Thorax – Vem gjorde vad och mest?

Samarbetet mellan Region Kronoberg och Region Blekinge är räddat när det gäller Thorax och hjärtsjukvården. I varje fall för stunden.

Var det ett samarbete mellan regionrådet Lennarth Förberg, alliansen, och oppositionsrådet Christina Mattisson, s, som bidrog till räddningen? Eller… När jag läser deras respektive inlägg på Facebook tar båda enskilt åt sig äran för räddningsaktionen.

Tag del av deras inlägg. Vad tror du? Varning: Det är valtider.

Socialdemokraterna Blekinge 

Så fort det blev känt att samarbetet mellan Region Blekinge och Region Kronoberg gällande hjärtsjukvården, Thorax, var hotat agerade vårt oppositionsråd Christina Mattisson. Genom att direkt kräva ett möte på politisk nivå mellan Blekinge och Kronoberg för att sätta stopp för detta.

– Risken var stor att detta skulle drabba hjärtpatienter i Blekinge och Kronoberg hårt och för mig var det självklart att detta måste stoppas varför jag tog omedelbara kontakter för att få till ett gemensamt möte, säger Christina Mattisson.

Under torsdagskvällen ägde detta möte rum och resultatet blev att samarbetet kommer fortsätta och även utvecklas.

– Jag är mycket nöjd med vad mötet resulterade i, vi stoppade hotet mot hjärtsjukvården och det var min absoluta ambition och det var därför jag reagerade direkt. Nu är det viktigt att de som jobbar med hjärtsjukvården får vara med i utvecklingsarbetet framåt. Jag kommer att fortsätta att följa den här frågan, säger Christina Mattisson.

Lennarth Förberg

En bra vecka för ett regionråd:

  1. Avtalet om thoraxsamverkan med Kronoberg skall inte sägas upp, utan utvecklas. Vi är även överens om att värna och utveckla vårt övergripande samarbete. Dialogen fortsätter vid kommande sammanträde med den gemensamma samverkansnämnden den 10 februari. Bägge parter är överens om att fortsätta utveckla verksamheten för att kunna ge den bästa möjliga vården i Kronoberg och Blekinge.
  2. Genom samtal och förhandling med Kronoberg och Kalmar har jag nått fram till en överenskommelse om Krösatåget som innebär att det ska etableras direkta tågförbindelser i pendlingslägen mellan Karlskrona och Alvesta, alltså direkt med stambanan mot Stockholm utan byte i Emmaboda. Det har länge varit hett efterlängtat av dem som pendlar med tåg. Heja Blekinge!

Sd faller på eget grepp i Ronneby

Det är inte ofta jag får skratta åt ett nyhetsinslag. Dessbättre. Men i går kväll (19 januari) infann sig skrattet och jag ler fortfarande inombords. Inslaget sändes i SVT Blekingenytt.

Sverigedemokraterna i Ronneby var stolta som tuppar. Dom hade kläckt årets bästa idé, tyckte partiet och lanserade den stort och brett i media. Dom har ansökt om att få lägga beslag på alla fredagar i Brunnshallarna mellan klockan 08 – 18. Från nu och fram till valet i höst.

På detta sätt skulle man metodiskt blockera de fredagsböner som Islamiska kulturföreningen tidigare hållit i Brunnshallarna.

Det var ett påstående och en retorisk fråga från reportern Henrik Friberg som fick hela den uppblåsta politiska ballongen att spricka och snabbt bli till en ickefråga.

I inslaget återgavs en intervju med Islamiska föreningen som berättade att man inte längre behöver använda Brunnshallarna för sina fredagsböner. Sedan i höstas har man tillgång till en lokal inomhus.

Mitt skratt infinner sig när reportern frågar Bengt Johansson, sd:

”Hade det inte varit bättre att förlägga er valrörelse till söndagarnas folkfest i Brunnshallarna då loppisen genomförs?”

Svaret blev att just fredagar passar Sd bäst.

Det politiska tilltaget att försöka blockera Islamiska föreningens bönestunder möts nu av kraftiga protester från andra partier i Ronneby.

Magnus Pettersson, s, och oppositionsråd gör onekligen den skarpaste markeringen av alla. Han säger i dagens Sydöstran:

”Att som politiskt parti gå in och hyra, enbart för att blockera någon annans verksamhet, det är bara populism.

Det är samma sak som att borgarna och Sd skulle abonnera Ronneby torg på 1 maj enbart för att blockera arbetarrörelsens firande,” säger Magnus Pettersson och blir ytterligare pedagogiskt tydlig när han säger:

”Det Sverigedemokraterna håller på med, det är Donald Trump-fasoner.”

Jag gillar hans skarpa fördömande och skulle gärna vilja lyssna till fler sådana knivskarpa markeringar av Magnus Pettersson även i kommande sammanträden med fullmäktige där debatten har varit förlamande bristfällig på grund av pandemin. Man skyller i alla fall på den farsoten.

Kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, m, är själv motståndare till fredagsböner i Brunnshallarna men konkretiserar nu sin uppfattning när även han i Sydöstran fördömer Sverigedemokraternas tilltag:

”Detta är inte en anläggning som ska upplåtas för permanent verksamhet, varken politisk eller religiös sådan.

Det är beklagligt att denna situation återigen uppstår, särskilt som Tom Alandhs film ”När världen kom till Ronneby” just har visats. Ronneby lyfts återigen fram som en konfliktyta, även i nationell media.

”Är det så invånarna vill att Ronneby ska synas och uppfattas – då ska man rösta på Sverigedemokraterna”, avslutar Roger Fredriksson.

Ska Sd försöka reparera den politiska skada som nu skett genom det ogenomtänkta utspelet behöver man säkert fler platser än Brunnshallarna för att kampanja för sina ideal.

Nu har kanske SD fått ännu en idé? Det där med torget och första maj…

Militär stoppade fritagning i Ronneby

En rubrik som andas betydande dramatik. Dramatiskt var det naturligtvis eftersom militär kallades in för att stoppa ett fritagningsförsök. Men lugn, händelsen har 127 år på nacken.

Går man tillbaka i tiden med hjälp av tidningslägg, i detta fall rikstidningen Svenska Dagbladet, kan man hitta ett och annat som har med dramatik att göra när det gäller Ronneby.

Jag gör denna publicering för att påvisa att det även förr kunde vara bråkigt i Ronneby. I Tom Alandhs film talas det om ”idyllen som försvann” och det med anledning av rubriker i stil med ”ungdomsgäng löpte amok” och ”storbråk i Ronneby”. Händelser som speglar nutid.

Det tidningsklipp jag i dag publicerar visar en händelse som inträffade i Ronneby på söndagskvällen den 29 juli 1894. Artikeln, med den ovanligt balanserade rubriken ”Ett störande uppträde”, beskriver hur 1 000 (!) personer försökte frita en av polisen gripen stenhuggare. Anledningen till gripandet var att han hade uppträtt berusad.

Beskrivningen av den tusenhövdade folkmassan är också något udda jämfört med dagens sätt att uttrycka sig. Den beskrivs bestå av stenhuggare och slödder från landet.

Polisen räckte inte till varför borgmästare Flensburg kontaktade militären som då fanns på Bredåkra hed. Vid tiotiden anlände 40 man och det räckte för att lugna folkmassan. Men militären stannade kvar och patrullerade i stadens centrum hela natten.

Vid fritagningsförsöket skadades borgmästare Flensburg som blev slagen i huvudet. Även då krossades fönster men inte i samma utsträckning som nu. Så var det med idyllen i Ronneby på sent 1800-tal.

Tidningens sätt att uttrycka sig då – ”Ett störande uppträde” – var betydligt mer balanserat än vad rubriker i dag skildrar.

Dåtid

Nutid

Elsa Andersson – flygpionjär

Quintus 72 är en regional förening inom Svensk Flyghistorisk Förening som tänker starta nästa verksamhetsår med att bjuda in allmänheten till en riktigt spännande föreläsning.

Det kommer att handla om Sveriges första kvinnliga aviatör/pilot, Elsa Andersson. Hon föddes 27 april 1897 i Strövelstorp och inledde sin pilotutbildning sommaren 1919 som 22 åring. Året efter mottog hon sitt aviatördiplom den 30 juni. Hon dog tyvärr redan två år därefter men inte genom att störta utan genom ett misslyckat fallskärmshopp.

Nu vill Blekingeavdelningen hedra minnet av Elsa Andersson genom att på dagen 100 år efter hennes förolyckande genomföra en föreläsning. Den sker på Kulturcentrum i Ronneby lördagen den 22 januari 2022 klockan 12.30. Man kommer inte att ta någon entréavgift eftersom man vill sprida kunskap om Elsa Anderssons vid den tiden unika beslut att utbilda sig till pilot.

 

Föreläsning om Elsa Andersson 22 januari 2022 är INSTÄLLD p.g.a hög smittspridning av Corona-virus.

Så kompenseras drabbade elkunder

Pressmeddelande från FinansdepartementetInfrastrukturdepartementet

Publicerad 12 januari 2022

Regeringen avsätter drygt sex miljarder kronor till en elpriskompensation för de hushåll som drabbats av höga elpriser.

Elpriskompensationen sker för tre månader december, januari, februari till elkunder baserat på förbrukning. Kompensationen baseras på hur stor elförbrukning hushållet har varje månad, där den högsta nivån är hushåll som använder över 2000 kWh per månad.

Till dem utgår en ersättning om 2000 kronor per månad, alltså totalt 6000 kronor.

– Regeringen tar den här situationen på största allvar och avsätter därför sex miljarder för att kompensera de hushåll som fått höga elräkningar. Det är en exceptionell åtgärd i en exceptionell tid, säger finansminister Mikael Damberg.

– De elpriser vi har sett under hösten och vintern är alldeles för höga. Jag förstår att människor känner en oro för sin ekonomi. Idag kan vi meddela att vi avsätter drygt sex miljarder kronor för att ge stöd till de hushåll som fått kraftigt höjda elräkningar, det känns oerhört glädjande, säger energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar

Förslaget träffar över 1,8 miljoner hushåll och gäller i hela Sverige.

Medlen betalas ut till de hushåll som har höga elräkningar utan att de behöver ansöka om det. Den exakta utformningen av elpriskompensationen kommer att tas fram i dialog med myndigheter, elnätsbolagen och riksdagen.

 

Nytt utbildningslyft för Ronneby

Foto: Ronneby kommun

Pressmeddelande

Från höstterminen 2022 kan man läsa till flygplans- och helikoptertekniker på yrkeshögskolan i Ronneby. Detta står klart idag ( 11.1 2022) när myndigheten för yrkeshögskola meddelade vilka ansökningar som beviljats och därmed ingår i yrkeshögskolans utbud.

– Jag är jätteglad! Vi har jobbat stenhårt med att få starta en egen YH-utbildning för flygteknik i Ronneby. Nu finns alla förutsättningar på plats, även i nämndens budget för 2022, så vi kan gasa direkt, säger Åsa Evaldsson, nämndsordförande i utbildningsförvaltningen Ronneby kommun.

Ronneby kommun startar en yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) till flygplans- och helikoptertekniker i egen regi. Till höstterminen 2022 räknar man med att kunna ta emot 20 studenter. Ansökningsperioden öppnar under februari 2022. Mer information kommer att publiceras inom kort.

– Det betyder mycket för oss att vi nu även startar en yrkeshögskola för flygteknik inom Ronneby kommun. Det är stort både för den civila och militära flygverksamheten i Kallinge men även för Blekinge, säger Magnus Magnusson, rektor för flygteknikutbildning, en del av Gymnasieskolan Knut Hahn.

Den treåriga gymnasieutbildningen flygteknik vid Gymnasieskolan Knut Hahn startades framgångsrikt under ledning av Magnus Magnusson redan 2014. Men eleverna har hittills fått söka sig vidare till andra platser i landet för att vidareutbilda sig, trots att arbetsmarknaden är god i regionen med bland annat F17, Helikopterflottiljen, Swedavia och Saab som potentiella arbetsgivare.

Den nya YH-utbildningen är tvåårig och är unik i Sverige, då man kan välja att läsa till flygplans- eller helikoptertekniker på samma yrkeshögskola. Övriga yrkeshögskoleutbildningar för flygtekniker erbjuder antingen en utbildning för flygplan eller helikopter. Andra orter där man kan läsa till flygtekniker är Ljungbyhed, Linköping, Västerås, Nyköping och Luleå.

”När världen kom till Ronneby”

Den erkänt skicklige och rutinerade dokumentärfilmaren Tom Alandh har gjort några nedslag i Ronneby. Men ibland räcker inte rutinen till. En veckas filmande i september i fjol räckte långt men inte fullt ut. En dokumentär av det här slaget kräver tid och tålamod och med bättre uthållighet hade han kanske också lyckats få med de ungdomar som hade lovat att ställa upp framför kameran men som fick ånger och uteblev.

I filmen dök en äldre man med rullator upp ett antal gånger. Mannen är välbekant, gammal apotekare, nu 90 år, Nils Erik Olsson. Han är bosatt i Johannishus men besöker ofta Ronneby centrum utan att vara rädd.

I slutminuterna av filmen får han frågan från Tom Alandh:

”Ronneby har förändrats…”

Ja, svarar Nils Erik Olsson, det har jag också!

Precis där kunde filmen ha slutat för där i det ögonblicket med det svaret hade dokumentären gått i mål med den självklara förklaringen – om staden förändras men inte du, ja, då uppstår problem.

I filmen talas om idyllen som försvann. Vilken idyll? En idyll är något som aldrig förändras utan som stannar vid det gamla. Sådana idyller finns bara i våra drömmar och i Astrid Lindgrens värld. Ronneby har genom åren verkligen förändrats i takt med teknikutveckling och människors ändrade krav. Men Ronneby är fortfarande en liten stad när den plötsligt ökar invånarantalet med 3 000 och man redan innan dess har brist på bostäder.

Det berättas i filmen när Ronneby 2015 snabbt får ca 3 000 nya invånare och att ca 1 000 av dessa är i behov av utbildning. Givetvis ställs kommunen inför stora problem. Detta förändrade Ronneby på ett högst påtagligt sätt. Rätt och riktigt, men ännu en gång, om inte de nya invånarna släpps in till hundra procent, och du själv vägrar att förändras, ja, då har Ronneby ett problem.

En man på cykel dyker frekvent upp i filmen och uttalar sig. Tom Alandh frågar om han brukar hälsa på de nyanlända.

”Nähä!!, blir det snabba svaret och med eftertryck.

Tom Alandh- ”Men om en nyanländ hejar först, hejar du då tillbaka?”

Ja, svarar mannen.

Där fick rädslan för det oväntade och obekanta sin förklaring – att själv aldrig ta första steget.

Rädslan för det obekanta men inte alls självupplevda visade också ett antal äldre kvinnor och män upp som var hur säkra som helst på att det var farligt att gå ut i stan på kvällstid.

Man hade väl hört talas om både det ena och andra. Hela förklaringen till varför det numera bara talas arabiska på torget kvällstid. Övriga sitter hemma framför tv:n.

Jag vill påstå att Ronneby centrum var tämligen avfolkat på kvällarna även åren före 2015. Redan då diskuterades varför ingen vistades utomhus på kvällstid. Enda förändringen mot nu är att de som vistas ute talar ett annat språk än svenska. Men de är likväl ronnebybor.

Ett samtal bland många andra

När jag växte upp på 1940 – 1950-talen var det endast personal på växelstationer som kunde tjuvlyssna på telefonsamtal. Man fick alltså ringa till en telefonväxel för att få sitt samtal kopplat lokalt eller som rikssamtal.  Naturligtvis var det starkt fördömande att gå in på linjen för att lyssna. Än värre var det att för vänner berätta vad man uppsnappat på linjen.

I dag är förhållandet det omvända. Överallt i det öppna samhället är det nu i stället svårt att värja sig när telefonsamtal genomförs på de mest frekventa platserna. Samtal, som jag egentligen inte vill bli delaktig i, förs högt och tydligt utan några som helst spärrar eller medvetenhet om att vi är många som är med i samtalet, även om vi är passiva.

Här ska du få ett smakprov. Det är en man som ringer till en bilverkstad framgår det tämligen omgående.

Hej!

Du har haft min bil i dag.

Hur ser den ut?

Kort tystnad.

Å fan!!

Säger du det…

Ny tystnad.

Jaha.

Jag glömde säga…

Ny lite längre tystnad.

Jag glömde säga…

Tystnad igen

Han tar ny sats…

Jag glömde säga.

Du, vattenpumpen. Jag tror inte det är vattenpumpen som läcker

Du …

Jo, jag tror jag vet

Kommer du ihåg??

Ni svetsade

Kan det inte vara så att det samlas vatten i svetsfogen? Å att det därifrån kommer droppar?

Kort tystnad

Det tror du inte

Remmen!!! Har du tittat på remmen?

Jaha

Du, kan vi byta den nästa gång?

Kort tystnad

Ja, jag menar…

Kan vi byta vattenpumpen nästa gång??

Jag hör mannens vädjan i tonläget. Sen kommer det…

Hittade du något annat?

Lång tystnad

Bromsarna bak. Var det dom vi bytte förra gången?

Fram då??

Höll dom?

Kort tystnad

Jasså!

Du, kan jag hämta bilen i kväll?

Du kan lägga dem på bakhjulet som vanligt.

Telefonsamtalet avslutat. Mannen vänder sig till en kompis bredvid och säger.

Jag vågade fan inte fråga vad det kostade.