Fake news även i gammelmedia

Inte sällan gormar gammelmedia, etablerade tidningar, radio och tv, över att sociala medier hanterar verkligheten på ett oförsvarbart sätt. Det mesta i sociala medier är fake news, hävdar man. Naturligtvis ett sätt för media att försöka rättfärdiga sig själva inför allmänheten.

Eftersom en blogg, som denna, sorteras in under begreppet sociala medier tänker jag ge några exempel på när gammelmedia i sin tur överdriver och handskas ovarsamt med sanningen. Denna gång gäller det lokaltidningen Sydöstran och jag hämtar ett purfärskt exempel från i dag, onsdagen den 28/10 2020.

Bakgrunden är att den politiska alliansen i Ronneby, Moderaterna, Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna, i går hade kallat till presskonferens för att berätta om sitt budgetförslag. Ett förslag som i stora drag går ut på att man måste spara 40 miljoner kronor inför 2021 års verksamhet, vilket motsvarar mellan 80 och 100 anställda. Detta får Sydöstran att publicera följande rubrik:

Under rubriken skriver tidningen:

”Det föreslår alliansstyret som vill minska personalkostnaderna med 40 miljoner kronor.”

Lite längre ner i artikeln heter det:

”Ronneby kommun går nu in i ett skarpt besparingsläge. Personal kommer på olika sätt att skickas hem.”

Detta är alltså en tolkning som journalisten gör. Inte någon stans i texten finns täckning för det tidningen och journalisten hävdar i rubrik och text. Inte ett enda citat av någon politiker som uttrycker ”100 anställda ska skickas hem”.

Däremot kommer en helt annan verklighet i dagen när journalisten senare tolkar Roger Fredriksson, kommunstyrelsens moderata ordförande, på följande sätt:

” Han (Roger Fredriksson. Mitt förtydligande) hoppas dock, med samarbetspartierna Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna, att den största delen av besparingen ska kunna ske genom så kallade ”naturliga avgångar”. Alltså att pensionstårtorna dukas fram och att vakanser sedan inte tillsätts.”

Med tanke på att det inom Ronneby kommun länge flaggats för stora pensionsavgångar finns det än mindre fog för att skrämma upp kommunanställda med att ”upp till 100 anställda inom Ronneby kommun ska skickas hem”.

Lydelsen att skicka hem personal är liktydigt med att sparka eller avskeda personal. Så är alltså inte fallet.

Tidningen BLT, storebror till Sydöstran, kommer i samma ämne inte i närheten av Sydöstrans skrämseltaktik.

Samtidigt i dag kom följande nyhet som belyser hur Sydöstran klandras av Mediernas Etiknämnd. Här är utlåtandet:

”Uppgiften om att anmälaren brutit mot efterforskningsförbudet var av sådan art att tidningen borde gett henne tillfälle till samtidigt bemötande, skriver MO.

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och finner att anmälaren har orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Tidningen klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.”

Innehållet viktigare än utseendet

Med tiden har vi människor blivit allt mer utseendefixerade. En utveckling som modeindustrin med hjälp av massmedia bär ansvar för och som starkt har påverkat allt yngre generationer. En beklaglig styrning som hos många individer satt djupa spår.

I takt med den utvecklingen har kunskap och klokhet parat med ett starkt självförtroende, självbild, kommit att alltmer minska i betydelse.

Nu vill jag inte skuldbelägga lokalmedia för merparten av denna utveckling även om det genom åren har förekommit även där. Ta årliga s k Luciatävlingar som exempel. Men det är lokalmedia i Blekinge och främst då tidningarna Blekinge Läns Tidning och systertidningen Sydöstran jag nu vill rikta mig till.

I morgon onsdag (21/10 2020) ska deras papperstidningar byta utseende – igen. Jag förstod när man på 1980 och 1990-talet gick över till tabloid-formatet (mindre storlek), men i dag har jag betydligt svårare att förstå vinsten med en utseendeförändring. Papperstidningen är av flera anledningar på väg att självdö till förmån för ny teknik. Att läsa tidningen i dator eller platta har många fördelar, inte minst vintertid. Vi på landet gör betydande kraft- och tidsbesparingar på att slippa besöka brevlådan i snö, kyla, mörker eller regn.

Ni tidningsmakare får aldrig glömma att det är innehållet som är det viktigaste. Givetvis ska typsnitt och redigering hjälpa till med läsbarheten, inte minst locka till läsning, men det får aldrig ske på bekostnad av innehåll. Självklart ska en tidning leva med sin tid, men inte enbart utseendemässigt.

När BLT:s chefredaktör Mimmi Karlsson-Bernfalk talar i klartext om allt tunnare tidningar med allt mindre annonser är detta också förklaringen till att tidningar har tvingats slimma personalstyrkan. Jag känner i dag inte till BLT eller Sydöstrans personalfördelning men jag har förstått att detta inte minst har gått ut över kvällsbevakningen som har minskat högst betydligt.

Jag är inte ensam om att sakna tidningarnas bevakning av vår svenska folkrörelse, nämligen föreningslivets olika grenar. En i dag på grund av Coronaviruset hårt drabbad verksamhet såväl ekonomiskt som socialt och då tänker jag på såväl idrott som kultur. Den verkligheten är viktig att skildra, men vi måste också blicka positivt framåt och då möta den nya verkligheten hur den nu kommer att te sig.

Inte minst har bevakningen av det politiska skeendet minskat högst påtagligt, främst bevakningen av kommunernas högsta politiska instans, fullmäktige där merparten av sammanträden sker kvällstid.

Senast den 7 oktober genomfördes Regionfullmäktige med flera för oss allmänhet viktiga punkter på dagordningen. Det handlade om utdebitering för 2021 (skattesats) och det handlade om patientavgifter som ska höjas. Ingen bevakning alls i Sydöstran medan BLT hade en kortare artikel om att Socialdemokraterna kräver gratis influensavaccin för fler riskgrupper.  Även ett kortare referat om att  avgiftshöjningar som  alliansen vill genomföra återremitterades och ska avhandlas vid sammanträdet i november. Bra också att artiklarna, även om de var knapphändiga, var placerade på en samlande Blekingesida.

Jag menar att tidningschefer ofta talar med stora bokstäver när man beskriver hur viktig deras bevakning är, inte minst ur demokratisk synvinkel. Av just detta skäl får man ett årligt statligt presstöd.

Därför bästa tidningschefer – förbättra innehållet och lägg slantarna på fler journalister istället för att sminka papperstidningar som hela tiden minskar i antal allt eftersom den äldre papperstrogna läsarskaran blir allt tunnare.

I senaste mätningen minskade BLT:s pappersupplaga med 800 exemplar och Sydöstran med 500.

Tidningslöp berättar dåtidshistoria

Filmaren Mats Harrysson och fotografen Tommy Nilsson har på var sitt sätt lockat storpublik till Centrumbiografen i Ronneby. Detta med filmer från 1990-talet och stillbilder från 1989. Nostalgin har flödat och intresset för dåtiden kommer nog alltid att förbli stort.

Nu när publika arrangemang har starkt reducerats på grund av Coronavirus kan jag tänka mig att bjuda på ett stycke historia med hjälp av löpsedlar från Blekinge Läns Tidning på 1960- och 1970-talet.

Jag var anställd på lokalredaktionen i Ronneby 1969 – 1974 och då skulle man också lämna förslag på ett lokalt löp. Jag var samlare redan då och nu tänker jag att det i virustider kanske kan passa med en del korta tillbakablickar.

Säkert finns det en eller annan som eventuellt kan minnas vissa av löpen och vad de stod för.

Jag inleder med en löpsedel från onsdagen den 18 april 1973. Redan då hade Ronneby kommun problem med att få polisiär förstärkning. Förstärkning hade utlovats men Rikspolisstyrelsen svek i sista stund.

I nutid har rubrikerna haft liknande innehåll. Rubriken nedan är från 16 november 2019.

Tack BLT som har tänkt om

När en person med makt kan tänka om och ändra sitt beslut vill jag beteckna det som starkt och ödmjukt. Jag anser att en chefredaktör för lokaltidningen Blekinge Läns Tidning har makt, men måste naturligtvis också ikläda sig ett stort ansvar. Ett ansvar gentemot trogna läsare men givetvis också ett ansvar inför ägaren av tidningen, i detta fall GOTA Media.

Det är chefredaktören Mimmi Karlsson-Bernfalk jag åsyftar och som jag nu direkt riktar mig till när jag påstår att i dag kan jag tala för många glada människor inte minst inom länets föreningsliv. Blekinge har alltid haft ett rikt föreningsliv och så också i dag. Inte minst är det många inom pensionärsorganisationerna som är speciellt tacksamma för att BLT:s chefredaktör nu har backat från sitt tidigare beslut att slopa ”Föreningsnytt”.

Vi i SPF Seniorerna har påtalat vad ett sådant beslut skulle innebära för en stor grupp människor, nämligen alla dom som inte har tillgång till datorer och därför står utanför föreningarnas egna hemsidor.

Jag vill därför i dag förmedla många tacksamma hälsningar från föreningsmänniskor som också är mångåriga och trogna läsare av BLT.

Det är glädjen över att Mimmi Karlsson-Bernfalk i sin utgivarkrönika uttrycker sig på följande sätt:

”Så har vi det här med Föreningsnytt. Sedan vi på flera sätt kommunicerat att vi slutat publicera Föreningsnytt, med motiveringen att de flesta föreningar i dag har egna hemsidor där de kan kommunicera direkt med medlemmarna, har telefonerna gått varma och mejlen strömmat in. Exempelvis har länets pensionärsföreningar protesterat, med hänvisning till att föreningsnotiserna i BLT har stor betydelse för deras medlemmar och att många äldre inte tar del av föreningsinformation digitalt. Jag har stor respekt för det. Och jag har stor respekt för att en lokaltidnings samhällsnytta har många dimensioner. Demokratin bygger på medborgarnas engagemang och samhällsintresse och har sin stomme i föreningslivet.

Därför har jag tagit beslutet att återinföra Föreningsnytt i BLT, när utrymme finns.
Vi samordnar våra föreningsnotiser med vår systertidning Sydöstran. Det här är material vi inte konkurrerar om.
Den som vill skicka in material till Föreningsnytt gör det via länken på blt.se och hamnar då vid Sydöstrans formulär.
Den som skickar in föreningsnotiser får alltså vara beredd på att materialet publiceras i bägge tidningarna.
Jag är glad över att vi har kommit fram till den här lösningen och är säker på att många andra också är det.”

När Mimmi Karlsson-Bernfalk skriver att text till ”Föreningsnytt” kommer att publiceras när utrymme finns, är det då en återgång till hur det fungerade före stoppet. Allt är därmed frid och fröjd bland många föreningsmänniskor. Tack BLT.

Stig-Björn Ljunggren en chansning

Merparten av tidningen Sydöstrans tillskyndare hoppade högt av lycka när det stod klart att s-lutande statsvetaren Stig-Björn Ljunggren blir löntagare i form av politisk chefredaktör för tidningen.

Sydöstrans chefredaktör Anders Nilsson fastslog i tidningens välkomstartikel att Stig-Björn Ljunggren är en av landets mest profilerade debattörer. Han kunde också sagt att Ljunggren tillsammans med Göran Greider, författare och chefredaktör för Dala-Demokraten, tillhör topplistan av citerade s- politiska debattörer.

Det är just detta faktum som starkt medverkar till att Ljunggren blir en chansning för Sydöstran och den lokala politiska debatten. På riksplanet räcker det inte att benämna E 22-an genom Blekinge som en kostig och som med sin bristfällighet hämmar utvecklingen. Ljunggren vill säkert även framdeles, efter att ha börjat anställningen på den lokala blekingetidningen, bli citerad på riksplanet och då finns risk för att just lokala frågor får stryka på foten.

I Sydöstrans välkomst- och hyllningsartikel intar han en försiktig hållning när reportern påstår att Ljunggren ska bilda opinion i Blekinge genom att bli politisk chefredaktör. Han kommenterar:

”Det är skillnad på opinionsspeglande och opinionsbildande. Därför kommer jag, åtminstone till en början, att lyssna väldigt mycket på hur politiker och vanligt folk i Blekinge ser på läget.”

Det blir en lätt syssla för Ljunggren eftersom det inte finns någon politisk debatt. Det är heldött, i varje fall från politikernas sida. Ingen verksam politiker i Blekinge tycks vara skrivkunnig. Den offentliga debatten är, som Hasse Alfredson uttryckte det hela, ”Livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med nåt”.

Lite roligt blev det allt när reportern skulle förankra Ljunggrens redan nu lokala hemvist i Blekinge och mest Ronneby. Han har en stuga i Korsanäs (sydost om Ronneby) där han mest tillbringar somrarna. Reportern fastslår;

” Jag har vid ett par tillfällen sett dig på Systembolaget i Ronneby”.

”Det kan säkert stämma svarar, Ljunggren.

På denna lokala punkt kan jag hjälpa såväl Ljunggren som tidningen Sydöstran i deras ambition. Jag har nämligen ett antal gånger stått skuldra vid skuldra med nämnda kändis i den i vissa fall trånga lokalen hos Wiktor Olssons i Bräkne-Hoby.  Jo då, han handlar kött också lokalt. Det har han visat bildmässigt på Twitter.

Ljunggren har också setts inta luncher på ”Äggaboden” och säkert har han också gjort ett eller annat besök på ”Mandeltårtan”. Om han därmed är lokalt förankrad för att räcka till för att bli accepterad Bleking återstår att se.

Det jag uppskattar hos statsvetaren, författaren och debattören Stig-Björn Ljunggren, 62, är hans närhet till humorn. Dessutom har han en klädsam distans till det socialdemokratiska partiet. Han är klarsynt i sina analyser. Han har ofta slagit fast, inte minst på senare tid, ”att den svenska socialdemokratin befinner sig i en djup identitetskris”. En synpunkt som dock inte kräver kunskap på statsvetarnivå.

Nu ska Anders Gustafssons debattglöd (politisk chefredaktör BLT) mätas med en ny och betydligt mer känd proffstyckare. Anders har etablerat sig riktigt bra på kort tid och har redan gjort en rad uppmärksammade nedslag i de Blekingska kommunerna. Tyvärr har inte heller han lyckats väcka liv i ledande politiker som envisas med att använda sin eventuella styrka inåt och hellre göra upp i trängre utrymmen än i offentligheten, som kräver lite mer.

Gustafsson behöver inte alls komma till korta gentemot Ljunggren. Båda behövs för att sätta var sin blåslampa i baken på ledande samhällsbyggare i Blekinges fem kommuner. Kör hårt!

Miljonstöd till BLT och Sydöstran

Presstödsnämnden har beslutat att bevilja utvecklingsstöd till 28 olika insatser vid 38 nyhetstidningar. Sammanlagt 10,7 miljoner kronor fördelas.

Bland de som får pengar är Blekinge Läns Tidning som får närmare 900 000 kronor för tre olika projekt och Sydöstran närmare 800 000 kronor fördelat i tre olika projekt.

Presstödsnämnden har tittat på ett 70-tal ansökningar, flera av dessa gäller samarbetsprojekt mellan olika tidningar. Av dessa beviljades 50 ansökningar, vilket omfattar 28 olika insatser vid 38 allmänna nyhetstidningar.

Det handlar om stöd för både förstudier och projekt med sikte på utveckling av redaktionellt innehåll i digitala kanaler, utveckling och innovationer när det gäller digital publicering. Men även spridning och konsumtion av tidningens innehåll, eller utveckling av digitala affärsmodeller.

Källa: tidningen Journalisten som har listat de tidningar som har tilldelats utvecklingsstöd. Klicka nedan

http://mprt.se/sv/nyhetsrum/nyheter/2017/presstodsnamnden-har-beslutat-om-utvecklingsstod-/

Tankeväckande syn på gammalmedia

Sylvia Asklöf Fortell, politisk chefredaktör på Blekinge Läns Tidning, sätter i dag fingret på en intressant fråga. Det handlar om allmänheten men främst politikers syn på gammalmedia.

Det handlar om en ledare som Sylvia publicerade lördagen den 25 mars. I inlägget riktade hon frågor till socialdemokratiska kommunalrådet, Per-Ola Mattsson i Karlshamn med anledning av att det inte finns några skrivelser eller anteckningar att få ut på kommunkansliet som handlar om handläggningen av Nord Stream.

Det naturliga hade varit att Per-Ola Mattsson svarat på frågorna, men Sylvia fick aldrig något svar att publicera. Istället hittade hon en text på Facebook där Per-Ola Mattsson hade svarat på ett inlägg från någon som lagt upp ledartexten.

-Vad konstigt det blev, skriver i dag Sylvia i en krönika på ledarsidan. Naturligtvis är jag benägen att hålla med och jag ser flera tänkbara förklaringar till att det blev på detta sätt.

Vi närmar oss ett val och i sådana tider står ledande politiker på tå och visar hög känslighet för kritik. I det här fallet nonchalerade kommunalrådet i Karlshamn helt den text med frågor till honom som publicerats på BLT:s ledarsida. Istället reagerade han blixtsnabbt när samma text publicerades på Facebook.

Reaktionen är mycket intressant. Han ser i det ögonblicket betydligt fler väljare och partikamrater framför sig än vad det innebar att samma text med frågor publicerats på BLT:s ledarsida. Det var viktigare att lämna svar på sociala medier än att svara en politisk chefredaktör.

Detta är dock ingen isolerad händelse i Blekinge. Jag följer många politiker på bl a Facebook och har konstaterat bristen på svar från ledande politiker när det gäller insändare i länets två tidningar. De är snabba att lägga upp artiklar på sociala medier som har en positiv vinkling gentemot deras egen kommun. Men de presterar inga egna inlägg för att t ex förklara sina tankar i en speciell fråga.

Senaste beviset på detta var när Ronny Pettersson, andre vice ordförande i Ronnebyhus och vänstern, skrev ett längre inlägg riktat till moderata kommunalrådet, Roger Fredriksson, Ronneby. Svaret uteblev även där i tidningen. Fredriksson lät däremot en kort kommentar publiceras på Facebook som svar på ett ”löp” för min ”Bengtbloggen”.

Sammanfattning: gammalmedias läsare räknas inte, det är sociala mediers inlägg som är viktigast att besvara. En intressant tanke när valet väntar bakom årsskiftet. Onekligen nonchalant och oseriöst av ledande politiker.

Varför säljer man sina mammor?

På kort tid har jag oroats över en ny företeelse. Det är Blekinges två lokaltidningar som har fått mig att fundera. Rubriken är väl motiverad och jag ska naturligtvis förklara varför jag ställer frågan i rubriken ovan.

Det började för en dryg vecka sedan när jag läste Blekinge Läns Tidning. På en helsida i tidningen berättade deras tillträdande politiska chefredaktör vem hon var och vad hon stod för. Hon heter Mimmi Karlsson-Bernfalk och det var när hon skulle berätta sin inställning till lokal journalistik och nyhetsbevakning som det slapp ur henne:

”Jag skulle sälja min mamma för en bra nyhet!”.

En ganska elak kommentar. Om min mor hade levt hade jag aldrig sålt henne för en bra nyhet. Jag skulle aldrig komma på tanken att blanda in mina närmaste i ett nyhetsarbete. Vilka tankar väcker ett sådant uttalande från Mimmi hos andra mödrar vars söner eller döttrar råkar vara journalister?

Så i dag på Sydöstrans försatasida chockas jag och antagligen flera andra av följande rubrik:

”Mor Olivia bjuds ut till försäljning.” Dålig ekonomi ligger bakom beslutet”.

Varför ska just en kär mor bjudas ut på marknaden och vem skulle vara beredd att betala för att få en ny mor om man nu råkar sakna en sådan. Varför ska mor säljas för att ekonomin har brakat samman och vem kan bestämma sådant över hennes huvud? Dålig stil och inte alls människovärdigt.

Enligt sägen tog man före kristendomens ankomst de äldre till ättestupan i Valhall utanför Olofström när man ville bli av med sina orkeslösa och olönsamma äldre. Man puttade helt enkelt ut dom över det 40 meter höga stupet vid sjön Orlunden. Är den utförsäljning av mammor som nu florerar ett nytt sätt att göra sig av med äldre olönsamma?

Naturligtvis är det inte så. Det förstår jag också, men håll med om att rubrikerna är chockerande. Jag menar, den som inte känner till att mor Olivia egentligen är ”Mor Oliviagården” i Ronneby kanske blev lika chockad som jag när man utelämnade det viktiga ordet ”gården” efter mor Olivia.

Som det kan bli när ”säljande” rubriker ska fabriceras.

Nej, ingen politik på nyhetsplats

Det händer att jag får en kopia när någon skickar insändarinlägg till länets två lokaltidningar. Nu har det inträffat igen. Det är debattören i Jämshög, Kjell-Åke Björklund som vill ha tillbaka den gamla andan på Sydöstran.

Chefredaktören, Gunnar Svensson kan säkert svara för sig men jag kan bara inte låta bli att reagera. Jag tolkar Kjell-Åkes inlägg på så sätt att han vill ha en mer tydlig politisk markering av tidningen Sydöstran. Ja, han vill dessutom att han som besökare till tidningens lokalkontor ska känna att han är på en Socialdemokratisk tidning. Det gör inte Kjell-Åke i dag.

Nej, nej och åter nej, Kjell-Åke, du är inne på helt fel väg. En bra lokaltidning måste sätta lokala händelser i främsta rummet oavsett politisk avsändare. Den politiska agendan är förbehållen tidningens ledarsida.

Däremot kan jag hålla med dig om att två lokala tidningar med i stort sett identiskt material bara kan sluta på ett sätt – nedläggning! Så blir resultatet för den som väljer bort de lokala nyheterna och bortser från politisk färg på tidningen. Den tiden är förbi, som väl är, när läsaren väljer tidning efter partifärg.

Jag kommer väl ihåg hur det var en gång, då kunde Metall hindra en reporter från BLT att bevista sammanträdet. Endast Sydöstran släpptes in. Det är väl ändå inte den ordningen du vill ha tillbaka, Kjell-Åke?!

Här läser du insändaren som kanske kommer att publiceras i BLT och Sydöstran:

”Jag har läst Sydöstran sedan många år tillbaka och har haft Blekinge Län på prov som E-tidning. Man blir ju minst sagt ”förbannad” att de båda tidningarna har i stort sett samma innehåll när man jämför de båda tidningarna, det är ju fullkomligt löjligt att detta lilla län har två dagstidningar som samarbetar med i stort sett samma innehåll.

Jag besökte SSD:s lokalredaktion i Olofström i ett ärende och upptäckte då att de båda tidningarnas redaktioner huserar i samma lokaler och då besannades det jag redan visste att SSD inte är en ”arbetartidning” längre liksom att Socialdemokratiska Partiet inte är ett arbetarparti utan är ”Högersocialistiskt parti”, sedan får ”Gråsossarna” säja vad man vill.

Jag har läst SSD sedan mitten på 1950:talet, alltså cirka 60 år då min mor prenumererade på den hemma och fortsatte sedan med SSD själv när jag flyttat hemifrån och fick eget boende. När SSD och BLT hade egna lokalredaktioner fick jag känslan när jag hade något ärende till BLT att här hör jag inte hemma, men när jag besöker SSD så känns det bra först när Tore Gillberg var redaktionschef och nu sedan Jan-Erik Martinsson tagit över och han har efterträtt Tore på ett mycket bra sätt.

Man saknar den politiska rivaliteten mellan de båda tidningarna något som var mycket givande, kanske kan det komma tillbaka om de båda tidningarna tar ut ”skilsmässa”. Jag vill ha tillbaka ”min” tidning som den varit förut utan någon inblandning från Folkpartistiska BLT. SSD är ju störst i västra Blekinge och BLT i den östra länsdelen så dela upp SSD i väst och BLT i öst eller ge ut en tidning för hela länet, men det är klart att då mister man det statliga ”Presstödet” för en tidning.

Ni reagerar kanske när jag skriver Folkpartiet och inte Liberalerna och det är för att när man söker på Google kommer en himla massa tosigheter fram som Folkpartiet hade för sej men söker jag på Liberalerna så är det rent och oskyldigt som en nybadad bebis.”                                                   Katten Stina & Kjell-Åke Björklund, Jämshög.

Korrekturläsare hade räddat BLT

I dag var det säkert flera som fick en smärre chock redan när de kom till andra sidan av dagens BLT. Jag tänker på tidningens anställda och jag tänker på några tidigare kolleger som lämnat tidningen för uppnådd seniorålder.

Hade BLT under natten begåvats med två politiska chefredaktörer?! Eller har Sylvia Asklöf Fortell redan fått ja på sin ansökan till uppdraget som kommunikationschef vid Ronneby kommun?

Jag känner i varje fall några tidigare medarbetare som reagerade över uppgiften att BLT i dag hälsade ännu en politisk chefredaktör välkommen, nämligen nyanställda Anders Gustafsson.

Snabba efterforskningar visade emellertid att tidningen inte bara lurat sina anställda utan också alla sina läsare. Det som framförs på en tidnings ledarsida måste vara korrekt.

blt

Jag vill mena att detta är ett allvarligt fel och en pinsamhet, eftersom det gäller en chefstjänst, som lätt hade kunnat undvikas om tidningen förfogat över korrekturläsare. Dessa ströks för länge sedan på lönelistan vilket är beviset på upprepade små eller större felaktigheter. Vi tidningsläsare har rätt att fordra en felfri produkt. BLT hade säkert inte försuttit möjligheten att påtala detta om ett företag i annan bransch gjort sig skyldigt till bristfällig varuhantering.

Anders Gustafsson är ledarskribent och inget annat. Vad som ska ske med tidningens nuvarande politiska chefredaktör, Sylvia Asklöf Fortell är en helt annan fråga.