måste byggas ut och förfinas.

Framtida hot mot Johannishus/Listerby är fortsatt långa handläggningstider. Ett hot kan också vara om det inte skapas bra äldreboende och om skolans framtid står på spel om det inrättas en stor skola centralt i Ronneby.

Civilflyget med stationering är ett måste för framtiden och därför ser man fortsatta diskussioner om Brommas vara eller inte vara som ett direkt hot för framtiden.

Deltagarna såg också till hela Ronneby kommuns bästa för framtiden och vilka möjligheter som finns. Naturligtvis nämndes ”Guldgubbarna” i Västra Vång utanför Johannishus som en framtida satsning av rang. Även hanteringen av ”Gribshunden” är ett minst lika stort guldläge för framtiden.

För mig personligen var det glädjande att höra önskemål om ett öppnande av Ronnebyån för mer båttrafik och därmed ökad turism. Samma att ett nytt sjukhus bör uppföras vid Ronnebys östra infart. Detta sagt trots att flera aktiva socialdemokrater var på plats.

Mötet leddes av planarkitekter och med kommunens två styrande politiker, Roger Fredriksson och Kenneth Mikaelsson, ordförande respektive vice ordförande i kommunstyrelsen.

Ronneby ska bygga modernaste museet

Vi i Ronneby har inlett förhandlingar/samtal med Blekinge Museum för att på bästa sätt skapa förutsättningar för ett nytt museum. Ett museum som ska bli landets modernaste och som ska visa upp Gribshunden. Detta är vår ambition och som kommer att prägla vår framtida verksamhet.

Detta förklarade kommunstyrelsens ordförande Roger Fredriksson när han på morgonen inledde fullmäktiges allmänpolitiska debatt.

 

Gribshunden för stort för bypolitik

Gribshunden 3

Jag vill genast säga att tisdagens föreläsning i Ronneby om Gribshunden var av hög klass. Vi i publiken, ett par hundra, fick på ett vetenskapligt sätt senaste nytt om detta världsunika fynd som har hittats intill Stora Ekön i Ronneby skärgård.

Men så var det också två av landets mest erfarna marinarkeologer, professor Johan Rönnby och Lars Einarsson, Södertörns högskola respektive Kalmar Läns Museum som svarade för informationen. Arrangörer var Länsstyrelsen i Blekinge och Blekinge Museum.

Det pinsamma uppstod när publiken på slutet erbjöds möjlighet att ställa frågor. Merparten av frågorna kan med fördel klassas som bypolitik eftersom flertalet av dem ställdes av flera fritidspolitiker från Ronneby.

Även om merparten av publiken föredrog att ta emot spännande och högteknologisk information om fartygsvraket och avstod från frågor är min uppfattning att flertalet var helt uppfyllda av tanken att Gribshunden måste placeras i ett nytt museum uppfört någon stans i Ronneby. Allt annat är otänkbart!

Därför kändes det befriande när professor Johan Rönnby med några enkla meningar gav vetenskaplig tyngd när han svarade:

-Gribshunden är ett europeiskt skepp. Det beställdes av danske kungen Hans och förliste på svenskt vatten utanför Ronneby och fyndet tillhör Sverige. Därmed kan t ex inte Danmark göra anspråk på detta, ett av världens viktigaste vrak, betonade han.

Forskarna fastlog dessutom att fyndet av Gribshunden är större än Wasa och Kronan och det är samtida med Christoffer Columbus skepp ”Santa Maria” och Vasco da Gamas fartyg ”Sao Gabriel”. Något liknande föremål från 1400-talet har aldrig hittats någonstans i världen.

Betänk, säger forskarna, att senast ”monstret” Gribshunden såg dagens ljus var i slutet av 1400-talet (1495) samtidigt som Columbus upptäckte Amerika och Leonardo da Vinci var verksam.

Det här fyndet utanför Stora Ekön i Ronneby skärgård är världsunikt. Det är stort, mycket stort och därför känns det lite futtigt att detta enbart skulle vara en fråga för Ronneby. Blekinge är ett litet landskap och naturligtvis måste bevarandefrågan vara en länsangelägenhet, inte minst av ekonomiska skäl.

Gribshunden 4

Jag tycker att Marcus Sandekjer balanserade klokt i sitt svar på frågan, ”hur många år Ronneby har på sig för att bygga ett museum”. Dessutom vill jag passa på att berömma Marcus för hans sätt att hantera såväl Gribshunden som Guldgubbarna från Vång, norr om Johannishus. Han har en bred kunskap och har lyckats väl i konsten att göra Ronneby delaktigt i de unika fynden. Men så har han också fått en rivstart på sitt uppdrag, inseglad på en lyxmacka.

Obs! Klicka för större bilder.

 

Gribshunden bara för ”smårika danskar”

DSC01719

Åke Tärntoft, en mestadels glad och oförarglig centerpolitiker i Ronneby, upprepar i dagens BLT vad alla redan har sagt – Gribshunden vill vi ha! Naturligtvis ska den pryda ett eget museum, helst nära havet i Saxemara för då får Åke gångavstånd.

I artikeln upprepar han ytterligare en sanning, att en satsning av det slaget skulle innebära ett uppsving för turismen i Ronneby.

Men det är när han säger följande som det blir riktigt dålig reklam för en bra sak, ja, nästan lite obegripligt:

”En placering av Gribshunden i Ronneby skulle innebära en invasion av smårika danskar.”

Betyder det att ett eventuellt museum, icke statligt, kommer att bli så dyrt att bygga att endast ”smårika danskar” kommer att ha råd med inträdesbiljetten? Danskar, för att inte tala om fattiga svenskar, nu tyngda av allehanda skatter ska således inte ge sig till Ronneby för att åse en dansk kunglig skatt? Småsnåla smålänningar och ekonomityngda föräldrar, hur blir det för dom?

I mina mest positiva stunder kan jag delvis förstå vad Åke Tärntoft menar, nämligen att danskarna kan känna en större samhörighet och nyfikenhet med Gribshunden. Men att enbart vända sig till ”smårika danskar” är en tämligen snäv och ogin beskrivning av vilka Ronneby vill ha som framtida turister.

 

Årets valtal på Snäckebacken

DSC00533

”Dimman skingras, kölden flyktar

och naturens dvala lyktar.”

Det är Johan Ludvig Runeberg som har skildrat våren med dessa ord.

Hur gamla vi än är så föds vi på nytt vid denna tid på året.

Å våren – den kommer allt tidigare med gräsbränder å redan nu eldningsförbud.

Jordgubbarna är mogna redan i april – även här i vårt Blekinge – för närodlat ska det va –  och snart kan vi väl avnjuta nypotatis lagom till julafton.

I ett vårtal ska man tala om blommor å naturligtvis har jag plockat en bukett.

I den bukett jag i kväll vill ge till er – här på toppen av Snäckebacken- finns blommor som kan få hela Ronneby kommun att blomstra för lång tid framöver.

Jag tänker på byn Vång utanför Johannishus. Där är ordet GUBBAR inte längre ett skällsord. Där i jorden är gubbarna GULD värda och kan snart bli till en turistattraktion som i omfattning kan mäta sig med BIRKA.

Jag tänker på GRIBSHUNDEN – det danska kungliga skeppet som sjönk och la sig till rätta i vår skärgård. Detta båtvrak har redan nu lockat inte minst danska forskare till våra trakter. Med lite fantasi och betydligt mer pengar kan detta bli en attraktion med guldkant.

Å jag tänker på SAXEMARA BÅTVARV som har fått en ny möjlighet i form av en ny och intresserad arrendator och att ägaren till varvet – BLEKINGE MUSEUM – ser nya möjligheter tillsammans med Ronneby kommun. Båtvarvet är unikt och borde naturligtvis vara en angelägenhet för hela-  och jag menar – HELA Blekinge.

Jag tänker på KARÖN – denna pärla i min vårlika bukett som nu ska väckas till liv efter sin allt för långa TÖRNROSASÖMN. Det är äkta och genuina RONNEBYKRAFTER som nu rensar upp och dammar av ett stycke av det bästa och ädlaste som Blekinge kan ståta med i denna vår vackra skärgård.

I min fantasi kan jag se KARÖLINE och med hjälp av en minnesbild från kvällens arrangör Björn O Svensson i Ronneby Musei- och Hembygdsförening kan jag återse båtarna KARÖ, Turist, Freja, Balder, Ronneby och Blekinge tuffa fram på Ronnebyåns vackra vattenyta.

Ja – en härlig syn. Men då måste naturligtvis först betongklumpen vid hamnen fraktas bort. Det är på gång. Det är på gång.

Jag tänker på Ronnebys snart unika landmärke i form av en JAKTVIGGEN på pelare vid eken som delar på vägen mot kontinenten och KRONOBERG. Den kommer att tala om att vi i Ronneby är en tredjedel av det flygvapen som nu återstår. Där under vingarnas beskydd ska bilåkande turister kunna avnjuta sin medhavda matsäck. Mitt i Blekinge vid vår älskade ek.

– Något positivt håller på att hända med Ronneby

Vi ser möjligheter istället för hinder. Vi har rätat på ryggen och insett att vi i Ronneby har ett unikt läge – vi utgör navet i hela Blekinge.

När vi nu hälsar våren tillbaka vill jag också att vi i hyllningen ska tänka på alla de krafter – inte minst de ideella – som arbetar för vår kommuns bästa – å som en ringa belöning ska omfamnas i form av ett fyrfaldigt leve…

Mina önskeklappar inför 2014

DSC02338

Inför julen men också inför det nya året måste det vara tillåtet att önska sig klappar. Paket som inte låter sig rymmas under granen men väl som tilltänkta projekt som kan ge Ronneby hela kommun ett lyft.

För att mina och många andras önskningar ska bli infriade måste dock en hel rad tomtar ( politiker och tjänstemän på skilda nivåer)  tänka till och vara snälla inför varandra och tänka på kommunen och länets bästa. Vi är många som har tröttnat på deras gnabb. Nu vill vi ha samling och krafttag för allas bästa.

Jag vill inte gradera önskeklapparna men högt upp ligger naturligtvis ett nytt centralt placerat sjukhus i Ronneby kommun. Allt fler har detta som önskeklapp. Hoppas bara att landstingsrådet Kalle Sandström, vän av Ronneby, får en lugn och behaglig jul så att han kan tänka nya tankar för länets bästa. Vi tar nya tag i mitten av januari.

DSC02436

Naturligtvis önskar vi alla, utom några få politiker som kommer att namnges på nyåret, att Ronneby ska utvecklas som kust- och skärgårdskommun. Första åtgärden bör bli att tillsätta en utredning och att bygga om hamnbron  till en öppningsbar bro. Vi har i dagarna blivit ombedda att komma in med kostnadsförslag. Såväl moderater som Ronnebypartister har planer för Ronnebyån och hamnpiren. Sex båtklubbar delar intresset.

Ronneby har stora möjligheter att äntligen locka turister till en historiskt laddad kommun med en hel rad uppmärksammade besöksmål. Jag tänker på Västra Vång i öster och guldgubbarna och jag tänker på Gribshunden. Ett unikt danskt skeppsvrak från 1400-talet som vi bara sett små delar av men som kan bli hur stort som helst i form av lockande utställning.

Guldgubbe 3

Blekinge Museum behåller Saxemara historiska båtvarv och tänker nu förverkliga de idéer som har funnits sedan man övertog det historiskt intressanta träbåtsvarvet 2006. Detta är projekt som drar stora kostnader men lösningar måste kunna finnas på såväl lokal- som riksnivå.

Flygverkstaden vid F 17 i Kallinge vill utredare lägga ner, men eftersom långt ifrån alla delar har funnits med vid utredningsarbetet bör det tämligen snabbt komma andra besked. Det är många som nu säger – Gör om! Gör rätt!

Jag ser också fram mot 70-årsfirandet i sommar. Det är Blekinge Flygflottilj som fyller 70 och ska fira detta med en stor flygdag den 1 juni. Anhöriga och anställda får en egen flygdag på lördagen.

Vi får då också ett nytt landmärke när Viggen-monumentet kommer på plats i Sörby trafikplats.

Naturligtvis önskar jag också att nya naturreservatet Moabacken (ungdomsårens skid- och kojbyggarplats) får blomma ut under nästa år.

God Jul

 

 

 

Guldläge för Ronneby

Guldgubbe 3

Nu är jag trött på att höra och läsa den ständigt upprepade meningen – ”Dystra tider för Ronneby”.

Det är i verkligheten tvärt om. Politiker och vi andra behöver bara öppna ögonen och se alla möjligheter. Givetvis kan det kosta kraft och även pengar, men med god vilja och väl utstakade mål kan vi i Ronneby skapa turistmål med internationell och inhemsk hög status.

Jag tänker på de redan i dag riksbekanta och mycket omtalade guldföremål som har hittats i Västra Vång, strax norr om Johannishus i Ronneby kommun. Fyndet är i storleksordningen tredje största i landet och det är s.k. guldgubbar, 29 till antalet, som visar att detta på järnåldern var en kultplats av rang. Dessutom ett maktcentrum som vid fortsatta utgrävningar kan ge än mer svar på storlek och omfattning. Exempel på guldgubbe funnen i Västra vång. (bilden). Foto: Blekinge Museum.

Jag tänker på Gribshunden som har hittats på nio meters djup vid Ekösund i Ronneby skärgård. Vraket dateras till 1400-talet och återfinns i den första danska skeppslistan från år 1487. Vraket har redan rönt stort internationellt intresse, inte minst i Danmark.

Jag tänker på Saxemara gamla båtvarv som nu är föremål för diskussioner. Bl.a. handlar det om ägarförhållandet när Blekinge Museum uppvisar en sinande kassa.

Jag tänker på den motion som i dagarna har lämnats in till kommunfullmäktige i Ronneby av Ronnebypartiet. Motionen visar på önskemål att utveckla Ronneby till en kust- och skärgårdskommun. Bl.a. vill man öppna upp Ronnebyån för trafik med fritidsbåtar och en utbyggd service för båtturister.

Jag tänker i detta sammanhang på moderaternas utspel inför förra valet att bebygga Östra Piren i Ronnebyhamn med bl.a. en marina och med ett antal seviceinrättningar.

DSC01691

Detta sammantaget visar att Ronneby har rena guldläget. Ta fram en samarbetsform med Blekinge Museum och gör det till en turistmagnet med såväl stenåldersfynd som fartygsvrak. Se till att Saxemara båtvarv blir kvar som museum och levande båtvarv där gammal båtteknik får leva vidare.

Det här kostar miljoner, men vilken satsning gör inte det?! Dra nu inte dessa projekt i långbänk utan se till att de spadar som redan grävt fram guld kan bli till guld när turister i en nära framtid kommer att vallfärda till Ronneby.

(”Guldgubbe” 2 till vänster, Mikael Henriksson, antikvarie vid Blekinge Museum.)

Museet ska naturligtvis inte enbart vara en angelägenhet för Karlskrona och Landstinget. Gör det till hela länets museum och då tänker jag inte minst ekonomiskt. Kopplingen till Världsarvet i Karlskrona gör inte besöksnäringen sämre. Politiker i Ronneby har ett extra stort ansvar att allt detta inte glider oss ur händerna.