Blekingesjukhusets lokaler misskötta

Landstingsdirektör Peter Lilja spelar ett högt spel för närvarande. När han underkänner en utredning signerad Ronny Pettersson, utredare i landstinget i drygt 35 år, tar han en stor ekonomisk risk.

Lilja påstår nämligen att det endast finns en utredning som kan gälla och det är hans egen. I den slår han fast att de två Blekingesjukhusen i Karlskrona och Karlshamn kan lappas och lagas för en summa av 3,5 miljarder kronor.

Hur vet han det? Ännu har han inte visat några trovärdiga siffror och när nu revisorerna riktar häftig kritik mot landstingsledningen för lång tids misskötsel av sjukhuslokaler är det naturligtvis Peter Lilja som sätts i blixtbelysning och måste avkrävas ansvar.

Det finns ett system för registrering och planering av fastighetsunderhåll men i praktiken har detta inte använts på åtta (8) år!!! Inte sedan 2006 har landstinget genomfört några statusbesiktningar av lokaler!

Naturligtvis är landstingsdirektör Peter Lilja ytterst ansvarig för denna grova försummelse. Men än värre och allvarligare är att han grundar sin utredning och ekonomiska kalkyl utifrån ett lokalinnehav som inte har statusbesiktigats på åtta år. Naturligtvis kan framtida renoveringsbehov och kostnader för detta bara bli till en grov uppskattning. Det är detta revisorerna nu med kraft påtalar och kräver en åtgärdsplan senast april månad. Summan för underhåll har flera år varit klart lägst i landet.

Detta till trots vill Peter Lilja att politiker och allmänhet ska tro mer på hans utredning än den Ronny Pettersson tagit fram.

Det är inte enbart sjukhuslokaler som missköts och snabbt förfaller. Vi har Bräkne-Hoby folkhögskola där inte heller något underhåll har utförts och nu riskerar skolan att tvingas flytta till andra lokaler. På grund av bristande underhåll pekar nu landstingets egen utredning på att en upprustning skulle bli allt för kostsam. Vi har också parkeringshus som har tvingats stänga på grund av rasrisk.

Landstingsdirektör Peter Lilja är ansvarig tjänsteman men ytterst är det politikerna som har att ansvara för hur skattemedlen används. Detta fall med ren misskötsel, nu påtalad av revisorerna, är allvarligt och jag förstår mer än väl att politiker som nu står inför den största investeringen någonsin vill ha klara redovisningar. Det är ytterst deras heder som står på spel. Vem kan försvara icke utfört underhållsarbete? Så får inte skattemedel hanteras.

När Peter Lilja nu uttalar sig i media och är bekymrad över en bordläggning av sjukhusfrågan har han ingen att skylla på. Han bör snarast ställa sig frågan – hur kunde jag komma fram till summan 3,5 miljard för att lappa och laga lokaler?

Ronny Pettersson å sin sida är hur säker som helst på vad som bör ske med de hårt nedgångna sjukhuslokalerna:

– Frågan är inte OM lokalerna ska rivas utan NÄR.

Socialdemokrater saknade underlag

Fram till i eftermiddag var det snabba ryck och beslut som gällde för socialdemokraterna i landstingsstyrelsen. Utan riktiga underlag tänkte man klubba igenom en investering på 3,5 miljarder kronor för att lappa och laga två gamla sjukhus.

Men när det plötsligt blev dags att syna vilka kort socialdemokraterna satt inne med visade det sig att de bara hade Svarte Petter. Alltså inte ett dugg!

I det läget slängde de in handduken och fick med sig Miljöpartiet och Kristdemokraterna på att begära bordläggning. Mot detta protesterade Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Således slutade röstningen 8-7.

Vad som fick socialdemokraterna att sätta klackarna i marken och panikbromsa var säkert överraskningen att vänstern hade bestämt sig för att stödja förslaget att bygga nytt sjukhus. Samtidigt började Miljöpartiet vackla betänkligt och därmed var den annars så stadiga majoriteten skakad i sina grundvalar. Att Kristdemokraterna nu på mållinjen gör gemensam sak med socialdemokraterna är anmärkningsvärt men kan förklaras med ett sätt att överleva.

Nu när sjukhusfrågan är bordlagd blir den ordentligt försenad. Den kan inte bli föremål för behandling på kommande landstingsfullmäktige och blir, som vi tidigare har velat, en viktig och intressant valfråga.

Moderaterna hade ett färdigt förslag på återremiss, vilket man också fick Folkpartiet och Centerpartiet att ställa upp på. Du ser kravet på återremiss här nedanför. GLÖM INTE KLICKA FÖR STÖRRE BILD.

Till alla Blekingar som är rädda om skattemedlen kan vi bara säga – GRATTIS. Nu måste riktiga underlag och ekonomiska beräkningar fram. Vi har ju Ronny Petterssons utredning. Varför placerades den längst ner i djupaste lådan?

Naturligtvis är det inte trovärdigt när landstingsdirektören har påstått att man ska klara lappa och laga för 3,5 miljard. Hur kan han veta det när revisorerna nu har avslöjat att ingen syn eller värdering av nuvarande lokaler har gjorts sedan 2006. Mer behöver inte sägas.

Återremiss

Rättvis placering av sjukhuset

Naturligtvis är vi i gruppen som lobbar för ett nytt sjukhus i Blekinge tacksamma över den draghjälp vi nu har börjat få från redan etablerade partier. Lägg till Blekingepartiet som är under bildande och som bygger huvuddelen av sitt partiprogram på att förverkliga ett nytt sjukhus centralt och rättvist placerat i länet.

Ett nytt parti i Landstinget Blekinge framkallar naturligtvis en viss nyfikenhet och den tänkte jag att vi skulle stilla en aning nu genom att ta reda på vad Sune Håkansson har för tankar i dessa dagar.

Han vill gärna påminna om tidigare landstingsval och hur de brukar gestalta sig:

– Landstingsvalet brukar kallas det glömda valet. I valrörelserna brukar landstingsfrågorna inte ha någon större prioritet. I år torde det, i Blekinge, bli annorlunda.

 Ni i Ronnebypartiet bjöd in landstingets utredare Ronny Pettersson till ett offentligt möte. Vad blev resultatet?

– Att Blekingepartiet samtidigt gick ut med sitt budskap: ett nytt sjukhus, mitt i Blekinge, höjde valtemperaturen. Övriga partier tvingas, efterhand, ta ställning. Troligen är det flera partier, där man inte är överens.

– Ronny Pettersson framförde några viktiga åsikter, som tidigare har kommit i skymundan. Miljöfrågan innebär att det går att göra miljövinster om man bygger nytt. Bl a isolering blir avsevärt bättre vid nybygge.

Regionfrågan?

– Regionfrågan kan innebära att om vi satsar på både Karlskrona och Karlshamn kan slutet bli att vi knappast har något sjukhus alls i Blekinge. Karlshamn kan inte överleva. Kvar blir då Karlskrona. Då söker sig folket i västra Blekinge till Kristianstad. Kvar blir ett för litet underlag för Karlskrona, som då kommer att mista spetskompetens och specialiteter.

Mitt i Blekinge?

– Bekingepartiets tankar är ett nytt sjukhus, placerat nära E22 och nära järnvägen. Därtill nära flygplatsen, men inte under bullermattan. Närheten till flyget är en fördel, dels för pendlande läkare, men därtill därför att vi i framtiden får räkna med att vi ”byter” patienter med andra landsting. Vi kommer att specialisera oss inom vissa vårdområden, men får köpa kompetens inom andra.

– Mitt i Blekinge är en tankegång, som framförs även från företrädare från andra partier.

Frågan blir: Var är det?

– Sannolikt menar ingen att vi skall söka Blekinges geografiska mittpunkt. Då hamnar vi minst en mil norr E22.

– En möjlig tolkning är att vi söker en plats nära länets mittpunkt på E22. Mittpunkten mellan Valje och Brömsebro finns någon kilometer väster om Ronneby.

– En annan tolkning är att vi söker den linje i Blekinge, där lika många bor öster om denna linje som det bor väster om linjen.

Blekinge har ca 152.000 invånare. Hälften därav är 76.000.

– Karlskrona kommun har kringsvid 64.000 invånare. Det räcker ingalunda. 12.000 saknas. Vi lägger till hela gamla Listerby kommun samt Eringsboda gamla församling, ca 5.000 invånare. Nu saknas 7.000 personer. Gamla Listerby kommun når nästan fram till Ronneby, det saknas någon kilometer.

– Medianblekingen bor längs en linje, som går genom Ronneby-Kallinge!

– Det kan, måhända, finnas skäl att ta extra hänsyn till personer boende i Olofström och Sölvesborg, för att inte dessa skall söka sig mot Kristianstad. Samtidigt medför en förflyttning längre västerut att folket uppåt Brömsebro kan söka sig mot Kalmar.

Vilken placering är då bäst ?

– I slutändan finns fler faktorer att ta hänsyn till. Ett område med lämpliga markförutsättningar, etc., som kan godkännas av försvaret, sökes. Lämplig placering någonstans mellan den östra infarten till Ronneby och Bräkne-Hoby, förklarar Sune Håkansson, Blekingepartiet.

Efter intervjun återkommer Sune Håkansson med ytterligare en förklaring till länets mittpunkt:

– Norbergs ek i Skarup utgör mittpunkten. Det handlar om Skarups gård väster om Bredåkra gamla järnvägsstation och dess ägare Torsten Norberg. Mark är till salu, men ligger tyvärr under bullermattan

Nytt sjukhus skapar fler arbetstillfällen

För tillfället tycks verksamma politiker i Karlskrona tävla om att uppnå ett slags bottenrekord i bypolitik när det gäller framtidens sjukvård i Blekinge.

De vill t.ex. på fullt allvar slå i väljarna att all anställd personal vid Blekingesjukhuset i Karlskrona är bosatta just i Karlskrona. För mig är detta en överraskning. Är det verkligen så ? Är det inga som pendlar till Karlskrona för att arbeta på sjukhuset där?

Senast i dag gör kommunalrådet Mats Lindbom, centerpartiet, ett utspel i insändarform där han på fullt allvar menar att personal med jouruppdrag i dag har cykelavstånd. Han fortsätter:

” Då går det inte att utgå ifrån att centrala personer väljer att flytta om  ett nytt lasarett etableras mer centralt i länet”.

Menar han att i detta lilla län där nästan alla pendlar varje dag, att om man bor i Karlskrona kan man INTE pendla ? I så fall är ju sjukhuset i Karlskrona bara till för karlskronaborna !

Naturligtvis är detta hyckleri och bypolitik av stort format som medverkar ytterligare  till politikerföraktet. Fast egentligen är det han säger bara pinsamt.

Nytt sjukhus kunskapshöjande

Sanningen är nämligen att 60 % av länets befolkning är bosatt väster om Karlskrona. Dessa vill inte Mats Lindbom veta av och det är när politiker i Blekinge vägrar att samarbeta och ha länets bästa för ögonen som ekonomin tillåts skena iväg. Då bortser man också lätt från experters råd som tydligt pekar åt ett visst håll, nämligen att bygga nytt sjukhus centralt i länet är att föredra ur alla aspekter.

Nybyggnation ger säkrare kalkyler och inte minst bättre miljö för såväl sjukhuspersonal som patienter.Ombyggnad innebär stor ekonomisk osäkerhet och dessutom behöver sjukhuset vid en ombyggnad förmodligen också stängas under viss tid.

När jag i tisdags på det öppna seminariet hörde Björn Wellhagen, näringspolitisk chef inom Sveriges Byggindustrier, ta upp dessa aspekter kändes det så självklart och jag såg framför mig envisa bypolitiker som med snabb fart är på väg att försätta Blekinge i en ohållbar ekonomisk situation.

Om alla politiker som i dag springer omkring och skriker högt att de vill råda bot på länets höga arbetslöshet menar allvar måste merparten av dessa snabbt tänka om. Ett nytt sjukhus skulle inte enbart innebära utgifter det skulle ge byggjobb och många andra arbetstillfällen i verksamheter som har direkt koppling till ett sjukhus.

Björn Wellhagen pekade på en rad viktiga fördelar med att bygga ett nytt sjukhus. Inte minst skulle det innebära en kompetensförhöjning i alla led. Ett sjukhus präglat av framtidstänk lockar attraktiv och kunnig sjukhuspersonal. Tekniken inom sjukhusområdet är i snabb förändring och det lockar personal på ett helt annat sätt än vad personal i dag måste uppleva i trånga operationslokaler. Kort sagt – ett nytt sjukhus centralt placerat skulle lyfta hela Blekinge.

I dag går 140 byggarbetare utan arbete i Blekinge. Byggnationen vid F 17 ger arbetstillfällen och ett framtida nytt sjukhus skulle ge byggjobbare men även andra yrkeskategorier ett uppsving.

Landstinget Blekinge har i dag ca. 3.000 anställda och dessa genererar i sin tur 1.000 andra jobb!

Ett nytt sjukhus skulle ta ca. 5 år att bygga och under den tiden störs ingen annan verksamhet vid sjukhusen i Karlskrona och Karlshamn.

Politiker i alla läger – stå upp för ett nytt framtida och gemensamt Blekinge. Vi väljare är nu så trötta på den kostsamma bypolitiken att vi  tänker ändra på detta genom att välja nytt i kommande landstingsval.

Flygverkstaden får ett avvecklingsår

Efter dagens sammanträde med bl.a. fackliga företrädare lämnar nu FMV/FSV följande pressmeddelande:

Avvecklingen av flygverkstaden i Ronneby skjuts upp ett år.

Det förslaget lämnar Tomas Salzmann, chef för FMV:s verksamhetsområde FSV, vid dagens samverkansmöte med de fackliga organisationerna.

Det finns i dag tre flygverkstäder som gör tillsyn på JAS 39 Gripen. FMV har som beslutsinriktning att avveckla en av dessa verkstäder, den i Ronneby. Den ursprungliga planen var att verkstaden skulle stängas den 31 december i år.

– Men efter att ha lyssnat på Försvarsmaktens synpunkter och även tagit till oss av de riskanalyser som genomförts och överlämnats till oss, har vår plan för flygverkstaden i Ronneby förändrats, säger Tomas Salzmann.

Främst är det två viktiga punkter, som både riskanalysen och Försvarsmakten pekat på, som gjort att planen nu ändras.

– Det handlar om möjligheten att utbilda flygtekniker för att förstärka verksamheterna vid de kvarvarande flygverkstäderna, samt att klara fortsatt lokalt stöd till flottiljen i Ronneby. För att klara båda dessa riskfaktorer kommer FSV vid dagens samverkansmöte med de fackliga organisationerna att lämna ett förslag på en mer successiv avveckling.

– Vi föreslår nu en stängning i två etapper där vi räknar med att vara i mål den 31 december 2015, istället för den 31 december 2014. Det ger oss möjlighet att rekrytera flygtekniker till verkstäderna i Såtenäs och Luleå i en lugnare takt, säger Tomas Salzmann.

Redan nu har en arbetsgrupp för trygghetsfrågor, AGT, startat omställningsarbetet, där också arbetsgivaren deltar med ett utökat omställningsprogram, för att underlätta möjligheten för fler av de anställda i Ronneby att flytta med till Såtenäs eller Luleå. Främst handlar det om förlängd möjlighet till pendling.

Planen är att utöka verkstäderna i Såtenäs och Luleå med sju, respektive fem, flygtekniker från och med den 1 januari 2015.

– Vi planerar dessutom att ha kvar 15 – 20 medarbetare i Ronneby från och med årsskiftet 2015 och året ut, säger Tomas Salzmann.

Att minska antalet flygverkstäder från tre till två är en del av FMV:s arbete med att rationalisera och effektivisera verksamheten. Långsiktigt, med allt inräknat, kommer FMV att spara runt 15 – 20 miljoner kronor årligen på att avveckla flygverkstaden i Ronneby.

– Jag vet att denna typ av svåra beslut drabbar enskilda individer och jag vet att stämningen i Ronneby är pressad. Samtidigt ligger det i myndighetens uppdrag att genomföra de besparingar riksdag och regering beslutat om, säger Tomas Salzmann.