Regeringen ger sig inte om Bromma

Regeringen har tillsatt en ny utredning som ska visa hur Arlanda ska utvecklas, men målet med utredningen är att lägga ner Bromma flygplats. Utredare blir Peter Norman och snabbt ska det gå. Han får endast fyra månader på sig. Redovisning ska ske 15 juni 2022.

Att snabbheten ska lyckas ligger i att den förra utredningen, som tittade på samma frågor som i denna nya utredning, presenterades så sent som i höstas. Även den förra genomfördes på fyra månader. Nu sägs att den förra utredningen var mer juridisk i sitt upplägg, lät infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) meddela i dag.

Regeringen har varit tydlig med att målet är att avveckla Bromma flygplats som är platsen för att knyta ihop landets regionala flygverksamhet. Man vill stärka Arlandas kapacitet genom utveckling och utvidgning av Arlanda inte minst för att säkra tillräcklig flygkapacitet i Stockholmsområdet om man lyckas lägga ner Bromma.

Reaktionerna var snabba och kraftfulla när den förra utredningen presenterades. Oppositionen anförd av Moderaterna har med en majoritet bakom sig lovat att riva upp ett eventuellt nedläggningsbeslut vid ett maktskifte.

Utredningen ska också se över vilka miljöprövningar som eventuellt behövs om en fjärde bana skulle behöva byggas vid Arlanda. Statliga Swedavia, som äger Arlanda, har dock redan sagt att anläggandet av en ny start- och landningsbana inte är aktuellt.

Att sjösätta ännu en utredning för att lägga ner Bromma mitt i en valrörelse verkar onekligen lite aningslöst.

”Grönt flyg” talar för Bromma!

Regeringen äger inte längre makten över de tio statliga flygplatserna i landet. Detta efter ett riksdagsbeslut den 2 december. I och med detta beslut finns det inte längre någon politisk majoritet för en förtida nedläggning av Bromma flygplats och därmed har hela diskussionen om Bromma fått en helt annan inriktning.

Drivande kraft för en snar avveckling av Bromma flygplats var Miljöpartiet när de ingick i regeringen. Nu när partiet har tappat den positionen är det endast ett förhastat tårtkalas för att fira nedläggningen som minner om förslaget.

Paradoxalt nog har också Stockholms Handelskammares arrangemang den 8 september för att framhålla Arlandas fördelar medverkat till att diskussionen om Brommas framtid har stärkts. Vid seminariet presenterades utredningen ”Satsa på Arlanda”. Innehållet i denna skrift – tvärt emot vad som sannolikt var avsikten – visar i stället betydelsen för Bromma.

Detta framgår av en intressant artikel i senaste numret av Svensk Flyghistorisk Tidskrift. Jag citerar ur artikeln:

”I skriften talas ingående om den kommande eldrivna flygplansparken, om att det kommer ”sannolikt att dominera den svenska inrikestrafiken inom ett par decennier”. Eldrivna trafikflygplan – framgår det vidare av skriften – har ett fartområde kring 440 km/h. Flygplanet Heart Aerospace ES-19, ett svenskt projekt, tas som exempel. Det har en kapacitet om 19 personer.

Eftersom elflygplanen är små lämpar de sig även för rutter med lägre passagerarunderlag som till exempel mellan små och medelstora städer. Potentiellt skulle nya flygrutter kunna upprättas med nya mindre flygplatser och länka samman Sverige utanför storstäderna.”

Artikelförfattaren Torgil Rosenberg pekar i detta sammanhang på Bromma som redan nu är färdigt att ta emot denna trafik. Han anser att man då tar vara på de 1,5 miljarder som redan har lagts ner på Bromma. Dessutom går nu spårväg mellan Stockholms centrum och Bromma flygplats.

Om Arlanda ska kunna hantera det framtida ”gröna” flyget måste en fjärde bana byggas enbart för denna trafik. Vägarna till och från Arlanda måste dessutom breddas.

Åsa Coenraads, m, numera Blekingebaserad riksdagsledamot, skriver i en insändare:

”Arlandas kapacitet behöver säkras och nu när inte miljöpartiet ingår i regeringen borde förutsättningarna för detta finnas. Moderaterna är ett samlingsparti och vi bjuder nu in Socialdemokraterna för att göra upp över blockgränserna om flygets framtid.”

Åsa Coenraads anser även att Bromma måste räddas:

”Bromma fyller en viktig roll för Blekinges utveckling och tillväxt. Näringslivet i Blekinge behöver en snabb och effektiv kommunikation till Stockholms city på samma sätt som våra företag behöver bra kommunikationer vidare ut i världen. En förtida stängning av Bromma är därför inte aktuellt och detta har riksdagen fastställt för bara några veckor sedan.”

Jag menar, i likhet med Artikelförfattaren i Svensk Flyghistorisk Tidskrift, Torgil Rosenberg att Bromma redan står klart att ta emot det framtida ”gröna flyget”. Låt sedan marknaden sköta utvecklingen.

Naturligtvis behöver även Arlanda byggas ut för att möta den framtida flygtrafiken. En fråga som har gått i stå tack vare Miljöpartiets medverkan i regeringen. Arbetet med en rapport om Arlandas framtid stoppades därför 2019. Ännu har ingen slutrapportering visats.

”Flygplatser är viktiga transportnoder och avgörande för att det ska vara möjligt att leva, bo och driva företag i hela landet. Det är precis ett sådant helhetsperspektiv som saknats i regeringens snabbutredning om Bromma flygplats. Därför är det väldigt bra att riksdagen nu satt ner foten i frågan, säger Fredrik Kämpfe, branschchef Transportföretagen Flyg

Byggstart 2018 för Ronneby airport

Ronneby airport som ägs av statliga Swedavia AB växer i snabb takt när det gäller inhemsk flygtrafik. Två år i rad har stationen slagit rekord i antalet passagerare och i dag är siffran 235 000 per år. På liknande nivå ligger flygplatserna i Växjö och Kalmar som är region- och kommunägda.

Den snabba tillväxten innebär att en utbyggnad av flygstationen i Ronneby (Kallinge) är nära förestående. Fortifikationsverket, som äger anläggningen, har räknat och skissat och som det ser ut i dag ska utbyggnaden kunna starta redan nästa år.

Flygplatsen i Ronneby går med förlust till stor del beroende på fasta avgifter som belastar verksamheten. För att nå break-even måste man upp till 450 000 årspassagerare, berättade Mona Glans, flygstationschef när hon besökte Rotary i Ronneby.

Femtio procent av intäkterna kommer från service till bolagen och femtio procent från kringtjänster till resande och besökare.

Ankomsthallen ska få dubbel yta mot i dag och bagagebandet ska bli av s k karusellmodell. Taxfreebutik ska inrymmas i den tillbyggda ankomst- och avgångshallen.

Ronneby har 50 flighter in och ut per vecka. SAS flyger på Arlanda och Bra Air har Bromma som destination.

Grupper som ökar mest är ungdomar, äldre och barnfamiljer.

Den framtida potentialen finns i att skaffa utrikes- och chartertrafik. På Ronneby kommuns initiativ har man en längre tid diskuterat att få trafik till en knutpunkt i Europa. Flera destinationer har diskuterats men i dag är det Frankfurt som verkar hetast och för charter är det traditionella destinationer som Mallorca och Kanarieöarna som lockar mest.

-Det tar ca fem år att etablera en ny flyglinje och att få den lönsam. Ronneby ligger tyvärr efter Kalmar och Växjö på detta område så det är en tuff uppgift att etablera nya linjer, betonade en ändå optimistisk flygstationschef.

Naturligtvis är länets näringsliv med i de diskussioner som förs för att få till en flyglinje t ex till Frankfurt och nu i dagarna har en viss öppning kunnat ses beroende på att några större företag är beredda att i förväg köpa upp ett stort antal flygplansstolar. Klart är också att Köpenhamn förmodligen aldrig kommer tillbaka som flyglinje.

F 17 och dess militära verksamhet är inte längre ett måste för att Ronneby ska få behålla sin flygplats. I dag fungerar samarbetet bra mellan flygstationen och F 17. Flottiljen svarar för brand- och säkerhet. Militär flygplats har dessutom högre krav vilket ger högre säkerhet för alla inblande, ansåg Mona Glans som ser fram emot utbyggnaden.

-När detta bygge står klart kommer vi att ha en modern och fin flygplats värd namnet, betonade Mona Glans som också är ordförande i Visit Blekinge och har många andra engagemang som går ut på att marknadsföra Blekinge.