”Grönt flyg” talar för Bromma!

Regeringen äger inte längre makten över de tio statliga flygplatserna i landet. Detta efter ett riksdagsbeslut den 2 december. I och med detta beslut finns det inte längre någon politisk majoritet för en förtida nedläggning av Bromma flygplats och därmed har hela diskussionen om Bromma fått en helt annan inriktning.

Drivande kraft för en snar avveckling av Bromma flygplats var Miljöpartiet när de ingick i regeringen. Nu när partiet har tappat den positionen är det endast ett förhastat tårtkalas för att fira nedläggningen som minner om förslaget.

Paradoxalt nog har också Stockholms Handelskammares arrangemang den 8 september för att framhålla Arlandas fördelar medverkat till att diskussionen om Brommas framtid har stärkts. Vid seminariet presenterades utredningen ”Satsa på Arlanda”. Innehållet i denna skrift – tvärt emot vad som sannolikt var avsikten – visar i stället betydelsen för Bromma.

Detta framgår av en intressant artikel i senaste numret av Svensk Flyghistorisk Tidskrift. Jag citerar ur artikeln:

”I skriften talas ingående om den kommande eldrivna flygplansparken, om att det kommer ”sannolikt att dominera den svenska inrikestrafiken inom ett par decennier”. Eldrivna trafikflygplan – framgår det vidare av skriften – har ett fartområde kring 440 km/h. Flygplanet Heart Aerospace ES-19, ett svenskt projekt, tas som exempel. Det har en kapacitet om 19 personer.

Eftersom elflygplanen är små lämpar de sig även för rutter med lägre passagerarunderlag som till exempel mellan små och medelstora städer. Potentiellt skulle nya flygrutter kunna upprättas med nya mindre flygplatser och länka samman Sverige utanför storstäderna.”

Artikelförfattaren Torgil Rosenberg pekar i detta sammanhang på Bromma som redan nu är färdigt att ta emot denna trafik. Han anser att man då tar vara på de 1,5 miljarder som redan har lagts ner på Bromma. Dessutom går nu spårväg mellan Stockholms centrum och Bromma flygplats.

Om Arlanda ska kunna hantera det framtida ”gröna” flyget måste en fjärde bana byggas enbart för denna trafik. Vägarna till och från Arlanda måste dessutom breddas.

Åsa Coenraads, m, numera Blekingebaserad riksdagsledamot, skriver i en insändare:

”Arlandas kapacitet behöver säkras och nu när inte miljöpartiet ingår i regeringen borde förutsättningarna för detta finnas. Moderaterna är ett samlingsparti och vi bjuder nu in Socialdemokraterna för att göra upp över blockgränserna om flygets framtid.”

Åsa Coenraads anser även att Bromma måste räddas:

”Bromma fyller en viktig roll för Blekinges utveckling och tillväxt. Näringslivet i Blekinge behöver en snabb och effektiv kommunikation till Stockholms city på samma sätt som våra företag behöver bra kommunikationer vidare ut i världen. En förtida stängning av Bromma är därför inte aktuellt och detta har riksdagen fastställt för bara några veckor sedan.”

Jag menar, i likhet med Artikelförfattaren i Svensk Flyghistorisk Tidskrift, Torgil Rosenberg att Bromma redan står klart att ta emot det framtida ”gröna flyget”. Låt sedan marknaden sköta utvecklingen.

Naturligtvis behöver även Arlanda byggas ut för att möta den framtida flygtrafiken. En fråga som har gått i stå tack vare Miljöpartiets medverkan i regeringen. Arbetet med en rapport om Arlandas framtid stoppades därför 2019. Ännu har ingen slutrapportering visats.

”Flygplatser är viktiga transportnoder och avgörande för att det ska vara möjligt att leva, bo och driva företag i hela landet. Det är precis ett sådant helhetsperspektiv som saknats i regeringens snabbutredning om Bromma flygplats. Därför är det väldigt bra att riksdagen nu satt ner foten i frågan, säger Fredrik Kämpfe, branschchef Transportföretagen Flyg

Hur många utmaningar klarar vi?

Nej, stopp! Nu räcker det!

Så reagerar många i Sverige efter de senaste restriktionerna som börjar att gälla i dag den 22 december och i morgon.  Det är ingen nedstängning som i många andra europeiska länder. Vi har inte den lagstiftningen som skulle möjliggöra ett sådant handlande.

I Sverige är det rekommendationer som gäller. Det är upp till oss själva att leva upp till det som krävs och det är det många som inte klarar. Ca 1 miljon i det här landet har fortfarande vägrat att vaccinera sig. Andra, som villigt tar samhällsansvar, har naturligtvis tagit sin tredje vaccinspruta och nu väntar vi på en fjärde. Eller…

När samhället bygger på personligt ansvar ja, då blir det genast svårigheter när det som nu åter krävs försiktighet med avstånd och minskat antal vid samlingar. Jag förstår när krögare ser åtgärderna som ”rena döden”, ja, för sin verksamhet. Åtgärderna är ju annars till för att just undvika smittspridning och utökat dödstal.

Naturligtvis är det allas vår önskan att det hade varit så lätt att säga stopp, nu räcker det, för att få stopp på smittspridningen av pandemin och nu senast omikronvarianten. Så här års brukar stora och feta rubriker tala om hotande extrem Sibirienkyla eller snöoväder som kan dränka oss i snö och skapa trafikkaos inför jultrafiken.

Nu talar rubrikerna ett annat språk – ”smittostorm på väg”!

Hur snö och kyla kan bemästras vet vi men vi vet inget om den omikronsmitta som sprids land och rike runt i allt snabbare tempo. Inte heller experter på området vet. Därför säger dom – håll avstånd!

En rejäl utmaning har också det extremt höga elpriset blivit för många människor. Kylan gör sitt till men när politiker i det globala systemet tar till ekonomiska styrmedel ja, då står vi alla inför fullbordat faktum om vi inte tidigare i höst, när elavtal skulle förnyas, struntade i vad leverantörerna tipsade oss om. ”Bind inte”, var deras råd, men i dag är vi några stycken som gjorde tvärtom och därmed kan låta ljusen i stakarna och julgranen skänka en välkommen stämning.

För att inte tala om stora chocken som kom i november. När lilla Lysekilsposten skrev att det skulle bli brist på ansjovis. Ja, då gick stora rikslarmet på de stora riksdrakarna. Jansons frestelse är hotad var budskapet och se, efter några timmar var ansjovis en bristvara i alla butiker.

Men det stämde inte helt; det var ansjovis tillverkad av anrika Abba som tog slut. Vi svenskar är matade med ansjovis från Abba. Vi vet inget annat. Men det finns ansjovis från andra tillverkare. Dessutom svensk!

I höst har vi också haft en Bromma-storm. Regeringen vill lägga ner Bromma flygplats och därmed struntar man fullkomligt i vad Bromma betyder för övriga landet. Men just nu har den stormen bedarrat något. Men det finns anledning att återkomma till frågan. Det finns lösningar.

Ett lokalt hot har dykt upp i Ronneby. När man stod i begrepp att byta fönster i det starkt överbefolkade stadshuset upptäcktes asbest i väggarna. Jo, det sitter säkert mycket skit i dom väggarna. Tänk om dessa väggar kunde tala.

Dessutom tvingades vi i dag vakna till den senaste utmaningen som måste ha fått många svenskar att närmast känna yrsel efter att ha tagit del av nyheten. ”SVT flyttar Kalle Anka”. Tv-tablån har alltid, ja, sedan 61 år, varit densamma. Kalle Anka sänds klockan 15. Tv-ledningen har kommit på att många missar julvärdens ljuständning om man slår på tv:n kl. 15. Så nu startar Kalle Anka först fem över tre.

Puh. Tur att det inte var värre. Men att vänta fem minuter kan ju för många vara en evighet.

God och lugn Jul och ett Gott Nytt bättre År.

Äldres sociala samvaro räddad av valet

Jag läser i lokala bladet att politikerna i Vård- och omsorgsnämnden i Ronneby har gjort en kovändning. En politisk kovändning betyder att ledamöter har tagit ett rakt motsatt beslut mot tidigare. En ofta förekommande handling när ett val stundar. Dom får kalla det vad som helst, det viktiga är att dom äldre nu får behålla en viktig aktivitet.

I budgeten som klubbades i november skulle den nu räddade verksamheten försvinna. Räknenissar hade kommit fram till att man kunde spara 2 miljoner kronor på att avskeda fyra aktivitetssamordnare. Alliansförslaget vann med hjälp av SD-rösterna.

När verksamheten därefter skulle verkställa nedskärningen upptäckte man ett fel och inte vilket fel som helst. Felet kunde bli till en kovändning utan att politikerna behövde förlora i prestige.

När man räknat med att spara 2 miljoner kronor var förutsättningarna att man skulle ta bort fyra tjänster. Felet var dock att endast två av fyra tjänster var besatta! Dessutom var de två återstående deltidsbesatta! Tablå! Det som återstod var en försvinnande liten besparing om man vet att samma nämnd har ett besparingskrav hängande över sig på 40 miljoner kronor!

Aktivitetssamordnarna som nu blir kvar är naturligtvis glada men tillägger:

”Det luktar valfläsk om allting, även om jag tror att de förstått att det skulle blivit mycket dyrare om de hade sagt upp oss,” säger Marona Alm till BLT, en av aktivitetssamordnarna.

Visst är det valfläsk, men, vad då, huvudsaken är att verksamheten är räddad kvar tack vare valet nästa år. En granskning av de tunna ekonomiska uppgifterna i budgeten har naturligtvis också medverkat till kovändningen.

Frågan som inställer sig blir naturligtvis hur många fler sådana luftsiffror för att avyttra verksamheter som finns inbyggda i den budget som klubbades i november?

Verksamheten som räddas kvar är viktig för de äldre, det kan inte nog betonas. Den sociala verksamheten har delvis varit kantskuren till följd av pågående pandemi men nu är snart tre av fyra anställningar som aktivitetssamordnare besatta.

Målet med verksamheten är att erbjuda aktiviteter och sociala sammanhang för seniorer som bor i eget privat boende.

Vård- och omsorgsförvaltningen beskriver den räddade verksamheten på följande sätt:

”Aktivitetssamordnarna har till uppgift att bedriva hälsofrämjande och förebyggande insatser med målet att kommunens seniorer bibehåller hälsa och självständighet så länge som möjligt”.

Ett helt stenröse med problem

När en ny regering utses och nya statsråd utnämns är det brukligt att leta efter s k skelett i garderoben. Kort sagt -skandaler.

Numera behöver journalister inte leta. Nutida ministrar berättar utan omsvep vad dom varit med om i sina tidigare civila liv. I dag berättade nya bostadsministern, Johan Danielsson, att han kört rattfull och för detta mist sitt körkort. Nya landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg har testat droger, nämligen kokain. Dessutom är gamla ministern Tomas Eneroth nu föremål för en förundersökning om sexuellt ofredande.

Men det mest anmärkningsvärda efter dagens regeringsförklaring och efterföljande presentation av ministrar i den nya s-regeringen är ändå högen av allvarliga problem som nyutnämnda statsministern Magdalena Andersson nu måste ta sig an. Av sin egen uppräkning av problem har hon och den nya regeringen ett helt stenröse av problem att lösa.

Jag tror aldrig att jag under en regeringsförklaring hört en statsminister så många gånger fastslå att det finns en mängd stenar med problem att lyfta på. Ja, kort sagt ett helt stenröse! Magdalena Andersson betonade också att nu utsedda ministrar har ett hårt arbete framför sig. Hon la till:

”Titta ordentligt nu på ministrarna för så utvilade kommer de aldrig att vara framöver.”

I Småland och även här i Blekinge vet vi hur våra förfäder har slitit för att lyfta stenar för att skapa odlingsbar mark. Frågan är om alla stenar kan lyftas på de tio månader som står den nya regeringen till buds före nästa val?

Mest trött på valdagen bör Morgan Johansson vara. Hans portfölj har vuxit rejält och det tog lång tid att intervjua honom för att han skulle hinna räkna upp alla stenar som har lagts i hans portfölj.

Hur som helst, kungen har i dag fått uttala dom förlösande och historiska orden – fru statsminister. Nu är hon verkligen statsminister på riktigt. Hur länge? Svår fråga, men hon lär vara envis.

Bengtbloggen hyllar den nya och historiska statsministern med en musikalisk tillbakablick som också kan ses som en hyllning.

https://youtu.be/BNDg_P2Thc8

Ronnebys ovissa politiska framtid

Jag måste erkänna att jag är starkt bekymrad för Ronnebys framtid och då menar jag vilken politik som ska föra kommunen in i framtiden. För merparten av det jag fick uppleva under torsdagens budgetdebatt i fullmäktige gav mig kalla kårar.

Var finns viljan? Var finns partiet som vågar ta täten och peka ut färdvägen? Lägg årets fyra budgetförslag, nästan fem med Ronnebypartiets tilläggsyrkande som blev till budget, och du ser mest likheter. Bara lite olika summor. Mest stack Miljöpartiets förslag ut eftersom dom bannlyste medel till nya flyglinjen till Frankfurt.

Dessutom den årliga gissningsleken som är lika tråkig som att varje jul leka ”ett skepp kommer lastat, med vad då???” Jag är så trött på SD som numera har gjort det till en tradition att låta alla inblandade lyssna till ett allt för långt och utdraget anförande med avslutande fråga – vilka ska få deras 13 röster detta år? Alla tittar ner i sina bänkar och väntar till synes andlöst (eller?) på avslöjandet som alltid är detsamma.

I år dock med en ny variant. SD ville veta om Socialdemokraterna och Miljöpartiet ville leka på deras planhalva. Svaret kom direkt och omedelbart, inget samarbete!

Då kom det skrattretande svaret från SD -då lägger vi våra röster på alliansens budget! Ja, eftersom detta besked lätt kunde tolkas på ett sätt som att det partipolitiska innehållet hade minsta möjliga inverkan, så la man till att man i förväg fått alliansens löfte att badstranden på Karön skulle fräschas upp inför kommande badsäsong.

Det är sådana darriga och svajande politiska avväganden som gör mig allvarligt oroad inför framtiden.

Jag vill starkt betona att det var först när debattrundan med gruppledarna hade avslutats och övriga partimedlemmar släpptes upp i talarstolen som det blev fart på debatten. Helt plötsligt kom det på allvar att handla om trygghet, välfärd, omsorg och inte minst hur ungdomarna har det i dag och hur framtiden ska te sig. Inte minst med fokus på skolan och att alla elever ska ha samma möjlighet att uppnå gymnasiekompetens när man är klar med nian.

Jag blev glad och varm inombords när jag fick lyssna till Ola Robertsson och Malin Månsson, båda socialdemokrater. Plötsligt handlade det inte enbart om siffror och besparingar. Engagemanget kändes äkta och berörande.

Samma var min upplevelse när Tommy Andersson, s, kom upp som sista talare och slog ett slag för idrottens unika betydelse för ungdomars utveckling. Blekinge tillhör de län i landet som har drabbats allra värst av de restriktioner som har hängt samman med den tvååriga pandemin.

Jag menar, kom inte dragande med futtiga skattesänkningar på tio öre per hundralapp när besparingar sedan väntar runt hörnet. Jag vill att något parti, helst alla, ska våga sticka ut och ta ansvar för helheten, alla kommuninvånares framtid. Att nya företag flyttar till kommunen är jättebra men kan inte vara allenarådande. Hissa storseglet och ta ut kursen.

 Nästa år är det val vilket jag inte ens kunde ana av torsdagens debatt som visserligen var vänlig och klädsam, som många intygade, men det räcker inte. Ronneby mår inte bra av en politisk verklighet som vilar på var 13 röster som utgör vågmästarrollen ska hamna. Att en badstrand, som nu, ska få avgöra Ronnebys framtid är bedrövligt.

Visst var det en historisk dag

Onsdagen den 24 november 2021

Klockan 10.00 ca – en historisk omröstning. Sverige fick sin första kvinnliga statsminister, Magdalena Andersson tårögd. Långa applåder i och utanför riksdagen.

Klockan 16.00  – historisk omröstning nummer två. Regeringens budget föll och oppositionens vann. I denna ingår m, kd och sd. Alla i denna konstellation jublade. Övriga deppade.

Klockan 16.30 – dags för det tredje historiska beslutet. Miljöpartiet lämnar regeringen eftersom dom inte kan medverka till att regera med en budget som försämrar miljön och som sd står bakom.

Klockan 16.40 – dags för det fjärde historiska inslaget. För första gången på länge talar Miljöpartiet klartext och gör allvar av vad dom tidigare sagt nämligen att inte släppa fram sd i maktposition.

Klockan 17.30 – det femte historiska skeendet. Magdalena Andersson meddelar att hon avgår som statsminister. Hon har meddelat talmannen att hon vill bli entledigad på grund av att Miljöpartiet inte längre ingår i regeringsunderlaget. Magdalena Andersson blir historisk efter att bara varit statsminister i sju timmar.

Klockan 18 står det klart att Stefan Löfvén är tillbaka igen som statsminister i en övergångsregering.

Sverige befinner sig efter en historisk dag åter på ruta ett.

Politisk hybris i Karlskrona

Vi lever i en förunderlig tid. Inte minst inom det politiska skeendet. Ena dagen har vi såväl regering som statsminister. Nästa dag har vi endast en övergångsregering samtidigt som man förhandlar om att få fram en ny statsminister. Så är det på riksplanet.

På det lokala planet är det Moderaternas riksdagslista med tre kvinnor på de tre översta platserna som överraskande har kommit att stå i blixtbelysning. I dag, när jag fick ögonen på lokaltidningen Sydöstrans ledarsida, var jag tvungen att hämta starkt kaffe innan jag för andra gången tog del av tidningens ledarkrönika.

Hade jag läst rätt eller befann jag mig fortfarande i en sömnig och diffus verklighet? Jag blev snabbt klarvaken. Det var ingen fantasi. Det som är skrevet ÄR skrevet, som Vilhelm Moberg uttryckte det i ett av sina aktstycken.

Denna gång var det en ledande socialdemokrat, Elina Gustafsson som tog till orda. Hon slog ett slag för moderaten Camilla Brunsberg! Jo, det är sant.

Jag har genom åren inom det politiska skeendet aldrig varit med om att en politiker rullat ut röda mattan och stakat ut vägen för en politisk motståndare på det sätt som skedde på ledarsidan i dag. Så här skrev socialdemokraten Elina Gustafsson om moderaten Camilla Brunsberg:

” Camilla Brunsberg är ett känt namn i Blekinge, inte bara i Karlskrona. Hon är kommunikativ, snabb på bollen och når ut i media. Hon har också gjort sig känd för att bli den första kvinnan att bli kommunstyrelsens ordförande i Karlskrona.”

Även Moderaterna Åsa Coenraads och Elin Pettersson fick kommentarer av Elina Gustafsson men av ett annat slag och betydligt mer negativt:

” Åsa Coenraads är inte alls lika känd och profilerad här i Blekinge. Jag tror inte att Åsas erfarenhet av att ha suttit i riksdagen sedan tidigare kommer att hjälpa henne här. Elin Pettersson, från Karlshamn, är absolut ett känt namn eftersom hon har funnits i den lokala och regionala politiken under många år men jag tror ändå att hon kommer få svårt att konkurrera i antal kryss mot Brunsberg.”

Frågan som dröjer sig kvar blir, varför ska en socialdemokrat recensera tre moderata kvinnors inbördes möjlighet till att locka väljare? Det tar en stund innan svaret står klart för mig. Det handlar mer om Karlskronas storhet än Camilla Brunsbergs tredjeplats på Moderaternas riksdagslista. Elina Gustafsson skriver:

” Jag tippar att det blir Camilla Brunsberg som kammar hem platsen, med eller utan krysskampanj. Hon har stöd från många väljare som röstar höger i Karlskrona och man ska inte förminska att Karlskrona är den största kommunen i länet.”

Innebörden i vad Gustafsson skriver blir – Karlskrona är störst, bäst och vackrast i Blekinge. Den som bor och verkar i Karlskrona står över alla andra boende i, eller ve och fasa inflyttade till, det vackra och kreativa Blekinge. Av just denna anledning har Blekinge genom åren haft så svårt att komma överens. Nu fick vi det svart på vitt.

Kan importerad riksdagsledamot vinna?

Det blev Abborremåla (Ronneby) och västra Blekinge mot Karlskrona när moderata ombud i lördags skulle rangordna riksdagslistan inför nästa års val.

Listan toppas nämligen av inflyttade Åsa Coenraads i Abborremåla som följs av Elin Petersson, Karlshamn och Camilla Brunsberg, Karlskrona.

Enligt SVT Blekingenytt kände Moderaterna i örlogsstaden sig överkörda. Dom sa sig ha känt sig som statister under valproceduren.

Men behöver verkligen Karlskronamoderaterna i Karlskrona redan känna sig besegrade? Jag menar, en tredjeplats på riksdagslistan är inte fy skam. Camilla Brunsberg är välkänd men kanske ändå en smula okänd i övriga fyra kommuner i länet. Gränserna är nämligen knivskarpa vilket valet nu visade.

Men, allvarligt talat, kan verkligen en nyligen importerad riksdagsledamot från Västmanland bli så känd på knappt ett år att hon skulle kunna utgöra ett allvarligt hot? Jag tror det blir riktigt svårt med tanke på att Blekingar av hävd är försiktiga när det gäller nya bekantskaper.

För att vara en känd och inte minst erkänd Bleking måste man bevisligen kunna ståta med minst tre generationer i rakt nedstigande led. I Karlskrona är det minst fem generationer, om det ens räcker?

Vem är då Åsa Coenraads som nu vill be om blekingars röster? Hon är född 1978 och är således 43 år och därmed näst yngst av dom tre toppkandidaterna. Coenraads kom in i riksdagen 2010 och sedan våren 2018 är hon ordinarie ledamot i trafikutskottet med ansvar för luftfartsfrågor. På den punkten, måste jag tillstå, behöver Blekinge all hjälp.

Jag har faktiskt träffat Åsa Coenraads en gång. Platsen var Trehörnan mitt i byn Abborremåla där hon nu bor tillsammans med kärleken Roger Fredriksson, kommunstyrelsens ordförande i Ronneby.

Det var midsommarafton 2015 mötet skedde. Så kärleken är ju inte direkt ny. Vi bytte bara några vänliga fraser.

Hon sa ”jaså, är det du som är bloggaren?”

Jag svarade ”Ja”.

Därefter fortsatte midsommarfirandet som om inget hade hänt.

Jag kan således inte uttala mig om hur duktig hon är som riksdagsledamot. Däremot tycker jag det var onödigt hårt av SVT Blekingenytt när de lät antyda att Åsa Coenraads kunde vinna nomineringen på grund av sin kärlek till Blekingemoderaternas ordförande Roger Fredriksson. De skrev:

” Den tredje toppkandidaten är Åsa Coenraads, som sedan 2010 suttit i riksdagen för Västmanland. I våras flyttade hon till Blekinge för kärleken. Just denna kärlek är något som, enligt källor inom partiet, kan komma att få stor inverkan på utfallet, då Åsa Coenraads sambo är kommunalrådet och länsförbundets ordförande, Roger Fredriksson.”

Denna gång kunde Roger Fredriksson också spara sin annars flitiga kommentar:

När nu Moderaternas riksdagslista toppas av Åsa Coenraads och inte av Camilla Brunsberg måste jag nog ompröva mitt förtroende för Blekinge Läns Tidnings politiska chefredaktör, Anders Gustafsson. Han var kallad till SVT Blekingenytt som politikexpert och ombads gissa utgången. Han satte alla sina slantar på att Brunsberg skulle toppa listan. Kanske måste jag nu byta lokaltidning? Hans tanke var allt för lokal.