Varför ska kulturarbete vara oavlönat?

Jag vill tro att alla vill att just deras kommun ska vara trivsam och inbjudande men också framgångsrik. Skattesatsen ska vara balanserad, likaså sysselsättningen. Skola och annan social verksamhet måste vara av toppklass. Bostadsmarknaden ska vara inbjudande och ha bästa standard. Föreningslivet ska vara omhuldat och berikande.

Uppfyller kommunen dessa vällovliga krav är det ändå något som saknas, vilket inte alla beslutande politiker tycks förstå. Jag tänker på kulturens värde utifrån människors behov. Alla har rätt att kräva ett levande och rikt kulturliv. Även den verksamheten måste få kosta. Det finns goda exempel men det finns tyvärr många fler när det gäller det motsatta.

Tankarna kommer till mig när jag i dag på morgonen först fick ta del av den negativa nyheten i SVT Blekingenytt därefter i lokalpressen. Nyheten var att litteraturfestivalen ”Bok och hav” i Karlskrona ställs in i år och kanske går en alldeles för tidig död till mötes.

Kommunen, som har mest nytta av ett dylikt arrangemang, vill inte betala arvode för arbetsinsatsen dvs planering och genomförande av projektet. Man tycker att de ideella krafterna ska göra detta gratis!  Fem personer har tidigare genomfört det lockande och prisade arrangemanget. Nu har dessa fem tröttnat. Jag förstår.

Ett arrangemang som ”Bok och hav” (en genialisk titel i just sjö- och marina staden Karlskrona) lockar publik från såväl regionen som övriga landet att besöka just Karlskrona – som får äran av arrangemanget.  Då ska naturligtvis kommunen finansiera inte bara kringkostnader utan också arbetsinsatsen. I fjol lockade festivalen 700 besökare. Fullt godkänt och vad skulle inte en vidare utveckling kunna innebära i ökat publiktryck?

Nu avvecklas i stället det litterära projektet och Karlskrona blir än fattigare på det kulturella området som redan har en negativ stämpel på sig bland talföra invånare.

Men den som inte är beredd att satsa, ja, jag vänder mig till inskränkta politiker i såväl Karlskrona som Ronneby, ska inte heller ha framgång. I Ronneby har det under ett års tid diskuterats hur man ska arvodera de som vill arbeta med kultur. I detta fall gäller det Folkteatern i Ronneby.

Där är det lika dumt som nu i Karlskrona, kommunala bidrag får inte användas till att betala kulturarbetare. Duktiga verksamhetsledare tröttnar naturligtvis och satsningen blir minimal för att efter ett tag helt tyna bort.

I Ronneby har tjänstemän gjort till sin självutnämnda uppgift att jämföra kultur med idrott. Vem har bett dem om det? Är det politikerna?  Ja, då är det synnerligen olyckligt.

Jag har en enkel fråga: vem har bestämt att just kulturarbetare ska arbeta och slita gratis?? Det är regel att man inom föreningslivet oftast arbetar ideellt (gratis) men när det gäller större kulturprojekt eller speciell fast kulturverksamhet som sticker ut – och som kräver personal – är det dags att tänka om.

Alla har väl rätt till en rättmätig ersättning som i slutändan gynnar just kommunen. På kort tid har vi i Blekinge kört slut på ”Bok och hav” i Karlskrona och i Ronneby går Folkteatern på sparlåga.

Beslutande politiker måste nu ta sitt ansvar. Kultur är viktigt och stimulerar människor på skiftande sätt. Red ut problemen och de ekonomiska irrfärderna och ge kulturen en ärlig chans. Det har invånarna i respektive kommun rätt att kräva.

Varumärket ”Bok och Hav” inte skadat

SVT Nyheter Blekinge har i en rad inslag granskat turerna kring litteraturfestivalen ”Bok och Hav” som genomfördes i Karlskrona 2017 – 2019. Bland annat har avslöjats att Karlskrona kommun med skattemedel har täckt upp kostnader som den arrangerande föreningen har haft till ett värde av nära 800 000 kronor som, enligt SVT, ansvariga politiker inte haft full kännedom om.

Marcus Sandekjer, mest känd som chef för Blekinge Museum, är tämligen ny på posten som ordförande i föreningen bakom ”Bok och Hav. Han tillträdde 2020 men på grund av Covid-19 pandemin har inget arrangemang kunnat genomföras det senaste året.

Ett arrangemang är dock planerat till 2022 men nu är Sandekjer osäker på hur det blir efter den granskning som SVT genomfört. Han anser att varumärket ”Bok och Hav” är skadat efter alla turer som har redovisats.

Men där tycker jag att Marcus Sandekjer har fel. Det är inte varumärket i sig, föreningen eller dess arrangemang, som har skadats. Däremot är skadan stor och svår för Karlskrona kommun, dess tjänstemän och ytterst ansvariga politiker.

Ännu en gång har det visat sig att kommunens regelverk och kontroll pekar på utomordentligt allvarliga brister. Detta har lett till att politiker ännu en gång har krävt att ansvariga tjänstemän ska fråntas delegationsrätten.

Karlskrona kommun borde vara stolta över sina kulturföreningar och stötta dem men så länge självklara regelverk för politiker och tjänstemän saknas är risken stor att budgetar överskrids och skammen drabbar föreningarna i stället för kommunen.

Naturligtvis ska idén med att lyfta litteraturen på det sätt som har avsetts leva vidare. Varför inte göra denna litteraturfestival till ett länsövergripande arrangemang, inte minst med tanke på namnet ”Bok och Hav”.

Nu återstår att se vad den interna utredningen kommer fram till. Att utredningen skulle komma fram till något annat än vad som publicerats är knappast möjligt. Att läsa fakturor kan även journalister göra och det har man också gjort.

Min kommentar till granskningen är solklar: jag blir glad och näst intill upprymd över att det fortfarande finns redaktioner som lägger krut på att granska på gammalt hederligt sätt. Må så vara att granskningen bygger på tips, men grovjobbet ska ändå göras. Dessutom har ju public service ett grundmurat uppdrag att granska verksamhet som är knuten till allmänna medel. Jag förstår inte varför ideliga avslöjanden om pengarullningar med skattemedel ska behöva förekomma. Vad gör revisorerna?