I dag är det dags att släppa fram Sune Håkansson, Ronnebypartiet med sina funderingar kring budgetarbetet som tycks mer snårigt och osäkert än på många år. Han är inte säker på att Roger Fredriksson och en splittrad allians lyckas bestämma årets budget. Det kan, spekulerar Sune Håkansson, antingen bli socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna som formar årets budget.

”Stundom kallas kommunfullmäktiges ledamöter för tyrannerna. Måhända upplevs de så, även i vår kommun. Detta inte minst då den samlade kommunalskatten ligger nära två procentenheter högre än riksgenomsnittet. För en normalinkomsttagare motsvarar detta ca 400 kronor i månaden. Vad får vi för pengarna, brukar frågan bli.

Det är inte mer än ett år sedan förra valet. Likväl finns det anledning att något påminna om resultatet då. I kommunvalet blev S störst och fick 15 mandat. Sd var näst störst med 13 mandat. M har 9 mandat. Det är ett bräckligt minoritetsstyre i kommunen. Roger Fredriksson har att försöka leda det hela.

Opinionssiffrorna svänger. För dagen torde Sd i vår kommun vara nära nog ikapp, om inte förbi. S har nära nog försvunnit från den politiska arenan. Nåväl, inför budgetarbetet tvingas de ut på plan. Likväl torde partierna snart börja tänka på livet efter nästa val. Sd blir alltmer rumsrent, kanske mest därför att de övriga partierna har närmat sig Sd:s uppfattning i invandringsfrågan. Frågan ställs alltmer på sin spets för Fredriksson och hans parti. Är det viktigast att komma överens med S, eller är det lika bra att komma överens med Sd? Risken finns ju annars att S och Sd kommer överens.

Ty budgetarbetet har redan visat den stora osäkerheten. Visst har de olika nämnderna i nära nog enighet visat på förslag till besparingar. När uppgörelserna har blivit kända, har nämndsledamöterna fått bakläxa. Detta synes gälla inom flera partier. Exemplet Kulturskolan, där Sd nu plockar poäng genom att påpeka att deras ledamöter i Utbildningsnämnden röstat fel, är på intet sätt ett undantag. Ty häri ligger också den demokratiska fördelen. När en nämnd föreslår besparingar, får medborgarna möjligheter att reagera.

Lagen säger att kommunen, något förenklat, varje år skall ha en budget där intäkterna är minst lika stora som kostnaderna. Det är alls inte svårt. Problemet är att följa budgeten. I år visar prognoserna på att kostnaderna är ca 30 miljoner högre än budgeten. Dessa måste sparas in inför nästa år. Därtill kan det försvinna trettiotalet miljoner i statsbidrag. Möjligen, men det blir alltmer osannolikt, tillskjuter staten lika mycket genom andra bidrag.

I förra budgeten fanns en plan för 2020. Då antogs att befolkningstalet i år skulle öka. Just nu ligger kommunen 200 personer lägre än vad som då antogs. Detta motsvarar 12 miljoner kronor! Hur spara dessa miljoner?

I många fall kan en nämnds politiker inte göra så mycket, åtminstone inte under innevarande år. Först framåt midsommar får man veta att budgeten inte håller. Då är det redan för sent att göra något. Folk är redan anställda.

Att spara på, exempelvis, socialbidragen är inte lätt. Det socialnämnden kan göra är att ge tjänstemännen order om att vara strängare i sina bedömningar. Bidragstagaren har då möjligheten att överklaga. Det finns inte många överklaganden i vår kommun, ännu färre som går igenom. Det antyder att kommunen ligger en bit från laglighetsgränsen. Likväl torde det vara svårt att nå politisk majoritet för en skärpning.

På motsvarande sätt är det inom äldreomsorgen. Äldrenämnden, och kommunfullmäktige, gör en bedömning om hur många hemtjänsttimmar, som kommer att utföras under det kommande året. Håller inte prognosen, får man tillskjuta mer pengar. Alternativet är, även här: Vi gör en hårdare bedömning. Samma resonemang gäller platserna på Himmet. Antalet avslag kan räknas på ena handens tumme. Under mina år i äldrenämnden var det inte någon, som föreslog hårdare regler. En viktig förklaring är att våra äldre ser Himmet som en sista utväg. Att flera av deras bekanta borde flytta till Himmet, håller man med om. Att det skulle gälla dem själva är otänkbart.

Dilemmat för äldrenämnden är därtill att kommunledningen, med moderaterna i spetsen, har beslutat att införa LOV även för Himmen. Som det ser ut nu, kommer Attendo att öppna 54 platser i slutet av nästa år. Följden blir en kostnadsökning på ca 15 miljoner kronor per år för äldrenämnden, såvida man inte, på något sätt, lyckas avveckla lika många platser på övriga boenden. Därtill talas det om lika många nya platser i Bräkne-Hoby. Jag menar att det rätta är att redan nu besluta om att avveckla LOV på Himmen.

Det bör påpekas att en del kommuner försöker spara genom att bygga trygghetsboenden, varigenom söktrycket till Himmen minskar. Ronneby gör tvärtom. För att spara bygger man inga trygghetsboenden.

Så några tankar om budgetprocessen. Den ena är att både utbildningsnämnd och socialnämnd har fått sparbeting, som framstår som omöjliga. Vad gör man då? Man ger upp! I båda fallen var deras förslag till besparingar dåligt genomarbetade.

Det andra är: En nämnd försöker ibland ”luras”, genom att inte komma med det bästa sparalternativet. I stället presenterar man en del ”omöjliga” alternativ.

När det, som nu, ser bedrövligt ut för Ronneby, liksom för många andra kommuner, är det då rimligt att lägga resurser på långtidsprognoser, innebärande stora investeringar och höga kostnader för driften? Ett stadsmuseum har man talat om i något årtionde. Är det inte lika bra att stryka projektet?

Sammanfattningsvis: Det ser illa ut för Ronneby. Jag menar att det är värre än så. För att undvika högre skatt torde det behövas en sammanslagning till en enda kommun i länet. Därtill, övergångsvis, också ett statligt stödpaket till utbildning och infrastruktur.

Visst, det kommer att bli en budget även denna gång. Men det blir en budget, som inte kommer att hållas

Debatten kommer att gälla: Är det inte nödvändigt att göra som en småländsk kommun, sänk arvodena till politikerna till den tidigare nivån? Är det försvarbart att ha den lägsta taxan i länet för maten till pensionärerna? Är det inte nödvändigt att få ner kostnaderna för maten till skolbarnen, idag ligger kostnaden 40 procent högre än i Karlshamn.

Den intressantaste frågan torde likväl bli: Lyckas Roger Fredriksson få majoritet för en budget, som någorlunda är styrd av alliansen? Alternativet är att det är socialdemokraterna och/eller sverigedemokraterna, som utformar budgeten.”

Sune Håkansson