Stoppat markbyte bromsar kulturhusbygge

Den uppmärksammade brytningen av ett markbytesavtal mellan Region Blekinge och Karlskrona kommun får rena dominoeffekten. Det anser Alliansens ledande politiker, Lennarth Förberg, Regionstyrelsens ordförande, m, och Regionstyrelsens 1e vice ordförande, Lars Karlsson, c.

I en insändare ger de sin bild av vad som nu blir effekten av att Socialdemokrater och Sverigedemokrater har stoppat en förlängning av en överenskommelse om markbyte av Kungsplan och Stortorget mellan Region Blekinge och Karlskrona kommun. En överenskommelse som Alliansen fick ärva av Socialdemokraterna 2018.

Här kan du ta del av insändaren i sin helhet:

”Alliansen önskade förlänga en överenskommelse om markbytet av Kungsplan och Stortorget med Karlskrona kommun. Socialdemokraterna och sverigedemokraterna röstade emot överenskommelsen, vilket ställer till det i relationen mellan Region Blekinge och Karlskrona kommun.

Överenskommelsen mellan Region Blekinge och Karlskrona kommun tecknades redan 2018, en överenskommelse som Alliansen fick ärva av socialdemokraterna. Ambitionen har varit att när Karlskrona kommun har en byggklar fastighet på Kungsplan så byter de med Region Blekinge som idag innehar gamla Posten vid Stortorget, så att Karlskrona kommun kan bygga sitt nya kulturhus. Eftersom Kungsplan inte är byggklart har byte inte kunnat ske och överenskommelsen är på väg att löpa ut. Därför ville båda parterna förlänga överenskommelsen om markbyte.

Samtidigt håller vi på att utreda framtida lokalbehov, bland annat på Trossö. Innan vi har svar på lokalbehovet måste vi räkna med att det även i framtiden behövs en offentligt driven vårdcentral på Trossö. Men socialdemokraterna föreslog inte bara att tacka nej till markbytet utan även sälja Region Blekinges fastighet på Stortorget. Det är ett extremt vårdslöst förslag då det hade inneburit att Region Blekinge helt saknar fastighet att bedriva vård i på Trossö.

Socialdemokraterna anser dessutom att det var väldigt bråttom att säga nej till Karlskrona kommun, vilket vi inte kan förstå, eftersom det inte finns någon anledning för Region Blekinge att förhasta sig. Vi har inte bråttom.

Som tur är fick inte socialdemokraterna gehör för omedelbar försäljning av fastigheten på Stortorget, men eftersom socialdemokraterna samverkade med sverigedemokraterna kommer Kungsplan inte vara tillgänglig för Region Blekinge.

Den som förlorar mest på socialdemokraternas politik är tyvärr Karlskrona kommun som nu inte kan komma igång med sitt tilltänkta kulturhus. Vår ambition har aldrig varit att agera bromskloss. Det nuvarande läget var inte det som Alliansen önskat, men så blir det när partier i opposition inte tar fullt ansvar utan driver en ogenomtänkt politik.”

Lennarth Förberg (M) Regionstyrelsens ordförande

Lars Karlsson (C)
Regionstyrelsens 1e vice ordförande

Politiskt utspel utan innehåll

Det är lördag morgon. 19 september 2020. Jag läser en artikel i Sydöstran. Min förvåning över innehållet ökar i takt med antalet textrader. När sista meningen är avverkad och jag även har återvänt till några speciella meningar blir det för mig fler frågor än svar – varför har artikeln skrivits? Vad skulle den ha för budskap?

Rubriken – ”M har tappat greppet” utlovar ett allvarligt politiskt utspel som naturligtvis i sin tur måste avkräva kritikern egna kraftfulla motåtgärder. Men några skarpa förslag på förändringar och förbättringar uteblir tyvärr.

Därmed återstår frågan om det är oppositionsledaren i Ronneby, Magnus Pettersson, s, som har bett tidningen om utrymme för ett utspel i valrörelsens halvtidsvila? Eller är det reporterns försök att få till en debatt?

Debatten uteblir i samma ögonblick som man läser moderatledaren, Roger Fredrikssons kommentar i en artikel intill det s k påhoppet. Efter att ha läst båda artiklarna är jag nästan övertygad om att reportern ville ge Magnus Pettersson en skopa ovett i stället för att ifrågasätta Fredrikssons sätt att styra Ronneby kommun och inte minst då efter ett numera riksbekant upplopp i centrum.

Oppositionsledaren anser att ”det moderatledda politiska styret i Ronneby konsekvent har dragit ned på det förebyggande arbetet inom exempelvis skola, socialen och fritidsverksamhet medan vi har föreslagit satsningar för att utveckla våra fritidsledare och fältsekreterare.”

”När vi nu står inför en sådan situation att ungdomar väljer att kasta sten på polisen då måste vi som politiker vara självkritiska och inte bara prata kameraövervakning. Vi måste lägga fram konkreta förslag.”

Det är när reportern frågar Magnus Pettersson vilka förslag han själv har för att öka tryggheten som hans kritik faller platt till marken som en misshandlad sufflé. Han säger:

”Man skulle t ex kunna förlänga säsongen för restaurangernas uteserveringar.”

Det blir än mer pinsamt när samma reporter ger Roger Fredriksson möjlighet och utrymme att i ett antal punkter smula sönder det tunna utspelet. Fredriksson säger:

”Vi kritiseras alltså av ett parti som inte har varit på banan en enda gång sedan flyktingkrisen startade. Vi har lagt fram förslagen samtidigt som s hela tiden har varit ambivalenta och bromsat.”

Därefter pekar Fredriksson på fyra åtgärder som har genomförts de senaste åren. Han pekar på nystartsjobb, Navigationscentrums verksamhet, att Blekinge integrationscentrums alla delar har genomförts och inte minst det s k paragraf 3-området.

”I de rödgrönas budgetar har det inte funnits en krona till trygghetsskapande åtgärder”, avslutar Fredriksson.

”Utspelet från oppositionsledaren är enbart ett försök till att skruva upp valtemperaturen, konstaterar han.

Hans sistnämnda kommentar är dock en stark överdrift. Det var ett utspel utan innehåll och en rubrik som lovade mer än vad artikeln innehöll.

De två artiklarna haltade dessutom rent journalistiskt. Fredriksson fick inte en enda uppföljande fråga. Det är ju ändå han som leder alliansen med starkt understöd av Sverigedemokraterna. Inte heller blev vi läsare mer upplysta om vad som nu väntar i Ronneby när det gäller trygghet förutom kameraövervakning.

Fortsatt renovering av Folkteatern

PRESSRELEASE

Renoveringen av teatern återupptas.

Renoveringen av Ronneby Teater som abrupt pausades i höstas återupptas och slutförs under november-december.

Det är främst ventilationen av teatersalongen som skall slutföras.
Ett fåtal evenemang måste ställas in,

3 nov föreställningen Taha. Ett palestinskt gästspel av och med Amer Hlehel.

7 nov Operautsändningen från MET Opera av Trubaduren.


Repetitionsarbetet med musikalen Fiskaren och Gud störs inte av renoveringen.

Ronneby Folkteater
Håkan Robertsson Verksamhetsledare 

Skall Höstsol i Ronneby läggas ner?

Höstsol är en hospiceinriktad vistelse som ger vård vid svåra sjukdomstillstånd. Denna vård finns inrymd på Vidablick och har länge varit en väl ansedd verksamhet. Nu vill dock ledamöterna i Vård- och omsorgsnämnden att medborgare med palliativ diagnos istället ska vårdas i sitt hem.

Det finns på Höstsol fyra platser för vård i livets slutskede. En undersökning har visat att platserna utnyttjas till 80 procent. Nedläggningsförslaget ska nu remitteras till Kommunala Pensionärsrådet för yttrande.

Det är Sune Håkansson, Ronnebypartiet som för denna bloggs räkning har analyserat ett antal ärenden som inryms under Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde. Nämnden vill t ex att fullmäktige ska uttala sig om Ålyckes framtid i Johannishus. Anmärkningsvärt är bl a att nämnden inte har något eget förslag.

Sune Håkansson skriver:

”Så har den politiska verksamheten börjat igen, i de olika nämnderna. Äldrenämnden, som numera heter Vård- och omsorgsnämnden, har nu, och tidigare, fattat beslut, som kan vara värda att analysera.

Intressantast är förslaget att lägga ner Höstsol. Där finns idag fyra platser för vård i livets slutskede. Platserna utnyttjas till ca 80 procent. Min tolkning är att inget parti har haft med något nedläggningsförslag i sitt valprogram. Höstsol har snarare framförts som något av det bästa vi har inom äldreomsorgen.

”Medborgare i vår kommun, med palliativ diagnos, skall i största möjliga mån vårdas i sitt hem” är tankegången. Förslaget remitteras till Kommunala Pensionärsrådet för yttrande. KPR sammanträder den 1 oktober. Det blir intressant att få läsa pensionärsorganisationernas utlåtande. De själva har, såvitt jag vet, inte haft dessa tankegångar tidigare.

Tjänstemännen skall under tiden också göra en ekonomisk utvärdering.

Nya kriterier

Tjänstemännen skall också ta fram nya kriterier för hur plats på Himmet skall erhållas. Den moderate ordföranden Anders Lund har flaggat för hårdare regler. Tanken torde vara att spara pengar. Just nu är prognosen att nämnden gör av med 17 miljoner kronor mer än de budgeterade 376 miljonerna.

Hittills har de flesta, som sökt plats, också fått komma till Himmet. Andelen avslag är kringsvid fem procent, medan man i Växjö har 25 procent.

Som sparförslag har Socialdemokraterna att omvandla Backen i Backaryd till ett renodlat trygghetsboende. Det skulle spara några miljoner kronor. Den styrande Alliansen har avstyrkt tjänstemännens sparförslag, utan att ha några egna förslag.

Ålycke i Johannishus har diskuterats länge. Nu vill Vård- och omsorgsnämnden att kommunfullmäktige ger sitt utlåtande. Konstigt nog har nämnden inget eget förslag.

Att Attendo öppnat sitt boende på Kilen påverkar den kommunala verksamheten. Idag är 16 personer skrivna där, ytterligare några torde bo där men har inte hunnit med formalia. Kommunen har börjat minska antalet platser på Vidablick. Hur de lediga lokalerna skall användas är oklart.

Befolkningen

Ett problem för kommunen är att befolkningstalet sjunker. Minus 200 under det senaste året är illavarslande. Den inofficiella statistiken antyder att minskningen fortsätter, något snabbare än tidigare.

I Karlskrona börjar man dock se ljuset i tunneln. Befolkningstalet synes ha ökat med kringsvid 200 under de senaste månaderna.”

Sune Håkansson

Plötsligt i Johannishus och Kalmar

Tänk vad mycket som kan förändras på åtta minuter och vad lite som kan uträttas på 81 minuter.

Jag följde på måndagskvällen allsvenska matchen Kalmar – Mjällby. Naturligtvis på tv. In på arenan kommer man ju inte. Corona sätter som bekant hinder i vägen för sådan avkoppling.

Istället är det en nu väl insutten fåtölj förstärkt med ryggkudde som blir den återkommande och alltid reserverade platsen. Dessutom aningen billigare än bilresa och inträdesbiljett. Däremot missad gemensam upplevelse med glädje och sorg. Hur du än förbereder och bullar upp i hemmamiljö kan inget nå samma trivsel som nära, nära i samvaro med likasinnade. Vi är många som nu saknar den gemenskapen.

Nåja. Till matchen som blev ett allt betydande sömnpiller ju längre tiden led. Ja, det var verkligen lidandets väg ända fram till 82 minuter. Fram till dess var det ånyo upplagt för ett oavgjort resultat. Denna gång 1-1.

Det var två lag med extremt försvarsspel som inte heller tycktes pigga på att rusa och ta initiativ.

Men tristess kan också medföra att man reser sig ur stolen. Går en runda. Blickar mållöst ut genom ett fönster och skådar skönaste konstverket; naturens eget sätt att kombinera cumulusmoln med solens speciella nedgångsstrålar. En tavla av bästa njutbara slag innan solen försvinner runt på andra sidan jordklotet.

Jag kommer tillbaka till fåtöljen. Inte ens katten har hunnit dit eller är det just av respekt han vissa kvällar undviker densamma.

Plötsligt i 82:a minuten inträder en scenförändring på planen. Kalmar gör självmål och plötsligt leder Mjällby med 2-1. Fyra minuter senare gör Mjällbys Viktor Gustafson sitt livs första allsvenska mål och det är plötsligt ointagliga 3-1. Det gör inget att solen har försvunnit och molnen samtidigt sjunkit ihop som den sämsta sockerkakan.

Fyra minuter senare i den 90:e minuter gör Moses Ogbu 4-1 efter att han lättat bollen över en utrusande målvakt i Kalmarmålet.

Plötsligt förändrades bilden och himlen, först i Johannishus och därefter i Kalmar. Måndagen den 24 augusti slutade ju riktigt bra.

Sölvesborgs varv – epok att bevara

Mayday, mayday.

Nödanropet kommer från Varvshistoriska Föreningen i Sölvesborg. Det är inget allmänt anrop, det riktas till Sölvesborgs kommun. Hjälpinsatsen hastar och bör vara löst inom tre månader.

Sanningen bakom nödanropet är att styrelsen i varvsföreningen håller på att bli historisk liksom det forna varvet. Medlemmarna anser sig vara överåriga och vädjar nu till kommunen att ta över ansvaret för den utställning och dokumentation som medlemmarna byggt upp helt ideellt.

Föreningen bildades 2003 och då av ett antal personer som samtliga på ett eller annat sätt varit knutna till det anrika varvet. En nästan hundraårig epok gick i graven 1981 i samband med den riksbekanta varvskrisen. Sölvesborgs varvs historia tog sin början 1891 och var under alla år den klart dominerande industrin i Sölvesborgs kommun.

En rik bildsamling skildrar varvets nästan hundraåriga epok.

Nedläggningen av varvet, som jag personligen skildrade i många inslag i Radio Blekinge, chockade inte bara drabbade varvsarbetare utan hela kommunen. Det var ett dråpslag och avvecklingen gav naturligtvis effekter på hela länets näringsliv inte minst inom verkstadsindustrin.

När styrelsen nu vädjar till Sölvesborgs kommun att ta över ansvaret för samlingarna men också säkra det hyresavtal som är förknippat med utställningslokalen i det anrika Nakterhuset, är det lätt att stödja dem i deras vädjan.

Föreningen gav ut en bok om varvets uppgång och fall 2011.

En nästan hundraårig industriepok kan inte få glömmas bort. Det rör sig inte om några större kostnader med kommunens mått mätt men det vore tungt för att inte säga oförlåtligt att svika de människor som först blev av med sina jobb och nu kanske riskerar att bli snuvade på sin ideella arbetsinsats. Det vore ett dubbelt svek.

Från Nakterhuset till kommunhuset är det ingen lång väg så jag hoppas innerligt att nödanropet redan har nått fram.

Annan bro hade räddat turismen

Vad var det vi sa?

Jag hatar att skriva meningen men beslutande politiker i Ronneby har framtvingat den.

Redan 2013 insåg vi, några krögare, affärsmän och vissa politiker, att havsnivån successivt skulle höjas vilket skulle leda till att varken mindre eller lite större båtar skulle klara en passage under betongbron vid hamnen.

Det är mycket vatten som har runnit under broarna i Ronnebyån under de sju åren. Båttrafiken i ån har vid allt för många tillfällen stoppats upp vid bron på grund av just för högt vattenstånd. Inte minst den kommunala skärgårdstrafiken med MF Astrid har hindrats från passage allt för många gånger.

Demokrati brukar ta lång tid men till slut brukar ändå beslut kunna tas. I detta fall har inget hänt under sju år! När viljan att satsa på den självklara turismen är den större än verklighetsförankringen om den miljöpåverkan som redan gör sig påmind.

MF Astrid har upprepade gånger tvingats vända vid hamnbron, och då kommer naturligtvis reaktioner från turisterna. Insändaren nedan är hämtad från en av lokaltidningarna för några dagar sedan.

Dagens ris:

… vill jag ge till dem som har hand om båten som går från torget som inte kan kolla om det är högvatten innan de tar emot passagerare. Har hört flera som åkt den och inte kommit längre än till bron och inte får pengarna tillbaka som de betalat för turen.

Besviken

Besökare känner sig lurade på sin avgift och blir besvikna på utlovad skärgårdstur.

Detta är naturligtvis ingen positiv marknadsföring av Ronneby.

Jag trodde i mitt stilla sinne att moderaternas vallöfte 2010 att satsa på hamnpiren skulle innebära att man också ville möjliggöra trevliga upplevelser på ån från centrum ut till havsbandet. För många är Ronneby den lilla staden vid ån. Ronneby ligger även vid havet och därför ser jag naturligtvis positivt på den satsning som sakta håller på att genomföras vid hamnen och att presenterade planer där kommer att förverkligas.

Tanken är helt rätt. Ronneby har också på ett föredömligt sätt satsat på bra cykelvägar som förbinder centrum med havet. Ytterligare ska bostadsområdet Kilen mitt emot järnvägsstationen naturligtvis dra nytta av närheten till Ronnebyån.

Människor har alltid haft stort behov av närhet och upplevelse av vatten. Ronneby har just dessa kvaliteter men låter en felplacerad industri vid havet och ån bestämma över det som borde vara kommunens självklara beslut – att riva betongbron och bygga en klaffbro som kan öppnas för all trafik i Ronnebyån. Ån i sig är vacker och den skulle med en framtida fri passage göra Ronneby till den sjöstad den är och borde vara.

Fiske i Ronneby ingen lustupplevelse

Vill man sälja en vara ska förutsättningen att fullt kunna njuta av den uppfyllas på olika sätt. Säljer man, som Ronneby kommun, fiskekort i en sjö bör några självklara krav vara uppnådda. Tycker jag.

Många invånare i Ronneby har allt för länge, klagat på tillgängligheten när det gäller fisket i Skärsjön strax utanför stadskärnan. När man för åtskilliga år sedan började plantera in ädelfisk i sjön var det en rik upplevelse att ta sig till denna sjö.

Det fanns en bra gångstig runt sjön. Utefter stigen fanns det bryggor varifrån ett bra fiske möjliggjordes. I sjön kunde man hyra en båt och det fanns också en väl tilltagen p-plats.

En dagsrapport nu i juli månad 2020 visar ett påtagligt förfall som på intet sätt inbjuder till att betala för fiske. Stigen är väl upptrampad och används flitigt av intillboende. Problemet är att naturen lever och växer som den vill i full frihet, vilket bl a innebär att sjön blir allt svårare att se och nå.

Bryggorna är i ett miserabelt skick vilket en av bilderna ovan också visar. Halva bryggor ligger på kant i vattnet och utgör ingen lockande plattform för fiske.

Båten i sjön är borttagen. Ronneby kommun uppger på en av sina hemsidor att skälet till detta är förstörelse. Kanske inte så konstigt eftersom misskötseln ger intryck av att kommunen inte bryr sig.

Nu måste eventuella köpare av fiskekort i Skärsjön slåss med sly vilket innebär att ett kast med spö innebär mer trassel än att lyckas få en firre på kroken.

Upplevelsen när man glad i hågen anländer med fiskekortet i handen ska inte vara en besvikelse i stil med att hamna på en förfallen bakgård i en storstad.

Skärpning Ronneby kommun. Rusta snarast upp och gör Skärsjön till en välkomnande fiskesjö värd namnet – och pengen. Arbetskraft lär inte saknas.

Självklar marknadsföring av Blekinge

Man valde enkla och självklara argument när man för 40 år sedan lockade turister till länet. Det fungerade t o m med svart/vita bilder. Blekinge hade allt redan då, 1980.

Annonsen har jag hämtat ur ”Brunnsbladet” som gavs ut i samband med att Ronneby Brunn firade 275 årsjubileum. Tidningen producerades av Ronneby Brunn och redaktionen bestod av Gustav Andersson (platschef på Sydöstran i Ronneby), Erik Klint, Karl-Aage Schwartzkopf och Anders Wahlund.

I samband med jubileet gav författaren Lars Rosander (1935-2018) ut romanen ”Sommarskymnings svalka”. Han blev förälskad i Ronneby Brunn när han samlade stoff till romanen. En thriller med ingen mindre än Kung Oscar II som huvudperson. I Ronneby Brunns omgivningar finns ännu i dag mycket kvar från 1905, det ödesdigra år då handlingen utspelas.

Sommarbrev från stadshusläktaren

Det har kommit ett sommarbrev från Sune Håkansson, Ronnebypartiet. Han betraktar Ronnebys politiska skeende från stadshusläktaren. Han delar med sig av intressanta tankar som ni naturligtvis ska få ta del av.

Det mest intressanta, även om han har placerat den meningen långt ner, är hans grundtips att Sverigedemokrater och moderater bildar en styrande koalition efter nästa val!

På regional nivå, anser han, tillåts sd numera vara med och sätta dagordningen. Han syftar naturligtvis på sparförslaget på 400 miljoner som kom just från sd och som alliansen snabbt svalde. Däremot är det tyst från sd när det gäller Ronneby.

Han funderar också på varför lokaltidningarna har tappat intresset för de kommunala frågorna i Ronneby.

Nu till stadshusläktaren:

”Snart har halva mandatperioden gått. Man bör se både bakåt och framåt. Det konstateras att dagstidningarna nära nog har tappat intresset för de kommunala frågorna. Dessa behandlas sparsamt i de allt tunnare tidningarna. Några av sammanträdena i kommunfullmäktige har inte refererats med en enda rad.

Hur har ”Svensson” skött sig, frågade jag en gång en ärrad partiveteran, angående en nyvald. ”Han har inte misskött sig…å andra sidan har han inte sagt någonting”.

Så är det. Sitter man tyst, gör man inte bort sig. Det synes vara den strategin Sverigedemokraterna har valt. Knappast något sägs i kommunfullmäktige, förslagen i nämnderna är lätträknade.

Ty Sd har fördelen att rikssiffrorna ser hyfsade ut. I Sölvesborg har man ett Sd-kommunalråd. Utvecklingen där är ingalunda dålig. Man kan i andra kommuner inte ta Sölvesborg som ett avskräckande exempel. För den Alliansledda regionen går det illa, men Sd tillåts numera vara med och sätta dagordningen. Att utreda hur 400 miljoner kronor skall sparas är ett förslag från Sd.

För Ronneby går det inte bra. Befolkningstalet sjunker och SCB förutspår fortsatt kräftgång. Olika utvärderingar placerar Ronneby långt ner på listan. Nämnderna gör av med tiotals miljoner mer än vad som budgeterats. Det kommunala bostadsbolaget vägrar att följa kommunfullmäktiges direktiv. Centrum upplevs som alltmer öde.

I närtid öppnar Attendo sitt äldreboende på Kilen. Det är fler än Wildros (S), som störs av att kommunen drar ner antalet platser på Vidablick och hänvisar de äldre till Attendo. Generellt gäller att Wildros tillhör de mest kritiska i kommunfullmäktige. Han är avsevärt mer kritisk än sin gruppledare, som hittills valt att ligga relativt lågt. Men det kan ju vara en Coronaeffekt.

Förvisso kan mycket hända inför nästa val. Mitt grundtips är likväl att Sd och M bildar en styrande koalition. Det behövs inga större ommöbleringar för att man skall nå majoritet.

Mycket beror på hur de mindre partierna: Kd, L, Mp, Rp och V klarar sig. Det behövs inga större snedsteg för att några partier får lämna kommunfullmäktige. I en del fall är föryngringar att vänta. För Mp synes gälla regeln att politiker inte skall sitta för länge.

Sune Håkansson