Är skattehöjning enda räddningen?

Flera har i dag reagerat på gårdagens blogginlägg (se nedan) som behandlade revisorernas bedömning av Ronneby kommuns delårsrapport. En rapport som pekar på ovanligt många röda siffror i ett antal tunga nämnder.

Fyra nämnder beräknas överskrida sina budgetar med nästan 64 miljoner kronor, vilket Sune Håkansson anser motsvarar en skattehöjning på drygt en krona. Revisorerna å sin sida är kritiska till att dessa nämnder inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att nå budget i balans vid årets slut.

Många har önskat att få ta del av revisorernas skrivning. Här kommer den i sin helhet.

Skattehöjning oundviklig för Ronneby

Det väntar tuffa tider för Ronneby. Det framgick med all tydlighet när fullmäktige sammanträdde den 19 juni. När en delårsrapport/tertialbokslut redan i början av året tar drygt två timmar att debattera är illavarslande.

Sune Håkansson, Ronnebypartiet som i dag kommenterar sammanträdet i form av ett ”sommarbrev från läktaren” anser att en skattehöjning är oundviklig för Ronneby. Frågan är om det ens räcker med en krona.

”Det som håller på att ske, skriver Håkansson, är att staten sänker skatten för höginkomsttagarna. Samtidigt tvingas kommunerna höja skatten, till men för låginkomsttagarna.”

Han lyfter också problemet inom utbildningsnämnden som har bestämt att man ska spara sig ur krisen. Man tänker minska med 45 tjänster. Språkresurser, resurspedagoger och andra stödfunktioner ska man också spara på.

”Att man i utbildningsnämnden enats om ett sådant förslag drabbar de svaga på ett grymt sätt, anser Sune Håkansson.

Tag del av hans tankar efter ett omtumlande sammanträde med fullmäktige:

”Junisammanträdet med kommunfullmäktige blev en hetsig tillställning. Till stor del var det ”Alla mot en”. Många tunga politiker anföll sverigedemokraternas Westrup. Angriparna torde ha ansett att det blev en utklassningsseger.

Min egen uppfattning är, och det poängterade jag redan före det att Westrup varit i talarstolen, att invandringen kommer att kosta Ronneby kommun så mycket att den bidrar till att en skattehöjning är oundviklig. Jag betonade att kommunen, och landet, gjort rätt i att ta emot flyktingar, i båda fallen relativt många. Jag menaratt staten hittills någorlunda har betalat invandringens kostnader för Ronneby kommun. Problemet är att sänkta bidrag nu synes vara förestående. Det är då, som det blir allvarliga effekter på en redan kärv ekonomi.
Westrup menade att redan nu har kommunens ekonomi drabbats av invandringen. Inkomsterna bland invandrarna är låg, vilket bidrar till att kommunens skatteintäkter är låga.

Förvisso har Westrup rätt häri. Ronnebyborna har en medelinkomst, som är låga 82 procent av riksmedeltalet. Det är klart sämst i Blekinge, därtill nära nog lägst i landet för kommuner i Ronnebys storlek.

Likväl betyder det inte så mycket för kommunen. Skatteutjämningssystemet utjämnar det mesta. Om det kommer en inflyttare utan inkomst, så blir det ingen skatt. Kommer det in en invånare med en beskattningsbar inkomst på en miljon kronor, blir skatteintäkten ca 220 000 kronor. Samtidigt sjunker statsbidraget. Skillnaden mellan en nolltaxerare och en miljoninkomsttagare är så låg som 11 000 kronor.

Mitt problem är att jag inte kan kontrollera kommunens kostnader för försörjningsstöd. De är inte offentliga på individnivå. Westrup kan ha rätt, men annan information säger att staten står för kostnaderna under tre år.

Det är här jag menar att staten måste ingripa, och betala en kommuns alla kostnader för invandringen, i den mån de kan beräknas, under en längre tid. Statsbidragen torde till vissa delar ha betalat invandrarnas hyror, varigenom Ronnebyhus har sluppit problemet med outhyrda lägenheter.

Det finns ett förslag, som synes komma från centerleden: Låt staten betala kostnaderna för invandringen. Finansiera detta genom att ha kvar värnskatten!

Det, som håller på att ske, är att staten sänker skatten för höginkomsttagarna. Samtidigt tvingas kommunerna höja skatten, till men för låginkomsttagarna.

I debatten nämnde varken vänstersidan eller alliansen de ekonomiska aspekterna för kommunen. Man antydde inte ens att Westrup, eller jag, hade fel.

Min uppfattning är klar: Fullmäktigedebatten visade sverigedemokraternas möjligheter till ett formidabelt segerval nästa gång. Endast staten kan förhindra detta.

Arvsynden Många politiker företräder partier, som ingalunda har något rent förflutet vad gäller främlingsfientlighet, etc. Det finns fortfarande, även i vår kommun, personer som i samband med den rasbiologiska forskningen blev registrerade. Förre talmannen Thage G. Peterson menade i sina memoarer att dessa inte bara måste få en rejäl ursäkt utan också ett rejält skadestånd. Dagens partiföreträdare synes helt vilja glömma fädernas missgärningar.

Skolan.Kommunens mål är att årligen ha ett resultat på 40 miljoner kronor, för att därigenom slippa låna så mycket till investeringarna. Det verkar i år i stället bli ett minus på närmare 30 miljoner kronor. Till en liten del är förklaringen att toppolitikerna gav sig själva en rejäl löneökning.

Skolan redovisar en dyster prognos. Politikerna där talar om att man kan spara sig ur krisen för tillfället. Man skall minska med 45 tjänster. Språkresurser, resurspedagoger och andra stödfunktioner skall man spara på.

Att man i Utbildningsnämnden enas om ett sådant förslag, som på det grymmaste drabbar de svaga, är för mig obegripligt. Ordföranden i nämnden ville inte svara på frågan om det fanns någon konsekvensanalys.

Ordföranden i äldrenämnden menade att vi måste lita på nämndsledamöterna. Det är de, som har kompetensen.

Jag menar att det är nära nog tvärtom. Fullmäktigeledamöterna, liksom väljarna, skall nogsamt syna besluten.

Ljug. Tekniken gör att man numera lätt kan kontrollera vad talarna faktiskt sade. Kommunalrådet menade att det genomgående går bra för Ronneby. ”Mellan 2016 och 2017 skapades 434 nya arbetstillfällen”. Måhända finns det någon konstig statistik, som visar det. Det vanliga sättet är likväl att använda SCB:s siffror för antalet sysselsatta inom kommunen. Enligt den statistiken ökade antalet med 72, den klart sämsta utvecklingen i Blekinge.”

Sune Håkansson

Ev. kommentarer till bengtbloggen@hotmail.com

Historiska stolar räddar Ronneby?

Nyheten att politikerna vill byta ut hårt nedsuttna stolar i fullmäktige (Ronnebysalen) har väckt skattebetalarnas intresse. Ingen oväntad reaktion, tycker jag.

Två tunga nämnder har redan, efter nästan tre månader, flaggat för kraftiga underskott. Dessutom leder redan Ronneby skatteligan i Blekinge. Man tar ut högst kommunalskatt och större blir tyngden av att Region Blekinge också diskuterar ytterligare skattepåslag. Risk för skattehöjning lär dessutom vara nära förestående i Ronneby om inte något i dag otänkbart kommer att inträffa.

Att i detta läge börja diskutera krav på byte av stolar ter sig för många obegripligt och helt verklighetsfrånvänt.

Men nu har det börjat komma förslag på besparingar. Det mest lockande förslaget kommer från Urban Jönsson, styrelsemedlem i Folkteatern som har följande idé:

”Teatern ska snart byta sina stolar. Kommunfullmäktige kan få överta de gamla. Teatersalongen dög som stadshussal på 1950- och 60-talen. Cirkeln sluts.”

Teaterstolarna är väl insuttna efter mer än 60 år av trogen tjänstgöring för såväl politiker som publik. Med andra ord, aningen bleka i tyget men har inga gropar i likhet med långsittningar och ”tunga” politiker i fullmäktige.


Här ett annat förslag från intresserad skattebetalare.

Rädda Ronneby undan en skattehöjning och kom med fler förslag på besparingar. Kan med fördel skickas under adress:

bengtbloggen@hotmail.com

Stort ansvar höja regionskatten

Allt talar för att Blekinge från 2019 kommer att vara det mest skattetyngda länet i landet. Allt talar nämligen för en skattehöjning när regionfullmäktige sammanträder den 26 november.

Det mest troliga är att skatten höjs med 60 öre, ett förslag från den borgerliga alliansen och vänsterpartiet. Socialdemokraterna vill också höja men bara med 40 öre. Sverigedemokraterna vill inte höja alls men det mesta tyder på att sd ändå röstar på alliansens höjning. Det låter motsägelsefullt men har en förklaring.

Förklaringen har med folkhögskolan i Bräkne-Hoby att göra. Den vill sd avyttra och dessutom vill partiet genomföra besparingar inom konst, kultur, politiska arvoden och tolkar. Partiet har också sagt att man kommer att rösta på det skattehöjarförslag som ger mest pengar till sjukvården.

-Socialdemokraterna lägger mest pengar till kulturen och det gillar inte vårt parti, har Björn T Nurhadi, sd:s gruppledare sagt.

Detta i sin tur bör innebära att sd till slut, när deras eget budgetförslag har röstats ner, röstar med alliansen och vänsterpartiet som föreslår en skattehöjning med 60 öre. Motsägelsefullt igen, men frågan som avgör är vilket av förslagen som ger mest åt sjukvården och mindre till administration. Detta KAN innebära att sd ändå röstar med socialdemokraterna, kultursatsningen till trots, detta för att inte vara med och tynga ner redan hårt skattetyngda blekingar.

Naturligtvis vilar det ett tungt ansvar på alliansen och vänstern som vill höja skatten mest. Att efter höjningen ståta med landets högsta landstingsskatt är inget man hurrar och hoppar högt av. Detta kommer att påverka företagssatsningar. Skattetyngden är naturligtvis högst avgörande när företag söker nya etableringsorter.

Jag har sagt det tidigare, men det kan mycket väl upprepas, nämligen behovet av besparingar på en rad områden när det gäller administration och inte minst kostnader för hyrläkare.

Många har chockats av alliansens alltför kraftiga skattehöjning, men å andra sidan är detta deras enda chans. Det är nu, bara nu, de kan chocka, om något år hade det varit för sent ja, rent av omöjligt. Nu kan man skylla på företrädarna som tillåtit stora underskott under flera år av rädsla för att inte förlora makten. Nu blev det förlust ändå och det just på grund av ideliga miljonunderskott.

Men en skattehöjning av den storlek som nu är föreslagen resulterar alltid i kritik, inte minst när man som alliansen inte ens försökte andra alternativ. Här tog man inget samhällsansvar för länet som helhet. Blekinge kommer att sticka ut och det på ett synnerligen negativt sätt.

Så långt som att föreslå en nedläggning av Blekingesjukhuset i Karlshamn vågade man inte, detta trots att flera av de partier som nu föreslår en kraftig skattehöjning tidigare uttryckt önskemål i den vägen. Blekinge är för litet att ha två sjukhus på sex mils avstånd. Det förslaget kommer säkert att dröja, men kan bli enda utvägen när kostnaderna fortsätter att stiga på grund av bl a allt högre levnadsålder och därmed ökade sjukvårdskostnader. De skattehöjningar som nu föreslås räcker endast att kortsiktigt få ekonomin någorlunda i balans. Tråkigt men sant.

Nu tvingas vi betala för gamla synder

Det är med blandade känslor jag åser hur alliansen ska lösa urgamla ekonomiska problem inom landstinget Blekinge som nu vid årsskiftet ska ingå i nya Region Blekinge.

Tidigare har alliansen sagt att en skattehöjning är den yttersta åtgärden om ingen annan lösning finns för att åtgärda miljonunderskotten. Det hann bara gå 42 dagar så hade man snabbt kommit fram till att en skattehöjning på 60 öre är enda tänkbara lösningen. Då har man snabbt fixat fram 200 miljoner kronor.

Mest anmärkningsvärt är ett uttalande av Alexander Wendt, m, som förklarar skattehöjningen med följande ord:

”Nu när vi fått se verkligheten så är det nödvändigt med en skattehöjning.”

Ett uttalande som direkt föranleder två frågor:

Har de röd/gröna med socialdemokraterna i spetsen då mörkat alla årliga miljonunderskott?

Den andra frågan blir:

Vad har alliansen då i opposition under alla år hållit på med? Har ni sovit eller har ni enbart lutat er tillbaka utan att komma med förslag på åtgärder? Om alliansen varit påläst och haft verktyg i sin verktygslåda hade dessa nu snabbt kunnat omsättas i praktiken och vi hade därmed sluppit den nu föreslagna skattehöjningen. Vad jag vet har varken alliansen eller de röd/gröna i närtid föreslagit skattehöjning.

Redan nu har alliansen dessutom flaggat för fler framtida skattehöjningar medan man också har förkunnat att den nu föranstaltade skattehöjningen skulle vara högst tillfällig. Hur nu en skattehöjning kan vara tillfällig. Se kommentarer i den vägen som jag hämtat från inlägg på Facebook.

Redan när nya Region Blekinge fördes på tal var ledande politiker snabba med utfästelsen att den nya organisationen inte skulle innebära ett utökat antal politiker. Nu när verkligheten är här, ja, då handlar det om minst 12 avlönade regionråd eller fler dvs dubbelt så många som i tidigare organisationer.

-Men det ska inte bli mer kostsamt, har alliansens företrädare kommenterat. I nästa andetag höjer man skatten!

Det är viktigt för alliansen att nu peka på tidigare underskott för att få oss skattebetalare medgörliga. Samtidigt talar man stort och brett om att man ska infria gamla vallöften som t.ex. att öppna en närakut i Karlshamn. Eftersom den ska vara i drift dygnet runt krävs det personal som i sin tur drar kostnader i storleksordningen 40 – 45 miljoner kronor.  I denna satsning hade man kallt räknat med ca 20 miljoner i statsbidrag, men dessa lär utebli när en regeringsbildning ser ut att dröja.

En annan viktig fråga är hur alliansen har tänkt sig att få skattehöjning och andra åtgärder i sin kommande budget godkänd av socialdemokrater och sverigedemokrater. För att de sistnämnda ska kunna godkänna en budget får den, enligt vad sd tidigare sagt, inte innehålla några satsningar på kultur eller folkhögskolan i Bräkne-Hoby. Alliansen behöver sd:s röster för att ro sin budget i hamn, hur nu detta balansnummer ska gå till.

Så alla lovande och hotande rubriker om närakut och skattehöjning som nästan har lurat läsare och lyssnare att allt skulle vara klappat och klart får nog ändra uppfattning. Alliansen har gjort det lätt för sig i ett län som redan är tyngt av höga skatter och arbetslöshet. Och den skattesänkning som har utlovats till landets pensionärer på riksplanet äts nu snabbt upp i Blekinge om alliansen i nya Region Blekinge får sin vilja genomförd.

Tag del av kritik i dag framförd på Facebook:

Peter GH Enckel:

Har just nåtts av nyheten att den nya regionstyrelsen vill höja skatten 60 öre
I ett landskap med dålig utveckling och redan alldeles för höga skatter är detta naturligtvis förödande
Var finns viljan att utveckla verksamheter av egen kraft utan alla skattebetalares bidrag
Jag bara undrar?

Johan Sandberg: Det gick väldigt fort att komma fram till ”sista utvägen”… Detta bådar inte gott

Anders Olsson: Haha. En ” tillfällig” skattehöjning😀 Hur funkar en sådan?

Christoffer Lundin Ungefär lika tillfällig som momsen från 60 talet

Anders Olsson Det finns inget som är så permanent som tillfälliga skattehöjningar😳

 

 

Ekonomisk paniksituation i Ronneby

Sune Håkansson, Ronnebypartiet deltog i gårdagens informationsmöte för de partier som ingår i alliansen. Mötet var ett krav på grund av utebliven information och förankring kring den just nu heta skolfrågan. Se mitt inlägg längre ner i denna blogg.

Håkansson kritiserar bl a Ronneby kommuns egna kapital som är ”bedrövligt litet”, mindre än 100 miljoner och han riktar kritik mot kommunalrådet, Roger Fredriksson, m och vice kommunalrådet, Kenneth Michaelsson, c för vilseledande information till media. Här följer hans tankar om Ronnebys svåra situation.

SKOLDEBATTEN FRÅN LÄKTAREN

”Stundom är jag beskylld för att gå upp på läktaren och analysera den politiska debatt, som jag själv deltar i. Så torde det också vara.

Därför kommer nu tankarna, efter det att jag åhört, och delvis deltagit i, Alliansens möte.

Ronneby kommun är hårt skuldsatt. Per individ räknat ligger kommunkoncernen på plats 33 bland landets 290 kommuner, när det gäller att ha stor skuld.

Kommunkoncernens tillgångar är 3320 miljoner kronor. Skulderna är 2575 miljoner, det egna kapitalet är 750 miljoner. Då det finns en ”icke bokförd” pensionsskuld på 650 miljoner kronor, är det redovisade egna kapitalet egentligen mindre än 100 miljoner. Det är bedrövligt lite.

Nåväl: Det finns en del tillgångar, som är säljbara, och som kan ge bortåt 500 miljoner utöver bokfört värde. Skogar, Ronnebyhus och ABRI, inklusive Brunnen, är möjligheter, som kan bli aktuella.

Ty det finns investeringsönskningar, i form av skolor, äldreboenden, lägenheter, idrottshallar, museum m.m. på någon miljard. Det är, menar man, långt över ”officiellt” lånetak. Frågan är: Kan kommunen hamna där, att kreditgivarna säger: Det går inte att låna hos oss? Något klart svar ges inte.

Det finns en del oklara faktorer därtill. Lärarlönerna skenar, exempelvis. Här är det också svårt att rationalisera. Tvärtom: Lärarna vill arbeta mindre!

Lite grand är det likadant inom äldreomsorgen. Lagstiftarna, i slutändan riksdag och regering, kräver mer personal, innebärande en högre standard för våra äldre. Vällovligt, men vill de unga betala.

Fler unga, och fler gamla, ger mer statsbidrag, säger en utredning. Jag tvivlar. Skatteutjämningsbidrag får vi om vi har många unga, relativt vad andra kommuner har. Om det flyttar in många barn till oss, men samtidigt många barn till andra kommuner, blir det inga bidrag.

Skolan

På fem år har det flyttat in kringsvid 50 barn per årsklass. För förskola, grundskola och gymnasium är det 750 platser. Då skolorna var ”lagom” stora initialt, behövs nybyggnation, alternativt baracker, etc. Barackerna kostar ungefär dubbelt, per kvadratmeter och år.

Man kan kritisera kommunstyrelsen. Det är länge sedan Utbildningsnämnden påpekade behovet. Kommunstyrelsen har velat tänka lite till. Nu är det en paniksituation. Därtill: Fortfarande är beslutsunderlaget bedrövligt.

Värre blir det: Varje vecka kommer det flera barn. Anhöriginvandring heter det.

Även beslut nu medför att det tar två år innan lokalerna finns där.

Kommunalrådet och vice kommunalrådet får kritiken: Varför får vi läsa i tidningen om beslut, såsom om de vore fattade? Varför inte förankra hos övriga?

Min gissning, från läktaren, blir: Det blir ett beslut före sommaren. Skolinvesteringar görs för 400 miljoner, kringsvid. 200 miljoner för byggnader i egen regi. Byggnader för lika mycket byggs av kapitalister, Röstar emot gör bl.a. L och V samt MP. Därtill kan det bli rejält splittrad röstning i partier, om partipiskan inte viner.

Spekulationerna om ”livet efter valet” gör inte situationen lättare. Det torde behövas samarbete över nuvarande blockgränser. Alternativet är att inbjuda Sd till något av blocken.

Kris

Det är stora investeringsbehov i kommunerna. Min bedömning är att staten måste gå in med stöd, i form av borgen. I annat fall tvingas kommunerna, än mer, att låta kapitalisterna stå för byggnationer.

I förbigående: Blekinges landsting säger sig vilja bygga nytt sjukhus. De torde redan ha passerat lånetaket. Man är konkursmässig, om hänsyn tas till pensionsskulden.

Kommunens investeringsbehov, tänkt verksamhet, etc., kräver en effektivisering på en procent per år. Problemet är mest att detta skall ske utöver löneökningarna. Lärare, personalen inom äldreomsorgen, etc. torde inte nöja sig med att även fortsättningsvis ligga under andra, likställda grupper.

Då heter lösningen skattehöjning.

På kort sikt torde det också behövas lägre krav på exempelvis lärare. Man får, på kort sikt, inte fler lärare genom att höja lönen med 10000 kr i månaden.”

På läktaren

Sune Håkansson