GRATTIS Håkan Hardenberger

Att fylla 60 är fortfarande stort. Trots att mänskligheten blir allt äldre och hundraåringarna fler än någonsin är det ändå något magiskt med att passera denna åldersgräns.

Naturligtvis ska det firas men man kan alltid fira på olika sätt. Mitt kusinbarn Håkan Hardenberger firar med en rasande lång världsturné. Du som kan din klassiska musik vet att Håkan är klassad som världens bästa trumpetare. Han är till och med professor i konsten att hantera sin trumpet.

Foto: Bengt Mauritzson

I likhet med alla andra kulturutövare släpps han nu loss efter nära två års isolering till följd av Pandemin. För Håkans del sammanfaller det med att han nu i höst har fyllt 60 vilket kommer att uppmärksammas med konserter runt om i världen.

Han har inlett med en rad uppskattade konserter i Sverige som nu följs av framträdanden i Wien, Tokyo, Paris för att ta några exempel av många andra platser i världen. Turnén har det korta men sammanfattande namnet – ”GRATTIS”.

Håkan fick en trumpet i julklapp av sin pappa när han var 8 år. Den kostade 100 kronor men byttes snart ut när han börjat undervisas av Bo Nilsson, trumpetare i Malmö Symfoniorkester. Håkan fick greppa en av Nilssons trumpeter, en Vincent Bach, som fick motivationen att glöda och på den vägen är det.

Håkan är professor i trumpet vid Musikhögskolan i Malmö och vid Royal Northern College of Music i Manchester. Dessutom ”artist in Residence vid Philharmonie Dresden.

Flera av nutidens främsta kompositörer internationellt och i Sverige har specialskrivit verk för Håkan Hardenberger. Nyligen fick han en rejäl utmaning av Jörg Widmann, en tysk samtida kompositör som är en av världens mest spelade. Han skrev in både högre och lägre toner än vad Håkan spelat tidigare. Men det gick vägen!

Håkan Hardenberger har blekingska rötter. Hans morfar, Edvin Olsson (bror till min mor) växte upp i Röaby norr om Bräkne-Hoby tillsammans med tolv syskon. Hans föräldrar Mona och Åke växte upp i Skåne.

Vi är många kusiner i Blekinge som utbrister i ett rungande – Grattis Håkan! Njut av musiken och livet. En 60-årsdag kan räcka över flera år.

Ronneby spår krympande ytterområden

Kommande befolkningsprognos med vidhängande bostadsförsörjningsprogram har klubbats av kommunstyrelsens arbetsutskott. Prognosen visar den tänkta utvecklingen fram till 2030 och ska ligga till grund för framtida planering.

Siffrorna har sammanställts av Sune Håkansson för denna bloggs räkning.

RONNEBYS FRAMTIDSPLANER

En kommun skall en gång per mandatperiod göra ett bostadsförsörjningsprogram. Däri brukar ingå en befolkningsprognos. Ronneby kommun har låtit Scb göra en sådan. Här redovisas den tänkta utvecklingen från 2020 till 2030, dels för kommunen som helhet, dels för nio delområden. Delområdena följer inte helt gamla gränser, men likväl kan de någorlunda identifieras.

Jag redovisar prognoserna dels för åldrarna 0-4 år (tänkt för barnomsorg och senare skola), dels för 85+ (äldreomsorg) samt totalbefolkning för åren 2020 och 2030. Reservation görs för slarvfel, etc.

                 Bräkne-Hoby   Backaryd-Hallabro   Eringsboda        Möljeryd        Listerby   

                 2020   2030      2020     2030             2020   2030     2020 2030       2020  2030

0-4            130     126         136      136                 29       25         54       59          118    128

85+            99       169         90         87                  29       29         15       27            44     83

Totalt       2312   2250      2316  2212                645    649        940   907           2480  2520

            Johannishus        Saxemara              Kallinge         Ronneby     Hela kommunen

0-4             76      102         46      49                   313   292      792    676          1694    1570

85+            34        71         33      44                    154  232      489    678            987      1409

Totalt       1286  1564       904  941                4858  4857    13651 13238     29372  29237

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att prognoserna skall utgöra underlag för framtida planering.

Prognoserna är framtagna under förutsättning att ”gamla linjer följs”, innebärande bland annat en relativt stor invandring.

Måhända blir det protester från samhällsföreningarna i Bräkne-Hoby, Backaryd och Hallabro. Man torde inte vilja se en befolkningsminskning.

Sune Håkansson

Jakten på Mittelen – Skånes Mitt

Vi flyr ”skatteparadiset” Ronneby för en dag för att med hjälp av kartor, GPS (Global Positioning System) lokalbefolkning och en stor portion nyfikenhet finna Skånes Mitt, eller som Skåningen uttrycker det – Mittelen.

Jag har hört talas om att Skånes Akademi i samarbete med Höörs kommun har lagt ner ett omfattande arbete för att fastställa den viktiga mittpunkten.

Just Höör har under lång tid ansetts vara Skånes mittpunkt. Men var i Höör, som hela tiden har vuxit i omfattning, skulle den exakta mittpunkten då kunna utses? Dessutom har det inte alls utretts ordentligt. Under lång tid har t ex möllan vid Bosjökloster fått symbolisera mittpunkten.

Det var först när Skånes Akademi 2007 på allvar tog sig an frågan om den viktiga mittpunkten som det började klarna. Folkets aningar kom tämligen snabbt på skam. Då fastställdes det efter noggranna beräkningar av Skånes tyngdpunkt att den borde ligga centralt i Höör.

När jag tagit del av den digra utredningen med efterföljande dokumentation står det att läsa:

”Resterna efter den senmedeltida vattenkvarnen Brännemölla visade sig vara platsen för Skånes absoluta geografiska mittpunkt. Brännemölla norr om Åkersberg, en av fem kvarnar längs med Höörsån, fungerade i början på 1900-talet som Höörs första elverk.”

Bakom Skånska Akademins gedigna undersökningar fanns också ett annat ingångsvärde som var väl så viktigt att balansera.

”Skånes befolkningsmässiga och ekonomiska tyngd ligger i de västra och södra delarna, vilket kan ge en snedvriden bild av landskapet. Genom att framhäva Skånes geografiska tyngdpunkt här vid Brännemölla nyanseras detta något,” anser Skånska Akademin.

Till Höörs samhälle är det lätt att hitta och med den senaste omläggningen av E 22:an är man på plats redan efter en och en halv timme.  Mitt i Höör, höll jag på att säga, ligger anrika Höörs Gästgifwaregård, men ändrar mig snabbt till bästa läge i Höör. Gästgifweriet uppfördes 1692 och är nu efter några års ”ansiktslyftning” i bästa tänkbara form.

För dagen serveras rårakor med rejält skånefläsk vilket innebär att det är knökfullt men med skånskt gemyt blir det en fin upplevelse och paus. Vi intar lunchen tillsammans med en expert på bygden som är beredd att visa oss platsen för Skånes mittpunkt. Lätt som en plätt tänker jag och hugger in på en pannkaka med mycket grädde.

Väl på plats vid Skånes mittpunkt porlar vatten i en finurligt dragen serpentinliknande form. Som kronan på verket ståtar monumentet Mittelen som har skapats av konstnären Lars Ekholm.

Monumentet består av tre delar, i förgrunden möllestenen huggen för ca 150 år sedan av 210 miljoner gammal Höörsandsten , samt skulpturkroppen med solsystemets mitt, solen.

Solen penetrerar portalen den 4 oktober klockan 12 (normaltid) och visar med sin ljusstråle på Skånes mitt.

Ett bra initiativ och en bra tanke blandat med en icke oansenlig portion skånsk humor. En skulptur med känsla för sitt landskap och lokala anknytning.

Alliansens bondfångeri i Ronneby

När jag hör att alliansen i Ronneby, med som vanligt stöd av sverigedemokraterna, vill sänka skatten med tio öre (10) tänker jag på företag som med enkla knep vill sälja en svårsåld vara.

”Svara inom en vecka och du kan få ett armbandsur i present.”

Det är lätt att omsätta alliansens lockrop med tioöringen till ett försök att kanske rädda ett antal röster med ett sådant beprövat bondfångeri. Jag vill tro att Ronnebys befolkning och väljare är klokare än så och därför anser jag att alliansen missbedömer väljarkåren å det grövsta.

Väljarna vet att nämnderna går back med drygt 40 miljoner kronor och att personalkostnaden ska minska med lika mycket. Samma väljare vet att betydande summor krävs för att säkra vård, skola och trygghet. Det är verksamheter som dessutom är lagstadgade och inte kan viftas bort hur som   helst. Ändå påstår alliansens förespråkare att man har ordning på finanserna.

”Skattesänkningen har ett signalvärde”, har kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, m, sagt och han har också erkänt att sänkningen naturligtvis hänger samman med valet nästa år. Något annat hade gjort lockropet än mer bedrägligt.

Fredriksson har också sagt att man vill ge invånarna något tillbaka. Ja, hur mycket blir det då? Enligt alliansens beräkningar skulle det kunna handla om 200 till 300 kronor mer i börsen om du har en inkomst kring 25 000 kronor i månaden.

Men dessa pengar är redan, när lockropet uttalas på en presskonferens, uppätna av prisökningar. Största slukhålet är el- och bensinpriset som slår rekord. Swedbank har i dagarna visat att prisuppgången på el och drivmedel har ökat månadskostnaden för hushållen med flera hundra kronor i månaden. För de som bor i småhus i södra Sverige har därför boendekostnaden ökat med 1 600 kronor i månaden sedan januari i år.

Alliansen och sverigedemokraterna i Ronneby visar med sin ”skatteåterbäring” närmast ett förakt för väljarna med tanke på rådande prisökningar. Invånarna avstår nog gärna den s k skattesänkningen för att politikerna i stället ska satsa på skola, omsorg och trygghet.

Oppositionsledaren, Magnus Pettersson har inte föreslagit skattehöjning men han anser att 10-öringen är ett slag i ansiktet på välfärdshjältarna som slitit extra hårt under den långa pandemin.

”Ronneby har ett oansvarigt kommunalråd”, säger han vidare.

Jag tycker att det är väldigt milt uttryckt och jag tror definitivt att han har helt rätt när han tror att en skattesänkning är något som kommuninvånarna inte efterfrågar. Jag är tämligen övertygad om att alliansens tokiga utspel om skattesänkning kommer att i stället gynna oppositionen.

Till sist kan jag inte låta bli att kommentera vad centerpartisten Kenneth Michaelsson slapp ur sig när 10-öringens lovsång hade nått takhöjd under presskonferensen. Han sa:

”Skattesatsen ska användas som ett dragspel i den kommande ekonomin.” Jo, enligt Sydöstran sa han så!

När reportern frågade om skatten kan höjas igen om behov uppstår blir det ett jakande svar. Men jag tror inte att centerpartisten behöver tänka på vad som sker efter valet. Då är inte Michaelsson med och styr. Han sitter någonstans och spelar dragspel och tänker på hur en 10-öring kunde förändra hans vardag.

Varumärket ”Bok och Hav” inte skadat

SVT Nyheter Blekinge har i en rad inslag granskat turerna kring litteraturfestivalen ”Bok och Hav” som genomfördes i Karlskrona 2017 – 2019. Bland annat har avslöjats att Karlskrona kommun med skattemedel har täckt upp kostnader som den arrangerande föreningen har haft till ett värde av nära 800 000 kronor som, enligt SVT, ansvariga politiker inte haft full kännedom om.

Marcus Sandekjer, mest känd som chef för Blekinge Museum, är tämligen ny på posten som ordförande i föreningen bakom ”Bok och Hav. Han tillträdde 2020 men på grund av Covid-19 pandemin har inget arrangemang kunnat genomföras det senaste året.

Ett arrangemang är dock planerat till 2022 men nu är Sandekjer osäker på hur det blir efter den granskning som SVT genomfört. Han anser att varumärket ”Bok och Hav” är skadat efter alla turer som har redovisats.

Men där tycker jag att Marcus Sandekjer har fel. Det är inte varumärket i sig, föreningen eller dess arrangemang, som har skadats. Däremot är skadan stor och svår för Karlskrona kommun, dess tjänstemän och ytterst ansvariga politiker.

Ännu en gång har det visat sig att kommunens regelverk och kontroll pekar på utomordentligt allvarliga brister. Detta har lett till att politiker ännu en gång har krävt att ansvariga tjänstemän ska fråntas delegationsrätten.

Karlskrona kommun borde vara stolta över sina kulturföreningar och stötta dem men så länge självklara regelverk för politiker och tjänstemän saknas är risken stor att budgetar överskrids och skammen drabbar föreningarna i stället för kommunen.

Naturligtvis ska idén med att lyfta litteraturen på det sätt som har avsetts leva vidare. Varför inte göra denna litteraturfestival till ett länsövergripande arrangemang, inte minst med tanke på namnet ”Bok och Hav”.

Nu återstår att se vad den interna utredningen kommer fram till. Att utredningen skulle komma fram till något annat än vad som publicerats är knappast möjligt. Att läsa fakturor kan även journalister göra och det har man också gjort.

Min kommentar till granskningen är solklar: jag blir glad och näst intill upprymd över att det fortfarande finns redaktioner som lägger krut på att granska på gammalt hederligt sätt. Må så vara att granskningen bygger på tips, men grovjobbet ska ändå göras. Dessutom har ju public service ett grundmurat uppdrag att granska verksamhet som är knuten till allmänna medel. Jag förstår inte varför ideliga avslöjanden om pengarullningar med skattemedel ska behöva förekomma. Vad gör revisorerna?

Rekordlång kö till röntgen i Karlshamn

Behovet av röntgenundersökningar är mycket stort och trycket för röntgenundersökningar ökar. I september fanns det omkring sex tusen (6 000) remisser på väntelistan. Därmed kan konstateras att dessa personer befinner sig långt ifrån en behandling för att därefter placeras i en ny lång kö för eventuella operationer.

Den rekordlånga kön redovisades av hälso- och sjukvårdsdirektör Kjell Ivarsson när Region Blekinges Pensionärsråd sammanträdde. (Foto: Region Blekinge)

Ivarsson berättade om förslag till förändring där syftet är att öka tillgängligheten totalt sett samt att säkra upp akutflödet med bland annat strokeflödet nattetid.

”Detta kan ske, ansåg Kjell Ivarsson, i samverkan med akutsjukhusen i Karlskrona och Kristianstad, vilket sker redan i dag.

Läkarbilens framtid.

Vid sammanträdet, som skedde digitalt, diskuterades också läkarbilens och bedömningsbilens uppdrag.

”Att de mobila enheterna är viktiga har blivit mycket tydligt, inte minst under Covid 19-pandemin”, betonade Kjell Ivarsson.

”Den mobila närvården är under utveckling och tydliga uppdrag behöver utvecklas”, fastslog Ivarsson.

I dag finns två bedömningsbilar i västra Blekinge. Totalt finns det fem läkarbilar och antalet läkare är 4,8 tjänster. Målet är att det ska finnas en läkare per kommun.

Sverige storsatsar på ambulansflyg

Naturligtvis ska flyget utnyttjas som transportmedel, inte minst i ett avlångt land som Sverige. Det har inte minst Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg (KSA) som ägs av Sveriges 21 regioner, tagit fasta på.

Verksamheten är under uppbyggnad och en mindre flygplansflotta är beställd varav två flygplan redan har levererats. Sammanlagt sex flygplan har beställts av modellen Pilatus PC-24, tillverkade av det schweiziska företaget Pilatus Flugzeugwerke. Flygplanstypen används sedan 2019 som ambulansflygplan i Australien.

Beredskapsbaser blir Umeå, Stockholm/Arlanda och Göteborg/Landvetter som ska vara bemannade dygnet runt. Verksamheten startar i november och då i Umeå och Arlanda. Landvetter kommer igång i februari 2022.

Av flyg- och patientsäkerhetsskäl kommer flygplanen att bemannas enligt multi-crew, vilket innebär två kvalificerade piloter.

Enligt KSA är ambulansflygplanen utrustade med navigations- och kommunikationsutrustning för bästa flygsäkerhet vid krävande väderförhållanden. Planen kan landa och starta på landningsbanor som är kortare än 1000 meter, vilket innebär förmåga att landa på samtliga svenska trafikflygplatser.

En gemensam flygkoordineringscentral (FKC) placeras i Umeå och bemannas dygnets alla timmar av erfarna sjuksköterskor och kvalificerad operativ personal.

Det som nu håller på att förverkligas har sina rötter i en diskussion som påbörjades för flera år sedan. Idéerna var framtidsinriktade vilket inte minst besannades under pandemin när patienter i behov av akutsjukvård behövde flyttas till olika regioner. Denna nationella strukturering av vården ligger alltså helt rätt i tiden och innebär att Sveriges regioner och sjukhus ansvarar för olika typer av specialiserad vård. Det innebär, skriver KSA på sin hemsida, ett växande behov av flygtransport av patienter mellan sjukhus.

Flygambulans är också ett komplement till ambulans på väg och ambulanshelikopter.

I Blekinge är regionen just nu inbegripen i en diskussion var en ambulanshelikopter ska baseras. I Blekinge eller Skåne. Enligt Sydöstran har F 17 ratats på grund av att det saknas lämplig hangarbyggnad.

”Taggtrådskust – försvar i söder”

I likhet med många andra har jag sedan uppväxten på 1940 och 1950-talet alltid hört talas om hur bristfälligt Sveriges försvar var när andra världskriget bröt ut. Så var det också men det gjordes snabba och allvarligt menade försök att göra en eventuell invasion så avskräckande som det bara gick med dåtida medel.

När jag nu tar del av innehållet i en unik och stor bok ”Taggtrådskust – försvar i söder” slår det mig hur snabbt Sverige ändå reagerade. Berg fanns det gott om och med en ansenlig mängd betong och cement blev detta till effektiva försvarsställningar och stridsvagnshinder.

Boken kunde också ha haft titeln ”Skånelinjen” eller som den länge kallades i folkmun – ”Per-Albinlinjen”. Det var en unik försvarslinje som byggdes under stor brådska under 18 månader vid andra världskrigets början. Linjen sträckte sig från Båstad vid halländska gränsen runt den skånska kusten och vidare in i Blekinge till Vieryd i öster och var nästan exakt 75 mil.

Värnlinjen bestod av 1063 värn. Värnet i Vieryd hade nummer 1161 så du förstår att det är ett digert arbete som ligger bakom bokens tillkomst. Författaren, Leif Högberg, inledde denna imponerande kartläggning och fotografering av värnen 1998.

Det har genom åren skrivits en hel rad böcker om Skånelinjen men den bok som nu presenteras är en sammanfattning och kartläggning som saknar motstycke. Naturligtvis har jag för egen del besökt många av de platser som ännu minner om andra världskriget och hur vi i Sverige ville försvara oss om vi blivit angripna.

En bra plats för denna spaning är utmed Falsterbokanalen och Kämpingebukten med bl a betydande stridsvagnshinder. Just denna kustlinje kartlades av tyska spioner och med en detaljrikedom som slog svenska försvaret med häpnad. I boken berättas detaljrikt om hur såväl Tyskland som sovjetiska krigsmakten under kalla kriget karterade stora delar av Sverige. Inte minst södra kustremsan.

Boken är rikt illustrerad och många av bilderna minner om nu raserade eller plomberade värn. Antalet sidor är 382. Boken ges ut i samarbete med Leif Högberg och Fort & Bunker. www.bunker.nu.

Bilderna från Kämpingebukten och Falsterbokanalen är inte hämtade ur boken. Det är jag själv som är fotograf.

Är du det minsta intresserad av historia är mitt råd att inhandla eller låna boken på biblioteket för att ta del av ett stycke viktig historia. Mycket är plomberat och raserat men det finns ändå värn som har bevarats. Min nedersta bild visar ett värn vid Garnanäs Naturreservat och det är numera inrett som jaktstuga!

En bra dag med flyglitteratur

Ett medlemskap i Svensk Flyghistorisk Förening är ett bra medlemskap. Du får varje år sex välfyllda tidningar och inte minst en storbok om flyg och dess historia. Enbart boken är varje år värd mer än medlemsavgiften som är 395 kronor. Dessutom har du möjlighet att delta i den regionala föreningen Quintus 72. Varje månad arrangeras en föreläsning.  Träffarna är som regel förlagda till F 17 i Kallinge.

I dag var brevlådan välfylld. Den innehöll såväl bok som tidning. Boken handlar om den svenska flygindustrins historia och har titeln – ”Svenska flygplan”. Författare till årets förnämliga verk är Lennart Andersson som har givit ut ett 25-tal böcker, merparten handlar om flyg.

Sverige är inom flygindustrin en både stor och betydelsefull nation. Vi är i nutid mest kända för vår militära gren med SAAB i spetsen men vi har genom åren också haft en omfattande civil produktion.

Som författaren mycket riktigt påpekar behöver man bara bläddra en stund i boken för att titta på bilderna så kan man knappast undgå att fascineras av den tekniska utveckling som har skett.

”På lite mer än 100 år har man, från pionjärtidens mer eller mindre fantasifulla konstruktioner i trä och duk – av vilka de mest lyckade kunde göra små luftskutt på några meters höjd -med utnyttjande av samma grundprincip lyckats nå helt andra resultat, datorstyrda aerodynamiska skapelser i lättmetall och kompositmaterial, som kan flyga med en hastighet dubbelt så stor som ljudets”.

Avsnittet har lämpligt nog rubriken – ”Från Gräshoppan till Gripen.”

Författaren menar att boken ska ses som ett uppslagsverk för den som är intresserad av svensk flygindustri och av alla de flygplan som har byggts i Sverige genom åren. Redan när du bläddrar i boken är det lätt att känna stolthet av vad som har åstadkommits. Flygplanen i all ära men du ska också räkna med en betydande tillverkning av flygmotorer. En utveckling som nu blickar framåt och då med elektriska motorer som nästa steg. Förarlösa flygplan är i dag inte heller en utopi.

Vill du bli medlem? Gå då in på hemsidan:

www.flyghistoria.org  Anmäl dig på hemsidan eller ring 08 – 667 71 70 och sätt in årsavgiften 395 kronor på PlusGiro 53 32 14 – 3.

Elsa Andersson – flygpionjär

Quintus 72 är en regional förening inom Svensk Flyghistorisk Förening som tänker starta nästa verksamhetsår med att bjuda in allmänheten till en riktigt spännande föreläsning.

Det kommer att handla om Sveriges första kvinnliga aviatör/pilot, Elsa Andersson. Hon föddes 27 april 1897 i Strövelstorp och inledde sin pilotutbildning sommaren 1919 som 22 åring. Året efter mottog hon sitt aviatördiplom den 30 juni. Hon dog tyvärr redan två år därefter men inte genom att störta utan genom ett misslyckat fallskärmshopp.

Nu vill Blekingeavdelningen hedra minnet av Elsa Andersson genom att på dagen 100 år efter hennes förolyckande genomföra en föreläsning. Den sker på Kulturcentrum i Ronneby lördagen den 22 januari 2022 klockan 12.30. Man kommer inte att ta någon entréavgift eftersom man vill sprida kunskap om Elsa Anderssons vid den tiden unika beslut att utbilda sig till pilot.

Föreläsare blir Bertil Andersson, före detta meteorolog vid F 5 i Ljungbyhed. Han är aktiv i Ljungbyheds militärhistoriska museum. Elsa genomförde sin flygarutbildning vid Thulins flygskola i just Ljungbyhed.

Elsa Andersson var således en pionjär inom svenskt flyg när hon som första kvinna lät utbilda sig till pilot. Hennes bedrift är minst sagt dåligt känd hos den breda allmänheten som mestadels har matats med information på bred front om manliga piloter.

Elsa utbildade sig också till fallskärmshoppare. En utbildning som hon valde att förlägga till Tyskland. Hon gjorde aldrig några fallskärmshopp där men väl efter sin hemkomst till Sverige och Skåne. Det var när hon skulle hoppa inför publik över sjön Alsen nära Askersund som linorna till hennes skärm trasslade in sig och Elsa föll därför okontrollerat till marken och dog. Hon blev 24 år.