Försäljning av Camping tog 13 år

Att demokrati kan ta lång tid är vi väl medvetna om men när det kommer till att privatisera kommunal egendom då måste vi ta fram de mest extrema långbänkarna. För att Ronneby kommun skulle komma till skott och avyttra Järnaviks Camping söder om Bräkne-Hoby tog det hela 13 år! Denna tidsrymd till trots var det ytterst nära att affären stoppats när kommunstyrelsen till slut avgjorde ärendet på tisdagen.

Ända in i det sista gjorde s, v och mp motstånd och sa nej till försäljning. Först efter votering där alliansen jämte sverigedemokraterna sa ja var affären i hamn. I fullmäktige blir det nu en upprepning av styrkeförhållandet men räkna ändå med en populistisk debatt från oppositionens sida.

Ett problem har varit att rätt värdera campinganläggningen men nu ska den säljas för 3,2 miljoner kronor. (3 250 000 kr). Köparen Stefan Nilsson (se bild) ska å sin sida bekosta en anslutningsavgift för ett utdömt enskilt avlopp. Summan för den insatsen uppskattas till 1,9 miljoner kronor.

Redan när frågan väcktes 2005 ville dåvarande folkpartisten Per Ericsson att campingen i Järnavik skulle avyttras men eftersom det vid tidpunkten fortfarande var s- och v-ledning i Ronneby kommun avslogs hans motion.

Jag skrev om ärendet i januari 2012 och då ansåg socialdemokraterna att Järnaviks badplats kunde hotas om en försäljning skulle ske. Mitt inlägg då kan du nu ta del av och det skildrar, tycker jag, på ett bra sätt, hur det politiska motståndet har sett ut genom åren. Här följer mitt blogginlägg från den 12 januari 2012:

 Redan 2005 ville ronnebypartisten och dåvarande folkpartisten, Per Ericsson att campingplatsen i Järnavik skulle avyttras. Då var det fortfarande socialistisk ledning i Ronneby kommun så Ericssons motion avslogs.

Han minns fortfarande socialdemokraternas luddiga motiveringar till att avslå framställan om en försäljning:

-Resonemanget de förde var mer än lovligt konspirationsteoretiskt, säger Per Ericsson och fortsätter:

– Tommy Andersson satt då även som ersättare i Byggnadsnämnden och i en paus yrade han, på rent allvar, att det var en fara för allmänhetens tillträde till badvatten om man sålde campingen.

– Han förstod inte att den gick att sälja utan badplatsen. Inställningen var i princip – ”då kan ju ingen vara intresserad av att ta över”.

– Jonni Karlberg, vars referensramar på den tiden ofta kunde hålla sig inom Plan- och Bygglagens värld, hävdade att om campingen såldes kunde det inte kallas ”allmän-plats-mark” i planhänseende för att den måste vara offentligt ägd enligt lagen (åtminstone då, jag vet inte hur det är i dag).

– Således var det risk för att om en privat köpare dök upp kunde platsen privatiseras. Att bygglov skulle beviljas tänkte han inte på.

– I ärlighetens namn ska sägas, fortsätter Per Ericsson, att jag misstänkte att Jonni bara försvarade en partilinje och därför drog till med konstiga exempel. Men det visar ändå att partiets inställning till privata aktörer är mer än lovligt ålderstigen.

– Bökenäs camping har ju varit privatägd rätt länge. Det verkar gå bra. Tror inte ens att kommunen äger marken, säger alltså Per Ericsson med anledning av att en enig Ronnebyallians nu vill sälja Järnaviks Camping söder om Bräkne-Hoby.”

Jan Olofsson har också motionerat i frågan. På Facebook skriver han nu:

Jan Olofsson Detta var på tiden. Detta föreslog jag i fritidsnämnden för flera år sedan. Dåvarande S ordföranden gick i taket och påstod att bara kommunen kunde sköta och äga en camping. Så har man prioriterat i kommunen, dvs det är en kommunal angelägenhet att ta pengar ifrån skola vård och omsorg för att finansiera utgifter i campingverksamhet.

 

 

Kan JanAnders Palmqvist vara revisor?

Bengtbloggens inlägg den 31 maj ”S hotade Ronnebys framtidsprofil” fick mig att hoppa till ordentligt. Det är inte huvudbudskapet, framtidsprojektet CEFURS ev haveri p g a politiskt käbbel, som fick mig att hoppa till, utan följande: 

”Ola Robertsson, s, agerade lakej och gjorde täta besök hos Palmqvist, som satt på åskådarplats, och som därefter upprepade kravet att ta medel från ABRI istället för att hämta dem hos Miljöteknik.”

Ehuru jag inte var på kommunfullmäktiges möte har jag i efterhand sett debatten på kommunens hemsida där vissa fakta i bloggen bekräftas, t ex Robertssons deltagande i debatten. Närvarande har även bekräftat flera löprundor till läktaren där det av väljarna avsatta kommunalrådet JanAnders Palmqvist, idag kommunal revisor och deras ordförande befann sig.

Det är detta som fick mig att reagera. Palmqvist skall som kommunal revisor följa kommunallagens 9 kapitel. I § 9 första meningen framgår:

”Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden.”

Detta är en ramlag eftersom den hänvisar till begreppet ”god revisionssed”. Begreppet ”god sed” finns i många lagar, t ex för mäklare, redovisningsfrågor och advokater. Orsaken är svårigheten att detaljreglera direkt i lagen, och då finns ramlagar och olika branschaktörer sätter detaljregler. För kommunal revision har kommunerna och landstingens branschorganisation Sveriges kommuner och landsting, SKL, definierat ”God revisionssed”:

”God revisionssed är de goda principer och föredömliga tillvägagångssätt som är allmänt vedertagna där revision utförs. Med allmänt vedertagen menas den praxis som råder i en kvalitativt representativ krets av revisorer.” 

Ett kriterium för god revisionssed, enligt många den viktigaste, är revisorns oberoende gentemot de som granskas. SKL menar att oberoendet är centralt för trovärdighet och legitimitet. Vidare att stå fri gentemot den som ska granskas och den som är uppdragsgivare (fullmäktige) samt att självständigt och objektivt granska och pröva. Därför får revisorer inte ens sitta i fullmäktige, fast det inte ingår i det som granskas. Ett absolut oberoende finns inte, men oberoendet måste uppfattas vara tillräckligt. Vedertagna principer definierar det som formellt oberoende, t ex att inte jäv föreligger, och oberoende i praktiken, att man är självständig, opartisk och saklig i sin granskning. Således en klar skillnad mot politiken som är allt annat än opartisk och ofta inte heller självständig och saklig.

Jag och flera med mig uppfattar inte Palmqvist som oberoende därför ifrågasätter jag hans lämplighet som revisor. Man får inte agera så att omgivningen tror att han, trots att han är revisor, styr hur hans partis företrädare skall agera. Vad som sades till Ola Robertsson är av underordnad betydelse. Robertssons upprepade löprundor gör att tidigare rykten och misstankar om att Palmqvist styr S-gruppen i kulisserna har fått ett klart indicium på att de stämmer. Palmqvist kan inte längre uppfattas som oberoende gentemot de som skall granska. Bristen på förtroende drabbar tyvärr hela revisorskollegiet då Palmqvist är deras ordförande. Det torde för de granskade i framtiden vara enkelt att avfärda all kritik med att god revisionssed inte har iakttagits då revisorernas ordförande försöker leka oppositionsråd. I och med detta har hela revisionen lidit svår förtroendeskada då deras företrädare inte kan hålla sig till spelreglerna.

Så svaret på min fråga i rubriken blir NEJ!

Per Ericsson Skönevik.

 

Arvoden utan arbetsinsats överklagas

Nu överklagas utbetalning av arvoden till fyra ledamöter i Ronneby kommun som lovats arvoden för 200 000 kronor trots att de inte tjänstgjort.

Det är Per Ericsson, Ronneby som i dag har överklagat ärendet till Förvaltningsrätten i Växjö. Han anser det inte vara skäligt att arvodera f d ledamöter i ett utskott då något krav på motprestation inte finns.

”Det finns således ingen laglig grund för att göra utbetalningarna som beslutats,” skriver han vidare. Han yrkar att Förvaltningsrätten i Växjö undanröjer beslut i Ronneby kommuns personalutskott 2014-10-06 § 17 då det saknar lagstöd samt att Förvaltningsrätten i Växjö utfärdar inhibition tills ärendet är avgjort.”

Nedan brevet i sin helhet.

Obs. klicka i bilden för bättre läsbarhet.

Överklagan

 

 

Idén nytt sjukhus har stärkts

Så länge det rådde tveksamhet kring Petronella Peterssons framtida politiska engagemang i landstinget hade Sune Håkansson i Blekingepartiet gärna sett henne på en framskjuten plats i sitt nystartade parti.

När nu Petronella har bestämt sig för att kandidera för Centerpartiet (se mitt blogginlägg längre ner) ja, då säger gentlemannen Sune Håkansson så här:

– Det är glädjande att Petronella kandiderar. Därmed ökar chanserna för att vi får ETT sjukhus, rimligen mitt i Blekinge.

Om jag bortser från icke oväntad lokal politisk hysteri i Karlskrona, där kommunpolitiker nu försöker ta över landstingsfrågorna (!) då har onekligen idén om ett nytt sjukhus fått ett allt starkare marknadsvärde. Det gäller nu att de krafter som ser logiskt och framsynt på sjukhusfrågan kan visa upp ett samarbete som gagnar hela länets befolkning. Jag vill tro att den möjligheten finns hos många politiker. Det gäller dock att överge invanda politiska mönster och se framtiden för Blekinge ur ett nytt perspektiv.

Blekingepartiet fortsätter att fylla sin varvade landstingslista med namn. Klara hittills är:

Sune Håkansson, Johannishus, Monia Svensson, Saxemara, Lars Andreasson, Ronneby, Ros-Marie Ronnehed, Ronneby, Per Gunnar Johansson, Hallabro och Per Ericsson, Skönevik.

Tjänstemäns insändare upprör många

Gårdagens insändare i Sydöstran undertecknad av tio ledande tjänstemän i Landstinget Blekinge upprör många. Mest anmärkningsvärt är, anser flera, att de tar politisk ställning och att landstingsdirektör Peter Lilja talar i egen sak.

Jag kommenterade insändaren i går. Se bloggen nedan. Här följer några av synpunkterna hämtade från bl.a. sociala medier:

Marco Paulsson, moderat och 2:e vice ordf. i kommunstyrelsen, Karlshamn:

– När en politisk ledning är svag tvingas tjänstemän in och agera politiker. Likadant är det motsatta då politiker blir allt för operativa i områden där de inte har fack-kunskap. Jag tycker givetvis synd om dessa tjänstemän ”att de gick på den lätte”. Ni väljare och genom era politiker bestämmer var ett eller flera sjukhus ska finnas. Tjänstemännen ska leverera, det är deras jobb. Liksom vad har chefen för folktandvården med detta att göra. I och med insändaren har tjänstemännen nära på skrivit under sin egen uppsägning!

Sune Håkansson, Blekingepartiet:

– Det är orimligt att Lilja omyndigförklarar politiker och väljare. Det är väljarna, som skall bedöma var Blekinges framtida sjukhus skall vara placerade.

Lilja bör få en skriftlig varning av landstingets styrelse, och därtill sättas i karantän.

Håkan Robertsson, socialdemokrat, Ronneby:

– Läste i Sydöstran att ”toppchefer” på Landstinget fått för sig att ett nytt sjukhusbygge centralt i länet blir för dyrt. Detta utan att det finns en relevant utredning om kostnaderna. Kostnaden för ett nytt sjukhus verkar ju på sikt bli lägre, än att lappa och laga på de gamla, enligt Ronny Petterssons utredning. Tänk om de kunde lämna byapolitiken inne i Piiinan.

Petronella Petersson, centerns gruppledare i landstinget:

– Byggnaderna är en så otroligt liten del av kostnaderna. Hisnande dyrt kan tyckas. Får man inte svindel av siffrorna är man inte normal. Men kostnader för personal och utrustning är desto högre.

Således: vad är viktigast att försöka få ned?

Sen om vi bortser från det ekonomiska: det råder redan en enorm brist på personal. Linköping fick stänga 20 vårdavdelningar förra veckan. Vi är redan vid vägs ände!

Ett sjukhus är det enda som är möjligt.

Anna Espenkrona, moderat Hallabro:

– Alla ska ha sparken! Direkt och utan pardon!! Tjänstemän får inte ta politisk ställning!!

Per Ericsson, Ronnebypartiet:

– Ge ledningen pulkan! Spark är för dyr!

Mats Harrysson, Dokumentärfilmare:

– Tjänstemän får ha vilken åsikt dom vill – privat. Att gå ut och uttrycka sina åsikter genom sin tjänsteställning är förödande för det demokratiska, politiska landskapet. Det måste någonstans ha gått snett när man uttrycker sig genom insändare i en tidning. Vem kan i fortsättningen lita på dessa tjänstemän.

Gruppen ”Vi som vill ha ett modernt sjukhus i Blekinge”:

– Förtroendet för tio av landstingets topptjänstemän är rubbat. Man får anta att de har godkännande från, eller blivit pressade av de styrande partierna att agera som de gjort men det är svårt att förstå hur de kan fortsätta på sina positioner efter det utspel de gjorde i lördags. Peter Lilja, Bengt Wittesjö, Tina Möller, Anders Rehnholm, Håkan Bergevi, Per Johansson, Agneta Kalmins, Gunilla Skoog, Jonas Kullberg och Madeleine Flood borde alla ta konsekvenserna av sitt agerande och inse att deras förtroende som ledande tjänstemän i Blekinges största kommunala organisation är förbrukat. Det är dags att inse att ni blivit offerlamm i den här politiska debatten.

Ronny Söderberg, Backaryd:

–  Vi väljare skiter i vad tjänstemännen tycker och har för inställning i frågan. Det är våra skattepengar som vi vill ska användas på rätt sätt, klokt och långsiktigt, vilket är ett politiskt beslut. BYGG NYTT SJUKHUS NU!!