Etikettarkiv: Ronneby kommun

Bredåkra rätt svar för nytt tågstopp

Publicerat av

Jag blir skogstokig för att inte säga sjövild när jag läser rubriker i stil med:

Rubriken denna gång är hämtad från Radio Blekinge, men även lokaltidningarna kan då och då hemfalla åt slappheten att placera ett önskat tågstopp vid Kallinge gamla järnvägsstation.

Den ska heta Bredåkra och inget annat. Platsen som lokala politiker har pekat ut, rakt söder om Ronneby flygplats, ligger bara ett stenkast från gamla stationsbyggnaden i Bredåkra. Hur många gånger ska jag behöva upprepa detta?

Inte heller fanns det belägg för att Radio Blekinge skulle skriva Kallinge i rubriken. Uttalandet från flottiljchefen, Tommy Petersson lät nämligen som följer:

” Försvarsmakten är positiv till Ronneby kommuns arbete med att få till en tågstation i närheten av flygplatsen.

I en skrivelse till kommunen skriver chefen för F17 att en tågstation skulle göra flottiljen till en mer attraktiv arbetsgivare då pendling skulle underlättas.

Vidare pekar man också på att en tågstation skulle underlätta transporter av materiel till och från flottiljen.”

I flottiljchefens uttalande nämns inget om Kallinge järnvägsstation. Det talas om det kloka förslaget att bygga en station/mötesplats strax söder om flygplatsen.

I dagens BLT citeras flottiljchefen på ett betydligt mer korrekt sätt:

”Jag är mycket positiv till utvecklingen av en järnvägsstation söder om dagens civila flygterminal liknande de kollektivtrafikkluster som skapats på andra platser”, går det att läsa i Peterssons skrivelse.”

Att som vissa journalister tro att Kallinge järnvägsstation skulle ligga strax söder om den civila flygterminalen visar att man är dåligt orienterad.

Min bild nedan visar platsen för den nya mötesplatsen utefter kustbanan. En vacker plats med mark som redan är inköpt av Ronneby kommun. Diskussionen har pågått allt för länge. Nu är det hög tid att komma till skott.

Det är inte Ronneby kommun som har fördröjt utvecklingen. Nej, dom som har stått på bromsen är Trafikverket som stretat emot länge nog.

Privat aktör vill utveckla Johannishus

Publicerat av

Alliansen i Ronneby kommun har en längre tid arbetat för att få till stånd en omarbetning av detaljplanen för Johannihus. Det är ett markområde omedelbart söder om ICA-butiken i samhället som har pekats ut som lämpligt.

Nu når mig positiva tongångar som säger att det kan bli en privat aktör som kan komma att bygga på området. Det handlar om lägenheter för äldre men det gäller också byggande av en förskola.

Det har tidigare talats om sex förskoleavdelningar och 36 lägenheter för äldre. Men det handlar också om marknära bostäder i övrigt.

Det görs gällande att politiska ledningen har nått långt i förhandlingarna med den privata aktören som uppges vara NCC. Sistnämnda uppgift har ännu inte gått att få bekräftad bara att en uppgörelse ska vara till 99 procent säkrad.

För Johannishus som samhälle är detta en välkommen och angelägen nyhet som kan ge samhället det lyft man så länge har eftersträvat. Snart kan en kombinerad cykel- och promenadväg mellan Johannishus och Listerby invigas. Kvar på önskelistan finns dock fortfarande ett tågstopp  i just Johannishus. En fråga som kan bli aktuell först när denna del av kustbanan har begåvats med pågatåg. I dag vänder dessa i Karlshamn.

Ett bevis på framtidstro inom samhället är naturligtvis också det faktum att ICA-handlaren nu bygger ut sina lokaler. Detta tack vare att en företagare i samhället nu har blivit ägare till butiken.

Nyligen har man också begåvats med en annan positiv satsning när bilmekaniker Andreas Mårtensson nyligen övertog den välkända bilverkstaden i samhället. Johannishus Bilteknik AB är numera namnet på verkstaden som redan har fått så bra kundbeläggning så att Andreas behöver nyanställa en mekaniker.

Johannishus, i folkmun kallad, guldbyn ser ut att gå en positiv framtid till mötes. Äntligen har det lossnat och när nu också ledande politiker tror på en utveckling just här är det bara att gratulera.

Kan Roger Fredriksson sitta kvar?

Publicerat av

Revisorerna i Ronneby kommun är rejält kritiska mot kommunledningen efter att ha granskat andra tertialet.

”Vi bedömer att Ronneby kommun inte kommer att uppnå kraven på god ekonomisk hushållning i helårsprognosen”, skriver revisorerna vilket citeras av Blekinge Läns Tidning i deras nätupplaga.

Sune Håkansson, nationalekonom, kommenterar revisorernas skarpa och unika uttalande för denna blogg:

”Jag blir inte alls förvånad om revisorerna, med Jan Anders Palmqvist i spetsen, avstyrker ansvarsfrihet när årsredovisningen kommer.”

”Revisorerna efterlyser ”tuffare tag”. Då torde det behövas en ombildning av ledningen. Frågan är när denna kommer? Föreslår revisorerna att ansvarsfrihet inte beviljas torde kommunstyrelsen få gå”, skriver Sune Håkansson.

Tag del av hans kommentarer i sin helhet;

Kan Fredriksson sitta kvar?

”Blt rapporterar om att revisorerna uttalat sig beskt om kommunens resultatredovisning efter det andra tertialet. 63 miljoner sämre än budget för den bedrivna verksamheten, motsvarande en höjd skatt med mer än en krona! Såvitt jag förstår är det en försämring sedan det första tertialet.

Revisorerna är tuffa i sitt utlåtande. I samband med tertialredovisningarna är det inte fråga om att tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet. Det gör man bara vid årsredovisningen.

Mellan raderna kan man uttyda ett hot från revisorerna. Det här går inte! Det är för uselt.

Jag har skrivit det förr. Att göra en snygg budget är lätt. Att göra en snygg budget, som kan följas, är avsevärt värre.

Jag blir alls inte förvånad om revisorerna, med Jan Anders i spetsen, avstyrker ansvarsfrihet när årsredovisningen kommer.

Förvisso är det ett problem. Det har sparats en del, men då oftast på småsaker. När en nämnd drar in på kaffet vid sina sammanträden är det skrattretande. Samtidigt gror missnöjet bland medborgarna. Jag kan inte påminna mig ett sådant missnöje någonsin tidigare.

Problemen inom skolan är ett exempel. I min barndom var det en vuxen, läraren, i klassrummet. Idag lär det stundom vara fyra, eller fler. Likväl talar lärarna högljutt om: Vi måste vara fler!

Inom äldreomsorgen är det ungefär likadant. Personaltätheten är fem gånger högre än på de gamla ålderdomshemmen. Trots detta var di gamle nöjdare förr.

Det är känt: Resurserna är begränsade, önskemålen är obegränsade.

Vissa misslyckanden kan läggas kommunens minoritetsstyre till last. Maten till de äldre skulle bli bättre. Det har inte blivit så. Det skulle komma en redovisning om kostnaden för maten. Redovisningen har inte kommit.

Värst av allt: Kommunledningen drev igenom Lagen Om Valfrihet på Vård- och Omsorgsboenden. Där kommer en extra kostnad på några tiotal miljoner, under 2020 och 2021.

Nya taxor för VoA skulle komma, för länge sedan. Osäkerheten är ohållbar.

Hemlighetsmakeriet inom de kommunala bolagen är värre än någonsin.

Investeringar beslutas det om. Knappt hälften genomförs inom tänkt tidsram. Uteblivna bostäder i de mindre tätorterna är ett exempel.

Störst missnöje mot de ledande politikerna är likväl att de beviljade sig själva en riktigt stor löneökning. Samtidigt gjordes de dyra delarna, Kommunstyrelsen och Kommunstyrelsens arbetsutskott, större. Det är svårt att se någon ökning av effektiviteten. Tvärtom: Man är för stora.

Revisorerna efterlyser ”tuffare tag”. Då torde det behövas en ombildning av ledningen. Frågan är när denna kommer. Föreslår revisorerna att ansvarsfrihet inte beviljas, torde kommunstyrelsen få gå.

Dilemmat är att detta inte löser problemen. Sverigedemokraterna har inte mycket att bidra med. Socialdemokraterna gjorde sig av med Malin Norfall, på ett sätt som synes ha likheter med hur Sara behandlades i Olofström.

Min bedömning är dock: En ny kommunstyrelse, som har en majoritet bakom sig, måste skapas. Med eller utan Roger Fredriksson.”

Sune Håkansson

Eventuella kommentarer till texten kan lämnas på: bengtbloggen@hotmail.com

Kan man som tjänsteman agera politiskt?

Publicerat av

För några veckor sedan ställde Roger Fredriksson, kommunstyrelsens ordförande i Ronneby, följande fråga på sociala medier:

”Dagens fråga: kan man som tjänsteman agera politiskt hur man vill? Om svaret är ja, hur kan man då förvänta sig att ens underlag för beslut tas på allvar?”

Många trodde att Fredriksson var självkritisk och avsåg sin egen kommun. Men så var det inte, kommenterade Johan Sandberg, moderat politiker men också kommunikationschef vid just Ronneby kommun.

Frågan som nu ändå har uppstått i Ronneby kring Johan Sandbergs dubbla uppgifter diskuteras nu politiker emellan. Sune Håkansson ställde frågan i senaste fullmäktige men blev då avbruten.

Eftersom jag omhuldar det fria ordet släpper jag i dag fram Håkansson som dessutom får utveckla frågan vidare. Dessutom kommenterar han två andra frågor.

Jag avser för egen del att under morgondagen kommentera frågeställningen kring dubbla uppdrag på en och samma stol.

Sune Håkansson skriver:

”Nytt från Ronnebys läktare

Det händer inte så mycket inom Ronnebys politik just nu. Likväl tre kommentarer.

Informationschefens ställning i kommunen diskuteras. Får, alternativt bör, en informationschef samtidigt vara politiker? Idag är informationschefen ersättare i fullmäktige, därtill ordförande i ett stort kommunalt bolag. Direkt olämpligt, menar jag.

Jag synes inte vara ensam med den uppfattningen. Politisk aktivitet på nätet förstärker inte chefens trovärdighet. Tjänsten tillsattes därtill utan att vara utannonserad.

Ledningen för Ronnebyhus är missnöjd. Tillhör vi inte kommunkoncernen, frågar man sig. Ty beslutet att avbryta Ålyckeprojektet togs utan att man fick yttra sig. Att få läsa i tidningen vad Alliansledningen beslutat är inte trevligt, menar företagsledningen. Kanske får man efterhand läsa vad Alliansledningen egentligen har beslutat om Ålyckes framtid.

Ålycke är likväl just nu en våldsamt lönsam tillgång för Ronnebyhus. En hyfsat hög hyra, men inga kostnader för underhåll. Det nuvarande hyreskontraktet löper fram till halvårsskiftet 2021. Måhända kan det bli så att kommunledningen menar att Ronnebyhus har tjänat alltför bra på Ålycke och får betala minst halvdussinet miljoner kronor till Äldrenämnden.

KD har stora framgångar i opinionsmätningarna på riksplanet. På kommunal nivå finns inga mätningar. Detta hindrar inte att KD känner en våldsam medvind. Utan någon ansträngning alls har medlemsantalet fördubblats i år, från 11 till 22 medlemmar. Samtidigt är KD:s problem att man idag bara har ett mandat i kommunfullmäktige och en enda ersättare.

Ledning för Ronnebyhus är missnöjd. Tillhör vi inte kommunkoncernen, frågar man sig. Ty beslutet att avbryta Ålyckeprojektet togs utan att man fick yttra sig. Att få läsa i tidningen vad Alliansledningen beslutat är inte trevligt, menar företagsledningen. Kanske får man efterhand läsa vad Alliansledningen egentligen har beslutat om Ålyckes framtid.”

Sune Håkansson

Ännu ett hus mindre i Bredåkra

Publicerat av

Snart är det bara kyrkan, kyrkogården och Bredåkra gård kvar av det som en gång utgjorde Bredåkra samhälle. Ja, stationshuset med intilliggande hyreshus för dåtida stationspersonal står kvar men får sedan lång tid tillbaka inte användas som bostäder på grund av flygbuller.

Nu i dagarna har den gamla smedjan med tillhörande bostadshus också rivits liksom 13 tidigare fastigheter efter inlösen och rivning på grund av just flygbuller. Smedjan och torpet tillhörde Bredåkra gård på 1800-talet och till långt in på 1900-talet.

Smedjan har också flyttats en gång och låg tidigare strax söder om kyrkobyggnaden. Enligt Arne Enarssons sammanställning om Bredåkra gård från tidigt 1600-tal framgår att smeden på 1800-talet hette Petter Nilsson.

”Petter dog 1890 och när en ny ägare skulle tillträda bestämde baron Wrede på Bredåkra gård att denne också måste vara smed. Smedjan flyttades senare några hundra meter norrut och fanns kvar in i vår tid”, skriver Arne Enarsson.

När jag växte upp i Bredåkra på 1940- och 1950-talet var smedjan fortfarande i drift. En spännande plats att titta in i.

Torpet med den gamla smedjan ägdes senast av Lars-Erik Eriksson. Fastigheten hade beteckningen Bredåkra 15:8 och när Bredåkra station var i drift var postadressen Box 18, Bredåkra.

Smeden under min uppväxt hette Sven Svensson, född 1894, och hans hustru, Ellen Johansson. Deras barn: Bertil född 1931, Vanja född 1932 och Lennart född 1934.

Fastigheten har gränsat till F 17 och på platsen uppmättes den näst högsta ljudnivån av alla vid tidigare fastigheter i Bredåkra. Man uppmätte 104,09 dB mot Bredåkra gårds 104,91 dB.

Många av er har passerat torpet med smedjan på väg till kyrkan, kyrkogården eller Hasselstad som ligger strax norr om. Även det samhället har drabbats av ljudbuller och många fastigheter har även där rivits eller isolerats mot flygbuller.

Jag har medvetet valt att endast visa hur torpet och smedjan, som skymtar till höger, tog sig ut. Rivningen är inget att minnas.Rakt fram mellan hus och smedja kan man ana kyrkogården.

Snösmältning men byråkratisk istid

Publicerat av

Måndagen kom med sol, flera plusgrader, rännilar och dropp från hustak. Vinterklädda trädstammar blev på några timmar avklädda men fortfarande bär historiska stenar den vita vintermössan och blir därmed till än ståtligare skeppssättningar.

Jag beskriver bl a Hammarskulle på toppen av Johannishusåsen strax norr om slottet. Vi som bor i denna trakt är bortskämda, för var vi än sätter våra fötter kan vi vara övertygade om att vi är på historisk mark med spår av mänskliga aktiviteter under mer än 5 000 år!

En häftig tanke som ofta gör sig påmind under promenader är hur människor under årtusenden verkat i just denna trakt som för varje år blir allt mer uppmärksammad efter utgrävningar som ger svar på många frågor.

På Hammarskulle finns en ståtlig skeppssättning av stora stenblock. Strax intill finns en domarring kallad ”Sju konungastenar”. Boplatslämningar under mark visar att platsen utnyttjades redan under tidig bondestenålder, ca 3 000 f Kr. Källa: Länsstyrelsen i Blekinge och Blekinge Museum.

Samtidigt som promenaden inbjuder till historiska tankar är jag snabbt tillbaka i nutid och då dyker genast ord som byråkrati, politiker och långbänk upp i medvetandet. En förklaring till detta är den helveteslånga frågan om en gång- och cykelbana mellan Listerby och Johannishus.

I bygden har det sedan tidigt 1970-tal funnits två ständigt återkommande krav – tågstopp vid gamla järnvägsstationen och en säker gång- och cykelbana mellan de två orterna i Ronneby kommuns östra utpost.

Tågstopp har ansetts som en utopi men cykelbanan har ändå varit ett kanske genomförbart projekt. Så när ca 40 år hade förflutit tycktes kommun och Trafikverk vara överens om en kostnadsbild och en spade att sätta i jorden.

Men tid betyder pengar och detta projekt är ett bevis om något på att ju längre man väntar ju större blir kostnaden och där befinner sig frågan i dag. 2011 var prislappen 7, 2 miljoner kronor, en summa som skulle delas mellan kommun och trafikverk. Men så skulle denna gång- och cykelbana också utrustas med belysning och då sköt kostnaden i höjden. Nu är prislappen ca 12 miljoner och kommunens del av denna summa blir ca 5 miljoner. Dessutom försenas projektet ytterligare. Start tidigast sent i höst. Klart 2019, om vi vågar tro på detta?!

Björketorpsstenen med sin skrift minner om 600-talet e Kr. En sten borde snart sättas upp utefter gång- och cykelbanan som i runskrift påminner om detta utdragna och historiska projekt som nu blir en slags inkörsport till Johannishusåsen.

En promenad föder tankar. I dag är gråvädret tillbaka men gårdagen lever jag på nu några dagar.

Försäljning av Camping tog 13 år

Publicerat av

Att demokrati kan ta lång tid är vi väl medvetna om men när det kommer till att privatisera kommunal egendom då måste vi ta fram de mest extrema långbänkarna. För att Ronneby kommun skulle komma till skott och avyttra Järnaviks Camping söder om Bräkne-Hoby tog det hela 13 år! Denna tidsrymd till trots var det ytterst nära att affären stoppats när kommunstyrelsen till slut avgjorde ärendet på tisdagen.

Ända in i det sista gjorde s, v och mp motstånd och sa nej till försäljning. Först efter votering där alliansen jämte sverigedemokraterna sa ja var affären i hamn. I fullmäktige blir det nu en upprepning av styrkeförhållandet men räkna ändå med en populistisk debatt från oppositionens sida.

Ett problem har varit att rätt värdera campinganläggningen men nu ska den säljas för 3,2 miljoner kronor. (3 250 000 kr). Köparen Stefan Nilsson (se bild) ska å sin sida bekosta en anslutningsavgift för ett utdömt enskilt avlopp. Summan för den insatsen uppskattas till 1,9 miljoner kronor.

Redan när frågan väcktes 2005 ville dåvarande folkpartisten Per Ericsson att campingen i Järnavik skulle avyttras men eftersom det vid tidpunkten fortfarande var s- och v-ledning i Ronneby kommun avslogs hans motion.

Jag skrev om ärendet i januari 2012 och då ansåg socialdemokraterna att Järnaviks badplats kunde hotas om en försäljning skulle ske. Mitt inlägg då kan du nu ta del av och det skildrar, tycker jag, på ett bra sätt, hur det politiska motståndet har sett ut genom åren. Här följer mitt blogginlägg från den 12 januari 2012:

 Redan 2005 ville ronnebypartisten och dåvarande folkpartisten, Per Ericsson att campingplatsen i Järnavik skulle avyttras. Då var det fortfarande socialistisk ledning i Ronneby kommun så Ericssons motion avslogs.

Han minns fortfarande socialdemokraternas luddiga motiveringar till att avslå framställan om en försäljning:

-Resonemanget de förde var mer än lovligt konspirationsteoretiskt, säger Per Ericsson och fortsätter:

– Tommy Andersson satt då även som ersättare i Byggnadsnämnden och i en paus yrade han, på rent allvar, att det var en fara för allmänhetens tillträde till badvatten om man sålde campingen.

– Han förstod inte att den gick att sälja utan badplatsen. Inställningen var i princip – ”då kan ju ingen vara intresserad av att ta över”.

– Jonni Karlberg, vars referensramar på den tiden ofta kunde hålla sig inom Plan- och Bygglagens värld, hävdade att om campingen såldes kunde det inte kallas ”allmän-plats-mark” i planhänseende för att den måste vara offentligt ägd enligt lagen (åtminstone då, jag vet inte hur det är i dag).

– Således var det risk för att om en privat köpare dök upp kunde platsen privatiseras. Att bygglov skulle beviljas tänkte han inte på.

– I ärlighetens namn ska sägas, fortsätter Per Ericsson, att jag misstänkte att Jonni bara försvarade en partilinje och därför drog till med konstiga exempel. Men det visar ändå att partiets inställning till privata aktörer är mer än lovligt ålderstigen.

– Bökenäs camping har ju varit privatägd rätt länge. Det verkar gå bra. Tror inte ens att kommunen äger marken, säger alltså Per Ericsson med anledning av att en enig Ronnebyallians nu vill sälja Järnaviks Camping söder om Bräkne-Hoby.”

Jan Olofsson har också motionerat i frågan. På Facebook skriver han nu:

” Jan Olofsson Detta var på tiden. Detta föreslog jag i fritidsnämnden för flera år sedan. Dåvarande S ordföranden gick i taket och påstod att bara kommunen kunde sköta och äga en camping. Så har man prioriterat i kommunen, dvs det är en kommunal angelägenhet att ta pengar ifrån skola vård och omsorg för att finansiera utgifter i campingverksamhet.

 

 

Då small det i Kallinge

Publicerat av

När man letar efter en speciell händelse dyker det som regel alltid upp andra minnesvärda ögonblick. Ja, har man riktig tur kan man hitta såväl text som bild som skildrar samma händelse.

Jag gjorde en sådan upptäckt för några dagar sedan. Det gäller två händelser i Kallinge, den ena 1970 och den andra någon gång på tidigt 1970-tal. I det senare fallet kan jag kanske få hjälp av någon läsare med att få fram det exakta årtalet.

Även lokaltidningarna brukar då och då tillåta sig att blicka tillbaka på historiska händelser, senast i Blekinge Läns Tidning om det stora snökaoset i Blekinge 1968.

Därför ska du nu få ta del av två bilder som skildrar två smällar i Kallinge på tidigt 1970-tal. I det ena fallet hade jag riktig tur och fann ett helt referat. Det är hämtat ur Brandkårens verksamhetsberättelse för 1970 och jag citerar ordagrant: OBS! Undertexten till bilden tillkom när den skulle visas upp i tidningens skyltfönster.

”Måndagen den 23/2 kl. 11.00. Kraftig explosion i torkugn på spisverkstaden vid Kockums i Kallinge med åtföljande brand i färger och trassel m.m. Själva branden släcktes snabbt av tillstädeskommande brandmän som arbetar på avdelningen, med pulver och vatten.

Då Kallingekåren kom till platsen återstod endast eftersläckning och avspärrning av området i samråd med polisen. Explosionen åstadkom stor förödelse i verkstaden. Förutom att ugnen fullständigt trasades sönder och delar slängdes ut över verkstadsgolvet, blevo samtliga fönster på långsidan ett 50-tal uttryckta av tryckvågen.

Två man som arbetade vid ugnen ocvh den sprutbox som fanns intill, fingo lättare skador. Många blevo chockade av händelsen och arbetet på verkstaden avbröts för dagen.

I ugnen torkades och brändes delar till diskmaskiner sedan de plastbehandlats i sprutboxen. Det framkom senare under pågående undersökning om orsaken till branden, att den utsugningsventil som skall öppna sig i och med att dörren till ugnen stängs, inte hade fungerat. Därigenom hade explosiva gaser hopat sig i ugnen med explosion som följd. Ugnen var elektrisk. Skadorna uppskattades till c:a 50.000 kr.”

Vid tillfället arbetade jag på BLT i Ronneby och lyckades bli insläppt på Kockums för att ta bl a bilden ovan. På den tiden brukade vi inom media skämta om att det var lättare att komma in på F 17 än välbevakade Kockums Jernverk i Kallinge.

Small gjorde det också i början på 1970-talet när man byggde vid Nämndemansvägen i Kallinge. (Kalleberga) Det var ett sprängskott som gick ordentligt fel bland nybyggda villor. Jag lyckades också få till ett skott på platsen och förödelsen.

Medborgarförslag försvinner i Ronneby

Publicerat av

Läste i dagens lokala blad att medborgarförslag till Ronneby kommun har en benägenhet att försvinna. Inte bra, riktigt dåligt faktiskt och urholkar de demokratiska rättigheterna. Det nu aktuella medborgarförslaget går inte att hitta, inte heller har förslagsställaren fått bekräftelse på att handlingen kommit kommunen tillhanda. Det lämnades in i april 2016!!

Däremot kan jag lugna tolv kolleger i Kallinge Museum att vårt medborgarförslag om ”Bredåkra hed – en plats värd att bevara” har nått Ronneby kommun. Det anmäldes vid torsdagens sammanträde med kommunfullmäktige och det blir kommunstyrelsen som ska handlägga frågan.

Så långt är allt gott och väl, frågan är dock om medborgarförslaget kommer att dras i långbänk? Under större delen av fjolåret var det hård press på kommunledningskontoret vilket resulterade i att flera ärenden blev slarvigt beredda med påföljd att de inte kunde behandlas i fullmäktige och därför återremitterades till kommunstyrelsen för vidare beredning.

Även om en avdelning av olika anledningar anses överbelastad ska naturligtvis ärenden, som nu med medborgarförslaget, inte kunna spårlöst försvinna.

Du som vill ta del av vårt medborgarförslag om f d exercisplatsen Bredåkra hed kan skrolla ner i denna blogg till den 20.12. 2017 där den återges i sin helhet.

Bilder: Den översta visar Bredåkra hed i sin glans dagar. Det är korum och året är 1900.

Undre bilden visar hur den anrika heden ser ut i dag. Detta är vad flygresenärer möts av när de lämnar Ronneby airport.