Det finns alltid två sidor av ett mynt. Myntet i detta fall benämns Coronavirus och har hittills krävt drygt 3 000 människors liv i Sverige och fler dödsfall kommer att inträffa.
Men trots dystra siffror och svårbedömt/omöjligt framtidsscenario finns det också en positiv sida av det allmänfarliga viruset.
Jag tänker på att människor i sitt karantän- och hänsynstagande för att om möjligt stoppa virusspridning nu har funnit en ny form av frihetskänsla. Många har upptäckt det som alltid har funnits. För många utanför dörren. För andra en bit bort, men ändå nära.
Jag tänker på vår ursvenska rikedom och skatt – skog och natur. Just nu i värsta Coronaupplevelsen vaknar naturen och breder ut sig i grönska och blomning. Den har alltid funnits men vi stressade människor har i stor omfattning valt bort vårt eget vackra mot något annat betydligt längre bort. Att låta flyget lyfta oss i stolar jorden runt har varit status. Att utforska närheten hade inte lika hög status.
Hög hemmastatus har stavats gym, naturen har varit ett val för de beslutsamma naturälskarna som föredrog fågelkvittret framför den artificiella miljön på gymmet.
Jag tänker på hur man såg på personer som på 1940 – 1950 och 1960-talet pysslade med en idrott kallad orientering. Kunde det ens kallas idrott? Man sprang i skogen och letade röd/vita skärmar. Med två hjälpmedel, karta och kompass, fann man ofta såväl kontrollpunkter som mål. Klädseln ska vi inte tala om.
Men så knallade åren på och med ökad kunskap stod det klart att personer som valt orienteringssporten var såväl klyftiga som vältränade genom långa lopp och ofta i svårforcerad och kuperad terräng. Landslagslöpare i orientering är för länge sedan placerade i det yppersta elitskiktet.
Vissa människotyper har också i alla tider haft respekt för skogen. Kunskapen att ”läsa” kartan har varit mer eller mindre bristfällig. Då har de markerade stigarna för många varit en garanti för att på ett säkert sätt komma tillbaka till startpunkten.
När nu utvecklingen tagit några ytterligare kliv med teknikens hjälp (bl a smarttelefon) och ordet orientering utbytt mot ”Hittaut” ja, då har människor i så stort antal lockats ut så att tekniken tillfälligt bröt samman.
Nu är också ordet kontroll utbytt mot checkpoint och nu letar man inte efter ett rött/vitt tygstycke utan smala och smidiga aluminiumstolpar som har ett nummer och en bokstav som ska registreras på ett konto som du har aktiverat.
I naturen gör vi nya upptäckter. Vi hittar gamla boställen som torpruiner och annat. Mitt ute i skogen har människor i vissa fall märkt ut sådana platser med såväl bilder som text om de människor som en gång bebodde våra skogar.
Hittaut som arrangemang har några år på nacken men har i år format sig till en succé av stort format. Naturen är nu som vackrast och jag vet att mängder av människor gör nya upptäckter varje dag. Jag ser dom i skogen och jag ser och läser om deras upplevelser på sociala medier. I naturen är det lätt att utöva myndigheters begäran om social distansering. Dessutom är det spännande när nu även tävlingsidrotten är satt på paus.